Titta

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Om UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Seminarium om internationella undersökningar av skolresultat. Svenska elevers kunskapsnivå har länge varit låg jämfört med andra länder, men resultat från senare PISA- och TIMSS-undersökningar visar på ett positivt trendbrott. Hur ska vi tolka mätningarna? Vad är det vi mäter? Och vad behöver svensk skola för att bli bättre? Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Till första programmet

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare? : Styrning och ansvarDela
  1. Nästan 60 % av finska lärare
    känner att de är uppskattade-

  2. -av samhället.
    Vet ni vad procenten är i Sverige?

  3. Det här är den sista panelen.

  4. Vi har Jan-Eric Gustafsson,
    seniorprofessor i pedagogik-

  5. -vid Göteborgs universitet.

  6. Han är ordförande i Skolkommissionen
    och var med och skrev en rapport-

  7. -om policy för svensk skola.

  8. Vi har Per Kornhall, gymnasielärare,
    före detta undervisningsråd.

  9. Han är nu verksam
    i Mälardalens högskola.

  10. Han ingår i ett nätverk
    av skolexperter inom EU.

  11. Och han är medlem
    av KVA:s kommitté för skolfrågor.

  12. Slutligen har vi Kristiina Volmari.

  13. -Ska första stavelsen betonas?
    -Precis.

  14. Hon är undervisningsråd
    i Utbildningsstyrelsen i Finland.

  15. Hon har varit chef för enheten för
    statistik/internationella ärenden.

  16. Hon har varit med att utbilda
    och fortbilda yrkeslärare.

  17. Hon har själv bakgrund som lärare.

  18. Det är återigen
    en mycket kompetent panel.

  19. -Jan-Eric får chansen att börja.
    -Tack så mycket.

  20. Jag har två roller. Den ena är
    som ordförande i Skolkommissionen-

  21. -den andra är
    att vara professor i pedagogik.

  22. Jag tänkte ha två hattar
    på mig här idag.

  23. Först Skolkommissionshatten
    och sen forskarhatten.

  24. Jag ska inte säga så mycket om Skol-
    kommissionen för jag förutsätter-

  25. -att församlingen här känner till-

  26. -att statens offentliga utredning,
    2015 års Skolkommission-

  27. -har två huvuduppgifter
    enligt direktiven.

  28. Den ena är att vända den nedåtgående
    kunskapsutvecklingen.

  29. Den andra är att minska olik-
    värdigheten i svenska skolsystemet.

  30. Och även medverka
    till en allmän kvalitetshöjning-

  31. -av skolsystemet.

  32. Det är glädjande att internationella
    undersökningar pekar på-

  33. -att utvecklingen pekar uppåt. Det
    kan inte Skolkommissionen ta åt sig.

  34. Vi har inte gjort nåt än.

  35. Det har skrivits ett delbetänkande.

  36. I vår ska vi lägga fram
    ett slutbetänkande.

  37. Där kommer vi med förslag om
    hur det här ska förstärkas-

  38. -och även hur vi ska komma tillrätta
    med olikvärdighetsproblemet-

  39. -som verkar vara
    mer markerat nu än tidigare.

  40. När vi har försökt komma till tals
    med de här uppgifterna-

  41. -har vi börjat med
    att göra en diagnos-

  42. -av den här infekterade patienten.

  43. Vi försöker hitta var i består
    orsakerna till den här...

  44. ...situationen där utredningen
    har blivit tillsatt.

  45. Jag ska göra en väldigt kort
    sammanfattning av de huvudpunkter-

  46. -som vi har sett som tänkbara.

  47. Problem, förklaringar
    och sånt som behöver åtgärdas.

  48. Det första har
    med decentralisering att göra.

  49. Man lade över ansvaret för att driva
    skolan på ett stort antal huvudmän.

  50. Dels alla kommuner,
    men även fristående huvudmän.

  51. Där kan man konstatera
    att det finns en variabelkapacitet-

  52. -att ro uppdraget i land.

  53. Och kanske även delvis en variation
    i graderna av ambition-

  54. -som huvudmännen
    har gett sig i kast med detta.

  55. Det är lätt att konstatera att den
    kompensatoriska resursfördelningen-

  56. -som var ganska tydlig i det gamla
    skolsystemet, före kommunaliseringen-

  57. -har tunnats ut
    på ett betänkligt sätt.

  58. Vi har lika, men inte likvärdig
    allokering av resurser.

  59. Nåt som är lätt att konstatera är-

  60. -att vi har en brist
    i kompetensförsörjningen-

  61. -på skolledar- och lärarsidan.

  62. Det har pekats
    på rekryteringssvårigheter-

  63. -och det har varit kritik
    mot lärarutbildningen-

  64. -och många frågetecken kring
    kompetensförsörjningen.

  65. Det gäller inte minst
    kompetensutvecklingen.

  66. Där bland annat TALIS-undersökningen
    visar på-

  67. -att det finns stora brister
    i det svenska...

  68. ...skolsystemets hantering av det-

  69. -som inte jag tycker ska uppfattas
    som kompensatoriska åtgärder.

  70. Att kompetensutveckla sig är nåt
    som man ska göra hela livet.

  71. Särskilt om man ägnar sig
    åt undervisningsverksamhet.

  72. Brister i resultatinformationen.

  73. Det har också kommit på tal här.
    Vi har inte haft information om-

  74. -hur utvecklingen har sett ut-

  75. -vilket har försvårat
    systematiskt kvalitetsarbete-

  76. -för alla ansvariga, inklusive
    de nationella myndigheterna.

  77. Skolsegregationen
    har vi haft uppe tidigare.

  78. Man kan lätt konstatera
    att den har ökat.

  79. När man tittar på
    de internationella jämförelserna här-

  80. -så jämför vi
    väldigt olika skolsystem.

  81. Sverige har
    ett sammanhållet skolsystem.

  82. Vi ska bara jämföra oss
    med såna skolsystem.

  83. Där ligger vi sämst till.

  84. Tittar man på de nordiska länderna är
    Sverige i en klass för sig själv.

  85. Som varandes väldigt segregerat.

  86. Orsaken till alla dessa problem
    går att föra tillbaka-

  87. -på brister
    i den nationella styrningen.

  88. Vi har ett fragmentiserat skolsystem-

  89. -som OECD har konkluderat
    i sin analys.

  90. Det här är huvudpunkter
    i den analys vi har gjort.

  91. Nu tar jag av mig
    Skolkommissionshatten-

  92. -och sätter på mig forskarhatten.

  93. Det som är nödvändigt om vi ska
    kunna lägga fram bra förslag är-

  94. -att de är evidensbaserade-

  95. -och att förslagen har
    god empirisk grund och koppling-

  96. -till det svenska skolsystemet.

  97. Därför har jag roat mig med-

  98. -att analysera PISA-data
    och TIMSS-data i syfte-

  99. -att undersöka några
    av dessa hypoteser eller frågor-

  100. -kring det svenska
    skolsystemets egenskaper.

  101. En sak är den bristande
    kompetensutvecklingen.

  102. Det leder till den generella frågan:
    Har kompetensutveckling betydelse-

  103. -för elevernas resultat?

  104. Kan nedgången delvis hänföra till-

  105. -att vi har haft en försämring
    i denna aktivitet?

  106. Nu har det skett en del.

  107. Skolverket
    har drivit på utvecklingen-

  108. -av till exempel matematiklyft.

  109. Det har genomförts i ganska stor
    skala med många deltagande lärare.

  110. Och under den period
    som har föregått de här mätningarna.

  111. Man skulle kunna ställa sig frågan-

  112. -om det har skett nån förändring
    i deltagandet i kompetensutveckling?

  113. Om det har haft betydelse
    för undervisningskvaliteten?

  114. Och om detta i sin tur har haft nån
    betydelse för elevernas resultat?

  115. Det här är en modell.

  116. Den är empiriskt grundad
    i färska TIMSS-data-

  117. -som kom för Sveriges del
    i slutet av november.

  118. Här har jag lagt ihop
    färska data från 2015-

  119. -och sen gamla data från 2011-

  120. -för att titta på förändring. Det här
    är en variabel som är dikotom.

  121. Vi har en positiv relation
    mellan kompetensutveckling...

  122. ...eller från tidsvariabeln
    till kompetensutveckling.

  123. Det är ett uttryck för-

  124. -att lärarna i sitt frågeformulär-

  125. -där de hade frågor om deltagande
    i kompetensutveckling-

  126. -i betydligt större utsträckning
    har 2015 svarat att de har deltagit.

  127. Det är inga frågor om matematiklyft
    eller annat specifikt.

  128. Frågan är bara om du har deltagit
    i kompetensutveckling-

  129. -som handlar om didaktik
    och ämnesinnehåll-

  130. -och som handlar om utveckling
    av levnadstänkande.

  131. Där ser vi en dramatisk skillnad.

  132. Man kan översätta till procenttal men
    det finns i alla fall en förändring.

  133. -Och sen...
    -Jag måste hetsa dig lite i tid.

  134. Nähä? Okej.

  135. Hur mäter man undervisningskvalitet?
    Man frågar elever.

  136. Åttondeklassarna i de 350 klasser
    som har deltagit-

  137. -har fått bedöma om de tycker
    att de förstår vad läraren säger.

  138. Om det är intressant
    och några andra saker.

  139. Och där finns en relation.

  140. Kompetensutvecklingen har enligt
    den här modellen medverkat till-

  141. -att vi har fått
    ökad undervisningskvalitet.

  142. Vi har en relation
    mellan kvalitet och matteresultat-

  143. -enligt TIMSS mätningar.
    Det är ju bra.

  144. Sen finns förändringar som inte
    förklaras fullt ut av modellen.

  145. Men då har vi ju lite andra saker
    vi också kan titta på.

  146. Sen är det också så
    att den här frågan-

  147. -om skolsegregation är
    av stort intresse-

  148. -dels i sig själv-

  149. -men också på grund av de idéer
    som Anders också var inne på-

  150. -att det finns kopplingar
    mellan segregationen och resultaten.

  151. Här finns då problemet
    med kausalitet.

  152. Tvärsnittsmässigt
    har vi ett positivt samband-

  153. -men då finns invändningarna att det
    bara är korrelation, inte kausalitet.

  154. Vad gör man då? Man gör en diff-diff.
    Vi tittar på skillnader-

  155. -mellan två succesiva mätningar.

  156. I det här fallet är det differensen
    mellan 2015 och 2006.

  157. Med avseende på ett mått som
    heter "index of social inclusion".

  158. Det här är PISA-data
    och det mäter graden-

  159. -av skolvariation
    i elevsammansättning-

  160. -med avseende på det breda
    socioekonomiska måttet ESCS.

  161. Det finns i PISA-mätningarna och
    visar föräldrars utbildningsnivå.

  162. Och här har vi resultatdifferensen.

  163. Vad ser vi här?
    Vi ser att ju mer...

  164. ...lika skolorna är
    desto bättre är resultaten.

  165. Ju mer skolorna förändras
    i icke-segregerad riktning-

  166. -desto mer ökar resultaten.

  167. Det är inte ett hundraprocentigt
    bevis på kausalitet-

  168. -men det ger stöd för denna tanke.

  169. Här finns intressanta resultat
    utöver Sveriges. Vi har Finland.

  170. De har ju rasat i dessa mätningar
    resultatmässigt.

  171. Som också uppenbarligen har fått-

  172. -en kraftigt ökad skolsegregation
    som bidrar till detta.

  173. Vi har en del andra länder
    att diskutera, men inte nu.

  174. -Det var bara detta jag skulle säga.
    -Tack så mycket.

  175. Per Kornhall, varsågod.

  176. Tack.
    Jag hade fyra bilder att visa.

  177. Jag tycker det är intressant,
    en observation så här långt-

  178. -att folk säger mer samma sak-

  179. -än för fyra fem år sen.

  180. Det blir mer en samlad bild
    av vad som är viktigt.

  181. Den här bilden var Robert orolig för.

  182. Han sa att ingen skulle förstå den,
    men det är lite poängen med den.

  183. Nu ska jag relatera till en annan
    kommission, nämligen OECD.

  184. När jag ritade den här
    på utbildningsdepartementet sa de-

  185. -att det var en av de bästa bilderna
    de sett av det svenska skolsystemet.

  186. Det är en ganska bra story, så jag
    kan inte låta bli att använda den.

  187. Det vi skulle prata om var
    att vi har en departementsnivå-

  188. -och lite kontakt med myndigheter
    enligt den svenska modellen.

  189. Men den här nivån är påverkad
    av politiska grupper och lobbyister.

  190. Sen har vi en målstyrning,
    inte regelstyrning.

  191. Den målstyrningen hamnar direkt i
    klassrummet hos rektorer och lärare.

  192. Men de som ansvarar för pengarna
    i systemet är helt frikopplade.

  193. Det var bara ett sätt att visa
    att vi befinner oss i ett system-

  194. -som kanske inte är helt...

  195. Som de drar slutsatserna av
    efter samtal med alla myndigheter.

  196. Det är ingen ordning. Det är
    fragmentiserat och komplicerat.

  197. Och ansvarslöst.

  198. Från en tidigare rapport som Robert
    tyckte var för komplicerad.

  199. Från en tidigare rapport
    klippte jag bara in det här citatet-

  200. -som är från en rapport från 2014...

  201. Det står bakom mig.
    Jag har det inte här.

  202. De säger att det är svårt att styra
    så komplexa system som skolor är.

  203. Tänk då på
    att vi ändrade på allt i systemet.

  204. Vi tog bort huvudmannaskapet,
    införde målstyrning samtidigt.

  205. Öppnade upp för en marknad där vi har
    gått längre i en styckprisersättning-

  206. -än något annat land ens har tänkt
    tanken att våga göra.

  207. Går en elev ut genom dörren
    så förlorar man pengar.

  208. Kommer det in en elev
    ramlar det in pengar.

  209. Ett sätt att styra skolan som inget
    annat land tror kan fungera.

  210. De säger att det är svårt
    att styra skolsystem överhuvudtaget.

  211. De säger också att vi har kommit till
    ett läge där vi kan få förändring.

  212. Det finns ett moment i systemet
    för att faktiskt förändra det här.

  213. Men hur kommer det att bli?

  214. Det är ju där vi befinner oss nu.

  215. Den tredje bilden, där har vi varit.

  216. Jag har lånat den
    från er en gång i tiden.

  217. Den är från Skolverket
    och den är intressant.

  218. Den ska egentligen illustrera
    betygsinflation och såna saker.

  219. Men den illustrerar
    en helt annan sak.

  220. Alla gröna prickar är friskolors
    betygsresultat i höger riktning.

  221. De blåa prickarna är kommunala skolor
    i Sverige.

  222. Vi ser att friskolorna har
    bättre resultat.

  223. Men det har de ju inte. Kompenserar
    vi den socioekonomiska bakgrunden-

  224. -så har de inte bättre resultat.
    Vad är det då vi ser här?

  225. Jo, vi ser en skillnad
    i socioekonomisk bakgrund.

  226. Vi ser en bild av
    hur segregationen faktiskt ser ut.

  227. Föräldrar med socioekonomisk bakgrund
    har valt bättre skola till sina barn.

  228. Det är inte en attack mot friskolor.
    Jag jobbar mycket där också.

  229. Alla som gör bra skola
    tycker jag är bra.

  230. Men det visar
    att systemet levererar nåt-

  231. -som vi kanske inte vill ha.

  232. Det är bara toppen på ett isberg.
    Segregationen är lika stark-

  233. -gentemot olika kommunala skolor.

  234. I Uppsala är några
    av de attraktiva skolorna kommunala.

  235. Det här är bara toppen av ett isberg.

  236. Tittar du på olika kommuner
    i mellansverige, till exempel-

  237. -de vanliga städerna
    som Eskilstuna och Trosa-

  238. -så skriker dig segregationen
    i ögonen-

  239. -om du jämför socioekonomisk bakgrund
    hos eleverna i de olika skolorna.

  240. Den är extremt tydlig.

  241. En sista bild innan jag går vidare
    till det jag vill säga.

  242. Det här citatet är spännande.

  243. Det är från Göran Perssons
    kommunaliseringsproposition.

  244. Det är likvärdigheten han pratar om.

  245. Likvärdigheten i den svenska skolan
    hade aldrig blivit bra-

  246. -utan en stark statlig styrning.

  247. Krafterna på lokal nivå
    motverkade den.

  248. Han drar slutsatsen att vi ska göra
    nåt bättre och bryter upp systemet.

  249. Men det är en annan sak. Det är en
    intressant kommentar så här efteråt.

  250. Jag tror också att det är sant.
    När det gäller likvärdigheten-

  251. -måste vi få en struktur för det här.

  252. Vi pratar om tillit.
    Jag tror att det är jätteviktigt-

  253. -att vi skapar tillit för de
    professionella i verksamheterna.

  254. Men när det gäller styrkedjan
    kanske vi har varit för naiva.

  255. Vi behöver nog mer styrning,
    fler regler.

  256. Och vi behöver nån form av likvärdigt
    statligt finansieringssystem-

  257. -som är baserat på socioekonomiska
    bakgrundsfaktorer.

  258. Det borde vara absolut självklart
    för alla människor vid det här laget.

  259. Vi borde också inse att många
    av problemen i systemet ligger...

  260. Jag håller med Lewin där.
    "New public management"-

  261. -och det sättet att styra på
    behöver vi analysera mer i djupet.

  262. För där i ligger kommunaliseringen,
    marknadsstyrningen-

  263. -målstyrningen och lönesättnings-
    modellen som vi har i Sverige.

  264. På tal om lärare.

  265. Analyser visar att vi kommer
    att sakna 60 000 lärare om några år.

  266. Hur många klassrum är det?
    Och vilkas barn får stå i klassrum-

  267. -utan utbildade lärare?

  268. Är det de som var till höger
    på bilden eller de andra?

  269. Apropå en idé som du var inne på.

  270. Det förfärliga med mig är
    att vi redan har en idé svensk skola.

  271. Den står i skollagen.
    Vi har en jättebra läroplan-

  272. -som pratar om den demokratiska
    grunden för den svenska skolan.

  273. Problemet är systemet som driver
    verkligheten åt ett annat håll.

  274. Det måste vi göra nåt åt.

  275. Tack så mycket.

  276. Vi hörde av Jan-Eric
    att det går utför för Finland.

  277. Men ni är fortfarande före oss så
    vi vill gärna höra dina synpunkter.

  278. Det är alltid tacksamt och intressant
    att vara här i Sverige.

  279. Jag ska kommentera
    vad du sa om en stund.

  280. Det är jätteintressant att jämföra
    Finland och övriga nordiska länder.

  281. Speciellt intressant
    att jämföra Finland och Sverige.

  282. Vi står varann så nära historiskt-

  283. -och filosofiskt när vi tänker på
    det här med utbildning.

  284. Som en kollega på Skolverket sa
    en gång och som var väldigt fiffigt:

  285. "Det är lätt för vi är så lika,
    men vi är ändå så olika"-

  286. -"att det blir intressant
    att jämföra."

  287. Jag vill tacka för grundskolan
    för den har vi kopierat från er.

  288. Det var ungefär 30-40 år sedan.

  289. Efter det har vi gått ganska skilda
    vägar och står i olika ändar.

  290. Jag ska börja med
    att beskriva några saker-

  291. -som är olika och sen säga nåt om
    vad vi tycker är viktigt-

  292. -när det gäller styrning.

  293. En av de största skillnaderna
    mellan våra länder är-

  294. -att utbildningsfrågor inte är
    politiserade i Finland.

  295. Det här tycker vi är jättebra.

  296. Speciellt när man talar
    om dagens politik-

  297. -som har blivit
    mycket mer populistisk.

  298. Nån sa på morgontelevisionen idag-

  299. -att politikerna är rädda
    för röstarna.

  300. De tittar hela tiden på social media
    och undrar hur de bör tänka.

  301. De förpassar sig till
    vad röstarna vill.

  302. Det har förändrats också i Finland-

  303. -men utbildningsfrågor är utanför
    den politiska debatten tack och lov.

  304. Vi har hört om massor av friskolor
    så det här är ju mycket olika.

  305. Ni tror på valfrihet och vi tror på
    att skolorna ska vara såna-

  306. -att föräldrarna ska kunna lita på-

  307. -att skolan bakom hörnet är lika bra
    som den lite längre bort.

  308. Vi uppmuntrar ju inte
    till privatskolor.

  309. Det är mycket svårt
    att få lov till det.

  310. Ni mäter mycket mera
    och kanske konkurrerar mer.

  311. Vi har ju ingen inspektion.
    Det hade vi fram till 1990.

  312. Vi kommer inte
    att få den tillbaka heller.

  313. Det första nationella provet
    är studentexamen-

  314. -som är vid 19 års ålder.

  315. Före det gör vi bara stickprov
    och nationella utvärderingar.

  316. Vi tittar att allt är okej och det
    innebär att 15 % av eleverna deltar.

  317. Ni offentliggör all data ni har
    om nationella prov och så vidare.

  318. Våra nationella utvärderingar
    publiceras inte hos oss.

  319. Skolan får sitt resultat
    som ska hjälpa dem i utvecklingen.

  320. Medier vill alltid ranka skolor och
    har gjort det genom studentexamen.

  321. Men vi är helt emot det här
    med ranking.

  322. En orsak är en att...

  323. En kanadensisk kollega har sagt:

  324. "Föräldrar kan inte
    ta faktabaserade beslut."

  325. Föräldrar gör mycket lätt
    känslomässiga val.

  326. Det här med likvärdighet är ju
    heligt för oss.

  327. Nu kommer jag till PISA. Vi har
    sjunkit senaste två mätningarna.

  328. Och nu fick vi lite stryk i det här-

  329. -med skillnaden mellan skolor. Senast
    var det 6 % av totalvariationen.

  330. Nu är det 8 %.
    OECD:s medelsnitt ligger runt 40 %.

  331. Så det är ändå mycket lågt.

  332. Det vi ser nu är att
    huvudstadsregionen klarar sig bättre.

  333. Vi ser en sån segregation.

  334. Men vi ska komma ihåg att en stor del
    av vår befolkning bor i den regionen.

  335. En stor skillnad är också
    att det är dyrare-

  336. -att arrangera utbildningsvärlden.
    Ni använder mycket mer pengar.

  337. Det är stor skillnad när man tittar
    på kostnaden per elev och år.

  338. Till sist nånting om läraryrket
    som har kommit fram här.

  339. Läraryrket är mycket populärt
    i Finland vilket vi är tacksamma för.

  340. Och vi gör allt för
    att det ska förbli så.

  341. Jag måste rätta Leif lite.

  342. Vi väljer inte studenter till
    lärarutbildningen på grund av betyg-

  343. -utan hur de passar för yrket,
    hur motiverade de är.

  344. Det gör vi nu för tiden,
    det har vi inte alltid gjort.

  345. Det som vi tycker är jätteviktigt är-

  346. -att man ska styra med lätt hand.

  347. Det ska vara långsiktigt och baserat
    på tillit och förtroende.

  348. Vi hade tidigare en femårsplan
    för utbildning och forskning.

  349. Den gick över regeringsperioder
    så det inte blev "policy shifts".

  350. Det som är ovanligt med Finland...

  351. Om man tittar runt i världen
    eller Europa-

  352. -så blir det "policy shift"
    när man får en ny regering.

  353. Det händer inte i Finland eftersom
    vi är ense om utbildningsfrågor.

  354. Alla tänker:
    "Det här är riktningen vi sa följa."

  355. Det finns små nyanser
    om man vill segregera-

  356. -mellan höger och vänster.

  357. Vänsterpartierna tycker-

  358. -att likvärdighet innebär att alla
    ska undervisas samma paket.

  359. Moderaterna och högern tycker
    att man ska ha mer valfrihet.

  360. Men det är nog
    den enda skillnaden man kan hitta.

  361. Vi jobbar ihop med alla.

  362. När vi gör reformer eller förnyar nåt
    gör vi det tillsammans med alla.

  363. Och till skillnad från Sverige så
    jobbar vi mycket ihop med facket.

  364. Det är inte en fiende i Finland-

  365. -utan en mycket värderad partner
    i den här utvecklingen.

  366. Nåt annat vi tycker är viktigt är att
    lärare och rektorer behöver arbetsro.

  367. Det går tack vare att vi inte har
    så många förändringar.

  368. När vi reformerar våra läroplaner
    tar det ungefär tio år.

  369. Det tar lång tid
    eftersom alla är med.

  370. Alla hörs, alla är med,
    alla tycker samma.

  371. Om man har reform efter reform
    så blir det ju så-

  372. -att lärarna och skolorna
    utvecklar en teflonyta-

  373. -där vattnet liksom rinner av
    och inte sjunker in.

  374. Nånting som vi också är
    lyckliga över är-

  375. -att lärarna upplever
    att deras jobb är uppskattat.

  376. Jag tittade på tidigare under-
    sökningar av lärare och rektorer.

  377. Den kom ut 2013
    och nästa kommer ut 2019.

  378. Jag tittade på Finland och Sverige
    och jag tittade på frågorna:

  379. "Tycker du om ditt jobb?"
    Då svarar de ganska lika.

  380. Jag har upplevt att det är mycket mer
    administration i de svenska skolorna.

  381. Enligt TALIS är det inte så-

  382. -men enligt Skolverket
    så ska det finnas en skillnad.

  383. En stor skillnad finns.

  384. Nästan 60 % av finska lärare känner
    sig uppskattade av samhället.

  385. Vet ni vad procentsatsen är
    i Sverige?

  386. I TALIS? Du vet? 5 %.

  387. Det är ju ganska ledsamt.

  388. Vi tror att läraryrket är
    dragkraftigt-

  389. -eftersom lärare och rektorer
    i Finland har ganska bra arbetsro.

  390. Vi mäter ju inte hela tiden.

  391. Lärarna i Finland har ganska...
    De har mindre...

  392. ...timmar som de måste arbeta
    på skolan och har bättre löner.

  393. Det ska man komma ihåg.

  394. Sen kommer jag till favoritfrågan
    om ranking och jämförelse-

  395. -och om det är nödvändigt.

  396. Det kanske låter som om jag och Malin
    hade förberett det här tillsammans.

  397. Jag kommer att säga saker
    som är ganska lika de du sa.

  398. OECD har ju kommit ut med en upp-
    märksammad produkt som heter PISA.

  399. Det har de gjort jättebra.

  400. Men vi borde inte stirra oss blinda
    på vad PISA säger-

  401. -utan titta på helheten.

  402. Finland är fortfarande i topp
    bland de europeiska länderna.

  403. De asiatiska länderna
    kan vi inte göra nåt åt.

  404. Ideologin är så annorlunda där så vi
    behöver inte spela i samma liga.

  405. Men Finland har inte
    ett fantastiskt utbildningssystem-

  406. -fast våra 15-åringar
    klarar sig bra i PISA.

  407. Likaså har Sverige inte
    ett uselt utbildningssystem-

  408. -bara för att era ungar
    inte klarade sig lika bra som våra.

  409. Man borde också titta på
    vad som händer efter grundskolan.

  410. Yrkesutbildning är populärt i Finland
    och vi klarar oss bra.

  411. Ni hade ju Yrkes-EM i Göteborg
    nu i höstas.

  412. Vi fick tolv medaljer,
    sex av dem var guld.

  413. Om man nu vill mäta på nåt sätt.

  414. Men när man tittar
    på universitetsrankingar-

  415. -så ligger ju Sverige i topp
    bland de nordiska länderna.

  416. Bland de 150 bäst rankade
    har ju Sverige tre universitet.

  417. Karolinska institutet
    ligger på plats 28.

  418. Det högst rankade finska
    universitetet ligger på plats 76.

  419. Och dessutom är den svenska ekonomin
    mycket bättre än den finska.

  420. Det är en pågående debatt.

  421. Hur transformerar vi
    ett bra utbildningssystem-

  422. -till ekonomisk framgång?

  423. Det här med mätning
    tror vi inte så mycket på.

  424. Som ni hörde har vi inga
    inspektioner, inga nationella prov.

  425. Vi offentliggör inte resultaten
    från dessa prov.

  426. Jag avslutar med vad en amerikansk
    professor sa när han besökte oss.

  427. Han tyckte mycket om det här med
    arbetsro och avsaknad av mätningar.

  428. Han sa att bönderna
    i USA brukar säga-

  429. -att en gris inte blir fetare
    för att man väger den hela tiden.

  430. Tack så mycket. Utmärkt!

  431. En del av oss blir fetare ändå.

  432. Det här är ju en stor fråga.

  433. Kan man ha återkommande mätningar
    utan att det blir jämförelser?

  434. Du säger att ni inte
    publicerar resultaten.

  435. Men går det
    att hålla tillbaka resultaten?

  436. Det går faktiskt.
    De är ju offentliga enligt lag.

  437. Men på nåt sätt har vi lyckats
    skydda dem så pressen inte får...

  438. Du menar att det inte är nån fart
    på era journalister?

  439. Mätningar blir ju
    vanligare hela tiden.

  440. Jag jobbar mycket med indikatorer
    och så vidare.

  441. Jag brukar kritisera att man även
    inom EU börjar ranka mer.

  442. Motargumentet brukar alltid vara-

  443. -att om det finns en indikator
    så blir det en jämförelse.

  444. Men det är inte samma sak
    om EU ställer oss i en ordning-

  445. -eller om OECD gör det.

  446. Vi borde ha friheten att använda
    dessa indikatorer som vi själva vill.

  447. Du får ju inte komma
    och kritisera min fru-

  448. -men jag får ju göra det.
    Det är lite samma sak.

  449. Det är med tillit, Per.
    Hur skapar man tillit i skolan?

  450. Det är en central fråga
    i sammanhanget.

  451. Vi får ju faktiskt några svar här.

  452. Om vi ska ha tillit
    inom professionerna.

  453. Om man bara säger: "Vi har tillit
    till er", så betyder inte det nåt.

  454. Om jag har tillit till mina barn
    innebär det att jag ger dem frihet.

  455. Jag ger dem makten
    att göra vissa saker.

  456. Tillit i professionen innebär
    att de ska ha beslutsmakt.

  457. De måste också ha säkra ramar
    att kunna utöva sin profession inom.

  458. "Du får göra vad du vill,
    men du får bara en krona."

  459. "Du får äta hur mycket godis du vill,
    men du får bara en krona."

  460. Du får välja vad du vill använda
    dina pengar till.

  461. Om jag har tillit ger jag hela
    veckopengen till dem.

  462. Då kan jag sen också
    ställa ansvarskrav.

  463. Jag tror att själva målstyrningen är
    en problematik.

  464. I och med att den frånhänder
    professionen utrymmet-

  465. -att utöva sin autonomi.
    Förstår ni vad jag menar?

  466. Det krävs regler så jag vet
    att jag har rätt till stöd-

  467. -till en elev
    som jag inte kan hantera.

  468. Inte att det stödet uteblir-

  469. -om inte min rektor tycker
    att hen har fått mycket pengar.

  470. Förstår ni lite hur jag tänker?

  471. Du var inne på att vi måste
    kontrollera det här systemet-

  472. -som vi har släppt fritt
    genom utgångsprov.

  473. Jag tror man kan komma tillrätta
    med avarterna genom regelverk-

  474. -för "så här många bibliotekspersonal
    behövs på så här många elever."

  475. Ett regelverk
    som faktiskt sätter gränserna för-

  476. -vilka övervinster man kan ta ut
    eller vilka besparingar man kan göra.

  477. Sen ett socioekonomiskt
    fördelningstal ovanpå det.

  478. Återigen, man behöver styra lite
    för att ge professionerna möjlighet-

  479. -utöva sitt yrke och ge dem tillit.

  480. Varför bestämmer inte lärarna
    hur betygssystemet ska se ut?

  481. Varför har inte lärarna stor makt att
    tala om hur utbildningen ska se ut?

  482. Varför tror vi jämt
    att vi är bättre på det?

  483. Vad säger Jan-Eric om betygssystemet?
    Du har tittat allvarligt på detta.

  484. Det finns väldigt mycket
    att säga om betygssystemet.

  485. Det handlar dels om
    kvaliteten i informationen.

  486. I vilken utsträckning
    den är pålitlig över tid.

  487. Vi vet att vi har betygsinflation.

  488. Vi vet inte hur stor den är,
    men vi vet att den finns.

  489. Sen är det väl också så
    att just det här-

  490. -har mål- och resultatstyrda system
    negativa konsekvenser på individnivå.

  491. Det styr verksamheten i skolan-

  492. -på ett sätt som är fel.

  493. Jag ska inte utveckla det där mer-

  494. -men sammanfattningsvis finns det
    många frågetecken runt vårt system.

  495. Vi har tid till ungefär en fråga.

  496. Leif och Malin - två.

  497. Utifrån vår utredning var det ljuv
    musik att höra det finska exemplet.

  498. Jag tror också att vår inspektion
    ska ändras i finsk riktning.

  499. Stickprov istället
    för en hel generation-

  500. -med diskret information,
    inte offentliggörande-

  501. -för lokala tidningar för
    att hänga ut rektor och så vidare.

  502. Mäta mindre och därmed visa respekt
    och tillit för lärarna.

  503. Min kommentar var väldigt lik.

  504. Jag tänkte referera
    till en populär utbildningsfilosof.

  505. Han har nog tittat på Finland.

  506. Han pratar om att det har skett
    en förändring i vår mätningskultur.

  507. Innan var lärarna ansvariga gentemot
    eleverna och elevernas lärande.

  508. Nu är man ansvarig uppåt
    i och med inspektioner och mätningar.

  509. Det är där som fokus har förändrats.

  510. Det har skapat stora problem
    för skolan.

  511. För att anknyta
    till det Leif Lewin sa tidigare.

  512. Innebär inte skolvalet att lärare
    blivit ansvariga gentemot föräldrar?

  513. Jo, absolut. Det är nåt annat än att
    vara ansvarig mot elevernas lärande.

  514. Vi har ju en myndighet som har
    i uppdrag att ta fram statistik-

  515. -så att föräldrar ska kunna jämföra
    skolor. Vi har precis tvärtom.

  516. Okej, tack ska ni ha. Utmärkt!

  517. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Styrning och ansvar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur inverkar skolledning, lärare och föräldrar på skolsituationen? Kan stat och kommun agera annorlunda? Föreläsningar och samtal med Jan-Eric Gustafsson, ordförande i skolkommissionen; Per Kornhall, författare och debattör, och Kristiina Volmari från Utbildningsstyrelsen i Finland. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Skoladministration, Skolan, Skolorganisation, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Internationella utvärderingar

Vad mäter Pisa, TIMSS och andra internationella utvärderingar av skolresultat? Finns det andra värden som är svårare att mäta? Föreläsningar och samtal om dessa frågor. Medverkande: Matilda Ankargren från Skolverket, Magnus Henrekson från Institutet för Näringslivsforskning och Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap. Moderator: ESO:s ordförande Hans Lindblad. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Skolans organisation

Hur vill vi att framtidens skola ska organiseras? Petter Brobacke från Academedia Academy, nationalekonomen Helena Holmlund och Leif Lewin, professor emeritus vid Uppsala universitet talar om faktorer som påverkar svenska skolans prestationer. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Hjärnan och pedagogiken

Hur kan kunskap förmedlas på bästa sätt? Är en inkluderande skola alltid bäst? Och vilken roll har läroplanen för skolresultaten? Föreläsningar och samtal med Robert Clark, rektor vid Engelska skolan i Enskede, Stockholm; Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap och Anders Jakobsson, professor i pedagogik. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Styrning och ansvar

Hur inverkar skolledning, lärare och föräldrar på skolsituationen? Kan stat och kommun agera annorlunda? Föreläsningar och samtal med Jan-Eric Gustafsson, ordförande i skolkommissionen; Per Kornhall, författare och debattör, och Kristiina Volmari från Utbildningsstyrelsen i Finland. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Politikerna svarar

Moderatorn Robert Erikson frågar ut utbildningsminister Gustav Fridolin och statssekreterare Erik Nilsson. Det handlar bland annat om hur skolan ska styras, hur man ska mäta kunskapsnivå i skolan och vilket uppdrag skolan har. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

1 till 1 lyfter resultaten

Lågstadieläraren Britt-Marie Hagman berättar hur möjligheterna med "1 till 1", en dator till varje elev, har lett till bättre resultat med läs- och skrivutvecklingen hos hennes elever. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss