Titta

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Om UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Seminarium om internationella undersökningar av skolresultat. Svenska elevers kunskapsnivå har länge varit låg jämfört med andra länder, men resultat från senare PISA- och TIMSS-undersökningar visar på ett positivt trendbrott. Hur ska vi tolka mätningarna? Vad är det vi mäter? Och vad behöver svensk skola för att bli bättre? Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Till första programmet

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare? : Politikerna svararDela
  1. Vi kan ha vilka idéer som helst
    om läroplaner och satsningar-

  2. -men saknas det så många lärare som
    det tycks nu har det liten betydelse.

  3. Då har vi utbildningsministern här.

  4. Och vi har statssekreteraren
    i Utbildningsdepartementet här.

  5. Vi är väldigt tacksamma över
    att ha er här.

  6. Vi är naturligtvis nyfikna på
    vad ni har att säga.

  7. Jag har fått i uppgift att försöka...

  8. Vad var det som kom fram
    under seminariet-

  9. -som vi skulle vilja skicka vidare
    till er?

  10. Jag har nog inte lyckats
    i alla avseenden-

  11. -men några punkter
    som har kommit fram är...

  12. Flera har sagt att man
    måste stödja skolor och lärare-

  13. -både symboliskt och ekonomiskt.

  14. Att ge ekonomiskt stöd
    som kan behövas.

  15. Utgå från lärarnas professionalism
    och låt dem utveckla sin verksamhet-

  16. -utan en mängd specifika krav.

  17. Det kom vad jag förstår från flera.

  18. Dessutom frågan om att ge
    särskilt stöd till utsatta skolor.

  19. Och att variera skolpengen
    kom som ett förslag-

  20. -för att ge olika stöd
    till olika skolor.

  21. Man kan låta kommunerna
    ansöka om medel-

  22. -som kan leda till att variationen
    i kunskapsnivå minskar.

  23. Att kommunerna får en möjlighet
    att göra detta.

  24. Det har varit tydligt att ordning
    och reda ska råda i klassrummen.

  25. Är det ett ansvar på statlig nivå?

  26. Men idén kan ju spridas
    från den högsta nivån.

  27. Sen finns det
    lite olika synpunkter här...

  28. ...till... Vad heter det?

  29. ...om systematiska mätningar.

  30. Helena Holmlund vill ha oberoende,
    systematiska mätningar-

  31. -men Volmari vill inte
    att vi ska jämföra.

  32. Det svåra är att genomföra mätningar
    utan att det leder till jämförelse.

  33. Skolan har andra uppgifter-

  34. -än att ge eleverna kunskaper
    i matematik och naturvetenskap.

  35. Och om ni genomför några reformer-

  36. -ska de göras så att vi
    i efterhand kan avgöra hur det gick.

  37. De här förslagen är motstridiga.

  38. Ni får blanda med dem så gott ni kan.
    Men det är en del av dem.

  39. Och Erik Nilsson, det här seminariet-

  40. -har, givet vad PISA gör,
    handlat om grundskolan-

  41. -men en intressant fråga
    är den om yrkesutbildningen-

  42. -men den ligger ju då
    på gymnasienivå.

  43. Vi ser tacksamt fram emot
    era synpunkter.

  44. Stort tack för möjligheten att
    komma hit och till arrangörerna ESO.

  45. Jag hade tänkt vara med hela tiden-

  46. -men även en minister ska undvika
    att lämna sjuka barn på förskolan-

  47. -så jag har följt en stor del
    av seminariet via webbutsändningen-

  48. -och kunnat höra
    en del av de disparata inläggen.

  49. När du välkomnade den första panelen
    sa du-

  50. -att ni lyckats samla
    en stor bredd åsiktsmässigt-

  51. -och det är delvis sant.
    Men som Per Kornhall påpekade-

  52. -har denna bredd
    på några avgörande punkter krympt.

  53. Vi har konsensus om ett antal saker
    som behöver göras.

  54. Frågeställningen är då
    att utifrån TIMSS, PISA-

  55. -och även den positiva utvecklingen-

  56. -av behörighet för nior
    till gymnasiet vi såg i somras...

  57. Vad kan vi göra för att bygga vidare-

  58. -och säkerställa att detta inte är
    ett tomtebloss utan ett trendbrott?

  59. Jag vill lägga till behörighets-
    siffrorna för att vi mäter dem.

  60. Den mätningen görs av alla
    och det har eleverna sen med sig.

  61. Det är en de facto-biljett
    för framtiden från grundskolan.

  62. Den behörighet
    som vi redovisade senast-

  63. -bygger på siffror som är gjorda
    senare än PISA och TIMSS.

  64. Alltså efter det att svensk skola
    tog emot 70 000 nya elever-

  65. -från krig och flykt.

  66. Behörighetssiffrorna
    fortsatte då inte falla-

  67. -utan de elever som hade fått längre
    tid än de som kom vid flyktingkrisen-

  68. -visade på positiva resultat,
    som behövs för en helhetsbild.

  69. En tredje pusselbit till det första
    diagrammet över PISA och TIMSS-

  70. -visar att vi kan stå inför ett
    trendbrott om vi nu gör rätt saker.

  71. Tre delar som återkommit under dagen,
    och är lärdomar från PISA och TIMSS-

  72. -men särskilt från kvalitativa
    studier som görs i svensk skola-

  73. -är först insikten om
    vad kollegialt lärande kan göra.

  74. Jan-Eric Gustafsson
    visade det i ett diagram.

  75. Att lärare får tid
    att lära och utvecklas av varandra.

  76. Magnus Henreksons
    fenomenala gymnastiktränare...

  77. Alla lärare kanske inte kan fostra
    OS-medaljörer varje decennium-

  78. -men att säkerställa att alla lärare
    under hela sin gärning-

  79. -får vara just de lärare de vill vara
    och utvecklas med andra-

  80. -det är
    en gemensam nationell uppgift.

  81. Och det kollegiala lärandet
    är en viktig del av det.

  82. Vi tar nu lärdomarna från Matematik-
    lyftet, det initierade Läslyftet-

  83. -och fortbildningsprogrammet om att
    sprida specialpedagogisk kompetens-

  84. -och försöker bygga upp
    en långsiktig infrastruktur-

  85. -i nationella skolutvecklingsprogram.

  86. Man ska alltid
    kunna få Matematiklyft-

  87. -inte bara precis när staten
    tycker att det behövs.

  88. Det kräver förstås även tid.
    Man kan inte bara säga-

  89. -att det finns på en hemsida,
    utan tiden måste också finnas.

  90. Och där har vi behov av
    att anställa fler-

  91. -som gör att lärarna
    får fokusera på sitt arbete.

  92. Inte bara själva undervisningen, utan
    även det som kan ge den kvalitet.

  93. Vid sidan av kollegialt lärande
    har vi ledarskapet.

  94. Statsministern och jag
    talade i veckan om-

  95. -att när nu
    skolutvecklingsprogrammen utvecklas-

  96. -så bör man titta på ett liknande
    för ledarskap i klassrummet-

  97. -där lärare får utveckla
    och dela verktyg mellan varandra.

  98. Vi kan kalla det olika saker
    men det handlar om studiero.

  99. Det är också tydligt
    i TALIS-mätningen-

  100. -vilket inte är så märkligt,
    att det har en jämlikhetsaspekt.

  101. Alltså att i klasser
    där lärarna tvingas ägna mer tid-

  102. -åt annat än undervisning, riskerar
    eleverna att lära sig mindre.

  103. En ganska självklar slutsats
    som ändå kan behöva påpekas-

  104. -för att även dessa
    ska leda till resultat.

  105. Ledarskapet innebär också
    det över skolan.

  106. En sak som jag noterar inte
    har trängt igenom i skoldebatten-

  107. -på så sätt att det återkommer här-

  108. -men som är
    ett första väldigt viktigt steg-

  109. -för hur staten har en ny relation
    på varje enskild skola-

  110. -är Samverkan för bästa skola.

  111. Det är ett myndighetsuppdrag
    som ger Skolverket i uppdrag-

  112. -att sluta avtal
    med enskilda huvudmän-

  113. -både fristående
    och kommunala huvudmän-

  114. -om skolutvecklingsinsatser på skolor
    som har tuffa förutsättningar.

  115. Staten ska se vad som fungerat på
    andra skolor och vad forskning säger-

  116. -och hjälper huvudmän att implemen-
    tera dessa insatser på en skola-

  117. -som behöver insatserna
    för sin utveckling.

  118. Samverkan för bästa skola-modellen-

  119. -innebar först att staten inte bara
    ska inspektera och kritisera-

  120. -utan se när man behöver hjälpas åt
    för att fortsätta arbetet.

  121. Jag nämner den här då idén lanserades
    av Skolledarförbundet.

  122. För skolorna med tuffast förut-
    sättningar är en del av problemet-

  123. -att rektorsuppgiften
    blir i det närmaste omöjlig.

  124. Man har oerhört många olika krav
    från olika aktörer-

  125. -som gör det svårt
    att implementera utvecklingsinsatser.

  126. Och därtill att ens plan
    för utvecklingsinsatser bryts-

  127. -p.g.a. kommunala beslut, nya infall
    som försvårar rektorsuppdraget.

  128. Det vi ser på dessa skolor är
    att rektorerna ofta sitter kort tid.

  129. Så Samverkan för bästa skola-

  130. -som i dag omfattar ca 100 avtal
    men som ska växa-

  131. -är ett första steg för statens
    nya relation med enskilda skolor.

  132. Det tredje handlar om
    att statligt reglera krav-

  133. -på en struktur som kan behövas-

  134. -snarare än exakt hur
    man ska uppnå dessa krav.

  135. Ett tydligt exempel på det-

  136. -är att vi försöker arbeta fram
    en läsa-skriva-räkna-garanti.

  137. Ett regelverk
    som ska ge lärarna större mandat-

  138. -att inte bara mäta-

  139. -utan också att säkerställa
    att av den mätning som görs-

  140. -kunna göra insatser
    för de elever som behöver det.

  141. Veckans betygutvärdering visade,
    för de senare åren-

  142. -att trots att det har hjälpt
    att se elever som behöver stöd-

  143. -så har inte mer stöd getts.

  144. Och det är då inte mätpunkter
    som saknas-

  145. -men däremot mandat och verktyg
    så att stödet ges.

  146. En läsa-skriva-räkna-garanti
    och en åtgärdsgaranti-

  147. -blir ett skollagsmässigt mandat för
    lärare att få insatserna på plats-

  148. -och bygger på vad som har fungerat
    hos ett antal huvudmän-

  149. -som har gett eleverna
    en bättre grund tidigt.

  150. I bästa fall lyckas det också vända
    den snedfördelning av stödet-

  151. -som vi har i skolan. Även där
    sticker vi ut jämfört med Finland.

  152. Finland har en tonvikt
    på särskilt stöd de tidiga åren.

  153. Utvärderingar visar att man då
    kan få mer kvalitet i stödet-

  154. -för elever
    som även behöver det senare.

  155. I Sverige ger vi absolut flest elever
    särskilt stöd under åttan och nian.

  156. När man då jobbar med sånt som finns
    i kunskapskraven för trean-

  157. -kan det leda till att eleven inte
    hinner ifatt, sämre självförtroende-

  158. -men gör även stödet sämre för de
    som kommer att behöva det konsekvent-

  159. -om de t.ex. har en neuropsykiatrisk
    funktionsnedsättning-

  160. -än om man tidigt kan möta
    de små hindren innan de blivit stora.

  161. Det för oss då till systemnivån.

  162. Jag har talat om sånt
    som är nära klassrummet:

  163. Kollegialt lärande, ledarskap-

  164. -och krav på struktur
    snarare än hur man uppfyller kraven.

  165. På systemnivå har vi
    en prioritering i tre delar.

  166. Tidigt stöd. Garantier är en del,
    men då måste personal finnas.

  167. Det är positivt att vi börjar få
    fler speciallärare i skolan igen.

  168. Dessutom har vi ett program för dem
    att dela med sig av sina kunskaper-

  169. -till lärare utan denna kompetens.

  170. Man får grundläggande
    specialpedagogiska verktyg.

  171. Lärarrekrytering är den andra delen.

  172. Vi ska bygga vidare på att vi nu har
    fler sökande och fler som examineras.

  173. Men när vi står inför den lärarkris,
    nåt annat är det inte, som vi gör-

  174. -måste vi även
    få fler lärare att stanna.

  175. Framför allt det första avgörandet
    året, att de får introduktionsåret.

  176. Och så att de lärare som gör annat
    vill komma tillbaka till skolan.

  177. Två saker avgör
    ett yrkes attraktivitet-

  178. -och påverkar
    hur omvärlden uppfattar yrket.

  179. Hur många som uppfattar det
    som värdefullt.

  180. Lön är en sån sak.
    Därför investerar vi i lärarlöner.

  181. Men det handlar också om arbetsmiljö,
    främst möjligheter till kreativitet.

  182. Alltså vilken tid jag har
    att utveckla mitt yrke.

  183. Där kommer vi tillbaka till frågorna
    om kollegial utveckling-

  184. -och kraven vi ställer.

  185. Tidigt stöd, lärarrekrytering
    och så jämlikheten i skolsystemet.

  186. Jag hade kunnat ägna all tid åt det,
    men vill ändå landa i-

  187. -att vid sidan av insatserna inom
    rådande system, så har vi gått från-

  188. -att få statliga medel
    riktats till mest behövande skolor-

  189. -till att säkerställa att i grunden
    alla medel riktas mer dit.

  190. Att staten gör sin del
    av resursfördelningen.

  191. Då är Skolkommissionen svaret.

  192. Om det är så att det som behövs-

  193. -är att ha en långsiktig politik
    som inte ändras vid varje val-

  194. -att vi gör förändringar
    som har empiriskt stöd-

  195. -att vetenskapen är i första rummet-

  196. -då är funktionen
    att samla företrädare för forskning-

  197. -såväl pedagogisk som annan,
    och profession i en kommission-

  198. -som med fria mandat
    lägger fram de förslag som krävs-

  199. -för att bygga likvärdighet
    i skolsystemet.

  200. Det blir svårt för alla politiker
    att gå emot kommissionens slutsatser.

  201. Och av delbetänkandet konstaterar man
    att man pekar mot två av era frågor.

  202. Det ena är ett större statligt ansvar
    för skolans finansiering-

  203. -så att resurser
    går dit där de behövs mest.

  204. Och att vi lämnar
    dagens otydliga ansvarsfördelning.

  205. Det blir ett fortsatt delat ansvar
    för utbildning och skola.

  206. Men man ska arbeta fram förslag
    för en tydligare ansvarsfördelning.

  207. Det andra är att alla skolor ska ha
    en mer blandad elevsammansättning-

  208. -än vad som blivit fallet,
    p.g.a. bostadssegregation-

  209. -men även hur reglerna som avgör
    urval till populära skolor slagit.

  210. Målet är då
    att åstadkomma ett starkt system.

  211. Enligt OECD har vi starka lärare
    och rektorer-

  212. -men de har mycket svårt
    att få stöd av systemet.

  213. Om den här uppgången kommer
    trots systemet-

  214. -av den ansträngning
    som görs i skolsystemet-

  215. -innebär det att om vi kan bygga ett
    starkare system så att kedjan håller-

  216. -så kan det här bli ett trendbrott.

  217. Då kan vi sprida det bra till fler
    skolor, ge bättre förutsättningar-

  218. -och se till
    att ingen elev lämnas efter.

  219. Stort tack och vi återkommer
    med frågor och kommentarer-

  220. -men släpper in Erik Nilsson först,
    så du får komma igen sen.

  221. Tack. Jag är statssekreterare
    hos Anna Ekström-

  222. -som är gymnasie-
    och kunskapslyftsminister-

  223. -så mitt fokus blir mer på gymnasiet
    men det blir nog lite överlappande.

  224. Vad är då viktigt
    för att förbättra kunskapsresultaten?

  225. Jag vill börja med segregation,
    som Gustav var inne på.

  226. Resursfördelningen måste ta
    större hänsyn till förutsättningarna-

  227. -i klassrummet, i skolan
    och mellan olika huvudmän.

  228. Men jag vill även lyfta frågan
    om kompetensfördelning.

  229. Det handlar inte bara om pengar utan
    om att de mest kompetenta lärarna-

  230. -möter elever med störst behov.
    Det är generellt ett bekymmer i dag.

  231. I skolorna
    i de mest utsatta områdena-

  232. -är en högre andel av lärarna
    nyutbildade-

  233. -och det tar ju tid
    att bygga upp kompetens.

  234. Så hur ska vi styra det? Vilka
    incitament och mekanismer kan vi ha-

  235. -för att de duktigaste lärarna
    ska vara på introduktionsprogrammet?

  236. Eller som möter eleverna
    i de mest utsatta gymnasieskolorna?

  237. Hur mycket man än försöker styra om
    ekonomiska resurser och kompetens-

  238. -så måste nåt göras åt segregationen
    och elevsammansättningen.

  239. Det lär inte gå att kompensera
    en alltmer galopperande segregation-

  240. -med avseende på föräldrars utbild-
    ningsnivå men även etnisk bakgrund.

  241. Det kan inte kompenseras med resurser
    utan system och strukturer-

  242. -som gör att vi får mer av att elever
    med olika bakgrund möts i skolan.

  243. Det är viktigt för resultaten men
    även för det demokratiska uppdraget.

  244. Skolan är också en arena där vi
    ska lära oss hantera olikheter-

  245. -att förhandla och allt vi
    behöver göra i samhället framöver.

  246. Har vi då en skola som har sorterat
    upp människor socioekonomiskt-

  247. -men även kulturellt,
    så får vi nog stora problem framöver.

  248. Gällande gymnasieskolan-

  249. -så är den konstitutionellt
    segregerad, kan man nästan säga.

  250. Det är stora skillnader mellan yrkes-
    och de studieförberedande programmen.

  251. Många bra saker inträffade
    i samband med GY11.

  252. Men vi tappade en stor grupp elever-

  253. -som tidigare sökte in
    på de yrkesförberedande programmen.

  254. Vi tappade tio procentenheter
    av en årskull-

  255. -som nu söker de studieförberedande.

  256. Framförallt har samhällsprogrammet
    blivit den stora "slasktratten"-

  257. -dit många elever som inte riktigt
    vet vad de ska göra söker.

  258. Vad ställs man då inför?

  259. Vi får stora problem med kompetens-
    försörjning för yrkesutbildade.

  260. Det är i dag stor efterfrågan
    på personer som går yrkesutbildning.

  261. Men vi har rätt tuffa utmaningar
    i yrkesprogrammen-

  262. -för de elever som försvann från dem
    var de med de högsta meritvärdena.

  263. De mest resursstarka eleverna
    ville inte gå in på ett yrkesprogram-

  264. -för att vägen där är stängd och de
    måste välja sin framtida yrkesbana.

  265. Både föräldrar och elever insåg nog
    att det var ett svårt val.

  266. De mer resursstarka
    valde därför studieförberedande.

  267. Så yrkesprogrammens genomsnittliga
    ingående meritvärden har sjunkit.

  268. Intressant nog
    har även de ingående meritvärdena-

  269. -i de studieförberedande sjunkit.

  270. Tidigare var det de mer resursstarka-

  271. -men nu är det även elever som
    kanske annars hade valt yrkesprogram-

  272. -men som klarat sig hyggligt
    i grundskolan-

  273. -som går in i de studieförberedande.

  274. Så det finns nog en risk för
    att vi får se ett resultattapp-

  275. -i både yrkes- och
    de studieförberedande programmen.

  276. I yrkesprogrammen finns samma
    problematik som i grundskolan.

  277. Vi får klasser där alla de mer
    resursstarka eleverna som drar-

  278. -som är aktiva och har med sig mycket
    in, försvinner därifrån.

  279. Elever utgör varandras lärmiljöer
    och därför är urholkningen-

  280. -av mer resursstarka elever
    i yrkesprogrammen ett stort problem.

  281. Mycket av vårt arbete blir att stärka
    yrkesutbildningens attraktivitet-

  282. -kvalitet, koppling till arbetslivet
    och att försöka minska-

  283. -statusskillnaderna mellan yrkes-
    och studieförberedande program.

  284. De som väljer till gymnasieskolan
    ser i dag inte framför sig-

  285. -ett antal nationella program
    med likvärdig status.

  286. Det naturvetenskapliga programmet
    uppfattas som högst upp i statusen.

  287. Ett annat område är
    introduktionsprogrammen.

  288. Vi har en skarp linje för att
    bli antagen till ett program.

  289. Vad innebar det
    när vi satte den skarpa linjen?

  290. Att man inte kan gå vidare
    utan behörighet.

  291. Många går in på introduktions-
    programmen, så vi måste utveckla dem.

  292. Det är för lite inströmning
    i de nationella programmen-

  293. -från introduktionsprogrammen och
    kvalitetsmässigt bör mycket göras.

  294. Gymnasieutredningen har lagt förslag
    om ökad undervisningstid-

  295. -och ökad styrsel på introduktions-
    programmen som bör genomföras.

  296. Nu ser vi en enorm ökning av elever
    som går på språkintroduktionen.

  297. Gustav nämnde de 70 000 elever
    som kom till svensk skola förra året.

  298. Det är en egen historia. Hur ska vi
    göra så att de sent anlända eleverna-

  299. -framförallt i gymnasieskolan,
    inte slås ut i arbetslöshet?

  300. Om vi har resultat som de ser ut nu
    kommer det att bli följden.

  301. Huvuddelen av de som kom sent kommer
    aldrig att kunna fullfölja gymnasiet-

  302. -och som arbetsmarknaden ser ut nu
    är det en stor vattendelare.

  303. Utan en gymnasieutbildning
    är det väldigt problematiskt.

  304. Så hur kan vi stärka progressionen
    för dem och ge dem mer tid-

  305. -så att de så långt som möjligt kan
    skaffa sig ett nationellt program?

  306. En sak till. Gustav
    var inne på lärarförsörjningen-

  307. -men jag vill betona att det är
    ett stort arbete för oss nu.

  308. För vi kan ha vilka idéer som helst
    om läroplaner och satsningar-

  309. -men saknas det så många lärare som
    det tycks nu har det liten betydelse.

  310. Vi måste få fler lärare.
    Och med underskott i systemet-

  311. -kommer de mest resurssvaga skolorna
    vara de som tappar lärare.

  312. Högstatusskolorna kommer att
    kunna behålla sina lärare.

  313. Därför måste vi med ökad lärarutbild-
    ning och andra vägar in i yrket-

  314. -klara lärarförsörjningen.

  315. Tack. Det finns nog många synpunkter
    och frågor.

  316. Jag kan inte avstå från den första.

  317. När ni talar om skolsegregationen-

  318. -och att vi måste få mer likhet
    i sammansättningen i skolorna-

  319. -uppträder två frågor.
    Hur ska det gå till?

  320. Och samtidigt skulle jag säga-

  321. -att min uppfattning är
    att segregationen är överdriven.

  322. Vi har ganska små skillnader
    mellan skolor i Sverige.

  323. Att segregationen då är stor
    talar det inte riktigt för.

  324. Men ska vi då bussa eleverna,
    för vi kan inte flytta...

  325. Vi kan inte flytta folk
    bara för att de ska få gå i skolan.

  326. Vi har på pappret ett fritt skolval-

  327. -men fritt indikerar
    att det är just lika för alla.

  328. Att alla har samma chans
    att gå på de skolor de vill.

  329. Och så är det inte, utan vi har
    ett regelverk för urvalet-

  330. -på de skolor där fler vill gå
    än det finns platser för.

  331. Det baseras på två principer.
    Är man en fristående skola-

  332. -består urvalet vanligen av kötid.

  333. Och för de kommunala skolorna
    gäller närhetsprincipen.

  334. Med bostadssegregationen i grunden-

  335. -har vi då urvalsregler som allt
    annat lika förstärker segregationen.

  336. Båda dessa principer bygger på att
    man antingen har aktiva föräldrar-

  337. -som tidigt väljer skola åt en,
    så man hamnar rätt i kön.

  338. Eller, förutsatt att de mest populära
    skolorna ligger i välbärgade områden-

  339. -att man bor i ett välbärgat område.
    Och då har vi inget fritt skolval.

  340. Till de populära skolorna är vissa,
    p.g.a. föräldrar eller bostadsområde-

  341. -faktiskt i det närmaste utestängda.

  342. Det går att göra nåt åt.
    Urvalsreglerna måste inte vara såna.

  343. Vi har beslutat att friskolor
    ska ha möjlighet att låta nyanlända-

  344. -eller elever som bott i
    ett annat land inte är med i kön...

  345. Det är svårt att kräva
    av en förälder-

  346. -som för sju år sen
    levde ett ordnat liv i Syrien-

  347. -att denne skulle ha ställt sig
    i en skolkö i Sverige.

  348. Men de ska kunna gå i dessa skolor.
    Såna regler går ju att konstruera.

  349. Absolut.

  350. Om moderatorn inte tycker
    att segregation är ett problem-

  351. -kan jag erbjuda ett studiebesök,
    så får du se de enorma skillnaderna.

  352. När man besöker skolor är det
    verkligen skilda världar ibland.

  353. Och de som jobbar i utsatta områden
    ställs inför enorma utmaningar.

  354. Man ska inte negligera
    de utmaningar vi står inför.

  355. På gymnasiesidan har ju konkurrensen-

  356. -och olika förändringar av gymnasie-
    regioner lett till väldigt skarpa...

  357. Hela Stockholmsregionen har i dag
    gemensam sökning till gymnasiet.

  358. Så för samma program, som det
    naturvetenskapliga med hög status-

  359. -kan skolor ha ett genomsnittligt
    ingående meritvärde på 335-

  360. -alltså i meritpoäng
    från grundskolan-

  361. -i de mest resursstarka skolorna
    i Stockholms innerstad.

  362. Till 140-160 i gymnasieskolor
    i ytterstadsområden.

  363. Ni som kan nåt om meritvärden förstår
    att det är totalt skilda världar.

  364. Vi måste göra nåt åt det.

  365. Vi kan inte ha system som skapar
    så skilda förutsättningar.

  366. Det är inte bara om
    en allmän jämlikhetsfråga-

  367. -utan detta påverkar
    studieresultaten-

  368. -och skolans andra viktiga uppgift,
    att sluta samhällskontraktet.

  369. Att vara en arena där eleverna
    får lära sig att hantera olikheter.

  370. -Det måste vi göra nåt åt.
    -Tack. Finns det frågor? - Malin?

  371. Tack så mycket.

  372. Bra att ni pratar om jämlikhet
    och inte bara likvärdighet.

  373. Att jämlikhet måste vara
    ett strävansmål i allt man gör.

  374. Jag pratade om problemet
    med att mätningar kommer i fokus.

  375. Byter man till jämlikhet
    måste man prata om andra frågor.

  376. Jag gläder mig åt yrkesprogrammen.

  377. Den som vill får komma
    till Malmö på studiebesök-

  378. -och se hur man på yrkesprogrammen
    lär sig sin sociala klass.

  379. De är på skolor i industriområden-

  380. -medan de fina kommunala skolorna
    ligger i centrala Malmö.

  381. Det här är förstås jättekomplicerade
    och komplexa saker-

  382. -men hur mycket pratar man om det här
    på departementet egentligen?

  383. Är det det som är i fokus?

  384. Jag förstår att det är
    en konstig fråga.

  385. Det här är det vi pratar om. Vi
    tillsätter en kommission av en orsak.

  386. Det är en åtgärd som politiken
    i ett land vidtar ganska sällan.

  387. I Sverige har vi ju sen besluten...

  388. Det visade ju Leif Lewins utredning
    som gjordes av förra regeringen.

  389. Det var många olika beslut,
    men sen dessa beslut togs fram-

  390. -har vi fått en helt annorlunda
    situation än i Finland.

  391. Om Finland är landet där alla skol-
    politiska förslag förankras brett-

  392. -så pressas mycket igenom hos oss
    med svaga majoriteter-

  393. -och ofta med ganska lite
    av forskning eller profession bakom.

  394. Man tillsätter en Skolkommission för
    att man vill bryta det arbetssättet-

  395. -för det har lett till en skola som
    inte ger barnen bra förutsättningar.

  396. Bl.a. för att det bryter kraftigt
    mot jämlikhet och likvärdighet.

  397. Det ligger i centrum
    av Skolkommissionens direktiv.

  398. Leif Lewin.

  399. Det behövs en stark statlig styrning
    för att främja likvärdigheten.

  400. Per citerade Göran Perssons
    kommunaliseringsproposition.

  401. Under det kvartssekel som gått
    har staten kommit tillbaka köksvägen-

  402. -med anvisningar
    och väldigt stora resurser.

  403. Är det dags för förstatligande?

  404. Är det inte en parallell med NATO
    som vi har ett nära samarbete med?

  405. Det sista steget till anslutning
    är bara en formalitet.

  406. Hur är det med att skolan
    går tillbaka och återförstatligas?

  407. Du vill väl ha korta svar där vi
    täcker upp hela frågeställningen?

  408. Ja, precis.

  409. Men alltså,
    problemet med hela den diskussionen-

  410. -är att det ordet, under den tid
    som gått sen den stora striden stod-

  411. -har kommit att definieras
    väldigt olika av de som använder det.

  412. Det jag skulle säga
    är eftersträvansvärt i dag-

  413. -är tydligare statligt ansvar
    för finansieringen-

  414. -så att man i arbetet i skolan-

  415. -kan känna sig trygg
    med de resurser man har.

  416. Vad man kallar det för ser jag-

  417. -som lite mer av
    den politiska striden än den reella.

  418. Vi behöver ett statligt ansvar
    finansieringen, inte varje krona-

  419. -men så att skolan har resurser
    oavsett vilken kommun det är.

  420. Och oavsett var i kommunen man bor
    så ska skolan få resurser.

  421. Jag ansluter mig bara...

  422. Man bör prata om
    vad man menar med förstatligande.

  423. Säg att Skolverkets
    t.f. generaldirektör-

  424. -ska anställa alla 250 000
    som vi har i skolans värld.

  425. Det blir en myndighet som får
    många andra att framstå som...

  426. Så vad menar man egentligen?

  427. Jag tror att det blir
    en balans framöver också.

  428. Men som Gustav sa...
    För att skapa en ökad likvärdighet-

  429. -måste staten bli mer aktiv,
    bl.a. med mer likvärdig finansiering.

  430. Okej. Vi har fyra personer kvar.

  431. Anders Jakobsson där nere.

  432. Här i mitten, och längst ner.
    Helena hinner vi inte med.

  433. Men fatta er kort.

  434. Och ni får samla på er
    och svara på det ni vill.

  435. Det ryktas om planer för att införa-

  436. -obligatoriskt fritt skolval
    för alla elever i framtiden.

  437. Hur ser ni på det och hur skulle det
    påverka likvärdigheten i så fall?

  438. Obligatoriskt fritt skolval
    för alla elever.

  439. Vi tar där, ner till...

  440. Nej, åt andra hållet.
    Vi kan börja där nere.

  441. Ingrid Carlgren heter jag.
    Jag glömde presentera mig förut.

  442. Jag antar att ni vill skjuta frågor
    på systemnivå till Skolkommissionen-

  443. -men jag har en om det
    och två korta om professionen.

  444. Leif Lewin var inne på att skolan
    har varit ett NPM-experiment.

  445. Och mål- och resultatstyrnings-
    systemet är nära förknippat med det.

  446. Har ni nån kommentar om ifall det
    finns nån som reflekterar över det.

  447. Alla är överens om
    att professionen ska stärkas-

  448. -men hur ser ni på vilken forskning
    professionen behöver?

  449. Och hur kan lärarutbildningarna
    stärkas att bli mer drivande-

  450. -så att professionen kan bli mer
    drivande i skolans utveckling-

  451. -så att vi inte behöver expandera
    Skolverket till en jättekoloss?

  452. Okej, vi tar...

  453. Jag heter Johan Kant och är rektor
    i Haninge, och har jobbat som lärare-

  454. -i ett område
    som Erik Nilsson precis beskrev.

  455. Ett extremt segregerat område
    i Jordbro.

  456. Jag kan bara skriva under
    på det som Erik Nilsson beskriver.

  457. Det har varit ett problem här i dag-

  458. -när vi har lyssnat
    på mätningarna och PISA-

  459. -där man ibland negligerar
    de resultat som kommer fram.

  460. Det som Erik Nilsson lyfte fram-

  461. -ser man på meritvärdena-

  462. -och andelen elever som kommer in
    på gymnasiet i Stockholmsområdet.

  463. Man kan åka gröna linjen
    ut mot Rågsved-

  464. -eller till Tensta, Rinkeby,
    Hjulsta i västerort-

  465. -eller till Bredäng, och se hur det
    är. Hur många kommer in på gymnasiet?

  466. Jag undrar hur ni ska jobba vidare
    med de frågorna-

  467. -på den nivån? För ni har det
    uppenbarligen på agendan.

  468. -Sista frågan.
    -Jag är Sofia Larsen från Academedia.

  469. Vi har pratat väldigt mycket kring
    uppföljning under denna eftermiddag.

  470. Man vill ofta ha
    New Public Management-

  471. -antingen väldigt mycket
    eller inte alls.

  472. Vi ser att en av våra mest lyckosamma
    delar inom vårt kvalitetsarbete-

  473. -och för att klara att få
    en stor likvärdighet på skolorna-

  474. -är att ha
    en tydlig utvärdering, uppföljning-

  475. -men ge lärarna och rektorerna
    en stor frihet utifrån utvärderingen.

  476. Var ligger ni i vågskålen
    i den diskussionen?

  477. Fråga två handlar om
    det vi också nämnt-

  478. -gällande förtroende för huvudmän
    och oss som arbetar i skolan.

  479. De senaste åren har vi sett en
    markant ökning av nationella bidrag-

  480. -som gör att det kan bli
    ännu mer byråkrati och krångligare.

  481. Hur ser ni framåt? Blir det mindre
    eller mer nationella bidrag?

  482. Ni får plocka i dessa frågor
    på ett lämpligt sätt.

  483. Några av frågorna hänger ju samman-

  484. -och ligger precis i det spektrum
    som har diskuterats här i dag.

  485. Mitt svar måste bli det tråkiga
    att det handlar om vad vi följer upp.

  486. Det är en del av utvärderingen
    av Skolinspektionen-

  487. -även de som de själva gjort
    och agerat utifrån-

  488. -och där myndighetens
    förändringsarbete varit tydligt.

  489. När de gjorde
    sin första inspektionsrunda-

  490. -då det fanns ett behov av
    att besöka alla skolor-

  491. -så kunde de förstås inte
    göra lika djupa granskningar-

  492. -och inte heller lika inriktade på
    pedagogisk kvalitet, på varje skola.

  493. Man tittade för mycket på dokument
    och enskilda skrivningar i skollagen-

  494. -så att man missade
    att skollagens viktigaste paragraf-

  495. -är att varje elev ska kunna
    utvecklas till sin fulla potential.

  496. Det ska allt det andra
    sträva mot att göra.

  497. Skolinspektionens nästa steg var ett
    tydligare urval och att arbeta mer-

  498. -med att vara i klassrum tillsammans
    med lärare, rektorer och elever-

  499. -och detta speglar även utvärderingar
    av Skolinspektionens besök.

  500. Vi har fått nåt annat
    än förra gången.

  501. Det är den utvecklingen man är i
    inför nästa inspektionsperiod.

  502. Vi ser hur vi bygger vidare utifrån
    vad inspektionen kommer fram till.

  503. Som regional samordning
    om ett antal större frågor:

  504. Kompetensförsörjning
    och skolutveckling.

  505. Hur gå vidare med det
    som Samverkan för bästa skola visat?

  506. Att stat och lokal aktör ska jobba
    gemensamt med skolutvecklingen-

  507. -och inte stanna
    vid inspektion och kritik.

  508. När det gäller frågan om forskningen-

  509. -så står vi mitt i en tröskel.

  510. Skolforskningsinstitutet
    är ett positivt exempel-

  511. -där vi går ifrån att forska
    om skolan och på lärarna-

  512. -till att forska mer
    i skolan och av lärarna.

  513. Vi är mitt i den utvecklingen.

  514. Det ser man i ett större intresse
    och status-

  515. -för forskning
    som upplevs mer klassrumsnära-

  516. -och som man kan ha större användning
    av i sitt praktiska vara.

  517. Det är bra om fler lärare
    kan vara aktörer i forskningen-

  518. -och beforska sin egen verksamhet-

  519. -och inte vara antingen på ett
    lärosäte eller en skola, utan växla.

  520. Vi vet av erfarenhet och inter-
    nationellt sett att det är positivt.

  521. Den regionala samordningen
    där även lärosäten får större tyngd-

  522. -kanske kan vara en del
    i en sån utveckling.

  523. Avslutningsvis
    om obligatoriskt skolval-

  524. -är nog det från Skolkommissionens
    betänkande med slutbetänkande i vår.

  525. Vi har sagt flera gånger...

  526. Just det, frågan om riktade och
    sökbara statsbidrag måste jag ju ta.

  527. Många huvudmän tycker
    att ansökningarna är problemet-

  528. -men de är ett symtom
    på ökad ojämlikhet.

  529. Staten svarar med
    att skjuta till resurser.

  530. Det är rimliga medborgerliga krav
    på att nåt måste göras.

  531. Så varenda regering vi har haft
    sen kommunaliseringen-

  532. -har fördubblat antalet sökbara
    statsbidrag, oavsett regeringsfärg.

  533. Vissa har lagt mer pengar,
    andra lite mindre.

  534. Men antalet blanketter
    har fördubblats varje gång.

  535. Men nånstans måste det ta slut.

  536. Och då ska vi inte ta oss an symtomet
    utan själva problemet.

  537. Skolkommissionen har förslag om ett
    annat sätt att säkerställa resurser-

  538. -än detta som inte funkar
    på ett gott sätt-

  539. -utan har tendens att öka bristerna
    i resursallokeringen i skolan.

  540. Det har varit många diskussioner om
    vad PISA mäter eller inte mäter.

  541. Det är relevanta diskussioner
    som utvecklar oss-

  542. -men den senaste PISA visar-

  543. -att var femte femtonåring
    har svårt att läsa en enklare text.

  544. Alla de andra sakerna
    vi behöver ha fokus på i skolan-

  545. -kommer i mycket att handla om att
    kunna läsa och uttrycka sig i skrift.

  546. Därför blir detta
    en viktig pusselbit-

  547. -som vi inte kan bortse ifrån
    när vi utvärderar skolan.

  548. Som Pasi Sahlberg skrev:

  549. "The tower of PISA is bad lining,
    that's why we need it."

  550. Vi måste se dess brister
    och utveckla det, men inte tappa det.

  551. Jag kan kommentera Ingrid Carlgrens
    fråga om New Public Management.

  552. Jag har gjort avbön.

  553. Som skolpolitiker i Stockholm
    på 90- och 00-talet-

  554. -var jag anfäktad av New Public
    Management, men har bett om ursäkt.

  555. Den tanke som fanns-

  556. -om att mätning, konkurrens, kundval
    skulle driva kvaliteten framåt-

  557. -så sker inte.
    Det är ett feltänk som finns där.

  558. Samarbete och systematiskt ut-
    vecklingsarbete driver kvaliteten-

  559. -men inte de mekanismer
    som man då tänkte sig-

  560. -där konstruktionen
    med ersättningssystem-

  561. -utgår från ett tänkande
    som vi behöver göra om.

  562. Men det betyder inte
    att man inte behöver mäta.

  563. Men kanske mer som Sofia tog upp.

  564. Det ska göras så att det blir
    ett verktyg för utveckling-

  565. -och för lärares utveckling
    av sin undervisning.

  566. Den typen av mikromätningar
    tror jag absolut att vi behöver göra.

  567. Vi behöver nog aggregera en del
    information för att se strukturfel.

  568. Men framförallt hitta
    hur lärare får verktyg-

  569. -att systematiskt göra
    sin undervisning lite bättre.

  570. Det är i slutändan hur undervisningen
    och mötet ser ut som är viktigt-

  571. -och där ska vi jobba mer
    med hela styrkedjan-

  572. -så att rektor ska se till att lärare
    får utrymme att utveckla den.

  573. Huvudmannen ska se till
    att rektorer lär sig av varann-

  574. -och statens uppgift är
    att få huvudmän att lära av varann.

  575. Vi tänkte mycket fel på 90-talet
    och är många som borde be om ursäkt.

  576. Okej. Då vill jag framför mitt tack-

  577. -till ministern, statssekreteraren
    och alla panelerna.

  578. Men för ett auktoritativt tack
    från ESO får ordföranden rycka in.

  579. Jaha, jag tänkte ta vid och grilla er
    med ett gäng svåra frågor.

  580. Men istället säger jag som så här.

  581. Det har blivit
    ett riktigt spännande seminarium-

  582. -med en massa kloka synpunkter. Och
    vi nämnde även NATO-frågan en aning-

  583. -vilket var lite oväntat.

  584. Men tack allihop för detta,
    det är er förtjänst.

  585. Det är panelernas
    och deltagarnas förtjänst.

  586. Men även Roberts-

  587. -som är blygsam nog att inte medge
    att det här var hans förslag.

  588. Han frågade mig om vi inte skulle ha
    ett seminarium om PISA.

  589. Jo, sa både jag och styrelsen,
    och här har vi nu genomfört det.

  590. Att vi lyckas med skolfrågorna
    ligger i allas intresse.

  591. Jag skämtar till det:

  592. Det är dagens "kids"
    som ska pröjsa våra pensioner.

  593. Så vi har
    ett direkt egenintresse i det.

  594. Så tack så hemskt mycket för allas
    insatser här. Nu ringer vi ut.

  595. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Politikerna svarar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Moderatorn Robert Erikson frågar ut utbildningsminister Gustav Fridolin och statssekreterare Erik Nilsson. Det handlar bland annat om hur skolan ska styras, hur man ska mäta kunskapsnivå i skolan och vilket uppdrag skolan har. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Skoladministration, Skolan, Skolorganisation, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Internationella utvärderingar

Vad mäter Pisa, TIMSS och andra internationella utvärderingar av skolresultat? Finns det andra värden som är svårare att mäta? Föreläsningar och samtal om dessa frågor. Medverkande: Matilda Ankargren från Skolverket, Magnus Henrekson från Institutet för Näringslivsforskning och Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap. Moderator: ESO:s ordförande Hans Lindblad. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Skolans organisation

Hur vill vi att framtidens skola ska organiseras? Petter Brobacke från Academedia Academy, nationalekonomen Helena Holmlund och Leif Lewin, professor emeritus vid Uppsala universitet talar om faktorer som påverkar svenska skolans prestationer. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Hjärnan och pedagogiken

Hur kan kunskap förmedlas på bästa sätt? Är en inkluderande skola alltid bäst? Och vilken roll har läroplanen för skolresultaten? Föreläsningar och samtal med Robert Clark, rektor vid Engelska skolan i Enskede, Stockholm; Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap och Anders Jakobsson, professor i pedagogik. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Styrning och ansvar

Hur inverkar skolledning, lärare och föräldrar på skolsituationen? Kan stat och kommun agera annorlunda? Föreläsningar och samtal med Jan-Eric Gustafsson, ordförande i skolkommissionen; Per Kornhall, författare och debattör, och Kristiina Volmari från Utbildningsstyrelsen i Finland. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Politikerna svarar

Moderatorn Robert Erikson frågar ut utbildningsminister Gustav Fridolin och statssekreterare Erik Nilsson. Det handlar bland annat om hur skolan ska styras, hur man ska mäta kunskapsnivå i skolan och vilket uppdrag skolan har. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Skolbiblioteksforskning i praktiken

Det finns ett glapp mellan skolbiblioteksforskning och praktik. Även om både bibliotekarier och lärare vill är det svårt att få igång samarbete med forskare. Cecilia Gärdén, lektor på Högskolan i Borås, har förslag på hur man kan gå tillväga. Konferensen hölls i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss