Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Grottor berättar om klimatförändringarDela
  1. Grottor är skyddade miljöer,
    så det som hamnar där bevaras länge.

  2. Först av allt vill jag be er
    luta er bakåt och blunda.

  3. Tänk er att ni befinner er
    på en mörk plats-

  4. -och om ni lyssnar noga
    hör ni vatten som droppar.

  5. Det kanske droppar snabbt på ena sidan
    och långsammare på den andra.

  6. Det är svalt, kanske 10 grader.
    Ungefär som det är ute i dag.

  7. Tänk er att ni tar ett djupt andetag
    av den kalla luften.

  8. Lukten ni känner påminner mycket
    om mineralrik jord-

  9. -så det kanske finns en antydan av järn.

  10. Den lukten liknar mycket
    den man känner i en grotta.

  11. Första gången jag besökte en grotta
    var jag kanske tio.

  12. Vi var på semester i South Dakota-

  13. -och mina föräldrar ville visa mig
    hur en grotta ser ut.

  14. Det finns många nationalparker där-

  15. -där man kan göra
    såna här naturupplevelser.

  16. Det var intressant men också läskigt.

  17. När ljuset släcks
    ser man inte handen framför sig.

  18. Det kändes inte som en lockande miljö.

  19. Senare besökte jag gruvor
    och andra grottor.

  20. Men jag trodde inte att jag skulle jobba
    i dem när jag var klar med studierna.

  21. Det visar bara att man aldrig vet
    var man hamnar i livet.

  22. Människor har haft en intim relation
    till grottor i flera miljoner år.

  23. Viktiga spår av människans evolution
    har hittats i grottor.

  24. Det beror på
    att grottor är skyddade miljöer.

  25. Det som hamnar där bevaras länge.

  26. Jag visar ett par bilder.

  27. Det här är en neandertalarskalle
    som hittades i Italien.

  28. En av de tidigaste och bäst bevarade
    som har hittats i Europa.

  29. Vi kan datera den
    eftersom den är inkapslad i mineraler.

  30. De här små bubblorna är kalkspat
    som har bildats i grottan.

  31. Med dagens teknik kan vi ta reda på
    hur gamla kalkspatskristallerna är.

  32. Benen kom inte dit
    innan kristallerna bildades-

  33. -så skallen är minst 150 000 år gammal.

  34. Nyligen har vi använt samma teknik
    på grottmålningar-

  35. -som också speglar
    människans historia.

  36. Det här är en kopia av grottkonsten
    i Altamira, som är 40 000 år gammal.

  37. Människan har en fascinerande
    och lång relation till grottor.

  38. Jag sysslar inte med grottkonst,
    utan är mer intresserad av klimatet.

  39. Som ni såg i filmen blev jag nyfiken
    när jag gick på en föreläsning-

  40. -och fick höra att grottor kunde berätta
    om jordens klimathistoria.

  41. Jag vet inte hur mycket ni har läst
    om sånt, men som forskare undrar jag:

  42. Hur kan vi ta reda på hur jorden såg ut
    innan vi började mäta klimatet?

  43. Vi har bra klimatdata sen ungefär 1750.

  44. Historiska källor, särskilt i Stockholm,
    berättar om när hamnarna var isfria.

  45. Uppgifter om isläget berättar om
    hur klimatet har förändrats över tid.

  46. Men om vi vill se ännu längre tillbaka
    måste vi gå till klimatarkiven.

  47. Ett klimatarkiv är naturliga fenomen-

  48. -som träd, sediment eller iskärnor,
    eller i mitt fall grottmaterial-

  49. -som visar
    historiska klimatförändringar.

  50. De här arkiven... Här ser ni en
    stalagmit från en grotta jag jobbar i.

  51. Det mest kända klimatarkivet,
    som ni nog har sett många gånger-

  52. -är faktiskt årsringar på träd.

  53. På trämöblerna här ser ni
    att alla ringar inte är lika tjocka.

  54. Det beror på att träd växer
    olika snabbt beroende på klimatet-

  55. -och det påverkar årsringarnas tjocklek.

  56. Indirekta spår av klimatförändringar-

  57. -kan ersätta moderna mätmetoder.

  58. I stället för att använda en termometer-

  59. -kan vi titta på hur träden växte
    och avgöra hur var det varmt då.

  60. Men jag arbetar med grottmaterial,
    oftast sånt som bildas från taket-

  61. -så kallade stalaktiter-

  62. -och sånt som bildas från golvet,
    stalagmiter.

  63. Det finns en minnesregel på svenska.
    Jag kan berätta sen.

  64. De bildas faktiskt
    genom en enkel process.

  65. När regn och snö faller ovanför grottan-

  66. -rör sig vattnet genom markzonen
    och ner i berggrunden.

  67. I berggrunden är trycket högt,
    så vattnet kan lagra mer koldioxid.

  68. Koldioxiden gör vattnet aningen surt-

  69. -och det tar då upp mineralpartiklar
    från berggrunden.

  70. Vattnet löser upp små delar.

  71. När vattnet når grottan är det nästan
    som att öppna en burk Coca Cola.

  72. Små bubblor sprutar ut, och nåt liknande
    sker när vattnet når grottan.

  73. Vattnet kan inte behålla allt mineral,
    så det fäller ut det.

  74. Då bildas stalaktiter i taket,
    och stalagmiter under stalaktiterna.

  75. Dem tittar vi klimatforskare på.

  76. Stalagmiter är särskilt lämpliga-

  77. -för varje droppe bär på information
    om varifrån vattnet kommer-

  78. -hur varmt det är i grottan
    och hur mycket regn som har fallit.

  79. Genom att studera hur stalagmiter har
    byggts upp kan vi rekonstruera klimatet.

  80. Utifrån dem kan vi beräkna
    regnmängd och temperatur.

  81. Vi får även veta lite om växtligheten.
    Växte det granskog ovanför grottan-

  82. -eller växte det mest gräs och buskar?

  83. Var jordmånen aktiv eller näringsfattig?

  84. Då kan man förstå hur olika processer
    samverkar och gör ett område beboeligt.

  85. Mitt projekt vid Stockholms universitet
    tog mig tursamt nog till Medelhavet.

  86. Området är perfekt för klimatstudier,
    med varma och torra somrar-

  87. -och svala och regniga vintrar. Klimatet
    är inte lika extremt som i Skandinavien.

  88. Det faller snö ibland,
    men sällan i kustområdena.

  89. Grottan som jag arbetade i
    heter Alepotrypagrottan.

  90. Den ligger vid kusten på Manihalvön,
    alltså den i mitten.

  91. Jag har även märkt ut platser
    som mina projektkollegor arbetar vid.

  92. Vi vill veta
    hur saker och ting hänger ihop.

  93. Det som gör grottan så fantastisk är-

  94. -att arkeologerna kallar den
    för ett neolitiskt Pompeji.

  95. Pompeji är en stad i Italien,
    som ni säkert känner till.

  96. Den hade oturen
    att gå under i ett vulkanutbrott.

  97. Människorna som levde i närheten av
    och i den här grottan hade också oturen-

  98. -att få uppleva en stor katastrof,
    dock inte ett vulkanutbrott.

  99. En jordbävning för 5 000 år sen gjorde
    att grottmynningen rasade in.

  100. Tragiskt för människorna i grottan,
    men fantastiskt för dagens arkeologer.

  101. Vi har fått en ögonblicksbild
    av livet för 5 000 år sen.

  102. Platsen var helt orörd
    när den hittades på 1950-talet.

  103. Högst upp i grottan
    fanns det en fantastisk samling-

  104. -av människoben och olika föremål,
    bland annat lerkärl i skick som nya.

  105. De såg ut som om de nyss
    hade hämtats hos krukmakaren.

  106. Grottan var kontinuerligt bosatt
    fram till för ungefär 5 000 år sedan.

  107. Människor levde där i ungefär 3 000 år.

  108. De kom dit för 8 000 år sen
    och bosatte sig i grottan.

  109. Platsen var lätt att försvara
    i ett osäkert område.

  110. De kanske förekom konflikter
    med grannbyar.

  111. En lättförsvarad boplats
    var då ett stort plus.

  112. Människor levde som sagt här
    i 3 000 år.

  113. Det fanns ju ingen sophämtning,
    så de skräpade ner rejält.

  114. En 6 meter tjock boplatsavlagring
    bildades vid grottmynningen.

  115. Det är dyrt att göra utgrävningar
    och att gå igenom fyndmaterial-

  116. -så allt har inte undersökts. Det tar
    många decennier att sålla allt material.

  117. Vad är en boplatsavlagring?

  118. Allt som människor slänger
    och sen inte städar undan.

  119. I det här tvärsnittet finns det
    flera lager med eldstäder.

  120. När det blev skräpigt täckte man
    över golvet för att få ett nytt-

  121. -i stället för att bära ut avfallet.

  122. Det har skett flera mindre ras, så det
    finns mycket rasmassor mellan lagren.

  123. Jordbävningar avskräckte
    inte människor från att bo där.

  124. Som ni ser, 3 000 år av nedskräpning
    ger ett 6 meter tjockt lager i bostaden.

  125. Kanske en neolitisk variant
    av samlarsjuka...

  126. Det här är en spännande plats
    för arkeologer.

  127. Nyligen - 2014, tror jag - hittades
    en dubbelgrav strax utanför grottan-

  128. -och det är alltid en stor nyhet
    för arkeologer.

  129. Det var en man och en kvinna
    som omfamnade varandra.

  130. Skeletten var 5 800 år gamla, alltså
    från tiden när grottan var bebodd.

  131. Graven undersöks
    och resultaten strömmar in.

  132. Här ser vi
    att det finns mycket påtaglig koppling-

  133. -mellan grottorna, människorna
    och det samhälle de levde i.

  134. Det här är en rekonstruktion-

  135. -av det lergods som har hittats,
    ofta i ganska så oskadat skick-

  136. -och av miljön som den såg ut
    när människor levde där.

  137. När jag skrev min avhandling fick jag
    även datera arkeologiskt material.

  138. Som jag sa när jag visade den
    150 000 år gamla neandertalarskallen-

  139. -kan vi datera kalkspaten på fynden...
    till exempel ben och lerkärl.

  140. Allt som är täckt av kalkspat
    kan åldersbestämmas.

  141. Jag fick datera det här fyndet
    och även ett mänskligt lårben.

  142. Det gjorde vi för att få veta
    yngsta möjliga ålder för benet.

  143. Kroppen måste först hamna i grottan-

  144. -och sen måste vävnaden försvinna
    innan kalkspat fälls ut på benet.

  145. Vår datering visade-

  146. -att katastrofen som tidigast
    inträffade för 4 600 år sen.

  147. Det var ganska nära vår första gissning
    på ungefär 5 000 år.

  148. Vad får jag som klimatforskare ut
    av arkeologin, och omvänt?

  149. Vi tog prover på flera olika platser.

  150. Jag ska bara visa tre bilder,
    annars får vi sitta här hela kvällen.

  151. Jag ska berätta om tre prover.
    De togs vid grottmynningen-

  152. -på en plats där det inte pågick
    så mycket aktivitet-

  153. -här borta,
    vid en lite avsides och spännande plats-

  154. -och här, vid nr 4, där det har pågått
    en hel del mänsklig aktivitet.

  155. Man har eldat
    stora mängder djurspillning där.

  156. Man undrar varför,
    för det kan inte vara trevligt.

  157. Men det var vanligt,
    så vi undrade när man hade gjort det-

  158. -och vad det säger
    om annat vi vet om människorna här.

  159. Det svarta lagret i stalagmiterna hittar
    vi i hela grottan, men olika mycket.

  160. Vi kan se hur den här "neolitiska
    föroreningssignalen" har rört sig.

  161. Det visar hur luft och annat
    har transporterats i grottmiljön.

  162. Den här stalagmiten bildades
    närmast eldningen.

  163. Mittenlagret är ganska tjockt.

  164. Materialet ger ingen klimatinformation,
    det är för smutsigt.

  165. Men det berättar om vad man gjorde.

  166. Vi kan undersöka pollensorterna,
    hur kalkspaten ansamlades-

  167. -och om det finns andra ämnen.

  168. Stalagmiten från grottmynningen
    har bara ett tunt svart lager.

  169. Men de är samtida.

  170. Det här lagret
    kommer från samma period.

  171. Eldningen pågick en kortare period
    under den tid grottan var bebodd.

  172. Varför ändrade de sina vanor?

  173. Jag vet inte, men med mina data
    kan arkeologerna undersöka det.

  174. Klimatet. Information från stalagmiter
    kan visa hur klimatet har varit.

  175. Ni ska få ett smakprov.

  176. Här presenterar jag mina syre 18-data-

  177. -som visar hur mycket regn
    som har fallit på platsen.

  178. Jag visar fuktigt klimat här
    och torrt klimat här för att visa-

  179. -att under den här perioden visar
    stalagmiten att det föll mindre regn.

  180. Ju mer vi närmar oss nutid,
    desto fuktigare blir det.

  181. Vi vill veta om förändrad nederbörd
    påverkade människorna här.

  182. Om vi kombinerar våra data
    med arkeologernas information...

  183. Här ser ni alla platser på Peloponnesos
    som arkeologer har undersökt.

  184. Vi jämför med hur många byar
    de har hittat från en viss tidsperiod.

  185. Här visas samma data på ett nytt sätt.

  186. Linjen i mitten är den genomsnittliga
    regnmängden under mätperioden.

  187. Grönt ovanför linjen indikerar fuktigt
    klimat, grönt under är torra perioder.

  188. Det är spännande att jämföra våra data
    med människors beteende.

  189. Den här torrperioden påverkar
    antalet byar negativt.

  190. Man hade svårt att klara torkan.

  191. Men med början
    för ungefär 3 000 år sen-

  192. -förekommer mycket torra perioder,
    men samhällena verkar ändå blomstra.

  193. Det väcker många intressanta frågor.

  194. Gjorde de samhällena nåt som hjälpte
    dem att klara av klimatförändringar?

  195. Odlade de andra grödor?
    Höll de andra djur?

  196. Hade de en annan politisk organisation?

  197. Såna frågor måste vi kunna besvara om
    vi ska kunna hantera klimatförändringar.

  198. Jag har berättat mycket om grottor
    och om hur de kan användas.

  199. Men de är även
    spännande arbetsplatser.

  200. Här ser vi en kollega
    i en av Sveriges få grottor.

  201. Hon kartlägger grottsystemet.

  202. Här ser vi min handledare
    och - tror jag - min man.

  203. Vi utforskar Alepotrypagrottan.

  204. Skallen hittades inte i min grotta,
    utan i en där mina kollegor arbetar.

  205. Det är spännande miljöer,
    och det är kul att få göra nåt ovanligt.

  206. Vanligt folk får sällan se sånt här,
    inte ens i turistgrottor.

  207. Det är spännande att få besöka en plats
    som har legat orörd länge.

  208. Jag hoppas att ni, som i många fall
    går i gymnasiet, kommer ihåg-

  209. -att klimatforskning är jättespännande.

  210. Man måste inte gilla grottor
    för att bli klimatforskare.

  211. Många av bilderna togs av mina vänner.

  212. På Svalbard och på Grönland
    undersöker de hur glaciärer förändras.

  213. En grotta. Min bild...

  214. Andra studerar sjöar i Afrika för att se
    hur nederbörden har förändrats.

  215. Några studerar glaciärer i Sverige,
    vid Tarfala forskningsstation-

  216. -som är viktig för
    Naturgeografiska institutionen vid SU.

  217. De studerar hur isen rör sig.
    Det är viktigt att veta.

  218. Några är i skotska högländerna
    och andra studerar dendrokronologi-

  219. -alltså studier av vad årsringar
    berättar om klimatet, föroreningar-

  220. -och mycket annat spännande.

  221. Tack ska ni ha. Jag vill även tacka
    alla som har finansierat min avhandling-

  222. -särskilt Bolin Centre och Navarino
    Environmental Observatory. Tack!

  223. Översättning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Grottor berättar om klimatförändringar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Geologi, Geomorfologi, Grottor, Klimatförändringar, Meteorologi, Miljöforskning, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Hav tröst - ett samtal om Östersjön

Ett panelsamtal om tillståndet i Östersjön. Medverkande: Allan Larsson, Björn Risinger, Oskar Kihlborg, Anita Brodén (FP), Anders Lindberg, Tina Elfwing, Christoph Humborg. Moderator: Hanna Zetterberg. Inspelat i Almedalen på Gotland i juli 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Solen går upp i öster

Kina tillhör världens i särklass mest miljöförstörande länder, men är samtidigt världsledande på solenergi. I Kunming ser man överallt solpaneler på hustaken som värmer vattnet till lägenheterna. Familjer som bor i avlägsna byar uppe i bergen har fått soldrivna lampor, tv-apparater och gatlyktor.

Fråga oss