Titta

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Om UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Seminarium om internationella undersökningar av skolresultat. Svenska elevers kunskapsnivå har länge varit låg jämfört med andra länder, men resultat från senare PISA- och TIMSS-undersökningar visar på ett positivt trendbrott. Hur ska vi tolka mätningarna? Vad är det vi mäter? Och vad behöver svensk skola för att bli bättre? Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Till första programmet

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?: Skolans organisationDela
  1. Vi kan få en intressekonflikt mellan
    samhällets motiv för utbildning-

  2. -och elevers, föräldrars
    och utförares motiv.

  3. Vi får tre nya.

  4. Petter Brobacke ansvarar
    för forskning och utveckling-

  5. -vid Academedia Academy.
    Vi beklagar felskriften i programmet.

  6. Helena Holmlund är nationalekonom
    och docent och jobbar vid IFAU.

  7. De har en akronym
    som jag inte klarar av att uttolka.

  8. De sysslar med utvärdering
    av bland annat utbildning.

  9. Hon var med och skrev en omfattande
    rapport om skolan härom året.

  10. Leif Lewin är,
    som det så vackert står-

  11. -skytteansk professor emeritus
    i vältalighet och statskunskap.

  12. Du är nog landets enda professor
    i vältalighet.

  13. -Det är väl trevligt?
    -Och gammal styrelseledamot i Eso.

  14. Det är också en intressant...
    Det är en bra karriär. Punkt.

  15. Han utredde skolans kommunalisering.

  16. Hans slutsats var att staten inte får
    abdikera från ansvaret för skolan.

  17. Ni är välkomna.

  18. -Petter, du får börja.
    -Tack.

  19. Jag kommer
    från friskoleföretaget Academedia-

  20. -och tillhör marknadsmullegruppen,
    som vi blev benämnda.

  21. Främst brinner jag
    för kunskap och lärande.

  22. När Pisaresultatet släpptes i Sverige
    satt jag på eftermiddagen-

  23. -samtidigt som man på nyhetspasset
    på P1 diskuterade resultaten-

  24. -på väg till simskolan
    med min son i bilen.

  25. Jag hade ganska fullt upp med
    att köra och följa alla vägmärken-

  26. -att själv bearbeta
    vad som sades om Pisa-

  27. -och försöka översätta för min son,
    som går i ettan.

  28. Det gick ganska bra tills vi kom
    till den minskade jämlikheten.

  29. Han hade svårt att förstå det.

  30. Men jag fick hjälp av Gustav Fridolin
    i studion.

  31. "Tyvärr lyckas de som har
    mycket böcker hemma bättre i skolan."

  32. När vi kom hem började min son direkt
    räkna böckerna i bokhyllan.

  33. Han sa: "Jag borde klara mig bra."

  34. Sen dess har jag försökt förklara
    att fler faktorer spelar roll-

  35. -än hur många böcker vi har.

  36. Det här handlar väl
    om att det är ganska svårt-

  37. -att säga vad som spelar störst roll.

  38. Vi vet många saker, men inte
    exakt vad som har störst betydelse.

  39. Rubriken på det här passet är ju:

  40. "Vilken roll spelar
    kommunaliseringen, betygsystemet"-

  41. -"friskolorna
    och det fria skolvalet?"

  42. När jag satt i bilen kände jag
    tre känslor kring Pisaresultatet.

  43. Det var glädje, oro och hoppfullhet.

  44. Glädje för att även om vi inte är
    jättebra så kan vi se en förändring.

  45. Några till elever har troligtvis
    större möjlighet att klara sig.

  46. De är bättre på läsning, matte
    och naturvetenskap.

  47. Sen kände jag oro över att
    klyftorna ökar i utbildningssystemet.

  48. Det är ett misslyckande för alla-

  49. -friskolor, stat, kommuner
    och myndigheter-

  50. -att vi har en minskad jämlikhet.

  51. Det är ytterst oroväckande.

  52. Det sista - hoppet - var att nu när
    vi kan se att trenden vänder något-

  53. -kan vi komma bort
    från Skolsveriges vingliga väg.

  54. Någon sa nyss att vi har sett
    två vägval och dragit åt olika håll.

  55. Det är ett sätt att se på det.

  56. Jag menar att vi inte ens
    har varit uppe på vägen på ett tag.

  57. Vi har grävt ner oss i var sitt dike.

  58. Det ena symboliserar flumpedagogik,
    det andra är hårda tag och marknad.

  59. Två diken
    där vi inte har mött varandra-

  60. -och pratat om
    vad som gör skolan bättre.

  61. Vi hamnade nästan där i debatten
    innan med den gamla och nya skolan.

  62. Det är lätt att hamna där.

  63. I stället efterfrågar vi
    vissa förändringar.

  64. Att vi ska bli bättre
    på vetenskapliga analyser-

  65. -vilket vi blir-

  66. -men också att vi bygger utvecklingen
    på mer vetenskaplig grund.

  67. Ofta är man överens om hur det ser
    ut, men när man pratar om lösningar-

  68. -hamnar man i olika diken och tänker
    på sin egen skola och ideologi.

  69. Det måste vi bort från.

  70. Det vi ser behöver ändras är
    att ha en större skillnad i skolpeng-

  71. -så att vi bättre
    kan fördela resurser-

  72. -och komma åt
    den minskade likvärdigheten.

  73. Vi behöver också se över skolvalet.

  74. Vi vill komma åt
    de negativa konsekvenserna-

  75. -så att vi får en skola
    där fler elever lyckas.

  76. Som vi var inne på i debatten innan:

  77. Se över betygssystemet, så att det
    inte styrs av negativa krafter-

  78. -som kan bli om inte korrumperande
    så åtminstone negativa.

  79. Det jag tycker är viktigt
    och vill bära med framåt-

  80. -är att vi inte hamnar i olika diken.

  81. Det kan vara vindstilla och skönt,
    men man har inte så bra sikt.

  82. Vi ska tillsammans ta oss upp
    på vägen mot ett kunskapssamhälle.

  83. Vi har fokus på tillit i styrkedjan
    och mer fokus på undervisningen.

  84. Det kan kräva mer forskning
    om skolan och undervisningen-

  85. -men också att vi i skolan
    blir bättre på vetenskaplig grund.

  86. Och som sagt försiktigt reformera
    skolpeng, skolval och betyg-

  87. -för en mer likvärdig skola.

  88. -Helena.
    -Tack för inbjudan.

  89. Jag arbetar på IFAU, en myndighet
    under arbetsmarknadsdepartementet.

  90. Institutet för arbetsmarknads-
    och utbildningspolitisk utvärdering.

  91. Vi utvärderar arbetsmarknadspolitik
    och utbildningspolitik.

  92. Det här passet
    handlar ju om skolans organisation.

  93. Som Robert sa så är det svårt
    att utvärdera de här reformerna.

  94. Kommunaliseringen, friskolereformen,
    skolvalet...

  95. De här genomfördes i stort sett
    samtidigt och i hela landet.

  96. Det är väldigt svårt att svara på
    hur skolan hade utvecklats utan dem.

  97. Vi vet inget
    om den kontrafaktiska utvecklingen.

  98. Det gör det svårt att identifiera
    om någon reform-

  99. -enskilt eller i kombination - har
    bidragit till fallande skolresultat.

  100. IFAU har sammanställt
    en mängda olika kunskapsmätningar.

  101. Vi har sett att resultaten började
    falla redan innan 90-talets reformer.

  102. Sen kan de här reformerna
    ha förstärkt den nedåtgående trenden-

  103. -eller så kan de ha mildrat den.
    Det är svårt att svara på.

  104. Men man måste göra sitt bästa,
    så vi försöker att lära oss något.

  105. På IFAU använder vi
    framför allt kvantitativa metoder-

  106. -för att studera skolans utveckling.

  107. Det finns flera relevanta frågor
    som man kan ta sig an.

  108. En handlar om hur skolan som helhet
    har utvecklats-

  109. -av konkurrens, friskolor
    och skolval.

  110. Som helhet kan man tänka sig
    resultatutveckling-

  111. -och till exempel skolsegregation-

  112. -i relation till... Som en konsekvens
    av konkurrens och skolval.

  113. En annan fråga rör resultatskillnader
    mellan olika typer av huvudmän.

  114. Det är en annan frågeställning.

  115. I IFAU:s forskningsrapporter
    har vi sett-

  116. -att när vi tittar på...

  117. Sett till skolan som helhet
    så har vi sett-

  118. -att i kommuner
    där friskolesektorn är stark-

  119. -har betygsutvecklingen
    varit något bättre-

  120. -än i kommuner där friskolesektorn
    inte vuxit sig särskilt stark.

  121. Man kan göra motsvarande analys
    med elevers resultat i Timss.

  122. Man tittar regionalt och ser
    att där friskolesektorn har vuxit-

  123. -så har nedgången i Timss inte varit
    lika stark som i andra regioner.

  124. Slutsatsen är om något
    att friskolereformen i sig-

  125. -inte förklarar nedgången i resultat.

  126. Vi har också sett-

  127. -att i de regioner
    där friskolor har blivit vanligare-

  128. -har skolsegregationen vuxit mer-

  129. -än i regioner där det är
    mindre vanligt med friskolor.

  130. Frågan om resultatskillnader mellan
    olika typer av huvudmän är svår.

  131. Vi vill inte att skillnader
    i elevers initiala förutsättningar-

  132. -tillskrivs organisationsformen.

  133. Men: En bra studie på området visar-

  134. -att elever på fristående
    gymnasieskolor uppnår sämre resultat-

  135. -än jämförbara elever på samma
    program i en kommunal gymnasieskola.

  136. Det här drivs
    av lågpresterande elever-

  137. -som går företrädesvis
    på yrkesförberedande program.

  138. Det resultatet stämmer
    med Skolinspektionens bild-

  139. -att det finns kvalitetsproblem
    på vissa yrkesförberedande friskolor.

  140. Det är intressant då det speglar
    vad som kan hända på en skolmarknad.

  141. Vi kan få en intressekonflikt mellan
    samhällets motiv för utbildning-

  142. -och elevers, föräldrars
    och utförares motiv.

  143. Man kan konkurrera med kvalitet-

  144. -men också genom att försöka
    dra till sig svaga elevgrupper och...

  145. ...och sänka kvaliteten.

  146. Kommunaliseringen är svår för en
    utvärderingsforskare att ta sig an.

  147. Det är på systemnivå
    och svårt att utvärdera kvantitativt.

  148. Jag kan sammanfatta mina kommentarer
    med att vi...

  149. Vi som utvärderar effekter tycker
    att det är svårt att dra slutsatser.

  150. Vi hoppas att framtida reformer
    genomförs så att de kan utvärderas-

  151. -så att vi kan genomföra
    försöksverksamheter och liknande-

  152. -så att man får
    bättre beslutsunderlag. Tack.

  153. -Leif. Varsågod.
    -Tack.

  154. Jag tänkte tala om kommunaliseringens
    betydelse för skolresultaten-

  155. -trots vad vi nyss hörde.

  156. I anslutning till utredningen
    som Robert nämnde-

  157. -"Staten får inte abdikera", 2014:5-

  158. -som jag ledde för ett par år sen...

  159. Under 80-talet drabbades
    demokratierna i väst av växtvärk.

  160. Besluten var för centraliserade,
    byråkratin för stelbent-

  161. -skatterna för höga.
    De brittiska väljarna klagade över-

  162. -att regeringen tycktes behöva
    en större stat för välfärdspolitiken-

  163. -än Churchill
    för att vinna världskriget.

  164. Konservativa premiärministrar lovade
    att minska den offentliga sektorn-

  165. -men fick resignera.

  166. De gjorde en så kallad U-turn och sa
    att de inte rådde på centralmakten.

  167. Men så sa en kvinnlig premiärminister
    att "The lady is not for turning".

  168. Thatchers regeringssammanträden
    var statsvetenskapliga seminarier.

  169. Hon övertygade medarbetarna om att
    en ny förvaltningspolitik behövdes.

  170. Så föddes det som några år senare
    kallades new public management (NPM)-

  171. -med marknaden som förebild och
    decentralisering som beslutsmetod.

  172. Sverige var inget undantag.
    På 80-talet hade vi samma kris.

  173. Som vanligt tog vi till oss nya idéer
    mer effektivt och extremt än andra.

  174. Särskilt drevs idéerna
    av socialdemokratiska ekonomer-

  175. -utbildade på Handelshögskolan.

  176. Var skulle man börja?

  177. Skolan blev det första
    tillämpningsområdet för NPM.

  178. Att förbättra skolan
    med decentralisering-

  179. -och föra över makten
    till kommunerna och föräldrarna.

  180. Den tanken formulerade Tage Erlander
    redan på 40-talet-

  181. -när han var ecklesiastikminister,
    men den var politisk omöjlig.

  182. Den borgerliga oppositionen
    ansåg att en kommunalisering-

  183. -skulle leda till en försämring
    av status, kvalitet och resultat.

  184. Ingvar Carlsson ärvde Erlanders
    förhoppningar och resignation-

  185. -tills han i Göran Persson fick
    en skolminister som kunde göra det.

  186. På ett ganska skrupelfritt sätt
    splittrade Persson motståndet-

  187. -och drev igenom kommunaliseringen
    den 8 december 1989-

  188. -med 162 röster - socialdemokrater
    och vänsterpartikommunister-

  189. -mot 157 - moderater, folkpartister,
    centerpartister.

  190. En centerpartist lade ner sin röst.

  191. Kvaliteten skulle höjas genom
    att fler instanser engagerades.

  192. Kärnan var
    att arbetsgivaransvaret för lärarna-

  193. -gick från stat till kommun.

  194. Det sägs att skolan
    alltid varit kommunal-

  195. -eller fortfarande styrs av staten.

  196. Jag vill därför göra en precisering
    av beslutet 1989.

  197. Att fixera den beroende variabeln
    är ju ett villkor-

  198. -för att överleva vid akademin.

  199. Att makten flyttades över
    från stat till kommuner-

  200. -och efter ett par år
    genom friskolereformen till företag-

  201. -betydde inte
    att staten fick abdikera.

  202. Innebörden av NPM är att staten
    i efterhand ska utvärdera resultaten.

  203. Uttryckt i få ord
    är problemet med kommunaliseringen-

  204. -att man underskattade
    utvärderingens kostnader.

  205. Både ekonomiskt och psykologiskt.

  206. Den nya förvaltningspolitiken
    har framkallat utvärderingsmonstret.

  207. Redovisningsbranschens praxis med
    tonvikt på ekonomiska indikatorer-

  208. -kom att penetrera skolans värld.

  209. En ny mentalitet drog bort
    uppmärksamheten från pedagogiken.

  210. Lärarna bands till administration
    i stället för undervisning.

  211. Lärarna blev stressade
    och förlorade initiativkraft.

  212. Ständiga utvärderingar
    gjorde att alla blev misstänkta.

  213. En gäst som oavbrutet kräver
    förklaringar till matlagningen-

  214. -blir aldrig bjuden igen.

  215. Sammanfattningsvis var det inte
    politikerna som räddade skolan 1989.

  216. Skolan räddade politikerna
    från en välfärdspolitik i baklås.

  217. Sannolikt var den svenska skolan
    på toppnivå omkring 1990.

  218. Sen har det som bekant gått utför.

  219. De många "Äntligen!" som ropats ut
    efter senaste Pisa-

  220. -har något desperat över sig.

  221. Det var nog nödvändigt att göra något
    åt centralstyrningen på 80-talet.

  222. Ingen älskade Skolöverstyrelsen.

  223. Men NPM blev ett misstag, som vi nu
    får känna på inom andra sektorer-

  224. -där samma misstag upprepas.

  225. Vi behöver en förvaltningspolitik som
    tar fasta på decentraliseringsidén-

  226. -men respekterar professionalismen
    hos dem som implementerar reformen:

  227. Lärarna.

  228. Ett första steg
    mot politisk förbättring-

  229. -är i allmänhet
    att erkänna målkonflikter.

  230. Det vore väl om politikerna
    erkände att det finns en målkonflikt-

  231. -mellan deras styrningsambitioner
    och lärarnas undervisning.

  232. För att spetsa till det i Esos anda-

  233. -och utmana våra värdar -
    finansdepartementet-

  234. -skulle jag vilja säga att...

  235. Vi bör minska styrningen
    och därigenom höja kvaliteten.

  236. Tackar så mycket. En omedelbar fråga
    till Helena och Leif.

  237. Leif tar upp...

  238. Vad... Helena säger att nedgången
    började före reformerna-

  239. -vilket jag förstår är på 80-talet.

  240. Är då NPM, som kommer på 80-talet-

  241. -det som trycker på utvecklingen?

  242. Vad var det som hände
    redan före reformerna-

  243. -om nedgången i kunskaper
    startade tidigare?

  244. Jag har inte studerat utvecklingen
    tidigare annat än lite deskriptivt-

  245. -genom att läsa biografier
    och vad folk tyckte.

  246. Mitt intryck är att kritiken
    är av väldigt olika karaktär.

  247. På 70-talet...

  248. Den borgerliga regeringens slagord
    om att komma åt flumskolan-

  249. -var en rest av realskolelärarnas
    skepsis mot enhetsskolan.

  250. Det sågs som kulturellt förfall.

  251. Från Pisa och de senaste femton åren-

  252. -har vi mer kvantitativa hårddata
    om kunskaper inom tre områden.

  253. Det är en skillnad i förfall.

  254. Hade du en fråga till mig också?

  255. Hade ni någon... När ni säger...

  256. När ni säger att nedgången i kunskap
    började före reformerna-

  257. -har ni någon idé
    om vad som drev det?

  258. Vi har inget svar på det, nej.

  259. Man kan inte säga
    att nedgången började då.

  260. Det fanns en kritik mot skolan, som
    en rest av kritiken mot enhetsskolan.

  261. Ska man tala mer precist om nedgång
    så får man hålla sig till hårddata-

  262. -och säga att vi kan belägga nedgång
    från 1990 och framåt.

  263. När det gällde... Petter borde vara
    nöjd med Helenas inlägg-

  264. -som talade för
    att friskolorna fungerar ganska bra.

  265. Då undrar jag lite grann över...

  266. Dels säger du...

  267. Det var nog Helena som sa
    att det blir...

  268. Det gick...

  269. Det har gått bättre i de områden
    där det bildades friskolor.

  270. Då är frågan: Varför bildades
    det friskolor just där?

  271. Det sambandet behöver inte
    vara ett orsakssamband.

  272. Det kan finnas
    många förklaringar till det.

  273. Det finns demografiska förändringar
    som vi inte kan ta hänsyn till-

  274. -eller andra saker.
    Därför är jag väldigt försiktig.

  275. Troligtvis skulle det vara så att
    om friskolor hade en negativ effekt-

  276. -så borde man ha sett att det gick
    något sämre i de områdena.

  277. Det är ungefär så långt man kan gå.

  278. Två saker: Det är ju glädjande
    om det går bra där vi finns-

  279. -men det är det jag menar
    med att inte vara i diken.

  280. Vi kan inte vara nöjda
    om inte hela Skolsverige går bra.

  281. Skolan är ett nationellt intresse.
    Alla barn måste lyckas.

  282. Det finns också en tendens
    att klumpa ihop skolor.

  283. Vi ser ganska stora skillnader
    inom grupperna.

  284. Vi har fått beröm av Skolinspektionen
    för kvalitetssystem och styrning-

  285. -och vårt fokus på undervisning.
    Det bidrar till att vi ofta lyckas-

  286. -men även Academedia
    har skolor som inte lyckas.

  287. Man ska inte klumpa ihop för mycket.
    Det finns skillnader och likheter-

  288. -både inom och mellan
    fri- och kommunala skolor.

  289. Du vill utveckla skolvalssystemet.

  290. Har du några tankar?
    Vilka förändringar är önskvärda?

  291. Det är vi inte framme vid,
    men vi tittar på det.

  292. Det finns olika system att titta på.

  293. Vi ska behålla
    den offentliga finansieringen.

  294. En OECD-rapport visade att länder med
    mycket offentlig skolfinansiering-

  295. -har mindre klyftor än i länder
    där man privatfinansierar.

  296. Men vi kan nog få ett ännu bättre,
    jämlikt system.

  297. Hur ser du på att eventuellt mer...

  298. Föräldrar som har större erfarenhet
    av utbildning och resurser-

  299. -har större möjlighet
    att navigera i val till friskolor.

  300. Vi vill att det blir lättare för alla
    att välja skola.

  301. Hur det ser ut
    är inte lätt att säga här-

  302. -men det är en sak
    vi kan bli bättre på.

  303. Ska vi... Ja.

  304. Jag tror att Laura...

  305. Jaså? Nehej? Varsågod.

  306. Jag heter Sten Svensson.
    Det ni sa om nedgångens början...

  307. Jag har läst rapporten, och det är
    marginella förändringar till år 2000.

  308. Där kommer ett markant ras
    i Pisa och så vidare.

  309. Det är ju den bilden
    som är intressant.

  310. Den stora nedgången kommer på
    2000-talet, efter 90-talets reformer.

  311. Det andra är marginella förändringar.

  312. Sen har vi
    friskolors bättre resultat-

  313. -i de områden
    där det finns många friskolor.

  314. Det beror väl till stor del
    på att de etablerar sig-

  315. -i regioner där det finns
    högre andel välutbildade föräldrar?

  316. Högskoleorter, storstadsregioner...

  317. Föräldrarnas utbildningsnivå
    är ju den viktigaste faktorn-

  318. -för hur barnen lyckas i skolan.
    Det sambandet måste ni peka på.

  319. Det tar vi hänsyn i analyserna.

  320. Vi jämför förändringen
    i en kommun med den i en annan.

  321. Vi tar hänsyn
    till kommunernas sammansättning.

  322. Sådant ska inte slå igenom-

  323. -om det inte har skett stora
    demografiska förändringar över tid.

  324. Det är inte det som driver sambandet.

  325. Om man tittar på friskolorna
    så kan man i vår utredning finna-

  326. -att de främst etableras
    i de stora kommunerna.

  327. I små kommuner, särskilt i Norrland,
    har man så dåligt med resurser-

  328. -att man inte ens kan skicka lärare
    till Skolverkets utbildningar.

  329. Staten har inte abdikerat - det görs
    massor av kurser och satsningar.

  330. Men kommunerna måste ansöka,
    och de små klarar inte av det.

  331. Det är nog så att stora, välskötta
    kommuner har många friskolor.

  332. Föräldrar är inte bara en resurs,
    utan också ett problem.

  333. De som trakasserar lärarna är inte
    bara Skolinspektionen-

  334. -utan också föräldrarna,
    då de ringer lärarna efter kl. 17.

  335. Laura Hartman,
    ordförande för Tillitsdelegationen-

  336. -en statlig kommitté som ska
    främja mer tillitsbaserad styrning-

  337. -i offentlig sektor,
    med fokus på välfärdssektorn.

  338. Jag blir nyfiken
    och har frågor till Petter och Leif.

  339. Kan du utveckla vad du menar
    med mer tillit i styrningen?

  340. Och Leif, vad tänker du
    när du pratar om mindre styrning?

  341. Är det kommunpolitikerna
    som ska skapa goda förutsättningar-

  342. -för professionen
    att utöva det pedagogiska uppdraget-

  343. -som en nämndordförande
    beskrev sin tolkning av sitt uppdrag?

  344. Eller är det snarare att staten ska
    underlätta via tillsynsmyndigheter-

  345. -som har
    en ganska påtaglig styrningseffekt?

  346. Vad menar du med minskad styrning?

  347. Jag kan konstatera en förbättring
    när det gäller kommunerna.

  348. I början av 90-talet förekom det
    att kommundirektören talade om-

  349. -hur lärarna skulle sköta sig.

  350. Man hade på kommunal nivå
    uppgiften att formulera mål.

  351. Kommungubbarna kunde ha
    häpnadsväckande idéer om skolans mål.

  352. Där har det blivit bättre.

  353. Kommunerna respekterar
    skolans självständighet mer.

  354. Vad gäller staten så kan jag ta den
    viktigaste aktören: Skolinspektionen.

  355. Den sysslar både med juridiska saker-

  356. -och med undervisningskvalitet.

  357. Jag tror
    att den bara ska sköta det första.

  358. Det är viktigt att stödja eleverna-

  359. -när det gäller mobbning
    och funktionshinder-

  360. -och inte blanda sig i
    undervisningens kvalitet.

  361. Jag tror att många myndigheter
    som har vida mandat-

  362. -skulle precisera sina uppgifter.

  363. Jag tror att vi stärker tilliten-

  364. -med ännu större fokus på
    undervisning och lärarens profession.

  365. Vi kan se att rektorer går in på fel
    nivå och inte skapar förutsättningar-

  366. -att i klassrummet
    skapa undervisning och lärande.

  367. Vi kan se
    att vi har barnsjukdomar kvar-

  368. -kring den reformen,
    införd av marknadskrafter.

  369. En del behöver tas bort så
    att läraren kan fokusera på lärande.

  370. Att följa upp hela tiden
    skapar inte tillit.

  371. Kommunikation med lärarna
    ger en stark organisation-

  372. -med vår kunskap från företagsvärlden
    och Skolinspektionen.

  373. Vi måste ha ett vattentätt skott
    mot lärandet och kunskapen-

  374. -där de processerna inte är med.

  375. Vi ska skapa förutsättning
    för läraren att undervisa.

  376. -Okej.
    -Richard Murray.

  377. Jag är väl i någon mån ansvarig
    för att NPM introducerades i Sverige-

  378. -och delar i viss mån Leifs kritik
    av hur den har tillämpats.

  379. Men jag tänkte bara påminna om-

  380. -att den tidsperiod som ni talar om-

  381. -"Varför har det gått utför
    med kunskapsnivåerna i skolan?"-

  382. -omspänner en period då skolan
    har förändrats fruktansvärt mycket.

  383. Totalt i grunden.
    Det som på engelska kallas enrolment.

  384. Vilka är det som går i skolan
    och ska ta studenten?

  385. På min tid var vi 4 % av årskullen
    som tog studenten.

  386. I dag ska vi försöka få 100 %
    att komma igenom skolan.

  387. Vi har inte mätningar bakåt.

  388. Skolöverstyrelsen och Ulf P. Lundgren
    hävdade:

  389. "Man kan inte jämföra kunskap
    över tid."

  390. Vi hade inga kunskapsjämförelser
    från 1960 och framåt.

  391. Vi gjorde en del i Esos
    produktivitetsstudier på den tiden.

  392. Vi hade säkert sett att kunskaps-
    nivåerna började sjunka tidigare.

  393. När vi expanderade enrolment
    från 4 % till 100 %.

  394. Det här handlar om grundskolan.
    Gymnasiet är en annan fråga.

  395. Även där skedde
    en markant förändring-

  396. -på 60-talet med enhetsskolan.
    Den breddades.

  397. Efter grundskolan
    har vi haft alla elever i skolan.

  398. Skulle Magnus säga något?

  399. Angående skolval,
    och att det är en marknad.

  400. En väl fungerande marknad
    för andra produkter-

  401. -betyder att alla blir bättre.

  402. De som inte vet vad de köper
    och köper en mobiltelefon...

  403. Trots att de inte funderade
    så är det en bra produkt.

  404. Tanken var
    att alla skolor skulle bli bättre.

  405. Nu har vi kastat in handduken.

  406. "Skolorna fungerar inte i Rosengård.
    Då måste eleverna bussas någonstans"-

  407. -"eller kunna välja en skola
    i någon annan stadsdel."

  408. Det är helt fel synsätt.
    Marknaden är dåligt riggad-

  409. -om inte även sämre skolor har blivit
    bättre än vad de annars blivit.

  410. Människor ska inte behöva välja.
    De som inte vet något om det här-

  411. -har rätt att hamna i en bra skola.
    Annars är marknaden felaktigt införd.

  412. Har någon en kommentar
    till detta utopiska resonemang?

  413. Mats Björnsson, avdankad
    från utbildningsdepartementet.

  414. Vad gäller skillnad mellan skolor-

  415. -har skillnaden i resultat
    ökat kraftigt på skolnivå.

  416. Den har närmast fördubblats
    under den här perioden.

  417. Jag tänkte fråga:

  418. Varför har vi inte
    en storsatsning på riskkapitalbolag-

  419. -som satsar på utsatta skolor
    för att visa vad de kan åstadkomma-

  420. -i stället för att som nu
    skumma grädden av mjölken?

  421. Vi behöver nog hjälpas åt
    för att kunna satsa på alla skolor.

  422. Vi kanske behöver se över
    delar av systemet i stort.

  423. -Jaha. Okej.
    -Jag vill gå tillbaka till Leifs...

  424. Du sa att skolan
    blev ett experimentområde för NPM.

  425. En viktig del av NPM i skolan är
    mål- och resultatstyrningssystemet.

  426. Vi fick ju på något sätt mål-
    och resultatstyrning av varje elev.

  427. Varje elev skulle
    mål- och resultatstyra sig själv.

  428. Men jag vill fortsätta med vad mer än
    Skolinspektionen det går att åtgärda-

  429. -för att förändra förvaltningen.

  430. Kan man tänka sig att
    rikta uppmärksamhet mot Skolverket?

  431. Det har fler anställda än vad
    den för stora Skolöverstyrelsen hade.

  432. Ska man få en styrmodell
    där professionen får större utrymme-

  433. -så borde väl professionen,
    dess utbildningar och forskning-

  434. -få ett större inflytande snarare
    än en stor, central myndighet?

  435. -Vad säger du om det?
    -Tiden rinner.

  436. Jag håller med. Professionen
    är nyckeln till förbättring.

  437. Tillit är nyckelordet.

  438. En sista fråga från Hans Lindblad.

  439. Jag tänkte ta avstamp där Magnus var.

  440. Han pratade om giganter.

  441. Jag tänkte fråga Helena-

  442. -som representerar forskningsvärlden
    och tittar på det här.

  443. Har man gjort någon utvärdering
    av resultaten i skolan-

  444. -det som slutligen eleven presterar-

  445. -och kvaliteten
    på lärarnas kunskaper?

  446. Vi hör en del om att det är lätt
    att komma in på lärarutbildningar.

  447. Det krävs låga betyg,
    och man fyller inte platserna.

  448. Det kan ju vittna om
    en kvalitetsförändring i lärarkåren.

  449. Finns det något sådant samband?

  450. Vissa här har forskat om det här,
    så jag hoppas att jag säger rätt.

  451. Det stämmer över tid-

  452. -att inflödet till lärarutbildningen
    har förändrats.

  453. Det är personer som har
    i genomsnitt lägre gymnasiebetyg-

  454. -som flödar in i yrket.

  455. I den internationella forskningen-

  456. -ser man att lärare
    är väldigt betydelsefulla-

  457. -men det är svårt att ta fasta på-

  458. -exakt vilka egenskaper
    som gör lärare framgångsrika.

  459. Det finns ingen uppenbar korrelation
    mellan att vara en bra lärare-

  460. -och att man hade höga betyg
    med sig från gymnasieskolan.

  461. Det enda man ser är att
    lärares erfarenhet är en väldigt...

  462. Lärare blir bättre med erfarenhet,
    men andra indikatorer är svårfunna.

  463. Man kan jämföra med Finland,
    som sägs vara ett föredöme.

  464. Där är lärarutbildningen annorlunda.
    Där är det svårt att komma in.

  465. Där har man höga betyg.

  466. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skolans organisation

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur vill vi att framtidens skola ska organiseras? Petter Brobacke från Academedia Academy, nationalekonomen Helena Holmlund och Leif Lewin, professor emeritus vid Uppsala universitet talar om faktorer som påverkar svenska skolans prestationer. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Skoladministration, Skolan, Skolorganisation, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Internationella utvärderingar

Vad mäter Pisa, TIMSS och andra internationella utvärderingar av skolresultat? Finns det andra värden som är svårare att mäta? Föreläsningar och samtal om dessa frågor. Medverkande: Matilda Ankargren från Skolverket, Magnus Henrekson från Institutet för Näringslivsforskning och Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap. Moderator: ESO:s ordförande Hans Lindblad. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Skolans organisation

Hur vill vi att framtidens skola ska organiseras? Petter Brobacke från Academedia Academy, nationalekonomen Helena Holmlund och Leif Lewin, professor emeritus vid Uppsala universitet talar om faktorer som påverkar svenska skolans prestationer. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Hjärnan och pedagogiken

Hur kan kunskap förmedlas på bästa sätt? Är en inkluderande skola alltid bäst? Och vilken roll har läroplanen för skolresultaten? Föreläsningar och samtal med Robert Clark, rektor vid Engelska skolan i Enskede, Stockholm; Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap och Anders Jakobsson, professor i pedagogik. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Styrning och ansvar

Hur inverkar skolledning, lärare och föräldrar på skolsituationen? Kan stat och kommun agera annorlunda? Föreläsningar och samtal med Jan-Eric Gustafsson, ordförande i skolkommissionen; Per Kornhall, författare och debattör, och Kristiina Volmari från Utbildningsstyrelsen i Finland. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Politikerna svarar

Moderatorn Robert Erikson frågar ut utbildningsminister Gustav Fridolin och statssekreterare Erik Nilsson. Det handlar bland annat om hur skolan ska styras, hur man ska mäta kunskapsnivå i skolan och vilket uppdrag skolan har. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Utveckling och ledarskap på Årsta skola

Ska man jobba med IT i skolan bör man satsa på verksamhetsnära IT-lösningar som har pedagogisk förankring. Det säger Martin Claesson, när han berättar hur de arbetat med utvecklingen på Årsta skola, där han är intendent. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss