Titta

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Om UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Seminarium om internationella undersökningar av skolresultat. Svenska elevers kunskapsnivå har länge varit låg jämfört med andra länder, men resultat från senare PISA- och TIMSS-undersökningar visar på ett positivt trendbrott. Hur ska vi tolka mätningarna? Vad är det vi mäter? Och vad behöver svensk skola för att bli bättre? Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Till första programmet

UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?: Internationella utvärderingarDela
  1. Det som mäts är det som går att mäta.

  2. Det mätbara styr
    vad som anses vara viktig kunskap.

  3. Vi mäter kanske inte det vi värderar
    men vi värderar det som mäts.

  4. Välkomna! Roligt att se så många här.

  5. Det beror på att vi har
    ett spännande ämne att diskutera.

  6. Jag är Hans Lindblad-

  7. -ordförande i Expertgruppen
    för studier i offentlig ekonomi-

  8. -men till vardags riksgäldsdirektör.

  9. ESO är en kommitté
    under Finansdepartementet-

  10. -med uppgift att identifiera viktiga
    och relevanta samhällsproblem-

  11. -och anlita forskare och experter
    och skriva rapporter om problemen-

  12. -och om hur de kan åtgärdas.

  13. Syftet är att dels stimulera
    en bra debatt kring frågorna-

  14. -och dels utgöra bra underlag för
    regeringen att fatta beslut efter-

  15. -eller kanske inleda en stor
    offentlig utredning kring ett ämne.

  16. Då kan vår ESO-rapport
    utgöra ett underlag inför det.

  17. En av samhällets
    viktigaste uppgifter-

  18. -är att rusta medborgarna
    för deras framtida liv.

  19. För arbetslivet.

  20. Utan utbildning kommer inte
    den enskilde att kunna försörja sig-

  21. -eller det blir svårt.

  22. Den enskilde får svårt att utveckla
    och förverkliga sig själv-

  23. -och leva sin livsdröm.

  24. Inte heller
    den samhällsekonomiska utvecklingen-

  25. -skulle gynnas av låg utbildning
    eller brister i utbildningssystemet.

  26. Det är värt att tänka på
    att utbildningen också är-

  27. -ett av samhällets
    mest effektiva redskap-

  28. -för att utjämna skillnader
    mellan individer.

  29. Det är ett otroligt
    fördelningsinstrument-

  30. -som utjämnar livschanserna
    och livsinkomsterna för individer.

  31. Vikten av utbildning för individ och
    samhälle kan inte nog understrykas.

  32. Det är också ett av skälen
    till att Sverige-

  33. -satsar stora mängder resurser
    på utbildning.

  34. Kanske inte satsar mest i världen,
    men vi ligger bra över snittet.

  35. Problemet är emellertid
    att resultaten i skolan-

  36. -som alla är medvetna om, har sjunkit
    och ifrågasatts under lång tid.

  37. Det är inget nytt-

  38. -utan har varit en nedåtgående trend
    under en längre tid.

  39. Varför har det blivit så
    och vad kan och vad bör göras?

  40. Om de här sakerna ska vi prata i dag.

  41. ESO har identifierat
    utbildningsfrågor sen tidigare-

  42. -och har diskuterat dem, men vi har
    också velat fortsätta med frågorna.

  43. Därför har vi i dag samlat
    några av landets ledande experter-

  44. -akademiker och beslutsfattare
    inom det här området.

  45. Samtalet kommer att ledas härifrån-

  46. -av professor Robert Erikson
    vid SOFI-

  47. -som guidar oss igenom denna dag.

  48. Vi kommer att diskutera
    olika spännande ämnen.

  49. Så jag stoppar här
    och lämnar över till Robert. Tack.

  50. Tackar. Jag har lovat
    att säga nåt om mig själv först.

  51. Jag är ledamot av ESO-

  52. -men till vardags avdankad professor
    vid Institutet för social forskning.

  53. Innan den här bilden tas bort-

  54. -vill jag att ni noterar
    det som står till vänster.

  55. Det står "hashtag esokunskap"-

  56. -och om ni vill twittra
    kommentarer eller annat-

  57. -så använd denna hashtag.

  58. Bakgrunden till det här seminariet-

  59. -är som sagt att internationella
    kunskapsmätningar tyder på-

  60. -att svenska grundskoleelevers
    kunskaper-

  61. -inom många olika områden
    har sjunkit påtagligt-

  62. -under det första decenniet
    av det här seklet.

  63. Nu blev det lite bättre
    vid den senaste mätningen-

  64. -och jag har försökt sammanfatta
    de två internationella studierna.

  65. Alltså resultaten för Sverige
    över tid i PISA-

  66. -och i TIMSS,
    som är en oberoende undersökning-

  67. -som drivs av...

  68. "Education Assessment Exercise"
    går det nog under.

  69. Inte det? Men nånting åt det hållet
    i alla fall.

  70. Poängen är att jag sammanfört dem, så
    att de hamnade på ungefär samma nivå.

  71. Det jag tycker är slående-

  72. -är hur likartad
    den här utvecklingen är-

  73. -för två helt oberoende studier.

  74. PISA avser-

  75. -femtonåriga elever i svensk skola-

  76. -och TIMSS avser elever i klass åtta.

  77. Det jag tycker är poängen med det-

  78. -är att den likartade utvecklingen
    inom dessa två områden-

  79. -talar för att det som de beskriver
    är en realitet.

  80. Det har ju diskuterats
    om resultaten verkligen stämmer-

  81. -men den här bilden
    talar starkt för det.

  82. Att två oberoende studier kommer
    till väldigt likartade resultat-

  83. -är en faktisk utveckling
    vi måste ta ställning till.

  84. Samtidigt med den lyckade uppgången
    i den allra sista mätningen-

  85. -gäller ändå att skillnaderna i
    skolresultaten efter social bakgrund-

  86. -snarare verkar ha ökat lite
    under den sista perioden-

  87. -så utvecklingen
    är inte obetingat positiv.

  88. Nu är det väsentligt och intressant
    att försöka ta reda på-

  89. -vad som ligger bakom
    både nedgången och uppgången.

  90. En definitiv slutsats
    torde inte gå att dra-

  91. -för att skolreformerna
    har genomförts-

  92. -så att man inte kan skilja ut
    olika orsaker som verkar här.

  93. Men även om utvecklingen i
    den senaste mätningen var positiv-

  94. -har vi ganska långt kvar
    till där vi var vid sekelskiftet.

  95. Och det är väl där vi borde vara.
    Vi kan inte vara nöjda med uppgången-

  96. -utan det gäller att det går upp
    även i fortsättningen.

  97. Vad kan vi då göra
    i det svenska skolsystemet-

  98. -för att få resultaten
    att fortsätta gå uppåt-

  99. -så att vi även vid nästa mätning
    kan se en uppgång?

  100. Sen måste man väl säga...
    Vad skulle jag säga...?

  101. Alltså, det man undrar över
    är den här vågen-

  102. -eller dalen i bilden.

  103. Är det tio förlorade generationer
    inom matematik och naturvetenskap-

  104. -eller är det så...

  105. Och ska det göras nåt
    i vuxenutbildning för dessa grupper?

  106. Sen har det förts fram av en hel del
    som säger...

  107. ...att även om resultaten i mate-
    matik, naturvetenskap och läsning-

  108. -är viktiga, så har skolan
    andra uppgifter att ta hänsyn till.

  109. Det kommer inte fram i mätningarna.

  110. Samtidigt skulle jag säga
    att läsfärdighet-

  111. -och en elementär kapacitet
    att hantera kvantitativa sammanhang-

  112. -är helt centralt för vuxenlivet.

  113. Så det är viktiga resultat.

  114. Och det är viktigt
    att faktiskt ta dem på allvar.

  115. Allt som jag och Hans har tagit upp-

  116. -är sånt som kommer att behandlas
    under seminariet.

  117. Vi har en utomordentligt kompetent
    diskussionsgrupp-

  118. -och ni kommer att upptäcka
    att vi har lyckats sammansätta den-

  119. -så att hela spektrumet
    av uppfattningar i frågan finns med-

  120. -vilket är en stor poäng.

  121. Vi kan se fram emot
    en innehållsrik eftermiddag.

  122. Vid det första passet är det
    tre stycken som ska vara med.

  123. Det är Matilda Ankargren,
    Magnus Henrekson och Malin Ideland.

  124. Ni kanske då kan komma upp?

  125. Då kan jag passa på
    att presentera er.

  126. Matilda, som kommer in från vänster,
    är undervisningsråd-

  127. -och statistiker vid Skolverket på
    enheten för internationella studier.

  128. Hon har bland annat ägnat sig åt
    fördjupade analyser av PISA-data.

  129. -Nu senast med TIMSS, väl?
    -Ja, fast TIMSS Advanced i huvudsak.

  130. Magnus Henrekson
    är nationalekonom, professor-

  131. -och vd för Institutet
    för Näringslivsforskning.

  132. Förra året medförfattade han
    en dyster rapport om skolan-

  133. -som gavs ut
    av Ingenjörsvetenskapsakademien.

  134. Malin Ideland är professor i utbild-
    ningsvetenskap vid Malmö högskola.

  135. Hon har skrivit
    om PISA-resultatens betydelse-

  136. -varvid hon beskriver sig själv som
    en flumpedagog, men säkert ironiskt.

  137. Matilda från Skolverket har ju
    ett visst ansvar och får börja.

  138. Tack, och tack för den här inbjudan.

  139. Jag har nyligen jobbat
    med TIMSS Advanced-

  140. -som mäter matematik-
    och fysikkunskaper på gymnasiet.

  141. Jag tänkte kort säga nåt
    om vårt förhållningssätt-

  142. -eller synsätt på de här studierna.

  143. Varför vi mäter och vad man mäter.

  144. Sverige deltar ju
    i flera internationella studier-

  145. -som mäter kunskaper inom skolan,
    där PISA och TIMSS är två exempel.

  146. Det är en del av utvärderingssystemet
    av elevernas kunskaper-

  147. -som även omfattar
    officiell statistik-

  148. -nationella utvärderingar
    av andra ämnen-

  149. -samt uppföljningar och analyser
    av andra aspekter av skolsystemet.

  150. Dessa studier är alltså en del av ett
    mer omfattande utvärderingssystem.

  151. Studierna ska ge stabila
    och rättvisande jämförelser över tid-

  152. -vilket våra nationella prov
    inte är utformade för.

  153. Så studierna ger oss värdefull
    information som vi annars inte haft.

  154. Förutom kunskapsprov innehåller
    studierna även omfattande enkäter-

  155. -till elever, lärare, rektorer
    och så vidare.

  156. Så vi får även information om elevers
    attityder till skolan och lärande-

  157. -elevernas skolmiljö
    och olika aspekter av undervisningen.

  158. De här studierna täcker några av
    de viktiga komponenterna i vår skola-

  159. -även om alla aspekter av
    vad eleverna kan förväntas lära sig-

  160. -inte kan täckas av denna typ
    av internationella studier.

  161. Studiernas styrka är en metodik
    som täcker ett brett kunskapsområde.

  162. Många provuppgifter är med, men varje
    elev behöver inte svara på allt.

  163. Baksidan är att vi bara
    kan redovisa det på systemnivå-

  164. -aldrig på individ- eller skolnivå.

  165. Studierna är gedigna med nationell
    och internationell kvalitetssäkring.

  166. Studierna utvecklas
    tillsammans mellan länder.

  167. Det innebär att det finns frågor som
    svenska elever kanske inte har mött-

  168. -eller måste ha mött. Men man gör
    analyser på internationell nivå.

  169. Svenska forskare ser
    hur väl studierna överensstämmer-

  170. -med det som svenska elever bör
    ha mött utifrån våra styrdokument.

  171. Samstämmigheten är överlag väldigt
    god mellan vad eleverna bör ha mött-

  172. -och vilken typ av uppgifter de
    kan möta i de här utvärderingarna.

  173. Vi är jätteglada över att se att
    den nedåtgående trenden är bruten-

  174. -eller att vi har nån typ av avbrott,
    i två studier med bättre resultat.

  175. Det stärker oss i tron att vi
    faktiskt ser förbättrade kunskaper.

  176. Vi hoppas att det ger svenska skolan
    hopp och råg i ryggen.

  177. Vi hoppas också att det är början
    på en positiv trend.

  178. Samtidigt får vi påminna oss om att
    vi inte är på de höga kunskapsnivåer-

  179. -som vi var
    när studierna började mätas.

  180. Så vi är försiktigt positiva hos oss.

  181. Vi ser mätningarna
    som temperaturmätningar.

  182. Det är svårt att peka ut
    enskilda insatser eller förändringar-

  183. -som kan ha lett
    till förbättringarna.

  184. Det är i studierna svårt att isolera
    enskilda faktorer som kan påverka.

  185. Trots vissa svårigheter-

  186. -hoppas vi att både Skolverket
    och forskarsamhället-

  187. -så långt det går analyserar vad
    som kan ligga bakom resultatbilden.

  188. Sammanfattningsvis vill jag säga
    att syftet är-

  189. -att ha ett slags
    trendmätningsinstrument-

  190. -och att se Sverige
    i relation till andra länder.

  191. Det sägs att man inte kan förbättra
    om man inte kan mäta-

  192. -och vi hoppas att vi med studierna
    ska kunna förbättra kunskaperna-

  193. -men det finns förstås andra mål-

  194. -som inte täcks in av dessa studier,
    som är väl värda att sträva efter.

  195. Tack. - Magnus Henrekson.

  196. Hur ska vi vända utvecklingen?
    Jag börjar med en historia.

  197. Några av er är tillräckligt gamla för
    att ha sett OS 1976, för 40 år sen-

  198. -och bli imponerad av Nadia Comaneci
    som vann några guld i gymnastik.

  199. 40 år senare kan man bli
    lika imponerad av Simone Biles.

  200. Hon anses vara
    kanske den bästa gymnasten nånsin.

  201. Vad har de två gemensamt?

  202. Simone blev adopterad
    av sin mormor och morfar-

  203. -och hamnade i Houston
    när hon var nio-tio år.

  204. Där fanns Márta och Béla Károlyi-

  205. -och de var Nadia Comanecis tränare
    40 år tidigare.

  206. Hittar de
    en hyggligt talangfull person-

  207. -kan de göra den till världens bästa
    gymnast. De vet hur man gör.

  208. De är den instruerande läraren
    som kan ta nån långt.

  209. Det är ett extremt exempel
    på en elitistisk verksamhet-

  210. -men jag vill illustrera
    att läraren är helt avgörande.

  211. Läraren som snabbt
    kan flytta individer-

  212. -och veta vad de ska ägna sig åt
    för att utvecklas.

  213. I fallet med skolan
    är huvudsaken kognitiva färdigheter.

  214. Samtidigt fick vi i Sverige
    en läroplan 1994-

  215. -som säger att kunskap
    inte kan förmedlas av en lärare.

  216. Bara individen själv kan fixa detta.

  217. Läraren är handledare, inte
    instruerande, och ska stå bredvid.

  218. Och det här är helt felaktigt.

  219. I stort sett
    alla framgångsrika människor-

  220. -kan vittna om
    en väldigt betydelsefull lärare.

  221. Även jag.

  222. Min äldsta vän
    som jag fortfarande har kontakt med-

  223. -är min gamla lärare
    i matematik och fysik.

  224. Vi diskuterade i går. Om man har en
    riktigt bra lärare och är motiverad-

  225. -vid vilken ålder kan man då nå
    Newtons kunskapsnivå? Vid elva år.

  226. När når man Einsteins insikter? Vid
    16-17 år med en riktigt bra lärare.

  227. Men ska man uppfinna hjulet själv-

  228. -kommer man inte så långt
    överhuvudtaget.

  229. Att svenska elever jobbar mycket
    i skolan men resultaten blir dåliga-

  230. -beror på att man inte har
    ett strukturerat sätt-

  231. -för att ta sig fram snabbt.

  232. Länge har vi också menat
    att kunskap inte kan mätas.

  233. Att det är fel att mäta kunskap.

  234. Då öppnar man för tolkning-

  235. -och om många som jobbar med det
    tycker så blir ju betyg också fel.

  236. Men ändå blev det betyg som gällde
    för att gå till högre utbildning.

  237. I den miljön sjösätter man
    dels en kommunalisering-

  238. -där mål ska definieras lokalt
    och så-

  239. -och släpper dels in
    en friskolereform med konkurrens.

  240. Men staten och dess företrädare tror
    i grunden inte på kunskapsmätning.

  241. Då har man skapat ett korrupt system.

  242. Eleverna måste ju
    komma vidare utbildningsmässigt-

  243. -och i själva verket
    kan i princip skolor-

  244. -sätta vilka betyg de vill,
    även om det stramas upp nu.

  245. Man kunde även öppna
    de nationella proven innan de gavs-

  246. -och kanske även lösa uppgifterna som
    lärare. Det fanns inga sanktioner.

  247. Hela systemet blev korrumperat.

  248. Men dels synen
    att kunskap inte kan mätas-

  249. -och att kunskap är relativiserad-

  250. -istället för att säga att det
    är svårt att få perfekt kunskap-

  251. -men detta är så bra kunskap
    vi kan få med de metoder vi har.

  252. Det är lika bra att lära ut dem,
    sen kan saker ändras lite.

  253. Men när allt är relativt...

  254. Vi som har haft barn
    i svensk skola vet-

  255. -att man börjar med kritik,
    problematisering och kreativitet-

  256. -innan man har lärt sig området
    tillräckligt bra och kan fakta.

  257. Man börjar kritisera för tidigt.

  258. Men kreativitet förutsätter
    goda kunskaper på sakområdet-

  259. -för att kunna bryta igenom.

  260. Så ska vi ha konkurrens
    måste staten eller nån utomstående-

  261. -acceptera att vi måste
    mäta kunskaper-

  262. -och vara den som sätter betygen.

  263. Analogin med läkemedel
    är nästan perfekt.

  264. Vi accepterar inte
    att de privata läkemedelsbolagen-

  265. -själva får bestämma att ett
    läkemedel är okej och kan användas-

  266. -utan vi har läkemedelsinspektion och
    kemikalieinspektion för kemikalier.

  267. Men här låter vi
    vinstdrivande aktörer...

  268. Och i praktiken måste de kommunala
    agera likadant för att få intäkter-

  269. -då intäkterna följer eleven.
    Då kan inte de få sätta betygen.

  270. Det är som om läkemedelsbolagen
    skulle bestämma om läkemedel är okej.

  271. Det tog man inte tag i. Det var
    en grupp som var emot mätning-

  272. -och en annan "marknads-mulle-grupp"-

  273. -tyckte att privata företag
    inte behövde kontrolleras.

  274. Det fanns alltså ingen...

  275. ...som med gott hjärta
    vågade tänka de hårda tankarna.

  276. När man startar en konkurrensmarknad
    måste man faktiskt mäta-

  277. -och ta ifrån dem rätten
    att sätta betyg.

  278. Sen kan man ha finlir om att
    bara snittet sätts av en extern-

  279. -och sen får läraren inom ramen
    för snittet i en grupp ändra lite.

  280. Det är okej, men att kunna få
    olika betyg på olika ställen-

  281. -där man som förälder
    ställs inför det här:

  282. Ska mina barn gå på en krävande skola
    där de lär sig mycket-

  283. -men kanske bara få 19
    i genomsnittsbetyg-

  284. -eller på en där man lallar runt
    men är garanterad att få 20 i snitt?

  285. Så ska det inte vara.

  286. Det oroar jag mig lika mycket för.

  287. Inte bara kohorterna 10, 12, så att
    de inte är bra på matte och analys-

  288. -utan framförallt att vi har gett dem
    en inställning till rätt och fel-

  289. -i ett system
    där alla tvingats bli korrupta.

  290. Det är där
    den stora omställningen krävs.

  291. Det är en stor utmaning och det är
    viktigt att snabbt stoppa det-

  292. -och göra det rättssäkert-

  293. -och med en inriktning
    mot goda resultat.

  294. Den sista grejen
    är social snedrekrytering.

  295. Att barn från
    mindre privilegierade hem missgynnas.

  296. I systemet med ideologin
    att läraren inte kan lära ut-

  297. -kan läraren inte ha förväntningar
    på eleven.

  298. En ung människa lever upp till
    förväntningar av en utanförstående.

  299. Först som ganska vuxen kan man ha
    förväntningar på sig själv.

  300. Då blir det ju
    föräldrarnas förväntningar.

  301. Det är nästan
    ett perfekt recept för att...

  302. Läroplanen -94
    är nästan ett perfekt instrument-

  303. -för att öka sociala klyftor. Tack.

  304. Tackar. Det var...

  305. Vi får höra hur Malin ser på mätning.

  306. -Det blir nog en intressant punkt.
    -Vilka förväntningar!

  307. Jag ber om ursäkt för det med
    flumpedagog, för jag är etnolog-

  308. -och intresserar mig för skolan
    som en kultur.

  309. Jag börjar med en vardagsanekdot
    om min dotter Malva, åtta år.

  310. Vi var på väg hem, och hon märkte att
    det blev mörkt på eftermiddagarna.

  311. "Det är höst och nästa år börjar jag
    i trean. Då har vi nationella prov!"

  312. "Jag måste kunna stava till Australo-
    pithecus annars går jag i konkurs!"

  313. Jag skrattade och sa
    att de nog inte frågar om just det.

  314. "Va? Ska de inte testa
    allt vi har lärt oss?"

  315. Utan att hon visste om det
    hade Malva genomskådat-

  316. -eller kanske snarare genomlevt
    det som utbildningsforskare pekar på-

  317. -att tester av kunskapsresultat
    gör nånting-

  318. -med skolan, lärarna, eleverna,
    föräldrarna och politikerna-

  319. -bortom att bara mäta vilka kunskaper
    våra barn och ungdomar har.

  320. Standardiserade tester,
    inte minst såna som PISA-

  321. -har fått en enorm genomslagskraft
    både i politik och praktik.

  322. Genom att titta på forskningen
    som problematiserar detta i skolan-

  323. -vilka konsekvenser som uppstår
    när man lyssnar noga-

  324. -på OECD och PISA
    mer än på andra röster...

  325. Radhika Gorur skriver att medier,
    politiker och skolhuvudmän-

  326. -men även lärare, elever och föräl-
    drar, börjat se skolan som PISA gör.

  327. Mitt inlägg i dag
    är en varning för tunnelseendet-

  328. -där vissa frågor hamnar i tydligt
    fokus medan andra flyr i väg.

  329. Den finske utbildningsforskaren
    Pasi Sahlberg-

  330. -har i "Finnish lessons" förklarat
    hur Finland gjorde PISA-succé-

  331. -genom att göra tvärtemot
    det OECD rekommenderar.

  332. Nämligen att inte marknadsutsätta
    skolan, ge lärarna mer autonomi-

  333. -och ha mindre kontroll uppifrån.

  334. Sahlberg har också myntat
    begreppet "GERM"-

  335. -Global Educational Reform Movement.

  336. Men "germ" betyder ju även bakterie
    på engelska.

  337. Den globala utbildningspolitiken
    brer ut sig som en pandemisk smitta-

  338. -och inte minst
    genom PISA och OECD:s rapporter.

  339. Sahlberg pekar ut
    ett antal sjukdomssymtom-

  340. -som är viktiga i diagnostiseringen
    av den infekterade skolan.

  341. Den lider av standardiserade tester
    och undervisningsupplägg-

  342. -en tro på recept, för att anknyta
    till den förre talaren.

  343. Detta legitimeras av kampen
    för bättre kunskapsresultat.

  344. Och Gorur beskriver standardiseringen
    som en monokultur som utvecklas.

  345. Från naturbrukshåll vet vi att en sån
    utarmar jorden och minskar arterna.

  346. Hon menar att dessa skeenden finns
    även i den bakteriesmittade skolan.

  347. Standardiseringen gäller också
    vilka kunskaper som värderas.

  348. I proven som jag ser här
    testar ju inte allt-

  349. -som Malva trodde
    om de nationella proven.

  350. Istället har det blivit stort fokus
    genom proven på PISA-ämnena.

  351. Läsning, eller "literacy" egentligen,
    matematik och naturvetenskap.

  352. Dessa ämnen
    kan jämföras transnationellt.

  353. Radhika Gorur har intervjuat folk
    som utvecklar PISA-testerna-

  354. -och de bekräftar att det som mäts
    är det som går att mäta.

  355. Det mätbara styr sen
    vad som anses vara viktig kunskap.

  356. Vi mäter kanske inte det vi värderar,
    men vi värderar det som mäts.

  357. Det är ett symtom på
    den GERM-smittade skolan.

  358. Undervisar man inte om det som mäts-

  359. -riskerar man
    att hamna i botten på rankningarna.

  360. GERM-sjukan förvärras av en rädsla
    att inte räcka till i konkurrensen.

  361. Ett andra sjukdomssymtom är
    avprofessionalisering av lärare.

  362. Testerna, inte lärarna, avgör vad som
    är god kvalitet och bra prestationer.

  363. Lärarna ska kontrolleras
    och inspekteras-

  364. -och helst arbeta
    utifrån prövade moduler.

  365. Det gör
    att kreativiteten i yrket hämmas-

  366. -vilket vi hör
    i rapporter från skolgolvet.

  367. Lärarna hinner inte engagera sig i
    undervisningen p.g.a. administration.

  368. Sahlberg kallar det
    för en McDonald-isering av skolan-

  369. -som en motsats
    till en kreativ gourmetrestaurang.

  370. Ett tredje sjukdomssymtom är att en
    ekonomisk logik får genomsyra skolan-

  371. -vilket uttrycks i en önskan om
    att utveckla en arbetskraft-

  372. -som ska se till att gynna
    den ekonomiska tillväxten-

  373. -men också om att många olika aktörer
    har bjudits in på denna marknad.

  374. Det tål att upprepas att OECD är en
    ekonomisk organisation i första hand-

  375. -som ska främja ekonomisk tillväxt.

  376. Ser man då skolan som PISA missar
    man kanske mål bortom denna logik.

  377. De andra sakerna
    som man också ska undervisa om.

  378. Symtomen är också en viss trötthet,
    minskad samarbetslust, kreativitet-

  379. -och brist på ork
    för att sträva efter jämlikhet.

  380. Det handlar om en konkurrens.
    Vi mäter och jämför-

  381. -och konkurrens och jämlikhet
    är kanske två oförenliga storheter.

  382. Vi kanske kan se en ändring snart.

  383. Utbildningsforskaren Andy Hargreaves
    spådom för 2017-

  384. -är att länder hoppar av PISA-

  385. -då resultaten främst visar att man
    lyckas om man kan spelets regler.

  386. Det visar ganska lite om
    vad som gör skolan bättre.

  387. Jag hoppas att Hargreaves kristall-
    kula har rätt och har med Sverige.

  388. För om den här idén
    som bygger på en ekonomisk logik-

  389. -avprofessionalisering av lärare och
    standardisering av lärandeprocess-

  390. -får fortsätta, kan man fundera på
    vad som ska hända med medborgarna.

  391. Många frågor ryms inte inom modellen-

  392. -som hur vi ska bekämpa sexism,
    rasism och annat antidemokratiskt-

  393. -som faktiskt präglar samhället.
    Nån twittrade:

  394. "Var det bra att satsa på matematik
    nu när brunskjortorna tar sig ton?"

  395. Det är inget fel på matematik
    eller naturvetenskap-

  396. -och det är otroligt viktigt
    att lära sig läsa och förstå texter.

  397. Men det finns andra frågor
    bortom PISA-tunneln-

  398. -och de mätbara kunskapsresultaten.

  399. Det har faktiskt betydelse
    var vi lägger fokus.

  400. Vilka frågor och svar
    som får styra hur vi styr skolan.

  401. Då bör vi lyssna på fler röster
    än mitt medskick i dag.

  402. Både på lärare och elevers erfaren-
    heter och olika typer av forskning.

  403. Många synpunkter är besvärligt,
    men är en väg ur tunnelseendet-

  404. -och en monokultur kan ersättas
    med kunskapsmässig mångfald.

  405. Tack. Det var lite olika ståndpunkter
    som togs av panelen.

  406. En fråga till Matilda.

  407. Tycker utbild...

  408. Gudars... Tycker Skolverket-

  409. -att det tas för stor hänsyn till
    OECD? Det är en intressant fråga.

  410. -I allmänhet i samhället?
    -Nej, i skolan.

  411. Jag kan nog inte uttala mig
    för hela Skolverket-

  412. -men vi har förstås noterat att PISA
    har fått stort utrymme i debatten.

  413. Vi försöker väl också påpeka
    att det görs flera studier.

  414. TIMSS-studierna
    görs av en annan organisation-

  415. -och vi har
    ett nationellt uppföljningssystem.

  416. Så vi kan bara notera
    att det har blivit så.

  417. Men både Magnus och Malin-

  418. -går in på det här med elever
    med olika social bakgrund.

  419. Jag vill veta mer
    om hur ni ser på det-

  420. -för det är en problematisk
    utveckling, även nu på slutet-

  421. -att skillnaden mellan barn
    med olika bakgrund har ökat.

  422. Eller att skillnaderna mellan de som
    klarar sig dåligt och bra har ökat.

  423. Frågan är då om Magnus recept
    driver det hårdare-

  424. -eller är Malins recept att släppa
    dem lös mer i olika områden?

  425. Vad är den avgörande effekten?

  426. Jag tycker inte att det är jättebra-

  427. -att man ska inrikta skolan på
    att få bra i PISA-

  428. -utan skälet till att PISA fått ett
    genomslag var att den skola vi hade-

  429. -gick ut på att man i olika ämnen-

  430. -över tid samlade ihop det
    som var mest relevant att studera.

  431. Elever tog till sig det
    olika bra med olika betyg-

  432. -och det förändrades över tid
    och las in i läroböcker.

  433. När man slog sönder det
    och inte ville ha läroböcker-

  434. -utan eleverna skulle forska själva,
    i värsta fall titta på Wikipedia-

  435. -så finns nu inget annat än PISA.

  436. Vi har varit emot att mäta utfall-

  437. -så trots alla pedagoger
    på universiteten-

  438. -har inget mått funnits som
    kan jämföra nivån på 50-90-talet.

  439. Då är det här det mått som finns-

  440. -och då kravlar sig politiker
    och andra ansvariga fast vi det.

  441. Men det hade inte behövt bli så,
    utan är så på grund av misstagen.

  442. Det här om att undervisa
    om sexism och rasism...

  443. Vi ska inte glömma bort
    att de som skapade-

  444. -ett av de mest anständiga
    samhällena i världshistorien-

  445. -gick i en mer gammaldags skola,
    och lyckades skapa det.

  446. De såg till att det blev demokrati-

  447. -med folkbildning och allt.

  448. Så hemskt
    kan det alltså inte ha varit.

  449. Men med det här andra sättet
    ser vi dessa avarter.

  450. Vad ska vi dra för slutsatser av det?
    Ingen studie visar det-

  451. -men det är inte självklart att vi
    ska gå vidare på den väg vi går nu.

  452. Med den andra vägen
    skapades ett rätt bra samhälle.

  453. De som i dag är mellan 80 och 120 år-

  454. -om några av de äldsta lever än.

  455. Malin, du hade synpunkter på det här?

  456. Ja, jag glömde vad jag skulle säga.
    Men jag har inget recept alls-

  457. -så receptet är inte att släppa lös.

  458. Nu vet jag! Jag håller med dig om
    att stöttningen inte kommer före-

  459. -utan i form av kontroller
    och inspektioner-

  460. -så att man fokuserar
    på inspektionerna-

  461. -istället för att se
    hur vi kan stötta det som finns.

  462. Sen kanske vi inte ska gå tillbaka
    80 år i tiden.

  463. Det måste finnas andra sätt
    att göra skola, helt enkelt.

  464. Skolverket har ju faktiskt
    hjälpt till för att hiva upp PISA-

  465. -med direktsända presskonferenser-

  466. -och de pratar om 2012 års resultat
    som en tragedi.

  467. Så Skolverket gör sitt i
    att PISA får väldigt stort utrymme.

  468. Hade de haft direktsändning ifall
    resultatet varit sämre än 2012?

  469. -Det var en PR-kupp.
    -Vi hade direktsändning även 2012.

  470. Jo, jag såg nog den med.

  471. Okej.
    Ska jag fråga resten av panelen?

  472. Jag blir upprörd,
    fast du menar det nog inte, Malin.

  473. Som om PISA är problemet här-

  474. -och brunskjortorna
    skulle lösas om vi inte haft PISA.

  475. Det intressanta med PISA-

  476. -är inte ett mål
    att komma högt upp i rankningslistan.

  477. Men när PISA visar, som det var
    fram till den senaste mätningen-

  478. -att en allt större andel av
    de svenska ungdomarna inte kan läsa-

  479. -så hamnar vi i en farlig situation.
    Och där är PISA avgörande-

  480. -för vi har
    ingen egen sån information.

  481. PISA har inte
    med brunskjortorna att göra-

  482. -men jag menar att när så mycket
    i skolan handlar om konkurrens...

  483. Det är konkurrens på individ-,
    skol- och kommunal nivå-

  484. -och inte minst på internationell
    nivå, så blir det det som får styra.

  485. Idén om konkurrensen
    går in i porerna på skolan.

  486. Det är nog inte medvetet. Ingen
    har tänkt att vi ska ha konkurrens.

  487. Det är ett symtom i samhället
    som går in i skolan också.

  488. Och då hamnar vissa saker i fokus,
    som det mät- och konkurrerbara-

  489. -medan andra saker
    inte hamnar i fokus.

  490. Vi måste titta på vad vi har tappat.

  491. Vad finns inte med
    i den allmänna debatten?

  492. Det är det som hamnar utanför
    den här tunneln.

  493. Sen håller jag absolut med.

  494. Ibland anklagas jag för att inte
    tycka att kunskap är viktigt.

  495. Jag har ju ägnat hela mitt liv
    åt utbildningssystem-

  496. -och har varit i skolan
    sen jag började första klass.

  497. Klart att utbildning och kunskap är
    avgörande för människors livschanser-

  498. -som nån sa här i början.
    Det säger jag inte alls emot.

  499. Både du och Magnus
    talar om konkurrens-

  500. -men varken PISA eller TIMSS
    ger konkurrens mellan skolor.

  501. Det ges väl inga resultat
    på skolnivå?

  502. Det finns inget i det som bygger upp
    konkurrens, vad jag förstår.

  503. Det är ett absolut mått på individ-
    nivå som aggregeras till ett snitt.

  504. Men inte på skolnivå och det är väl
    där som konkurrensen skulle dyka upp?

  505. I Sverige handlar konkurrensen om
    att få bra betyg-

  506. -i värsta fall så bra betyg det går
    till minsta möjliga ansträngning.

  507. Har vi nu valt att ha
    ett system med skolpeng-

  508. -där ekonomiska resurser
    följer individen-

  509. -kan inte skolorna få sätta betyg,
    alltså tala om hur bra de är.

  510. Så kan man inte göra om man har en
    marknad, annars ska man inte ha det.

  511. Men med en marknad
    får man ta konsekvenserna.

  512. Alla byggstenar ska hänga ihop,
    men det har de inte gjort.

  513. Då blir risken att kraven minskar.

  514. Blir det ett konkurrensmedel att
    en individ vill ha ett visst betyg-

  515. -och det krävs mindre på en skola, så
    måste den andra också sänka kraven.

  516. Blir då nationella prov inte bindande
    och externt rättade-

  517. -eller anonymt rättade, hamnar vi
    i ett moras som måste rättas till.

  518. Och så ser vi fusk på högskoleprovet-

  519. -och har vetat det rätt länge
    och det har fått fortgå.

  520. När det är med i "Uppdrag granskning"
    tar politikerna tag i det.

  521. Det är så upprörande.

  522. Hade jag varit arton år
    och levt i det systemet-

  523. -kanske man hade blivit kriminell då
    man är i en ganska kriminell miljö-

  524. -där de vuxna sjösatt ett orättvist
    och icke rättssäkert system.

  525. Det måste vi ta tag i omedelbart.

  526. Malin, du hade nåt också.

  527. Konkurrensen ska ju också
    vara offentlig.

  528. Vi ska visa upp skolans resultat
    på nationella prov-

  529. -och hur kommunernas skolor
    rankas i Sverige.

  530. Det är överallt
    och gör nåt mer än att ranka.

  531. Det gör nånting
    med vardagen i skolan.

  532. Ytterligare kommentarer?

  533. Vi har några frågor från auditoriet.
    Varsågod.

  534. -Det är Anders Jakobsson.
    -Ja, från Malmö högskola.

  535. Jag har en fråga till Matilda.

  536. Vi ser ju ett trendbrott i PISA 2015-

  537. -samtidigt som vi i vissa avseenden
    ser en ökad spridning i resultatet.

  538. Har ni analyserat
    sambandet däremellan?

  539. Nej, det har vi inte gjort
    i nån högre utsträckning än.

  540. Men det kan vi förhoppningsvis göra
    under första halvåret 2017.

  541. Det är en fråga
    som står ganska högt prioriterad.

  542. Frågan om likvärdighet
    och hur det ser ut.

  543. Okej. En fråga från publiken?

  544. -Ja...
    -Säg gärna vem du är.

  545. Pontus Bäckström
    från Lärarnas Riksförbund.

  546. Vi deltar ju i andra internationella
    mätningar också, som ICCS.

  547. Man beskyller ofta mätningar
    för att ta det som är enkelt mätbart-

  548. -men där mäter man
    medborgarkunskaper.

  549. Det är kanske lite svårare
    men nog så intressant.

  550. Där ser vi att svenska elever
    är ganska duktiga.

  551. Men inte i nåt annat deltagande land-

  552. -har elevens bakgrund
    lika stor betydelse för resultaten.

  553. Även samband mellan vilka som stöder
    utomparlamentariska lösningar.

  554. Varför har vi inte med det
    i den här diskussionen?

  555. Även du från Skolverket
    skulle kunna kommentera det.

  556. Har du nånting?

  557. Jag hade tänkt lyfta
    några andra internationella studier-

  558. -men fem minuter kändes för kort.

  559. Men ICCS är ju en studie-

  560. -som kommer att presenteras igen
    i slutet av det här året.

  561. Det blir första gången
    vi kan få en trenduppföljning.

  562. Det blir intressant att se
    hur den faller ut.

  563. Den testar demokrati-
    och samhällsfrågor i årskurs åtta.

  564. Vi har också PIRLS som mäter
    läsförståelse i de yngre årskurserna.

  565. Läsförståelse får ju vara en oerhört
    central del i svenska skolan-

  566. -som bestämmer över alla ämnesområden
    och även över svårkvantifierade mål-

  567. -som jämställdhet samt frågor
    om rasism och medborgarskap.

  568. Ville du att jag skulle kommentera
    nåt mer? Men, nej...

  569. Okej. Hade vi nånting...?

  570. En fråga till Magnus om den gamla...

  571. Jag är nästan i den ålder
    som du hänför dig till-

  572. -och minns ju
    väldigt tydligt Caligula-

  573. -i Ingmar Bergmans film "Hets".

  574. Jag undrar lite, för det
    fanns ju ändå i det gamla systemet-

  575. -ett översitteri från en del lärare
    som var ganska problematiskt.

  576. Det vore så fantastiskt om vi
    kunde ha kvar det bra från den tiden.

  577. Vi vet nu att Caligula inte är bra.

  578. Den typen av svart pedagogik är inte
    ett bra sätt att lyfta människor på.

  579. Klart att vi måste lära
    av våra misstag.

  580. Men det Newton säger är viktigaste
    förklaringen till det han åstadkom-

  581. -är att han stod på giganternas
    axlar. Därför kunde han göra det.

  582. För en ung människa
    är läraren giganten-

  583. -som inte är som Caligula,
    utan på ett modernt sätt-

  584. -men har förväntningar på och bygger
    eleven utifrån förutsättningarna.

  585. Då kan man komma långt, men
    om eleven själv ska uppfinna hjulet-

  586. -och försöka forska,
    så kommer man inte speciellt långt.

  587. Många fixar det inte alls, utan
    socialiserar som jag själv gjorde.

  588. Jag åstadkom ingenting
    på grupparbeten.

  589. Allt jag lärde mig var på läxor hemma
    under kanske 100 minuter varje dag.

  590. Det var mitt sätt att lära mig.

  591. Läxorna på den tiden
    var såna som de bör vara.

  592. Det ska vara sånt
    som nöter in saker i långtidsminnet.

  593. Mina egna barns läxor var motsatsen-

  594. -nämligen på en nivå som kräver hjälp
    av högskoleutbildade föräldrar.

  595. Det får bli sista ordet i detta pass.

  596. Vi tackar er för detta.

  597. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Internationella utvärderingar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad mäter Pisa, TIMSS och andra internationella utvärderingar av skolresultat? Finns det andra värden som är svårare att mäta? Föreläsningar och samtal om dessa frågor. Medverkande: Matilda Ankargren från Skolverket, Magnus Henrekson från Institutet för Näringslivsforskning och Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap. Moderator: ESO:s ordförande Hans Lindblad. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Kunskapskontroll, Skoladministration, Skolan, Skolorganisation, Undervisning, Utbildningsvärdering
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Internationella utvärderingar

Vad mäter Pisa, TIMSS och andra internationella utvärderingar av skolresultat? Finns det andra värden som är svårare att mäta? Föreläsningar och samtal om dessa frågor. Medverkande: Matilda Ankargren från Skolverket, Magnus Henrekson från Institutet för Näringslivsforskning och Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap. Moderator: ESO:s ordförande Hans Lindblad. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Skolans organisation

Hur vill vi att framtidens skola ska organiseras? Petter Brobacke från Academedia Academy, nationalekonomen Helena Holmlund och Leif Lewin, professor emeritus vid Uppsala universitet talar om faktorer som påverkar svenska skolans prestationer. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Hjärnan och pedagogiken

Hur kan kunskap förmedlas på bästa sätt? Är en inkluderande skola alltid bäst? Och vilken roll har läroplanen för skolresultaten? Föreläsningar och samtal med Robert Clark, rektor vid Engelska skolan i Enskede, Stockholm; Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap och Anders Jakobsson, professor i pedagogik. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Styrning och ansvar

Hur inverkar skolledning, lärare och föräldrar på skolsituationen? Kan stat och kommun agera annorlunda? Föreläsningar och samtal med Jan-Eric Gustafsson, ordförande i skolkommissionen; Per Kornhall, författare och debattör, och Kristiina Volmari från Utbildningsstyrelsen i Finland. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Efter Pisa - hur går vi vidare?

Politikerna svarar

Moderatorn Robert Erikson frågar ut utbildningsminister Gustav Fridolin och statssekreterare Erik Nilsson. Det handlar bland annat om hur skolan ska styras, hur man ska mäta kunskapsnivå i skolan och vilket uppdrag skolan har. Inspelat den 12 januari 2017 på Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Arrangör: ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

UR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

Ungdomar tycker det är lättare att vara elak på nätet där de inte möter andras blickar och omedelbara reaktioner. Det berättar Sofia Berne, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Hon kallar nätmobbning för gammalt vin i en ny flaska, men en viktig skillnad är att nätmobbning kan pågå 24 timmar om dygnet och överallt. Inspelat i december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

SO för nyanlända

Alla flyktingar som kommer till Sverige ska få gå en kurs och lära sig mer om sitt nya hemland. Det handlar om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om svensk historia, geografi och traditioner.

Fråga oss