Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016: Vad är en bra människa?Dela
  1. Det handlar om att hindra oss från
    att strypa och våldta varandra.

  2. Men ska den kräva nåt mer?
    Ska vi också hjälpa varandra?

  3. Innan vi sätter i gång skulle jag
    vilja veta vad ni gör på jobbet.

  4. -Petter, börja du.
    -Man forskar, undervisar...

  5. ...och administrerar lite grann.

  6. När man forskar,
    är det inte så mycket vita rockar.

  7. Man läser, skriver och tänker.

  8. Sen undervisar man och försöker hinna
    med administration däremellan.

  9. -Vad är straffrätt?
    -Reglerna om brott och straff.

  10. Vad utgör ett brott
    och vad får man för påföljd för det?

  11. De två frågorna försöker vi besvara.

  12. Lagar stiftas ju inte av forskare.

  13. Men hur mycket kan du påverka
    hur våra lagar blir?

  14. Vi har en bra öppenhet i Sverige.
    Det finns ett nära samarbete-

  15. -mellan forskarna, lagstiftnings-
    verksamheten och rättsväsendet.

  16. Vi är i en lycklig situation. Vi kan
    roa oss med det som är esoteriskt-

  17. -och hålla på med det
    som är handfast.

  18. Okej. - Torbjörn Tännsjö.

  19. Jag är professor i praktisk filosofi.

  20. Allt som Petter har sagt gör vi
    också, men innehållet är annorlunda.

  21. Vi tänker, forskar och undervisar
    kring hur man bör leva sitt liv.

  22. Rätt och fel handlande, vad slags
    människa man bör vara o.s.v.

  23. Det är såna frågor
    som vi ställer oss-

  24. -och som var och en
    ju har ställt sig.

  25. Det som skiljer ut oss är att vi är
    ihärdigare och mer systematiska-

  26. -och, inbillar vi oss, mer kritiska.
    Och en tradition att knyta an till.

  27. Det är i grunden väldigt
    vardagliga frågor vi ställer oss.

  28. Universiteten i Sverige är till
    stor del offentligt finansierade.

  29. Så vi har som samhälle instiftat
    att vi ska ha filosofer.

  30. -Det är häftigt.
    -Det är häftigt, tycker jag.

  31. Men det är också ett stort ansvar.
    Man bör förmedla det man gör-

  32. -på ett enkelt sätt
    så att en bred allmänhet kan förstå.

  33. Om ni har bra kanaler till
    lagstiftare, är vår väg mer indirekt-

  34. -via den allmänna opinionen
    i artiklar och diskussioner.

  35. Men det vi gör syftar till
    att också forma samhället indirekt.

  36. Är det skillnad mellan att forska
    inom filosofi och filosoferandet?

  37. Nej. Det är bara det med
    uthålligheten, systematiken-

  38. -och det kritiska tänkandet. Att man
    gör sig bekant med andras tänkande.

  39. Men frågorna är desamma.

  40. Nån skrev på Facebook om mig:

  41. "Du ställer samma frågor
    som jag när jag var 19 år."

  42. Jag ser det som beröm.
    Jag har bitit mig fast i de frågorna.

  43. Vi filosofer är tonåringar
    hela vårt liv-

  44. -men mer systematiskt och kritiskt.

  45. Vi ska prata om vad det innebär
    att vara en bra medmänniska.

  46. Vad är en medmänniska
    jämfört med bara en människa?

  47. Jag har väl inget bra svar på det.
    Det handlar väl om-

  48. -att man inte är en solitär kropp,
    utan finns där i samspel med andra-

  49. -och att det förändrar människan
    till medmänniska.

  50. En bra människa är bra av sin sort,
    så att säga.

  51. Om det innebär att man lever ett
    bra liv. Men en bra medmänniska...

  52. Den speciella frågan är hur man
    handskas med relationer till andra.

  53. I dag ska vi prata om ifall juridiken
    ska reglera det medmänskliga-

  54. -eller om det ska växa fram spontant-

  55. -och att vi ska få göra våra dumheter
    ostraffat-

  56. -eller om straffrätten bör se till
    att vi beter oss mer hyfsat.

  57. Straffrätten ska hindra oss från
    att strypa och våldta varandra.

  58. Men ska den kräva nåt mer?
    Ska vi också hjälpa varandra?

  59. Vi kanske kan börja med
    att presentera det juridiska läget?

  60. Har Sveriges lag nån åsikt om
    hur hjälpsam jag måste vara?

  61. Straffrätten säger inte mycket om
    vad det är att vara en bra människa.

  62. Av flera skäl. Straffrätten tittar
    mycket på enstaka gärningar.

  63. De flesta gör dumma saker
    men kan vara goda människor.

  64. Straffrätten tittar på det enskilda.

  65. Man brukar prata om att det är
    en episodisk skuld man tittar på-

  66. -snarare än en mer utdragen skuld.

  67. Sen säger straffrätten inte
    vad man ska göra som är bra-

  68. -utan säger: "Det här är inte bra."

  69. Den är på så sätt väldigt negativ
    och begränsande.

  70. Det finns visst ansvar för under-
    låtenhet. När man inte gör saker.

  71. Men ofta bygger det på att man
    kan göra ont genom att inte göra nåt.

  72. -Man får inte försumma sina barn.
    -Precis. En tvååring...

  73. ...som du är ensam vårdnadshavare
    till får du inte låta bli att ge mat.

  74. Det säger att du bör undvika
    att göra det onda.

  75. Så egentligen handlar reglerna om
    att mord och tortyr är olagligt-

  76. -också om man låter bli att göra nåt?

  77. Ja, ofta går det ut på det.

  78. Att följa straffrättsliga regler
    gör ingen till ett helgon.

  79. Det är ett begränsat värde i det.

  80. Om man håller sig precis på gränsen,
    om det är det bästa man gör-

  81. -har man inte kommit långt.

  82. Den säger inte att man inte bör göra
    vissa saker, utan bara:

  83. "Om du gör si och så
    döms du till det och det."

  84. Vad säger orden i lagen?

  85. Orden säger inte ens:
    "Det får konsekvenser för dig."

  86. De är riktade till domaren.
    Om nån dödar-

  87. -ska domaren döma personen
    till vad det nu kan bli.

  88. Det är fascinerande att lagen
    inte är nåt påbud egentligen.

  89. Men lagstiftarens mening är ju att
    kommunicera att det är fel att mörda.

  90. Det tas så för givet
    att vi inte behöver skriva ut det.

  91. Absolut. Sen förutsätts det inte bara
    att det här är fel.

  92. Det finns en inneboende klandrande
    tanke. "Så här får du inte göra."

  93. Det ligger implicit, fast tydligt.

  94. Om vi bromsar lite på den här nivån.
    Borde lagtexten vara tydligare?

  95. Skulle det hjälpa om vi skulle ha
    ett dokument som de tio budorden-

  96. -som man betraktade som centrala...

  97. De riktar sig verkligen till oss.
    Straffrätten riktar sig till domarna.

  98. De får ett imperativ. "Sätt dit
    den där personen som betett sig så."

  99. Jag tror inte att människor är
    medvetna om att det ser ut så här.

  100. Man tolkar det som att straffrätten
    säger åt en att låta bli vissa saker.

  101. Men det är inte därför
    man inte mördar.

  102. Eller skulle fler mörda
    om det inte hade några konsekvenser?

  103. Jag tror att fler människor
    skulle mörda-

  104. -om man ostraffat kunde
    lösa konflikter på det sättet.

  105. En kriminolog borde svara på
    de här frågorna.

  106. Man ser att när rättssystemet och
    den sociala kontrollen inte fungerar-

  107. -i vissa områden av vårt land, löser
    människor konflikter genom att döda.

  108. Ibland säger man att rättssystemets
    huvudpoäng är att avskräcka.

  109. Det är kanske inte alls så mäktigt,
    men nån avskräckande verkan har det.

  110. Jag skulle ha begått ett och annat
    mord om jag kommit undan med det.

  111. Även om enskilda lagändringar
    inte har så stor betydelse-

  112. -har systemet som sådant det.

  113. När det bryter samman,
    kan brottsligheten öka markant.

  114. Men det leder inte bara till
    att brottsligheten ökar.

  115. Den ökar också för att folk använder
    våld för att lösa konflikter-

  116. -när rättssystemet inte löser dem.
    Rättssystemet tar hand om konflikter-

  117. -förhindrar därigenom privatjustis...

  118. -...och håller lugn och ordning.
    -Jag polisanmäler min granne...

  119. -...och slår honom inte på käften.
    Ja. Men kan du inte polisanmäla...

  120. -...kanske du tar till andra medel.
    -Ja. Förr eller senare nås nån gräns.

  121. När du säger det, är det rimligt.
    Det inbjuder till problem-

  122. -att var och en själv skulle bedöma
    när den där gränsen är nådd.

  123. Men nu ska vi prata om
    en potentiell lagändring-

  124. -här i Sverige-

  125. -där man ska göra det obligatoriskt
    att göra vissa goda handlingar.

  126. Man har pratat om en regel som säger
    att man ska hjälpa den som är i nöd.

  127. Ett exempel som brukar återkomma
    härrör från Peter Singer-

  128. -där ett litet barn ligger i en pöl
    upp och ner och håller på att kvävas.

  129. Nån flanör går förbi, tittar på
    barnet, tänder en cigarett och går.

  130. I svensk rätt blir du inte
    ansvarig för barnets död-

  131. -om du låter bli att hjälpa barnet
    om du inte har en relation till det.

  132. Det är en lagstiftning som ger
    utrymme för cynism och likgiltighet.

  133. Det brukar uppkomma en diskussion om
    att vi borde ha en lag-

  134. -som kräver att man hjälper till,
    oberoende av relationen till barnet.

  135. Det känns som om vi är skyldiga
    att hjälpa till.

  136. Här bör man skilja mellan den
    moraliska och juridiska skyldigheten.

  137. Nu har vi ingen juridisk skyldighet
    att hjälpa till.

  138. Vi kan åse hur barnet drunknar.
    I Mariatorgets fontän-

  139. -sprattlar ett barn med näsan ner.

  140. I Singers exempel går jag förbi för
    att jag inte vill blöta ner skorna.

  141. Jag kan göra det enligt svensk
    straffrätt, men moraliskt...

  142. Peter Singer vill få tag i nån sorts
    moralisk intuition vi alla har.

  143. Att det är moraliskt fel.
    Man ska dra upp barnet om man kan-

  144. -utan risk för att själv drunkna. Det
    gör man inte i den grunda bassängen.

  145. Tanken är att få oss att appellera
    till en sorts moralisk känslighet-

  146. -som de flesta av oss säkert har.
    Inte alla dock, men de flesta.

  147. Så är det här
    ett argument för eller emot...

  148. Det är ett tankeexperiment
    som Peter Singer utför.

  149. Det här är första delen. Han vill
    inte visa att vi ska ha en lag-

  150. -som tvingar oss att dra upp
    barn som drunknar.

  151. Han vill visa
    att det barnet inte är unikt.

  152. Det finns människor som svälter
    och är på flykt.

  153. De är i ett minst lika prekärt läge
    som barnet.

  154. Alltså måste vi göra allt vi kan-

  155. -för att hjälpa alla som behöver
    med alla våra mänskliga resurser.

  156. Han försöker visa att vi har denna
    plikt. Men många drar öronen åt sig.

  157. Jag skrev på Facebook om att man hade
    pratat om att kriminalisera tiggeri.

  158. Den här lagen gör det brottsligt
    att inte ge pengar om de är i nöd.

  159. Den typen av konsekvenser
    får kanske människor att tycka:

  160. "Var ska man dra gränsen i så fall?"
    Det här är en spännande fråga.

  161. Var ska man dra den gränsen?

  162. När vi pratar om barnet i fontänen,
    är det självklart vad som är rätt.

  163. Jag ska rädda barnet. Om mina skor
    blir förstörda är det värt det.

  164. Det är irrelevant vad som händer
    med mina skor, om jag blir sen-

  165. -och alla de där stegen
    som kan komma. Det är skit samma.

  166. Men jag stannar inte 100 procent av
    gångerna som nån ligger på gatan.

  167. Jag brukar stanna, men jag vet
    att under de senaste åren-

  168. -är det så många människor som ligger
    på våra gator och är i nöd-

  169. -att det inte alltid går
    att ta sig fram.

  170. Att prata med varje person
    blir ohanterligt i vardagen.

  171. Då har jag gått från en absolut regel
    till att inte längre alltid kolla.

  172. Betyder inte det moraliskt att jag
    kanske låter bli att rädda en i nöd-

  173. -som kan vara i kris?
    Redan där är jag förtappad.

  174. Du är förtappad. Det finns
    socialpsykologiska experiment.

  175. Det mest absurda är när några
    som utbildar sig till präster-

  176. -ska hålla föredrag om
    den barmhärtige samariten.

  177. Den som till sist förbarmar sig över
    en blödande människa.

  178. Ingen hjälper. Till slut hjälper
    en på samhällets botten personen.

  179. Prästseminaristerna
    får i uppdrag att gå dit-

  180. -och de har väldigt bråttom.

  181. Då ligger en som blöder på gatan.

  182. De går förbi för att hålla föredrag
    om att inte låta bli att hjälpa.

  183. Vi är så oförutsägbara på det sättet.

  184. Situationen får oss att göra som du:
    Du går förbi fast du borde stanna.

  185. Jag kan också ta upp försök till att
    visa att vi inte har den här plikten.

  186. Men min uppfattning är att vi inte
    bara ska ta upp barnet som drunknar-

  187. -i det här prekära läget.

  188. Vi ska göra allt som står i vår makt
    för att lösa alla problem vi kan.

  189. Det är min moraliska grundhållning.
    Men den är ifrågasatt.

  190. Ska vi hjälpa alla som vi kan?
    Nära, långt borta, barn, vuxna?

  191. Ja. Var de befinner sig kan ju inte
    vara en moraliskt rimlig distinktion.

  192. Inte heller om du ser offret
    eller inte.

  193. Om nån flyr från Syrien och jag är
    medveten om det, vet jag väl det.

  194. Men om ett barn drunknar under scenen
    vet jag inte det.

  195. Nej, då kan du inte hjälpa det.
    Men allting du kan göra nånting åt-

  196. -bör du göra nånting åt
    så effektivt som möjligt.

  197. Styrs inte för mycket av din empati,
    utan hjälp dem som behöver det.

  198. Det är den moraliska grundhållningen.

  199. -Men det finns andra uppfattningar.
    -I juridiken är vi vana vid...

  200. ...att när vi ska kriminalisera nåt
    uppstår frågor om gränsdragning.

  201. Ska man kriminalisera hets mot
    folkgrupp, uppstår frågor om-

  202. -var den gränsen går.

  203. Det gör att vi är vana vid
    att dra gränser och medvetna om-

  204. -att de här gränserna
    i praktiken blir godtyckliga.

  205. Det går inte att hitta
    nån gräns som är given.

  206. Utan det handlar om
    att faktiskt dra gränsen.

  207. Och på nåt sätt undrar jag,
    som amatör, är det inte så-

  208. -att det praktiskt möjliga är rele-
    vant också från moralisk synpunkt?

  209. Plikten att hjälpa barnet
    måste vara starkare-

  210. -än att hjälpa den där människan
    på andra sidan världen.

  211. Det är en svår argumentation.
    Du måste hitta nån annan skillnad.

  212. Geografiskt avstånd
    kan inte vara en moralisk kategori.

  213. Men vi har väldigt specifik
    information om barnets situation.

  214. Anta att du har lika bra information
    om ett specifikt barn-

  215. -på andra sidan jordklotet.

  216. Du vet att det här barnet kommer
    att dö om inte du skickar pengar.

  217. Anta att du vet det. Är då barnet
    flyttat in i din ansvarssfär-

  218. -genom den här kunskapen?

  219. Exakt det hände mig för några år sen.

  220. Ett barn till en bekants bekant
    behövde en hjärtoperation.

  221. Det var så nära
    att det gick att verifiera.

  222. Jag gav pengar och uppmanade folk
    att ge pengar.

  223. Jag vet att operationen blev av.

  224. Då tänkte man på de andra barnen
    som inte får hjärtoperationer.

  225. Då fick vi specifik information
    och makten att göra nånting konkret.

  226. Då kändes det som om alla vi som hade
    den här informationen var ansvariga.

  227. Moraliskt spelar avstånd ingen roll.

  228. Så fort du fyller i informationen har
    du så klart den moraliska plikten.

  229. Men juridiken kanske inte kan
    modelleras direkt på moralen.

  230. En sån här lag skulle säga
    att vi ska dra upp barnet-

  231. -men inte göra det påbjudet
    att ge pengar till tiggare-

  232. -eller till människor i Syrien. Inte
    för att det är nån moralisk skillnad-

  233. -utan därför att det vore opraktiskt
    att hantera en sån lag.

  234. Men den lagen skulle väl...
    Låt oss säga att vi inför en sån lag.

  235. Jag är skyldig att dra upp barnet.

  236. Då är jag väl skyldig att kolla
    att personen på gatan andas?

  237. Javisst. Så är det tänkt
    från dem som...

  238. De som kommer med de här förslagen
    år efter år tänker sig säkert att...

  239. Barnet i poolen
    är en filosofisk konstruktion.

  240. Det som brukar åberopas är att nån
    blöder på gatan och man går förbi.

  241. Ofta med... Man kan ha bråttom.
    Ens moraliska perception är i olag.

  242. Man ser inte
    att det är viktigt att stanna.

  243. Eller man tänker
    att nån annan kunde hellre göra det.

  244. Det är först
    när man ensam står där...

  245. Många har väl hoppats
    att nån ska ta över ansvaret.

  246. Om nån ligger där och inte blöder-

  247. -men ser lite halvt döende ut
    är det svårare.

  248. Det är givet i de här förslagen
    att man ska träffa på den i nöd.

  249. Du träffar inte på den som är i Flen
    när du är i Stockholm.

  250. Sen är också frågan hur mycket nöd
    man måste vara i.

  251. Men det här med avgränsningen
    av plikten att hjälpa till...

  252. Även om man inte kan säga
    att geografi "matters"-

  253. -måste man väl kunna säga att varje
    människa har begränsade resurser.

  254. I det måste det väl ligga
    en begränsning i att man måste välja.

  255. Därför finns det organisationer
    som har min grundhållning.

  256. Att man ska hjälpa effektivt och ge
    pengarna där de gör störst nytta.

  257. Inte sprida dem på...
    Det är också en cynisk hållning.

  258. Då styrs man inte alls av sin empati,
    utan man styrs av en kalkyl.

  259. Det är bättre att förhindra blindhet
    än att ge blinda en blindhund.

  260. Det senare är mer kostsamt. Då får
    blinda klara sig utan blindhund.

  261. Den typen av resonemang
    följer av grunduppfattningen.

  262. Sen finns de som drar skarpa gränser
    för vårt moraliska ansvar och hävdar-

  263. -att jag bara är skyldig att hjälpa
    om jag själv har knuffat ner barnet.

  264. Jag har ingen skyldighet
    att hjälpa andra.

  265. Utan jag ska respektera
    andras rättigheter.

  266. Det är som brottsbalken avgränsar.
    Jag ska inte våldta och inte mörda.

  267. Men jag får låta bli
    att hjälpa dem som är i nöd.

  268. Men är inte det lite kortsiktigt?

  269. Då finns ju risken att nån annan
    inte hjälper mig när jag ligger där.

  270. Ja. Med den moraluppfattningen har
    man en positiv syn på människan.

  271. Att vi hjälper varandra spontant.

  272. Speciellt om det är såna som vi är
    relaterade till känslomässigt.

  273. Men den här rättighetsetiken grundad
    på att jag får göra vad jag vill-

  274. -så länge jag inte kränker
    andras motsvarande rättigheter...

  275. Det ger mig ingen moralisk
    förpliktelse i det här fallet.

  276. -Även om jag får hjälpa andra i nöd.
    -Den uppfattningen verkar omoralisk.

  277. Det säger min mage.
    Det är fel och kortsiktigt.

  278. För man skapar världen
    genom handlingarna som man gör.

  279. Man får också fråga
    vilken värld man vill leva i.

  280. Jag sympatiserar med din slutsats,
    men mänskligheten har tänkt ut-

  281. -många system av moraliskt tänkande,
    som vi studerar i praktisk filosofi.

  282. Vi brukar ge alla en chans,
    även rättighetsetiken.

  283. Den kan låta väldigt omänsklig
    på det sättet-

  284. -att man inte har
    den typen av förpliktelse.

  285. Men i kombination med förhoppningen
    om att vi utan så höga krav-

  286. -blir spontant mer givmilda och
    vänliga låter det inte lika illa.

  287. Men då skulle nån sociolog
    behöva säga:

  288. "Blir man mer givmild
    utan krav på sig?"

  289. Det finns en genomtänkt moralhållning
    som skulle säga-

  290. -att en sån lag
    är moraliskt förkastlig.

  291. Den påtvingar oss icke moraliskt
    förpliktade handlingar.

  292. Men tänker man konsekvensorienterat,
    blir svårigheten att dra gränser.

  293. Geografi eller hur gammalt barnet var
    kan inte rimligen spela nån roll.

  294. Rättsligt är det nog få som har
    argumenterat för att det skulle-

  295. -strida mot nåns moraluppfattning
    att införa en sån här bestämmelse.

  296. Däremot är det nog
    ett av de viktigare skälen till-

  297. -att behovet av den är begränsat.

  298. Det är talande att när vi pratar om
    en sån här bestämmelse-

  299. -plockar vi ner Peter Singers exempel
    med barnet upp och ner i vattenpölen.

  300. Men få kan peka på ett exempel att
    nån gått förbi barnet i vattenpölen.

  301. Det finns säkert, men de är få.

  302. Då är Johannas exempel mer vanligt.

  303. De flesta av oss har nog gjort en
    extra sväng förbi en person på gatan-

  304. -för att det är obehagligt
    och besvärligt.

  305. Det är nog sant, men behovet är nog
    en viktig del i resonemanget kring-

  306. -varför man inte kriminaliserat det.

  307. Det finns ett kriminaliserat brott
    som heter fyndförseelse.

  308. Om man hittar nåt som har ett värde,
    är man skyldig att lämna in det.

  309. Du har en skyldighet
    trots att värdet kan vara trivialt.

  310. Medan när det gäller att rädda liv
    har du ingen skyldighet att hjälpa.

  311. Där är ju behovet. Många skulle
    stoppa mobiltelefonen i fickan-

  312. -men få hjälper inte till
    när det behövs.

  313. Jag tror att nästan alla barn i nöd
    får hjälp om nån finns i närheten.

  314. Men ett exempel som vi ser i vardagen
    hela tiden blir annorlunda.

  315. För vi hjälper ju inte alla.

  316. En orsak till det
    är att det blir för mycket.

  317. Om man ensam försöker hjälpa folk,
    är det för många som är nödställda.

  318. Det kanske skulle vara bra om det
    vore obligatoriskt att hjälpa till.

  319. Vi skulle kunna dela på bördan.

  320. Peter Singer diskuterar
    som invändning där:

  321. "Jag är beredd att ta min del av
    bördan. Så om andra tog sin..."

  322. "Men inte mer än det vill jag göra."

  323. Men han utvecklar det.
    Man drar upp barnet-

  324. -går vidare till nästa park
    och där ligger ett barn till.

  325. Skulle man kunna säga
    "jag har redan dragit upp ett"? Nej.

  326. Jag förstår det filosofiska exemplet.

  327. Men i verkligheten kan inte alla...

  328. Då kanske nån annan redan
    hade dragit upp det andra barnet.

  329. Det gör sannolikheten att varje park
    innehåller en unge lägre.

  330. Petter har pekat på ett argument
    att det inte behövs.

  331. Det ligger en del i det.
    Men det finns också spekulationer om-

  332. -att den lagstiftningen
    skulle ha negativa effekter.

  333. Ja. Man har sagt
    att det finns en risk-

  334. -att folk som är vittnen till
    händelser skulle dra sig undan-

  335. -därför att de är rädda för
    att inte ha gjort vad som krävs.

  336. En rädsla för
    att gå in i situationer.

  337. När man ser att nånting
    kan vara på gång, backar man.

  338. Sen har räddningsorganisationer
    pekat på att det finns en risk-

  339. -att folk gör saker som man inte
    bör göra med en skadad person.

  340. De tycker att det ofta är bättre-

  341. -att låta en nödställd vara
    tills det kommer professionell hjälp.

  342. De invändningarna är svårbedömda.

  343. Jag måste konkretisera. Det första
    är att jag blir vittne till nånting.

  344. -I stället för att vittna senare...
    -Du kanske inte ens larmar.

  345. Jag är rädd att det ska bli mitt fel.

  346. Tänker vi oss att nån är i nöd
    eller att ni knivhugger varandra?

  347. Vilket som. Men ett vittne blir
    intressant om det är nåt brottsligt.

  348. Om Torbjörn hugger dig med kniv och
    den här lagen skulle ha gått igenom-

  349. -hade det varit min juridiska plikt
    att blanda mig i trots faran?

  350. Nej. Det är en typ av fall som anförs
    som skäl för en sån här lag.

  351. Det skulle få folk att gripa in
    när det är bråk på stan.

  352. Misshandeln på Kungsgatan
    har använts som slagträ i debatten.

  353. I de lagstiftningar som finns runtom
    i världen finns det ett undantag-

  354. -för fall där det skulle vara
    fara för den som bistår.

  355. Man behöver inte riskera sitt liv
    i de förslag som finns.

  356. Men om det hade varit obligatoriskt
    att hjälpa till om du drar kniv-

  357. -och ingen av oss har en kniv,
    men vi är många i situationen-

  358. -skulle vi kanske kunna blanda oss i
    ändå, eller åtminstone börja filma.

  359. Genom att man inte är ensam
    har man ett skydd i det.

  360. Varför ska vi utgå ifrån
    att människan gör de sämsta valen?

  361. I dag är det väl kanske så-

  362. -att alla bara i skräck tittar på?
    Men funnes det en lag-

  363. -som krävde att vi skulle filma,
    skulle vi kanske våga göra det.

  364. Men du vågar inte ta första steget.

  365. Då kanske kniven kommer på dig
    i stället.

  366. Man kan tänka sig situationer-

  367. -där en sån här lag
    skulle ha räddat nån person.

  368. Å andra sidan kan man bli mer benägen
    att försvinna och inte ens larma-

  369. -eftersom det går att spåra vem som
    ringde. Då kan jag bli åtalad.

  370. En sån här lag
    kan kräva olika saker.

  371. Det kan vara att hjälpa den i nöd.

  372. Men det kan också vara att avslöja
    och skaffa bevis för brottet.

  373. Att man ska stanna på platsen. Det är
    en öppen fråga vad som ska krävas.

  374. -Finns det ett krav att vittna?
    -Ja, det är vittnesplikt.

  375. Det är plikt ändå? Det diskuteras
    i dag. Människor vågar inte vittna.

  376. Vittnesplikten verkar också
    ganska hjälplös...

  377. Ja, du kan ju aldrig tvinga
    en människa att säga nånting.

  378. Men du kan tvinga den att vittna.

  379. Så där finns en begränsning.

  380. Sen ska man komma ihåg att det finns
    lagstiftning som kräver-

  381. -att man avslöjar
    vissa allvarligare brott.

  382. Om man ser fyra personer
    dra i väg en femte-

  383. -och vet
    att det blir en grov misshandel-

  384. -kan det finnas en skyldighet
    att avslöja brottet.

  385. -Kan man bli straffad i det läget?
    -Bara i relation till vissa brott.

  386. Den lagen finns alltså redan
    och hindrar oss väl inte...

  387. Den lagen kan ju vara i kraft och
    skulle motverka en del orosmoment-

  388. -om medmänniskolagen.

  389. Ett avslöjande kan alltid ske
    om du ringer polisen och berättar.

  390. Min rädsla är alltså när jag ringer
    att polisen säger "spåra dem"?

  391. Att jag blir indragen?
    Det känns igen osannolikt.

  392. Vi måste väga in sannolikt och
    osannolikt när vi ska lagstifta.

  393. Lagstiftning ska ha
    en avskräckande verkan.

  394. Och folk i fängelse
    ska bli bättre människor.

  395. Det där är väl inte så verksamt,
    men det finns en sån tanke.

  396. Och sen naturligtvis
    att man ska vedergälla brottet.

  397. Rättssystemet ska också ha
    en moralbildande verkan.

  398. Du gillar inte
    den nya sexbrottslagen...

  399. -Jag var med och tog fram den.
    -Jaså? Då har jag missförstått dig.

  400. Där är tanken att den ska förändra
    människors sexuella beteende-

  401. -så att man ska förutsätta
    att man har samtycke.

  402. Moralen ska förändras
    genom lagstiftningen.

  403. Skulle en sån här lag
    göra oss till bättre medmänniskor-

  404. -om den skulle ha en moralbildande
    verkan på det sättet?

  405. Är det inte bakvänt? Lagen ska väl
    inte ha en moralbildande verkan?

  406. Vi ändrar väl i lagen därför att vi
    anser att man ska ha samtycke?

  407. -Att folk ska vara ense.
    -Alla tänker inte så.

  408. -Nej. Därför ska det vara kriminellt.
    -Man kriminaliserar det inte bara...

  409. ...för att man med hjälp av lagen
    ska straffa dem som bryter mot den.

  410. Men man hoppas på att den ska få
    människor att bete sig bättre.

  411. Den ska förändra människors moraliska
    inställning till sexuellt umgänge.

  412. Men det är riktigt. Lagstiftningen
    bygger normalt sett på-

  413. -en existerande moraluppfattning-

  414. -men den kan också trycka på
    i en viss riktning.

  415. Man brukar ofta...
    När man kriminaliserade barnaga...

  416. Barnaga betyder alltså att slå barn.

  417. Har ingen här fått stryk?

  418. Sätt upp handen
    så ska vi ringa polisen.

  419. När man gjorde det kriminellt
    att slå sina barn...

  420. -När ungefär blev det kriminellt?
    -Det var på 70-talet slutligt.

  421. Men fortfarande slog föräldrar
    sina barn.

  422. Men man tror väl att den här
    förändrade lagstiftningen-

  423. -ändå formade
    människors moraliska tänkande.

  424. Skulle en sån här lag ha nån positiv
    inverkan på det du frågade först?

  425. Skulle vi bli bättre medmänniskor-

  426. -om vi var medvetna om att det fanns
    en förväntan på oss att hjälpa till?

  427. Men när det gäller barnaga känns det
    som om det funnits en form-

  428. -där samhällsmoralen förändras först.
    Ganska många ändrar åsikt gradvis-

  429. -om vad som är rätt. Alla håller inte
    med, men majoriteten håller med.

  430. Lagen går igenom för att våra folk-
    valda lagstiftare får igenom lagen.

  431. Då har den moralformande verkan
    på dem som inte har bytt åsikt.

  432. Så småningom har alla "rätt" åsikt.

  433. Har vi då en tillräckligt stor
    enighet om att man är skyldig att...

  434. Man måste skilja
    mellan våra övertygelser...

  435. De flesta tycker
    att man ska dra upp barnet-

  436. -och hjälpa den som ligger på gatan.

  437. Problemet är att vi inte gör det.
    Vi har uppfattningar-

  438. -som inte får oss att handla
    i överensstämmelse med dem.

  439. Många tycker att man borde ge
    mer pengar till folk i nöd-

  440. -men vi gör det inte. Så det handlar
    om att få den grundläggande åsikten-

  441. -att omsättas i handling
    mer frekvent än vad det är i dag.

  442. Det är en öppen, empirisk fråga
    om det skulle ha en sån effekt.

  443. Ja. Det som talar emot
    att det skulle ha det...

  444. Om man tänker barnaga...
    Om man inför ett förbud mot det-

  445. -är det klart
    att om man inte följer det förbudet-

  446. -kommer det en hel del fall
    till domstol.

  447. Då pratas det om det och det matas in
    via domstolsavgöranden.

  448. Det skulle nog inte se ut så för
    underlåtenhet att bistå nödställd.

  449. Den paragrafen skulle tillämpas
    en gång vart tionde år, kanske.

  450. Det skulle bli väldigt mycket av
    en pappersprodukt.

  451. Men eftersom det är straffvärt
    i de mest utrerade fallen...

  452. I Peter Singer-exemplet är den som
    lämnar barnet uppenbart straffvärd.

  453. Det är skada på ett av de viktigaste
    intressen som vi bryr oss om: liv.

  454. Och personen kunde åtgärda det här.
    Det är klart att det är straffvärt.

  455. Det talar för att kriminalisera.

  456. Sen talar frånvaron av behov
    för den andra riktningen.

  457. Men om man siktar på de här kärn-
    fallen kan det finnas ett värde i-

  458. -att lagstiftningen sätter en gräns
    för hur likgiltig man får vara.

  459. Du sa: "Hur mycket nöd ska man vara i
    för att räknas som nödställd?"

  460. Jag skulle vilja gå tillbaka
    till det. Om du ligger på gatan-

  461. -kan vi härleda med ganska stor
    säkerhet att du är i nöd.

  462. Eftersom jag har träffat dig här-

  463. -skulle jag utröna att du är i nöd.

  464. Men jag gör inte samma bedömning för
    alla personer som ligger på gatan.

  465. Det betyder att vi har en moraliskt
    inkonsekvent hållning till det här.

  466. Uppenbarligen ligger vissa på gatan
    för skojs skull-

  467. -eller där deras nöd
    räknas mindre än din nöd.

  468. Om jag ligger på gatan
    vill jag att nån ringer en ambulans.

  469. Det är
    en rimlig förväntan på världen.

  470. Men det är inte helt konsekvent,
    och då är det nånting som är trasigt.

  471. Det är en annan sak
    att vi diskriminerar.

  472. Vi tittar på människan. Är det
    en professor, syns det på utsidan.

  473. Men är det en person som vi miss-
    tänker är knarkare eller uteliggare-

  474. -tror jag att de flesta av oss, även
    om vi inte skulle medge det öppet-

  475. -i praktiken är mer benägna att gå
    förbi. För vi gör såna skillnader.

  476. Skulle en lagstiftning få oss att...

  477. Du säger att få skulle lagföras.
    Man kan se cyniskt på det, förstås.

  478. Politiker har ett behov av att stifta
    lagar för att visa på handlingskraft.

  479. De höjer straffen när det är kontra-
    produktivt för att visa sina muskler.

  480. Det här är kanske
    ett sånt lagförslag.

  481. Men vi ska ge det
    den bästa chans det kan få-

  482. -och fundera över
    om det inte kan fungera.

  483. Då tänker jag på att få beteendet
    att stämma bättre med moralen.

  484. Att t.ex. låta bli att diskriminera
    på det sättet.

  485. Då kanske det behövs rättsfall,
    så att vi tvingas konfronteras med-

  486. -att nån faller ner
    framför ett tunnelbanetåg-

  487. -och nån lätt
    kunde dra upp den där personen.

  488. Om man fäller nån för att inte ha
    gjort nåt, tvingas vi tänka över-

  489. -var gränserna går och var de bör gå.
    Då tvingas vi föra såna här samtal.

  490. Det kanske skulle göra oss mer
    beredda att hjälpa till spontant.

  491. Det finns en aspekt som vi går förbi.

  492. Vi pratar om
    att man vet vem personen är.

  493. Men vi är nog också väldigt
    stockholmscentrerade.

  494. Nån som ligger på vägen
    vid mitt lantställe hjälper jag-

  495. -oavsett vem det är.
    Det finns den här aspekten av-

  496. -att när vi går förbi beror det ofta
    på att det är folk i rörelse runt...

  497. Det är en ansvarsfördelning
    som gör det här svårt.

  498. Man måste kunna hantera det rättsligt
    också. Vem av alla dessa...

  499. Socialpsykologin är
    en spännande del av psykologin.

  500. De har gjort experiment som visar
    att ibland hjälper vi, ibland inte.

  501. Vad är det för faktorer som får oss
    att inte hjälpa? Vi hade bråttom-

  502. -vi var på dåligt humör och det
    fick oss att inte hjälpa till.

  503. Det finns situationsfaktorer
    som får oss att inte hjälpa.

  504. Skulle de beaktas av straffrätten
    som...

  505. ...faktorer som minskar vårt ansvar
    eller skulle vi kunna...

  506. Om man grälat med sin partner,
    kan man komma undan lättare?

  507. Då kan man inte förväntas hjälpa
    en i nöd.

  508. Vi vet från forskning
    att vi fungerar så.

  509. Det är inte självklart.
    Säg att man är nånstans-

  510. -där det passerar
    hur många människor som helst.

  511. Att se att man går in och tar nån
    blir också nån slags fråga om-

  512. -om det är ett rimligt sätt att han-
    tera problemet med kollektiv skuld.

  513. Att plocka en person.

  514. Jag tror nog att man kan hitta svar
    på de frågorna.

  515. För tio år sen drunknade nån
    ute i skärgården.

  516. Många stod bara och tittade på.

  517. Den bästa förklaringen till att ingen
    gjorde nånting är att de var många.

  518. Så fungerar vi. Det får vi jobba mot.

  519. Men att man grälat med partnern
    får vi släppa.

  520. Oavsett vem jag grälat med släcker
    jag ditt hår om det börjar brinna.

  521. Det är en akut situation,
    det tar precedens.

  522. Man måste förstå hur mycket nöd
    som är tillräckligt.

  523. Jag funderar ändå på
    vem vi hjälper och inte.

  524. Det verkar vara ett empatiproblem.
    Diskriminering är baksidan av det.

  525. Du säger: "Man ser på utsidan
    att det är en professor."

  526. Fast det krävs inte många dagar på
    stan för att inte se nån skillnad.

  527. Det kan hända vad som helst. Men
    det ska ju inte göra nån skillnad.

  528. Det är lättare
    för mig som sitter här-

  529. -att ha empati med
    den här professorn-

  530. -eller tänka själviskt. Om jag låg
    där skulle jag vilja ha hjälp.

  531. Men jag tycker också
    att vi ska hjälpa dåliga människor.

  532. Och hemlösa, uteliggare
    eller tiggare-

  533. -är inte per definition
    dåliga människor.

  534. Så det finns nåt slags tankefel där.

  535. Vi måste väl hjälpa en människa som
    befinner sig i den här situationen-

  536. -utan att veta nånting om
    deras moral?

  537. Nu är du på åsiktsstadiet.
    De flesta människor håller med dig.

  538. De flesta skulle gå med på att vi har
    samma förpliktelser gentemot alla.

  539. Men nästan alla som har den åsikten
    tror jag i praktiken gör en skillnad.

  540. Det gör också samhället.
    Alla får inte vård på samma villkor.

  541. Där finns mekanismer i vårt beteende
    som är svåra att komma åt.

  542. Jag tror också att du är för
    optimistisk om ditt gräl med maken.

  543. Jag tror
    att det är väldigt sannolikt-

  544. -att du inte ens tar itu med
    branden i mitt hår.

  545. Det finns ett sånt
    socialpsykologiskt experiment.

  546. Det involverar en telefonkiosk-

  547. -där man ringer mot betalning
    och ibland får pengar tillbaka.

  548. Utanför kiosken tappar en kvinna
    ett manuskript.

  549. Det är papper som man skrev på förr i
    tiden och bara fanns i ett exemplar.

  550. Hon tappar manuskriptet och man
    kollar folk som har varit inne där.

  551. Hjälper de henne eller inte? Det
    beror på om de fått växel i kiosken.

  552. Man kollar om det finns
    andra situationsvariabler.

  553. Om de är kallhamrade börsmäklare,
    miljöaktiva feminister eller så.

  554. Inget förklaringsvärde i detta. Det
    förklaras bara med om man fått växel.

  555. Men då säger du att om man får nåt
    lite extra, hjälper man också andra.

  556. Hjälpsamhet har en positiv effekt.

  557. Ja. Gräla inte
    innan man går hemifrån.

  558. Med ett leende på läpparna gör man
    mer gott. Men det är mer skämtsamt.

  559. Frågan är om lagstiftningen
    skulle kunna hjälpa oss att hantera-

  560. -den typen utav enkla mekanismer
    som får oss att handla fel.

  561. Fast egentligen
    tror inte jag mycket på det.

  562. Jag tror inte att det skulle göra
    nån större skillnad.

  563. Jag tror att det här är
    ett påfund från vissa politiker-

  564. -som har behov av att markera
    nån sorts kraft.

  565. -Så jag är pessimistisk.
    -Vi pratar om två frågor.

  566. Hur vi ska få oss själva
    att hjälpa människor i nöd.

  567. Inte bara när vi har en bra dag
    eller när nån vi känner är i nöd.

  568. Hur ska jag alltid se människovärdet
    i alla människor? Det är en fråga.

  569. Sen har vi frågan som är
    om vi ska införa en lag.

  570. I motioner har det föreslagits
    väldigt många gånger.

  571. Och det har aldrig gått igenom.
    Men det kommer fler motioner.

  572. Det finns väl sån här lagstiftning
    på vissa håll? Även i Norge, va?

  573. Men frågan är om den gör nån nytta.

  574. Eftersom det är svårt att få oss
    att vara moraliska-

  575. -förvirrar det mig när jag försöker
    förstå om vi ska införa lagen.

  576. När vi började tyckte jag att
    vi ska införa en sån här lag.

  577. Nu vet jag inte vad jag tycker.
    Vi kan kolla i rummet också.

  578. Vem tycker att det borde vara lag på
    att hjälpa människor i nöd?

  579. Några... Kan ni lyfta en hand jätte-
    högt? Kanske inte riktigt hälften.

  580. Hur många tycker
    att man inte ska ha en sån lag?

  581. Det är kanske strax över hälften.

  582. Vem har inte kunnat säga nån åsikt?
    Också rätt många.

  583. Vad tycker ni?
    Borde vi införa en sån lag i Sverige?

  584. Jag är emot det egentligen.
    Jag har fått veta att vi har lagar-

  585. -som ibland tvingar oss att lämna
    tillbaka mobiler, vittna o.s.v.

  586. Jag tror att det är tillräckligt.
    Det andra, svåra problemet-

  587. -som är mer spännande
    än lagstiftning-

  588. -är problemet hur vi ska få oss
    att handla bättre.

  589. Ofta när vi misströstar om
    varandras moraliska kapacitet-

  590. -vänder vi oss till lagstiftarna:
    "Gör lagar som löser problemet."

  591. I det här fallet
    tror jag att det inte är lösningen.

  592. Nej, men... Vi skrev ett remiss-svar
    på det här förslaget som kom 2011.

  593. Vi skrev att det är påtagligt
    straffvärt i många fall.

  594. Samtidigt som det inte finns ett så
    stort behov i de fall det träffar.

  595. Vi landade i
    att det finns ett värde i-

  596. -att lagstiftningen ändå säger:
    "Så här likgiltig får man inte vara."

  597. Det kan i bästa fall leda till ett
    ökat samtal kring de här frågorna-

  598. -vilket kan bidra till nåt positivt.

  599. Även om man avslår de här propåerna
    hela tiden kommer de tillbaka.

  600. Jag tror mycket på diskussioner.

  601. När jag sa förra gången
    att vi hade skrivit så-

  602. -och att det är långt ifrån den mest
    angelägna lagstiftningsreformen-

  603. -som vi kan genomföra, då satt
    min lärare från ettan i publiken.

  604. Hon sa efteråt: "Jag minns ju dig
    som en empatisk elev."

  605. Nu tyckte hon
    att jag blivit kallsinnig och cynisk.

  606. -Dessutom tog hon Torbjörn för mig.
    -Ja. Jag hade varit en trevlig elev.

  607. Så du frågar hur mycket man kan
    lita på den minnesbilden?

  608. Vi har inte riktigt berört nu-

  609. -hur mycket samhället som kollektiv
    binds av de här lagarna.

  610. Jag individuellt
    får inte svälta ihjäl ett barn.

  611. Men det är möjligt för oss som
    kollektiv att försumma medborgare.

  612. Om en lagstiftning tvingade varje
    individ att ta ansvar för dem i nöd-

  613. -skulle det t.ex. betyda att ingen
    ska behöva sova ute när det är kallt?

  614. Det är det mest positivt provocerande
    med det här lagförslaget.

  615. Man kan ställa såna frågor.

  616. Liksom frågan om man kan leva med
    en sån lagstiftning-

  617. -och stänga människor ute
    när de flyr från krig i Syrien-

  618. -där många människor kommer att dö.

  619. Att en lagstiftning inbjuder till
    den typen av tankeexperiment-

  620. -kanske också kan förbättra
    vår kollektiva empati på ett sätt.

  621. Var och en
    får vi inte låta våra barn dö-

  622. -men systemet
    kan faktiskt tillåta sånt.

  623. Politiken är påtagligt
    begränsad till nationalstaterna.

  624. Inom EU slåss vi om att vi ger
    för mycket till andra länder o.s.v.

  625. Varför det är viktigare
    hur en svensk bonde har det-

  626. -än hur en spansk bonde har det
    eller en rumänsk bonde har det?

  627. Där har vi samma frågeställning
    på kollektiv nivå.

  628. Internationell lagstiftning
    bygger på nationalitetsidén.

  629. Flyktingkonventionen ger inget stöd
    om folk inte är på ett territorium-

  630. -där de kan begära stöd. Nån på flykt
    i Sverige har inga rättigheter.

  631. Man kan genom att stänga dem ute
    se till att de inte får rättigheter.

  632. T.o.m. deras mänskliga rättigheter
    är i luften-

  633. -tills man är på en plats
    där man kan åberopa dem.

  634. Vi har tid för några frågor
    från publiken om nån har en fråga.

  635. -Här uppe har vi en hand.
    -Där var en hand.

  636. Där. Vifta igen. Vifta igen.

  637. Där kommer den mikrofonen.
    Och här finns en till sen.

  638. Jag tänkte
    att ni pratade om ansvaret.

  639. Antingen ligger
    nån som ser ut som knarkare utomhus-

  640. -eller man kan tänka sig att det
    pågår en våldtäkt eller nånting.

  641. Jag som ung tjej...
    Vem ligger ansvaret på?

  642. Jag skulle inte våga rycka in
    under en våldtäkt.

  643. Man vet inte
    vad man kan utsättas för.

  644. Jag tror att många är rädda för
    vad som händer med en själv.

  645. Hur ska man tänka där
    och vad skulle lagen säga?

  646. Ett sånt här lagförslag kräver inte-

  647. -att du ska utsätta dig själv för
    en risk i situationen.

  648. Det handlar om att ingripa
    utan risk för eget liv.

  649. Exemplet är inte så typiskt. Det
    finns situationer där du kan ingripa-

  650. -men inte gör det, utan risk för liv.

  651. Med lagstiftningen vill man komma åt
    situationerna där vi går förbi.

  652. Men man kan tycka att man har en
    plikt att ingripa, men vara rädd.

  653. Kan filosofen hjälpa oss?

  654. Då måste vi till grundkursen
    i normativ etik.

  655. Jag företräder uppfattningen att du
    har en förpliktelse att ta risker.

  656. Jag tycker att man ska vara beredd
    att riskera sitt liv för andra.

  657. Jag skulle aldrig önska att den
    blev till en juridisk rättsregel.

  658. Det skulle inte ha bra konsekvenser.

  659. En lagstiftning skulle undanta
    om man utsätter sig för fara.

  660. Men också det är en avgränsning.

  661. När är man utsatt för fara
    och när är man det inte?

  662. -Mina dyra skor, t.ex.
    -Det kommer inte att duga.

  663. Men det kommer att finnas en fråga om
    hur man ska avgränsa undantaget.

  664. Så frågan kommer att finnas
    där i bakgrunden ändå.

  665. Man kan också be om hjälp. Ganska
    nyligen var det en sån person-

  666. -som satt ett kvarter från
    där jag bor-

  667. -och var död eller sovande. Men han
    såg farlig ut och jag vågade inte.

  668. Då väckte jag min man.
    Klockan var halv tolv på natten.

  669. "Skulle du kunna komma med mig
    och kolla om den här killen lever?"

  670. Vi kollade.
    Han var i livet men illa däran.

  671. Det var nog bra att han vaknade
    i stället för att sova ute.

  672. Det går att gå till några personer
    och tillsammans hjälpa till.

  673. -Man kan be samhället om hjälp också.
    -Det kan man också. - Yes.

  674. Jag tänkte... Det här kan kanske
    vara en svår fråga att svara på.

  675. Hur effektiv tror ni
    att en sån här lag skulle vara?

  676. Ni sa att den finns i Norge.

  677. Mycket intressant. Vet vi nånting om
    vad den haft för effekter?

  678. Det är svårt att säga. Man vet inte
    vad som hänt om lagen inte funnits.

  679. Samma sak gäller
    riskerna med lagstiftningen.

  680. Att ha en tydlig uppfattning om hur
    mycket den skulle påverka är svårt.

  681. Fallen vore så sällsynta att den nog
    inte skulle ha nån påtaglig effekt.

  682. Man är ute på ett gungfly
    när det gäller vad som skulle hända.

  683. Hade vi en fråga där uppe?

  684. Hej! Om man begår en oförlåtlig synd
    - "shirk" - inom islam-

  685. -är man fortfarande en bra människa?

  686. -En vad då synd?
    -Om vi pratar om religion.

  687. I islam finns "shirk",
    en oförlåtlig synd.

  688. Är man fortfarande en bra människa?

  689. Vad intressant! Det beror väl på
    vilka de oförlåtliga synderna är?

  690. Om man inom sitt trossystem
    begår en oförlåtlig synd...

  691. Det har ingen som helst betydelse för
    vad slags människa man är-

  692. -om inte systemet gör de riktiga
    distinktionerna mellan rätt och fel.

  693. Då är det allvarligt om man inte
    följer regler man bekänner sig till.

  694. Men det är inte detsamma, skulle jag
    säga, som att man är förtappad.

  695. En diskussion som finns kring straff-
    rätt är varför vi straffar folk.

  696. Är det för att de har uttryckt ondska
    genom sin handling-

  697. -och förtjänar ett straff?

  698. Eller är straffrättssystemet
    framåtinriktat-

  699. -för att göra oss
    till bättre människor?

  700. Jag företräder
    att vi ska bli bättre människor-

  701. -tack vare våra rättsliga regler.

  702. Men det finns inget sånt som synd,
    skuld eller välförtjänta straff.

  703. Så ur filosofens perspektiv
    är det första filosofiska steget-

  704. -att titta på reglerna
    som ställs upp-

  705. -och se om de är moraliskt sanna.

  706. Är de det,
    kan man mäta sig på den skalan?

  707. Ja. I varje stor religion
    finns det många moraliska sanningar-

  708. -som också finns i straffrätt.
    Att inte döda varandra o.s.v.

  709. Så det...
    Då kan vi avgöra om rätt och fel.

  710. Nästa fråga är om skuld och
    välförtjänta straff.

  711. Läs en grundkurs i praktisk filosofi
    och träng djupare in i dessa frågor.

  712. -Det bör alla göra.
    -Alla får dock inte plats.

  713. Så sök i tid.
    - Vi hinner med en sista fråga.

  714. Är det inte svårt att lägga fram
    bevis för en sån lag?

  715. En person går förbi
    och säger sen: "Jag såg inte."

  716. Då måste det finnas bevis för
    att den personen såg.

  717. Att det är svårt att lägga fram
    bevis, kan inte det urholka lagen?

  718. Så kan det vara.

  719. Dels att det kan vara svårt att visa
    att personen kunde ha ingripit.

  720. Sen har man inom straffrätten
    att man ska ha uppsåt.

  721. Man ska ha förstått
    att nån var i nöd.

  722. Och där är det ju så-

  723. -att man normalt sett har bäst upp-
    fattning själv om vad man förstått.

  724. Det är inte lätt att visa.
    Där bygger man i regel i domstol på-

  725. -att man pekar på vad du har gjort.

  726. De såg att du gick förbi och tittade
    på den här personen. Då förstod du.

  727. Du förstod att personen var i nöd.
    Men går du med lurar-

  728. -och tittar åt fel håll, blir det
    svårt att visa att du sett det där.

  729. Uppsåtsfrågan blir filosofiskt
    mer komplicerad.

  730. När jag döms för att ha mördat nån,
    tänker man att jag hade uppsåt-

  731. -i betydelsen
    att jag avsåg att personen skulle dö.

  732. Men det har jag inte i de här fallen.

  733. Jag kanske hoppas att de klarar sig.

  734. Så jag ska uppsåtligen
    ha låtit bli att göra nånting.

  735. -Fast det har vi inga problem med.
    -Rättskänslan har problem med sånt.

  736. Straffrättsligt duger det
    att känna till.

  737. Om jag vet att du dör av det jag gör,
    är det nästan lika illa-

  738. -som att jag strävar efter
    att du ska dö. Det räcker att förstå.

  739. Så om jag fastnar på en kamera,
    tittar på en person och går vidare-

  740. -är jag dömd. Om jag spelar pokémon,
    tittar åt ett annat håll-

  741. -har jag en chans att komma undan.
    Men vad man kan bli dömd för-

  742. -och vad som är rätt i mitt hjärta
    är olika diskussioner.

  743. Vissa skulle tycka-

  744. -att om jag inte har en avsikt att dö
    är jag inte ens moraliskt skyldig.

  745. Nu är tiden slut. Jättetack
    Torbjörn Tännsjö och Petter Asp!

  746. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vad är en bra människa?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka skyldigheter har vi att ingripa om någon befinner sig i nöd? Petter Asp, professor i straffrätt, samtalar med Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, om vad vi kan förvänta oss av medmänniskor och om det behövs lagstiftning i civilkurage. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Civilkurage, Etik, Filosofi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Konsten att välja en Nobelpristagare

Ett samtal mellan forskare om valet av de olika Nobelpristagarna. Medverkande: Gunnar von Heijne, professor i kemi, Lars Bergström, professor i fysik, Thomas Jonter, professor internationella relationer, och Stephan Larsen, lektor i litteraturvetenskap. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem skämtade man om på 1800-talet?

Konstvetaren Elisa Rossholm har undersökt skämtteckningens roll i den offentliga debatten för perioden 1870-1900 i svensk press. Denna period beskrivs som skämtteckningarnas uppkomst och storhetstid och utgjorde en viktig röst i den offentliga debatten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vad är en bra människa?

Vilka skyldigheter har vi att ingripa om någon befinner sig i nöd? Petter Asp, professor i straffrätt, samtalar med Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, om vad vi kan förvänta oss av medmänniskor och om det behövs lagstiftning i civilkurage. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Projekt perfekt

UR Samtiden - Projekt perfekt

Varför är uppemot en tredjedel av alla unga tjejer och en fjärdedel av alla unga killar missnöjda med hur de ser ut? Carolina Lunde, forskare i psykologi, har tittat närmare på kroppsmissnöje och det hon kallar utseendekultur. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss