Titta

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Om UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Seminarium om internationella undersökningar av skolresultat. Svenska elevers kunskapsnivå har länge varit låg jämfört med andra länder, men resultat från senare PISA- och TIMSS-undersökningar visar på ett positivt trendbrott. Hur ska vi tolka mätningarna? Vad är det vi mäter? Och vad behöver svensk skola för att bli bättre? Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Till första programmet

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?: Hjärnan och pedagogikenDela
  1. Det vore bra om man tidigt kunde
    identifiera barn med svårigheter-

  2. -och ge dem ett vetenskapligt baserat
    stöd, redan i sex-sjuårsåldern.

  3. Vi ska tala om hjärnan
    och pedagogiken.

  4. Det handlar om utbildningsformer
    och versioner.

  5. Vi har tre högst kompetenta talare.
    Robert Clark är rektor-

  6. -för Internationella engelska skolan
    i Enskede.

  7. Ja, jag ska titta åt det hållet,
    förstår jag.

  8. Han satt med i Huvudmännens expertråd
    för skolutveckling-

  9. -och kritiserade utredningen för att
    ha ignorerat arbetsro, disciplin-

  10. -rekrytering, lärarutbildning
    och invandringens konsekvenser-

  11. -för skolresultaten.

  12. Anders Jakobsson... Nu står de
    i en annan ordning än vad jag trodde.

  13. Anders Jakobsson är professor
    i naturvetenskapernas didaktik-

  14. -vid Malmö högskola. Han är också
    anknuten till högskolan i Halmstad.

  15. Han leder en forskningsprocess om
    elevers kunskaper i naturvetenskap-

  16. -utifrån Pisa-data.

  17. Torkel Klingberg är professor
    i kognitiv neurovetenskap vid KI.

  18. Han har envetet och ihärdigt skrivit
    om "grit"-

  19. -och betydelsen av motivation
    för barns inlärning. Senast var det-

  20. -för oss icke-neurovetare, i boken
    "Hjärna, gener och jävlar anamma".

  21. Han leder konkreta skolprojekt om
    inlärning. En mycket kompetent panel.

  22. Robert Clark, tack.

  23. "Gröna sidan upp, grabbar."

  24. Men jag går över nu.
    Nu hör ni vad jag menar.

  25. Jag går över till svenska.
    Det var jätteroligt att träffa-

  26. -en förälder till ett barn
    i min skola.

  27. Det är en elev som har gått vidare.

  28. Det var jätteroligt att höra att allt
    går jättebra. Det är alltid kul.

  29. Världen är liten.

  30. Jag blev inbjuden att delta-

  31. -i en expertgrupp
    för SKL och Friskolornas riksförbund:

  32. Expertgrupp för skolutveckling.
    Där fick jag inte gehör-

  33. -för vad jag tyckte var självklart.

  34. Det var att vi skulle utgå
    från de mätningar-

  35. -som hade skapats av kommittén
    i första hand-

  36. -och diskutera huruvida
    den svenska skolan skiljer sig-

  37. -från de skolsystem där man tyckte
    att de lyckades bättre.

  38. Jag upptäckte snabbt att det inte
    fanns samsyn om vad en bra skola var-

  39. -vad bra lärare var-

  40. -eller vad skolans huvudsyfte var.

  41. Detta tycker jag är det största
    hindret i Sverige-

  42. -mot att gå vidare och skapa
    den skola som alla vill ha.

  43. Ju förr vi är överens om de
    gemensamma nämnarna för en bra skola-

  44. -så att vi kan ena oss bakom
    de skolor som försöker göra det-

  45. -och stödjer rektorer, lärare
    och huvudmän i deras arbete-

  46. -desto bättre.

  47. Det finns en studie i Göteborg nu
    som har studerat åtta skolor-

  48. -och försökt hitta
    gemensamma nämnare...

  49. Skolorna har ungefär samma demografi.

  50. De har försökt säga
    huruvida det fanns likheter-

  51. -hos de bättre fungerande skolorna,
    som hade lyckade elever-

  52. -och hos dem som lyckades mindre bra.

  53. De kom fram till att de fanns
    gemensamma nämnare i båda fallen.

  54. Jag menar att forskning om skolans
    effektivitet är ovanlig i Sverige-

  55. -och den är väldigt viktig.

  56. Det är en förutsättning för att vi
    ska kunna komma överens om-

  57. -hur vi ska gå vidare-

  58. -och skapa den skola som alla
    är överens om att vi vill ha-

  59. -alltså en bra skola.

  60. Men när jag säger "bra skola"
    tänker ni på väldigt olika saker-

  61. -än vad jag gör, därför att vi har
    olika bakgrund och erfarenheter.

  62. Jag är engelsman
    och är utbildad i England.

  63. Jag jobbade på privata skolor, jag
    har jobbat i svensk kommunal skola-

  64. -och senast har jag varit rektor
    i elva år på en friskola.

  65. Jag ser mig inte som representant
    för friskolor.

  66. Det är olyckligt att man buntar ihop
    friskolor som en homogen grupp-

  67. -vilket de inte är.
    Jag representerar en grundidé...

  68. Barbara Bergström såg vart det
    lutade i början av 90-talet-

  69. -och såg friskolereformen.
    Då gick hon en annan väg.

  70. Hon hade en tydlig "ethos",
    en tydlig struktur, en tydlig idé.

  71. Hon ville anställa folk
    som trodde på samma sak-

  72. -så att alla gjorde
    samma sak tillsammans.

  73. Och det visade sig,
    för den som vill läsa-

  74. -att studien i Göteborg identifierade
    just de faktorerna-

  75. -som gemensamma nämnare
    för de lyckade skolorna.

  76. Jag avslutar med
    väldigt dålig walesisk brytning-

  77. -och en kommentar från min rugbycoach
    på min högskola i England.

  78. Några av spelarna misströstade vid
    halvlek och vi hade ett taktiksnack.

  79. Walesaren var före detta
    landslagskille och väldigt duktig.

  80. Han hette Thomas i efternamn,
    men det gör visserligen halva Wales.

  81. Och han sa:

  82. Med detta lämnar jag er.

  83. Då tar vi... Okej, vi tar i den
    ordning som de inte står längre.

  84. Så Anders Jakobsson, varsågod.

  85. Tack så mycket.
    Trevligt att vara här.

  86. Jag har sen 2008 varit ledare
    för två stora forskningsprojekt

  87. -finansierade av Vetenskapsrådet
    och Wallenbergstiftelserna.

  88. Fokus i projekten har varit att
    analysera svenska elevers kunskaper-

  89. -i och om naturvetenskap-

  90. -med utgångspunkt i Pisa-data
    och andra storskaliga data.

  91. Som en mer övergripande fråge-
    ställning har vi funderat mycket på-

  92. -vad som har orsakat
    den relativt stora nedgång vi ser-

  93. -under 2000-talet,
    om man utgår från exempelvis Pisa.

  94. Jag ska säga
    nåt översiktligt om resultaten.

  95. Mitt övergripande fokus här
    blir inte hjärnan och pedagogiken-

  96. -i traditionell mening.

  97. Men jag kommer att säga nåt om
    elevers epistemologiska förståelse-

  98. -av det naturvetenskapliga fältet,
    där vi har gjort noggranna analyser.

  99. Epistemologi är elevers kunskapssyn
    eller elevers förståelse av ämnet.

  100. Min utgångspunkt är att flera
    vetenskapsområden kan bidra till-

  101. -att förklara nedgångarna
    i svenska elevers kunskaper.

  102. Det är viktigt att se
    att flera olika ämnen kan delta-

  103. -till exempel kognitiv neurologi
    eller andra ämnen.

  104. Man jag är mer tveksam till om den
    forskningen kan förklara nedgången-

  105. -i resultaten under senare år.

  106. Anledningen är
    att våra analyser pekar på-

  107. -att man hittar förklaringen
    framför allt på en strukturell nivå.

  108. Jag skulle vilja visa en bild.

  109. Ja, där är den!

  110. Det här är en så kallad
    percentilanalys som vi har gjort.

  111. Den är ordnad så att om man tittar
    på percentilerna här som punkter-

  112. -så kan man säga att här är
    de mest lågpresterande eleverna-

  113. -och här är
    de mest högpresterande eleverna.

  114. På den här axeln ser vi skillnad
    till OECD i medelvärde.

  115. Varje värde som jag visar är alltså
    jämfört med motsvarande länder-

  116. -inom OECD.

  117. Här är den första bilden. Det är år
    2000, den första Pisa-mätningen.

  118. Det ser ut som om kurvan går neråt,
    men det här är en positiv bild.

  119. I varje percentil,
    vid varje punkt här-

  120. -har de svenska eleverna
    ett högre resultat-

  121. -än andra, jämförbara OECD-länder.

  122. Våra lågpresterande elever har
    kraftigt bättre resultat än andra.

  123. Våra högpresterande elever
    har något bättre resultat-

  124. -än motsvarande elever.

  125. Det som händer under de påföljande
    mätningarna ser ut så här:

  126. Vi har kvar ett genomsnitt
    som ligger ungefär på OECD-nivå-

  127. -eller något bättre.

  128. I 2009-mätningen så händer detta.

  129. Det är en viktig utgångspunkt
    i de analyser vi ska göra-

  130. -för att se vad
    som har åstadkommit förändringarna.

  131. Man kan säga att det är tydligt
    att det finns en stor nedgång-

  132. -i svagpresterande elevers resultat
    mellan de här mätningarna.

  133. Vi kan också se att det finns
    väldigt små förändringar-

  134. -när det gäller högpresterande
    fram till 2009.

  135. Det talar om för oss hur vi kan se
    på problematiken i Sverige.

  136. När jag då ska rita in 2012-mätningen
    får jag inte plats i den här.

  137. De fyra översta är alltså
    de tidigare, 2000-2009-

  138. -medan 2012-mätningen
    alltså är den gröna kurvan.

  139. Vi ser att nåt nytt har inträffat.

  140. Här har vi medelvärdet för OECD.

  141. Här ligger alla elevers resultat,
    även högpresterande elevers-

  142. -under OECD:s medelvärde.

  143. Och de lågpresterande eleverna ligger
    kraftigt under tidigare resultat.

  144. Jag har inte hunnit göra motsvarande
    analys för den senaste mätningen-

  145. -men det man kan se är att
    när det gäller motsvarande analys...

  146. Nu är det lite olika skala.
    Pisa delar in elever prestationer-

  147. -i sex olika prestationsgrupper.
    Då kan man också se-

  148. -att den skillnad vi ser 2012-2015
    när det gäller naturvetenskap-

  149. -framför allt består i att vi har
    en något större grupp högpresterande.

  150. Så jag vill höja
    ett varningens finger.

  151. Trendförändringen
    i den senaste mätningen-

  152. -innebär inte att faran är över.

  153. Vi har en liten grupp högpresterande
    elever som har blivit något större.

  154. Och jag vill fråga Skolverket här:

  155. Hur mycket av förändringen
    i det nationella medelvärdet-

  156. -består av den här lilla gruppen
    högpresterande elever?

  157. Sen ser det lite annorlunda ut
    i de andra ämnena.

  158. Det vi ser är alltså
    en ökad spridning av resultaten.

  159. Jag är övertygad om att det har stor
    betydelse för nationella medelvärden.

  160. På skolnivå innebär det
    att vi har sett-

  161. -mer än en fördubbling
    av mellanskolevarians-

  162. -alltså skillnaden mellan
    elevernas resultat på skolenhet.

  163. Det tycks alltså som om en mer
    allmän segregation har resulterat i-

  164. -en kunskapssegregation
    i svensk skola under 2000-talet.

  165. Det blir väldigt tydligt
    i de naturvetenskapliga ämnena.

  166. En möjlig förklaringsmodell
    handlar om-

  167. -att det fria skolvalet
    har medverkat till-

  168. -att förstärka en mer generell
    segregation i det svenska samhället.

  169. Problemet med den förklaringsmodellen
    är, rent vetenskapligt-

  170. -att det har varit svårt
    att visa kausala orsakssamband-

  171. -mellan det fria skolvalet
    och nedgången.

  172. Det kan ändå existera ett samband,
    men det är svårt att visa på det.

  173. Personligen tror jag
    att det fria skolvalet har påverkat-

  174. -att vi har fått större segregation
    inom mitt ämnesområde.

  175. Jag tycker att det syns i resultaten.

  176. Om man kortfattat ska försöka
    sammanfatta hur det kan åtgärdas-

  177. -kan man se det på det här sättet:

  178. Alla de åtgärder som kan genomföras-

  179. -och som motverkar
    ökad spridning av resultaten-

  180. -både när det gäller individnivå
    och när det gäller skolenhetsnivå-

  181. -så kommer dessa åtgärder
    att påverka resultaten positivt.

  182. Där menar jag att jag har fullt stöd
    av OECD:s genomgång-

  183. -av det svenska materialet.

  184. Problemet med utmaningen är
    att det med dagens system-

  185. -framför allt finns på kommunal nivå-

  186. -där det ofta saknas resurser
    och ibland vilja.

  187. Jag ser det som riktade åtgärder-

  188. -med omfattande riktade resurser
    från staten till kommunerna-

  189. -och enskilda skolor. Kommuner kan få
    analysera sina egna skolresultat-

  190. -och ansöka om medel för att förändra
    utvecklingen som vi har sett.

  191. Låt kommuner och skolor ansöka
    om medel. Utvärderingar bör följa-

  192. -förändringsprocesserna. Stödet
    bör bland annat vara riktat mot-

  193. -att enskilda skolor
    ska kunna rekrytera behöriga lärare.

  194. Jag skulle också säga att det
    i diskussionen har framkommit-

  195. -förslag om att man skulle göra
    det fria skolvalet obligatoriskt.

  196. Jag kan inte hitta
    nåt vetenskapligt stöd-

  197. -för att en sån åtgärd kan förändra
    de fenomen som vi ser.

  198. Snarare finns det amerikanska studier
    som visar på motsatsen-

  199. -men jag återkommer gärna
    i en diskussion om detta.

  200. Torkel?
    Vi har ytterligare här att höra.

  201. Mitt område
    är kognitiv neurovetenskap.

  202. Vi fokuserar på barns utveckling
    och följer barns kunskapsutveckling-

  203. -inom läsning, matematik
    och arbetsminne-

  204. -och ser hur det går tillsammans
    med hjärnans utveckling.

  205. Arbetsminne är förmågan att hålla
    relevant information i huvudet.

  206. Det är nära besläktat
    med koncentrationsförmåga.

  207. Barn med lågt arbetsminne
    har också koncentrationssvårigheter.

  208. Den här typen av forskning
    ska ge oss förståelse-

  209. -över varför barn skiljer sig åt.

  210. Vi ser en stor variation-

  211. -och vi ser orsakssamband
    bakom det hela.

  212. Det handlar inte om att identifiera
    barn med diagnoser, några få procent.

  213. Det är snarare
    en fråga om normalfördelning.

  214. Det är kanske 15 procent
    som har lågt arbetsminne-

  215. -matematiksvårigheter eller
    svårigheter att lära sig läsa.

  216. Barnen med lågt arbetsminne är
    särskilt känsliga för störningar.

  217. Om du ska hålla information i huvudet
    så förlorar du den vid störningar.

  218. Det är relevant för det som har sagts
    om stökiga klassrumsmiljöer.

  219. Enligt internationella utvärderare
    utmärker sig Sverige här.

  220. Det är väldigt enkelt att se varför
    det skulle vara ett orsakssammanhang-

  221. -från mitt synfält.

  222. Störningskänsliga barn far extra illa
    i oroliga miljöer.

  223. Barn som har svårare att lära sig
    matematik far också extra illa.

  224. Inom mitt fält tittar man inte bara
    på utveckling, utan även på träning.

  225. Här finns det väldigt mycket data.
    Man forskar till exempel kring-

  226. -effektiva sätt för barn
    med lässvårigheter att lära sig läsa.

  227. Man gör randomiserade kontrollerade
    studier där man jämför metoder.

  228. Det finns ett flertal exempel
    på effektiva metoder.

  229. I Finland forskade man kring det
    och när man fann en effektiv metod-

  230. -införde man den på nationell nivå.
    Alla barn gör det i ett fåtal timmar-

  231. -och man vet att det höjer barnens
    prestation ett antal procent.

  232. Vi har i femton år forskat om
    att man kan träna arbetsminnet-

  233. -vilket förbättrar koncentrations-
    förmågan. Det används i ca 30 länder.

  234. Det används
    i 20 procent av svenska skolor-

  235. -men hos 80 procent av skolorna
    används det inte.

  236. Tillsammans med andra forskare
    har vi de senaste fem åren forskat-

  237. -kring effektiva sätt för barn
    att lära sig tidig matematik.

  238. Vi har jämfört olika varianter
    och hittat en sorts konsensus-

  239. -om vad vi ser som ett effektivt sätt
    att lära sig matematik.

  240. Det tillhandahålls nu gratis via
    en stiftelse där jag är inblandad-

  241. -men det har inte fått nåt
    stöd från skolan-

  242. -eller SPM,
    Specialpedagogiska skolmyndigheten.

  243. Så från mitt håll-

  244. -ser jag mig
    som en naiv, optimistisk forskare-

  245. -som tror att man kan mäta saker,
    hitta bättre sätt och införa dem.

  246. Det vore bra att tidigt identifiera
    barn med svårigheter-

  247. -och ge dem vetenskapligt baserat
    stöd, redan i sex-sjuårsåldern.

  248. Det skulle man göra för både läsning,
    matematik och arbetsminne.

  249. Det görs delvis.

  250. Jag tror att det bör göras
    inte bara för läsning och matematik-

  251. -vilket görs på en del håll,
    utan även för arbetsminne.

  252. Jag tror också på användandet
    av datoriserade hjälpmedel.

  253. Det är ett lätt sätt
    att sprida standardiserade metoder.

  254. -Det är mina konkreta förslag.
    -Tack så mycket.

  255. Du talar för att vi
    inte ska ge barnen kunskap-

  256. -utan ge dem förutsättningar för att
    skaffa kunskap, om jag hör dig rätt.

  257. Ja, det är ju två olika saker.
    Vi pratar om tidiga förutsättningar.

  258. Inom matematik
    är det ju åratal av träning-

  259. -men tidig inlärning, förståelse
    för tal, är väldigt viktig-

  260. -för vidare förståelse och inlärning.

  261. Robert Clark frågar
    vad som är en bra skola.

  262. Det är uppenbarligen
    en alldeles central fråga.

  263. Du utgick från
    att vi inte skulle komma överens.

  264. Jag blir nyfiken. Du säger att du
    har tjänstgjort i engelska skolor.

  265. Hur ser du på jämförelsen mellan
    vad som händer här och i England?

  266. Nu är man inne på att öka
    antalet "grammar schools" i England.

  267. Hur ser du på det?

  268. Det finns alltså ingen koppling
    mellan Engelska skolan och England.

  269. Nej, det förstår jag.

  270. Förutom att jag är därifrån,
    men jag åkte ju därifrån-

  271. -så jag har röstat.

  272. Det finns många olika viljor.

  273. Som min coach sa.
    Och vi vann matchen, förresten.

  274. Många blev övertygade om kraften
    i att samlas runt en gemensam sak.

  275. Många här har säkert coachat
    på ungdomsnivå eller högre.

  276. Det är en samling
    kring en gemensam idé och strävan-

  277. -som skapar
    den där positiva framåtandan.

  278. Och tillbaka till Göteborgsstudien
    - det är där det ligger.

  279. Det är min erfarenhet genom åren.

  280. De senaste fem åren i min skola, med
    60 olika nationaliteter och språk-

  281. -och barn
    med alla möjliga svårigheter-

  282. -har vi haft 100 procent
    för förberedelser till gymnasiet-

  283. -för nationella program, fem år i
    rad. Innan dess var det 99 procent.

  284. Vi får inte "självspelande pianon",
    som en TV4-reporter sa en gång.

  285. Fråga min Special Educational Needs
    Coordinator mitt i terminerna-

  286. -om hennes jobb är för lätt.
    Då får ni ett tydligt svar.

  287. Däremot tror jag att vi lyfter
    alla båtar - "lift all boats".

  288. Siffrorna som du visar om
    att de sämre presterande eleverna-

  289. -har fått det sämre i svenska skolan,
    de kanske har många orsaker.

  290. Men om man sätter ihop det Torkel
    säger om lugn och ro i klassrummet-

  291. -med det de säger i Göteborg-

  292. -om att det är viktigt med
    en gemensam idé och långsiktighet-

  293. -då böjar man komma fram till
    nån form av överenskommelse-

  294. -som borde kunna knytas mellan alla
    om några fundamentala byggstenar-

  295. -som måste finnas på plats
    för att barn på alla nivåer-

  296. -ska ha möjlighet att uppnå
    sin potential, vilken den än är.

  297. Det finns inte just nu. De föräldrar
    som kommer till våra skolor-

  298. -berättar en tydlig historia om
    varför de har valt vårt skolsystem.

  299. Till att börja med var det engelska,
    men på senare år har det varit-

  300. -ett sökande efter en lugn,
    trygg och säker miljö-

  301. -där man kan fokusera
    på sina studier-

  302. -fri från mobbning
    och andra tråkigheter.

  303. Vi har en modell, och som
    jag sa finns det många modeller.

  304. I Göteborgsstudien
    säger de det tydligt:

  305. Det finns olika flaggor
    att samlas kring, om man säger-

  306. -men det viktigaste är
    att man gör det.

  307. Deras kommentar var att välfungerande
    skolor hade kommit fram till det här-

  308. -lite av en slump.
    Det fanns ingen systematik i det.

  309. I Sverige måste man se till
    att man har bra skolor-

  310. -med en gemensam strävan,
    av ett systematiskt skäl-

  311. -så att det sker även om man byter
    rektor eller några lärare slutar.

  312. Om jag får fråga Anders
    apropå det du säger.

  313. Jag har kanske inte
    läst på ordentligt-

  314. -men skillnaden mellan skolor
    i Sverige är tydligen ganska små-

  315. -vilket inte riktigt talar
    åt samma håll.

  316. Förlåt, får jag göra ett inlägg.
    Det där måste nyanseras.

  317. Skillnaden mellan skolor är små,
    men skillnaden inom skolor är stor.

  318. Det hänger ihop med det jag sa.

  319. Vi har analyserat och upptäckt-

  320. -att mellanskolevariansen
    har fördubblats-

  321. -mellan 2000 och 2012.

  322. Det innebär att den svenska skolan
    lyckades väldigt bra-

  323. -med sitt kompensatoriska uppdrag-

  324. -nämligen att stödja elever
    med olika socioekonomiska bakgrund.

  325. Det har inneburit att vi i dag har
    en mycket mer medelmåttig bild-

  326. -när det gäller
    skillnaden mellan skolor.

  327. Vi har varit världsmästare på att ha
    liten skillnad mellan skolorna.

  328. I dag är vi mer medelmåttiga.

  329. I vilken utsträckning kan man anta
    att mellanskolevariationen ökar?

  330. Den drivs av boendesegregationen.
    Drivs den även av andra frågor?

  331. Där har vi problematiken
    i att hitta de kausala sambanden-

  332. -som forskningen har svårt med.

  333. De flesta är nog överens om att
    bostadssegregationen har betydelse.

  334. Det fria skolvalet har förstärkt
    den här skillnaden som existerar.

  335. Om man tittar på de länder som är
    framgångsrika vad det gäller Pisa-

  336. -så har de vanligen
    en väldigt låg mellanskolevarians-

  337. -med något undantag.

  338. De siffror jag har sett är att av
    de 35 länder som de har tittat på-

  339. -så var Sverige
    på tredje eller fjärde plats-

  340. -på att ha en jämlik skola
    mellan skolorna-

  341. -men mycket lägre vad det gällde att
    lyfta alla båtar inom varje skola.

  342. Jag återgår igen till studierna
    om gemensamma faktorer-

  343. -hos välfungerande
    och icke-välfungerande skolor.

  344. Vi bör se om det finns gemensamma
    nämnare för dem som lyckas-

  345. -med likartade förutsättningar.

  346. Om de finns
    bör vi införa dem illa kvickt.

  347. Ja, kort.
    Jag tänkte släppa in lite folk också.

  348. De analyser som man har gjort
    från OECD-

  349. -och även Skolverkets analyser visar
    att Sverige är ganska medelmåttigt-

  350. -när det gäller likvärdighet i skola.
    Vi lever på en gammal bild.

  351. På 90-talet var vi-

  352. -ett av världens mest
    framgångsrika länder på den punkten.

  353. Frågor? Någon?

  354. Jag ser inte... Jaha, där.

  355. Inte det?

  356. Ja, Helena.

  357. Jag har bara en kommentar till
    diskussionen om mellanskolsvariation-

  358. -och hur Sverige ligger till
    jämfört med andra länder.

  359. Man jämför väldigt olika skolsystem.
    En del delar tidigt upp elever-

  360. -i yrkesförberedande
    och teoretiska utbildningar.

  361. Den internationella jämförelsen
    är kanske inte helt rättvis.

  362. Sverige har ett sammanhållet
    skolsystem där man mäter det här.

  363. Däremot är det såklart så att trenden
    för Sverige ser ut som den gör.

  364. Det var bara det jag ville säga.

  365. Vi gjorde en analys
    av vilka typer av uppgifter i Pisa-

  366. -som svenska elever klarar bra
    eller mindre bra-

  367. -och hur det har förändrats.

  368. För detta använde vi en kanadensisk
    forskare vid namn Roberts.

  369. Han delar in naturvetenskapsämnena
    i kunskapsemfaser.

  370. Från början var det ett sätt-

  371. -att analysera läroböcker
    eller läroplaner.

  372. Vi har tittat på Pisauppgifterna
    och sett vad de avser att mäta.

  373. Sen har vi undersökt-

  374. -om svenska elever höjer sig
    eller sänker sig med enskilda frågor.

  375. Pisa har samma frågeställningar
    mellan olika mätningar-

  376. -så man kan göra såna jämförelser.

  377. Det kan ses som en kunskapshierarki-

  378. -där de här första-

  379. -handlar mer
    om faktainriktad kunskap.

  380. Alltså elever som kan ge
    den rätta förklaringen-

  381. -till en fråga
    i naturvetenskapens undervisning.

  382. Man måste inte förstå förklaringen,
    utan man kan bara ange den.

  383. Sen går det ner till
    att man själv kan ge förklaringar-

  384. -så att man visar att man förstår.

  385. Sen har man
    naturvetenskapen och vardagen-

  386. -som handlar om att kunna tillämpa
    sina kunskaper i vardagen.

  387. Det är en mer komplex kunskapsbit.

  388. Sen ner till naturvetenskap
    och beslutsfattande-

  389. -och naturvetenskapligt arbetssätt,
    att det är nåt man undersöker-

  390. -men också nåt som man kan bygga upp
    en teori utifrån.

  391. Sen då naturvetenskapens karaktär,
    alltså vetenskaplig karaktär.

  392. Om man analyserar Pisa-resultaten
    så kan man se-

  393. -att det inte är
    i alla de här olika uppgifterna-

  394. -som svenska elever har sänkt
    sina resultat på under 2000-talet.

  395. Det är främst de här mer avancerade,
    problemlösande uppgifterna-

  396. -där svenska elever visar en nedgång.

  397. När det gäller att kunna ange rätt
    förklaring och kunna förklara-

  398. -har svenska elever
    ganska goda resultat.

  399. Vi ser nedgången framför allt kring
    de mer avancerade kunskapsformerna.

  400. Det tycker jag också är viktigt
    att lägga märke till-

  401. -om man ska tänka på en åtgärd,
    vad man ska göra.

  402. Okej... - Ja.

  403. Du får en mikrofon där.

  404. Lena Adamsson, myndighetschef
    för skolforskningsinstitutet.

  405. Det finns många olika åsikter
    om skolan-

  406. -men alla är överens om att det är
    lärarna som är de viktiga.

  407. Borde vi då inte prata mer
    om lärarutbildningen?

  408. Är vi nöjda med den?

  409. Kommer man ut med de relevanta
    kompetenserna i skolan?

  410. Uppenbarligen inte, då vi hela tiden
    sysslar med kompensatoriska åtgärder-

  411. -i enorma satsningar på kompetens-
    utveckling för befintliga lärare.

  412. Det behövs förstås också-

  413. -men utbildningen behandlas inte
    som övriga professionsutbildningar-

  414. -det vill säga
    att samtliga nivåer finns-

  415. -med grundnivå, avancerad nivå
    och forskarutbildning.

  416. Man har inget fast basanslag knutet
    till den forskning som behövs-

  417. -vilket övriga
    professionsutbildningar har.

  418. -Har du en fråga?
    -Ja, varför pratar vi inte om det?

  419. Utbildningen är ju grundbulten
    till lärarnas kompetens-

  420. -vilket vi alla är överens om
    är det viktigaste.

  421. Bör inte utbildningssystemet
    organiseras så att vi får-

  422. -de kompetenser och den forskning
    som behövs för utbildningen?

  423. Okej, fler frågor?

  424. Jag har en fråga. Bland annat Torkel
    var inne på ordning i skolan-

  425. -och betydelsen av en situation
    där arbetsminnet kan fungera.

  426. Då är en intressant fråga-

  427. -var ansvaret för att få
    ordning i skolan ska läggas.

  428. Det är ingen statlig uppgift,
    utan mycket längre ner i systemet.

  429. Möjligen talar det för arbetsledarna-

  430. -som Richard Murray nämnde
    som viktiga.

  431. Hur ska man få rektorerna att se att
    vi ska införa ordning i klassrummet?

  432. Nåt förslag eller bara en fråga?

  433. Jag har inga enkla förslag-

  434. -men man kan se att exempelvis
    Engelska skolan lyckas bättre.

  435. Det kan du förklara kanske,
    om det är kulturen från början...

  436. Det är en kedja, och kedjan brister
    på sin svagaste punkt.

  437. Vi har en huvudman
    som är väldigt på det klara med-

  438. -vad vi står för och vad vi gör.

  439. Vi har rektorer
    som rekryteras utifrån detta-

  440. -med ett uttalat stöd
    för just de idéerna.

  441. När vi intervjuar personal, i stället
    för att de förklarar vilka de är-

  442. -brukar jag förklara vilka vi är,
    så att de kan ta ett beslut:

  443. Är det nåt jag tror på? Kan jag
    göra det en mörk novembermorgon-

  444. -när jag är trött
    och har bråkat hemma.

  445. Eller är det att jag bara vill ha
    ett jobb och säger rätt saker-

  446. -så att jag kan
    betala mina räkningar?

  447. Det är väldigt viktiga frågor.

  448. Jag menar att när alla drar
    åt samma håll och tror på samma sak-

  449. -så är vi tillbaka
    hos min walesiska coach igen.

  450. Problemet är att få alla att tro
    på samma sak. Vi får avsluta där.

  451. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hjärnan och pedagogiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan kunskap förmedlas på bästa sätt? Är en inkluderande skola alltid bäst? Och vilken roll har läroplanen för skolresultaten? Föreläsningar och samtal med Robert Clark, rektor vid Engelska skolan i Enskede, Stockholm; Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap och Anders Jakobsson, professor i pedagogik. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Pedagogisk metodik, Skoladministration, Skolan, Skolorganisation, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Internationella utvärderingar

Vad mäter Pisa, TIMSS och andra internationella utvärderingar av skolresultat? Finns det andra värden som är svårare att mäta? Föreläsningar och samtal om dessa frågor. Medverkande: Matilda Ankargren från Skolverket, Magnus Henrekson från Institutet för Näringslivsforskning och Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap. Moderator: ESO:s ordförande Hans Lindblad. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Skolans organisation

Hur vill vi att framtidens skola ska organiseras? Petter Brobacke från Academedia Academy, nationalekonomen Helena Holmlund och Leif Lewin, professor emeritus vid Uppsala universitet talar om faktorer som påverkar svenska skolans prestationer. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Hjärnan och pedagogiken

Hur kan kunskap förmedlas på bästa sätt? Är en inkluderande skola alltid bäst? Och vilken roll har läroplanen för skolresultaten? Föreläsningar och samtal med Robert Clark, rektor vid Engelska skolan i Enskede, Stockholm; Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap och Anders Jakobsson, professor i pedagogik. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Styrning och ansvar

Hur inverkar skolledning, lärare och föräldrar på skolsituationen? Kan stat och kommun agera annorlunda? Föreläsningar och samtal med Jan-Eric Gustafsson, ordförande i skolkommissionen; Per Kornhall, författare och debattör, och Kristiina Volmari från Utbildningsstyrelsen i Finland. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Politikerna svarar

Moderatorn Robert Erikson frågar ut utbildningsminister Gustav Fridolin och statssekreterare Erik Nilsson. Det handlar bland annat om hur skolan ska styras, hur man ska mäta kunskapsnivå i skolan och vilket uppdrag skolan har. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelar det någon roll hur vi börjar med matten?

Hur kan man få in matematiken på ett bra sätt i förskolan? Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik, berättar om sitt arbete med förskolepedagoger. Genom att arbeta med problemlösning i en förskoleklass kan man bredda uppfattningen om vad som är matematik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss