Titta

Romernas historia 1900-tal

Romernas historia 1900-tal

Om Romernas historia 1900-tal

Hur har det varit att leva och växa upp som rom i Sverige under 1900-talet? Vi får höra om den politik som fördes mot romer och hur många resanderomer steriliserades och hamnade på barnhem. Romerna tilläts inte bli bofasta förrän på 1960-talet och utestängdes därmed från den svenska skolan och den svenska demokratin. Sunita Memetocvic samtalar med elever på högstadiet om vad de vet om romernas historia. Både kunskap och fördomar ventileras.

Till första programmet

Romernas historia 1900-tal: En skola för alla?MaterialDela
  1. Ibland var det ganska jobbigt
    när man kom till skolan.

  2. "Där kommer zigenarjäveln."

  3. Då gick jag till rektorn,
    men de kom ingenvart.

  4. Man fick ta lagen i egna händer.

  5. Jag hamnade i slagsmål.
    Jag var tvungen.

  6. Klart man blir arg när man hör såna
    saker om sin släkt, familj, grupp.

  7. Men jag kan inte minnas nåt tillfälle
    när jag har skämts över min bakgrund.

  8. Jag har alltid
    framhållit den med stolthet.

  9. Sluta se på mig som en främling

  10. Försök att förstå mig,
    jag vill ha en ändring

  11. Men ingen når mig
    och ingen förstår mig, nej

  12. Sluta se mig som en främling

  13. Vet ni när de första romerna
    kom till Sverige?

  14. -I början av 1900-talet.
    -Kanske för 100-200 år sen.

  15. Nån gång på 1800-talet.
    Ganska tidigt.

  16. De första romerna kom
    till Sverige 1512.

  17. -Så det var typ 500 år sen?
    -Ja.

  18. Om jag visar er den här bilden,
    vad tänker ni om den?

  19. -Det ser ut som ett läger.
    -En skola, kanske?

  20. Är det en uppdelad skola för dem?

  21. Det här är en specialklass
    för bara romska ungdomar.

  22. -Oj.
    -Och romska barn.

  23. Romerna placerades i egna klasser
    och fick inte gå med andra.

  24. När tror ni
    att romerna fick börja gå i skolan?

  25. Sent.

  26. Nu börjar vi med att läsa lite.
    Vi tar dagens läxa.

  27. Varför tror ni att romerna
    inte fick gå i skolan?

  28. De var förföljda och diskriminerade.
    De sågs inte som vanliga svenskar.

  29. De har kanske traditioner...

  30. De kanske inte ville att romska barn
    skulle ha inflytande på svenska.

  31. Vi flyttade mycket.

  32. Från stad till stad flyttade vi.
    Ibland hade vi inga hus.

  33. Vi bodde i tält och husvagnar.

  34. På den tiden fick man stå där
    i tre till fem dagar.

  35. Sen kom kanske polisen
    och skyfflade bort oss.

  36. Då fick man leta efter nya platser.

  37. Min pappa ville
    att jag skulle gå i skolan.

  38. Han sa: "När vi kommer
    till ny plats blir det ny skola."

  39. Det var det första han tänkte på.
    "Här ska ni gå i skolan och plugga."

  40. Här har vi en parad.

  41. Det är i Kopparberg eller i Nora.

  42. Vi arbetade som artister då.

  43. Vår farfar drev en varieté.

  44. Alla skulle ställa upp och dansa,
    sjunga och spela så gott vi kunde.

  45. Där är du som liten flicka.

  46. Här sträckte jag ut en hand:
    "Får jag en slant så ska jag sjunga."

  47. Det är länge sen. Där är vår syster
    Ketty. Hon skäms bakom tältduken.

  48. Skolgången var väl sisådär
    på den tiden.

  49. Många gånger var vi inte kvar
    på platser länge-

  50. -på grund av att markägaren
    inte ville ha oss där för länge.

  51. Då blev vi bortjagade och vi fick
    avbryta skolgången och åka vidare.

  52. Det är många skolor man har fått
    gå igenom under åren.

  53. Vi försökte klara skolan
    så gott det gick.

  54. Jag tyckte faktiskt om skolan.

  55. Jag älskade att gå in i klassrummet
    och lära mig nya saker.

  56. Jag var ju ganska lättlärd.

  57. Först och främst fick jag lära mig
    att läsa och skriva.

  58. Prata svenska, för det kunde inte jag
    i första klass.

  59. Ibland förstod jag inte de svenska
    orden. Vi pratade bara romanes hemma.

  60. Man fick ju heta zigenarjävel.
    "Nu kommer hon, zigenarjäveln."

  61. Man var ofta för sig själv, absolut.

  62. Man fick inte vara med och hoppa
    hopprep, kasta kula, hoppa hage.

  63. Vänner fick jag
    när de ville bli vän med mig.

  64. Det var inga problem för oss
    att bjuda hem en kompis.

  65. Det var spännande att komma till
    vårt läger och se hur zigenarna bor.

  66. Hur romerna bor.
    Vi var som apor på Skansen för dem.

  67. -Kändes det lite så?
    -Ja.

  68. Det fanns några episoder.

  69. Man har gått med nån kompis hem
    och stått på trappan nån minut.

  70. Man väntade på att få komma in,
    men då sa han:

  71. "Jag får inte ta in dig. Mamma
    har sagt att du kanske har loppor."

  72. Då blev jag jätteledsen.

  73. Det är en historia
    som har följt mig hela livet.

  74. Här var jag tio år, 1970.

  75. Då kom vi till Avesta
    och bodde i det här huset.

  76. Vi kom till skolan och det blev
    mycket tjafs, bråk och problem.

  77. Jag blev mobbad. "Den var hon,
    zigenerskan, som började."

  78. De beskyllde mig för att stjäla.

  79. Jag hamnade i slagsmål
    ett antal gånger.

  80. Då blev man förflyttad
    till en OBS-klass-

  81. -utan att jag ens visste varför.

  82. Det var ju inte jag
    som var problemet.

  83. Jag slutade nian.
    Hur tänkte jag på den tiden?

  84. Det fanns inte så många tankar om
    vad som skulle bli av mig.

  85. Ska jag gå en utbildning?
    Den tanken fanns inte.

  86. Jag var tvungen
    att lyssna på mina föräldrar.

  87. Jag kunde inte göra nåt annat
    utan var tvungen att hänga med dem-

  88. -tills den dagen, 1978,
    när jag gifte mig.

  89. -Hur var din dag idag? Har du ätit?
    -Ja.

  90. Har du varit ute och lekt med dina
    kompisar? Vad heter din bästa kompis?

  91. -Bodil.
    -Är hon snäll mot dig?

  92. Idag har jag en helt annan passion.
    Jag tänker mest på mina barnbarn-

  93. -och att de ska få en bra skolgång
    och komma in på en arbetsplats.

  94. Jag försöker stödja dem
    så mycket jag kan.

  95. Din mamma och pappa
    kommer från jobbet sen.

  96. Okej, Elli.
    Är det lite kallt? Är det kallt?

  97. Utbildningen måste finnas
    i ryggsäcken. Det är A och O idag.

  98. Och jag vill att de ska nå toppen.

  99. Hur tror ni situationen
    i skolan ser ut för romska barn?

  100. Jag vet faktiskt inte.

  101. Jag har inte
    så mycket erfarenhet av det.

  102. Jag känner att folk fortfarande
    har fördomar om dem.

  103. De känner sig väldigt utanför.

  104. Det märktes verkligen
    när jag pratade med killen.

  105. Som inte vill berätta
    att han är rom?

  106. Det finns många romer
    som inte talar om att de är romer-

  107. -på grund av diskrimineringen
    som finns mot dem.

  108. Jag är själv rom och tillhör
    den nyanlända gruppen.

  109. Mina föräldrar flydde
    från kriget i Serbien.

  110. Jag blev diskriminerad i skolan,
    men tog mig igenom det.

  111. Idag är jag jurist på en advokatbyrå.
    Det gick ganska bra för mig ändå.

  112. Men tänk på att vi inte har flyttat hit
    för att utnyttja samhället.

  113. Vi har flyttat hit
    för att skapa en framtid åt oss.

  114. Jag kan tala om att lärare redan
    har ringt och anmält sig.

  115. På den här bilden gick jag i ettan.

  116. Det minns jag väl på mitt hår
    och mina örhängen.

  117. Örhängen med gulddroppar
    som jag var jätteförtjust i.

  118. Det här var tvåan.
    Jag gick i samma skola hela tiden-

  119. -fram till nån gång
    i slutet av trean.

  120. När jag ser bilderna nu
    kan jag minnas exakt-

  121. -vad de gjorde mot mig och vad de sa.

  122. Redan i så låg ålder kom fördomarna.

  123. "Stjäl romer barn?
    Stjäl ni i affärerna?"

  124. Nu när man tänker på det...

  125. Hur ska man bemöta såna saker
    när man är så liten?

  126. Ska man ens behöva bemöta
    såna saker?

  127. Det har inte hänt nånting
    med den här skolan.

  128. Ingången längst bort kom jag ut från
    en gång när jag skulle på rast-

  129. -och en kille
    tog strypgrepp runt min hals.

  130. Jag blev retad, mobbad
    och kallad för fula saker.

  131. "Åk till ditt hemland",
    fast jag är född och uppvuxen här.

  132. Min mamma är finsk rom
    och pappa är resande-rom.

  133. Det är klart att...

  134. Jag var inte den
    som lät mig slås ner.

  135. Om nån bråkade eller slog mig
    så gav jag tillbaka med samma mynt.

  136. Men det gjorde ju lika ont ändå.

  137. Jag vet att anledning var
    på grund av min bakgrund.

  138. Jag minns att jag sa till mig själv
    att inte gå mer till skolan.

  139. Jag gick förbi här
    och rektorn var på sitt rum.

  140. Han såg att jag gick förbi
    och då vinkade han in mig.

  141. Då visade jag upp armen med märken
    som jag hade fått i slagsmål.

  142. Då säger han: "Det ska du inte ta
    så allvarligt. Det är bara barnhyss."

  143. Även om det var nästan tjugo år sen
    så känns det som att det var...

  144. ...igår nu när jag står här.
    Det känns faktiskt som igår.

  145. Jag minns att det var jag
    som fick byta klass.

  146. Inte de som hade mobbat mig.

  147. Man ville få bort problemet
    och man tyckte att problemet var jag.

  148. Sen började jag i en friskola.
    Och där var det inga problem.

  149. Först i den skolan kände jag att
    det inte spelade nån roll vad jag är.

  150. Jag är ändå lika accepterad.

  151. Jag tror faktiskt
    att det var min räddning.

  152. Jag började undersöka mer
    om romsk historia och kultur.

  153. Jag ville veta mer och jag jobbar
    fortfarande med dessa frågor.

  154. Ja, hallå? Det gick jättebra!

  155. Att jag har "lyckats" är
    på grund av mina föräldrars stöd.

  156. Min pappa hade en ambition om-

  157. -att bli advokat
    och läsa på universitetet.

  158. Men den möjligheten fanns inte.

  159. När det har gått bra för mig så har
    han fått sin revansch på nåt sätt.

  160. Textning: Karin Hagman
    wwwbtistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

En skola för alla?

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
1900-talet, Diskriminering av romer, Förföljelse av romer, Romer, Skolan, Sverige
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Romernas historia 1900-tal

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En bostad åt alla?

Avsnitt 1 av 4

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En skola för alla?

Avsnitt 2 av 4

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

År av förföljelse

Avsnitt 3 av 4

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter. Kurt tvångsomhändertogs som barn och Marcela har funnits med i ett olagligt register över romska medborgare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

I Förintelsens spår

Avsnitt 4 av 4

Under andra världskriget kulminerade århundraden av romsk förföljelse. En stor del av Europas romska befolkning dödades av nazistregimen och tusentals romer flydde undan Förintelsen. Trots folkmordet i Tyskland rådde inreseförbud för romer i Sverige. Berith Kalander berättar om sin mamma Hanna som föddes i Polen 1931 och hur hon lyckades komma till Sverige trots inreseförbudet. Vi hör också Rita Prigmor berätta om sin uppväxt i Tyskland under Hitlers tid vid makten och hur hon och hennes syster utsattes för Dr Heydes och Josef Mengeles experiment.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Justine i Belgien

13-åriga Justine bor i Belgien som efter krigsutbrottet invaderas av den tyska armén. Soldaterna beslagtar ägodelar och fängslar oskyldiga samtidigt som det blir allt större brist på mat. Justine lever mitt i detta kaos. När hon försöker stjäla mat på en åker blir hon påkommen av en tysk soldat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Emelie i Frankrike

Freden har kommit men för elvaåriga Emelie blandas glädjen med sorg. Hennes pappa är en av alla dem som dödades under kriget. När en tysk krigsfånge ska bo hos Emelies familj blir det svårt för Emelie. Går det att förlåta en fiende?

Fråga oss