Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Människan och naturen påverkar varandraDela
  1. Och det här är biosfären.

  2. Det är ett tunt skikt
    som omfamnar jorden.

  3. Det är här vi är nu.

  4. Det är så att människan...

  5. Vi håller på att förändra biosfären
    som gör att vi kan leva här.

  6. Hej, hej. Välkomna till min
    föreläsning om hållbar utveckling.

  7. Den berör hur människor
    och natur påverkar varandra.

  8. Småskaligt fiske, och att vi förstår
    komplexa och föränderliga system-

  9. -via datamodeller.

  10. Det är bara en slump att det handlar
    om småskaligt fiske i Mexiko.

  11. Först lite kort om
    vad jag ska prata om idag.

  12. Varför ska vi bry oss om planeten?
    Vad jag gör i min forskning.

  13. Mitt ämne,
    vetenskap om hållbar utveckling-

  14. -och hur man kan lära sig mer,
    vilka kurser man kan gå.

  15. Och det här är biosfären.

  16. Det är ett tunt skikt
    som omfamnar jorden.

  17. Det är här vi här nu.

  18. Det är så att människan...

  19. Vi håller på att förändra biosfären
    som gör att vi kan leva här.

  20. Så det är viktigt.

  21. På samma gång som vi förändrar den
    så är vi beroende av den.

  22. Fungerar den inte
    kan vi inte leva här.

  23. Därför är det ganska viktigt-

  24. -att vi försöker tänka på vad vi gör
    med planeten och biosfären.

  25. Utmaningen är inte bara klimatet.

  26. Vi förändrar hela jordklotet.

  27. Isarna smälter, det blir mer vatten
    och mindre land.

  28. Så fort som utvecklingen går
    är det här ett ganska stort problem.

  29. Det handlar om att rädda planeten
    och vår egen framtid.

  30. En transformation till att leva...

  31. Ett mer hållbart sätt att leva måste
    vi ha för att kunna leva kvar här.

  32. Hur tacklar jag det här problemet?

  33. I min forskning håller jag på med
    den lilla delen av småskaligt fiske.

  34. Jag försöker få den mer hållbar
    och bättre.

  35. Vad är då det?

  36. Ungefär 100 miljoner människor är
    direkt beroende-

  37. -av fiske för mat och inkomst.

  38. Med småskaligt menar man fiske med
    till exempel spö, små nät, spjut.

  39. Allt är väldigt formellt. Det finns
    varken kontrakt eller regler.

  40. Det rapporteras knappt
    vad man fångar.

  41. All fisk säljs
    på små lokala marknader.

  42. Det här är främst
    i utvecklingsländer.

  43. Forskare och beslutsfattare
    har länge kliat sig i huvudet-

  44. -för att försöka lösa
    det stora problemet med överfiske.

  45. En ny insikt på lokal nivå,
    de mindre fiskesamhällena är-

  46. -att det har väldigt stor betydelse
    hur fiskemännen organiserar sig.

  47. Jag kallar det för "top down",
    det är mer hierarkiskt.

  48. Man har en rik fiskköpare
    som jobbar fritt med olika fiskare.

  49. Inga kontrakt eller nåt.

  50. Fiskarna saknar ofta
    sociala skyddsnät.

  51. Som alternativ finns
    det kooperativa former-

  52. -där man kan ha ett mer
    långsiktigt tänkande för miljön.

  53. De har möjlighet att bry sig mer.

  54. Sen blir resursfördelningen jämnare
    i ett kooperativ.

  55. Det är också ett sätt att få in
    de fattiga fiskarna i systemet-

  56. -så de till exempel kan få
    ett socialt skyddsnät.

  57. Här är några
    av mina forskningsfrågor.

  58. Hur ser fisket ut efter hundra år?

  59. Det är svårt att studera
    hundraårsperspektiv i verkligheten.

  60. Det är väldigt svårt
    att säga vilka faktorer som är vad.

  61. Vilka mekanismer bidrar
    till vilken utkomst?

  62. I de här modellerna kan man...

  63. ...försöka förstå hur processer
    och faktorer samverkar över tid.

  64. Jag har tittat specifikt
    på småskaligt fiske i Mexiko.

  65. Det finns många forskare
    som intervjuar och försöker förstå.

  66. Man kan ändå inte förklara varför
    kooperativ bara fungerar ibland.

  67. Men man kan peka på olika faktorer.

  68. Ofta är det speciellt med hur de
    beter sig, vilket förtroende de har.

  69. En fiskare skulle hämta is
    för att fisken inte skulle ruttna.

  70. Men han gick på krogen istället.
    De är väldigt...

  71. ...spretiga.

  72. För att förstå lite bättre
    hur allt hänger ihop-

  73. -har jag byggt en datamodell.

  74. Det är ungefär
    som att bygga ett dataspel.

  75. Från början har man
    olika miljövariabler.

  76. Om man jämför med Minecraft,
    ni som har spelat det.

  77. Man kan välja om det ska finnas
    monster i världen eller inte.

  78. I min modell kan jag välja
    om det ska finns orkaner eller inte.

  79. Eller hur ofta det ska komma orkaner,
    och så vidare.

  80. Jag kan också bestämma hur gubbarna
    och fiskarna ska bete sig.

  81. Hur pålitliga
    eller opålitliga ska de vara?

  82. Om kooperativen faller isär
    på grund av konflikter-

  83. -eller om det saknas pengar.

  84. Det blir lite som ett spel. Jag
    bestämmer olika variabler i början-

  85. -och sen spelar jag
    eller det spelas åt mig.

  86. Man kan se det som ett digitalt labb.
    Istället för pipetter och sånt-

  87. -bygger man istället ett dataspel
    för att studera dessa frågor.

  88. Den här otroligt snygga modellen...
    Observera ironin.

  89. När man tittar på vad som händer
    kan man visualisera på olika sätt.

  90. Ni som kan datavisualisering
    kanske kan hjälpa mig nån gång.

  91. Här ser man de röda, rika fiskarna
    som har en massa fisk omkring sig.

  92. Och kooperativen kommer.
    Det man ser...

  93. Det som händer är
    att de fiskar varje dag.

  94. De säljer fisk och glömmer is
    eller vad det nu är.

  95. Hur bygger man en sån här modell för
    att skapa förtroende i resultaten?

  96. Det här är en illustration över
    vad jag har haft med i modellen.

  97. Allt som händer i modellen bygger
    på verkliga observationer-

  98. -som andra forskare har gjort.

  99. De har gjort iakttagelser.

  100. Modellerna kanske inte används
    direkt i beslutsfattandet-

  101. -men de är viktiga för
    att belysa olika problem-

  102. -och för
    att ställa nya forskningsfrågor.

  103. En resultatbild...

  104. Jag ska förklara lite
    vad man vill säga.

  105. De röda områdena betyder att...

  106. När vi startar dataspelet
    har vi sagt-

  107. -att förtroendet inom kooperativet
    är högt när vi startar.

  108. Eller lite mitt emellan.

  109. Fiskarna beter sig väldigt lika.

  110. De har samma idé om
    vad det innebär-

  111. -att utföra sina uppgifter,
    sälja fisk och så vidare.

  112. Det är fördelaktigt för kooperativ,
    men har man varierande pålitlighet-

  113. -är det svårt för fiskarna
    att komma överens.

  114. Det skapar konflikt som gör
    att kooperativet faller isär.

  115. En snabb sammanfattning över
    vad jag håller på med.

  116. Jag har byggt en agentbaserad modell
    av en liten fiskeby.

  117. Jag har sett på olika faktorer som
    bidrar till att de organiserar sig.

  118. Och som ett delresultat är det så-

  119. -att en av professorerna,
    den som jag har jobbat med-

  120. -presenterade sin forskning
    för den mexikanska senaten.

  121. Och som ett led ska de nu
    förändra sin fiskepolitik.

  122. Det är som en liten pusselbit
    i ett väldigt stort spel.

  123. Och sen lite kort om
    vad hållbar utveckling är.

  124. Man tittar på både ekologiska,
    ekonomiska och sociala delar...

  125. ...för att förstå världen bättre.

  126. Ett annat sätt att se det är
    människorna, naturen, pengarna.

  127. Men om man tittar på hur...

  128. ...världens ledande politiker
    jobbar idag-

  129. -så är kanske ekonomin
    det största styrmedlet.

  130. Och det kan ha
    lite farliga konsekvenser.

  131. Biosfären som jag visade i början-

  132. -är grunden för
    att vi ska kunna leva här.

  133. Utan biosfären har vi inget samhälle.

  134. Och då behövs heller ingen ekonomi.

  135. Man kan försöka vända lite på bilden.

  136. Några har kanske sett de här
    hållbarhetsmålen som FN har satt upp?

  137. Det är 17 delmål som vi ska satsa på
    de närmaste 15 åren.

  138. Det är olika mål för
    att stoppa fattigdom-

  139. -skydda planeten
    och att alla ska få ett bättre liv.

  140. Alla människor på jorden.

  141. De här målen är satta för både
    nationen, den privata sektorn-

  142. -och även människor som du och jag.

  143. Men i de här målen har de inte gjort
    nån speciell avvägning-

  144. -mellan vad som är viktigast.

  145. Det här är ett annat synsätt.
    Biosfären är grunden-

  146. -för att vi ska finnas här.
    Det borde kanske vara det viktigaste.

  147. Sen kan vi satsa
    på samhället och ekonomin.

  148. Ser man vad det står?
    Jag går tillbaka en bild.

  149. Här ser man lite bättre.

  150. Ni som brinner för
    att jobba med bra hälsa-

  151. -har också en roll
    i hållbar utveckling.

  152. Ni som kanske vill bli arkitekter
    eller stadsplanerare-

  153. -har nummer elva
    som ert hållbarhetsmål.

  154. Eller ni som vill jobba
    mot fattigdom-

  155. -är båda bild 1 och 2.

  156. Alla kan ha en del
    i hållbar utveckling-

  157. -vare sig man jobbar direkt
    med det eller inte.

  158. Jag kommer
    från Stockholm Resilience Centre-

  159. -men ämnet är hållbar utveckling.

  160. Där finns "Independent course"
    som är på engelska.

  161. Den är öppen för alla,
    oavsett utbildning.

  162. Där kan man lära sig jättemycket om-

  163. -planetens gränser och konceptet-

  164. -och vad det betyder
    för mänsklig utveckling.

  165. Sen finns "Världens eko"
    som är en kvällskurs.

  166. Den handlar om de här frågorna.

  167. Om man pluggar vidare
    kan man söka ett magisterprogram-

  168. -som handlar
    om socialekonomisk resiliens-

  169. -för hållbar utveckling.

  170. Det var vad jag hade att säga idag.
    Tack för att ni lyssnade.

  171. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Människan och naturen påverkar varandra

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Fiske, Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Människan och naturen, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Flora och fauna 2014

Naturdiagnos och rätt behandling

Mark Marissink, enhetschef på Naturvårdsverket, summerar konferensen Flora- och faunavård 2014 och berättar om vikten av samarbete för att uppnå bättre resultat. Inspelat den 29 april på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken vid SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.

Fråga oss