Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande 2017

UR Samtiden - Nyanländas lärande 2017

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande 2017

Föreläsningar från konferensen Nyanländas lärande. Inspelat den 24 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande 2017 : Nyanlända barns hälsaDela
  1. Det är inte självklart att mamma
    och pappa funkar som de brukar-

  2. -och kan ge uppbackning och stöd.

  3. Då får jag hälsa er välkomna också.
    Det här är hemmais för mig.

  4. Jag är väl en av få som
    kommer från Malmö här. Välkomna.

  5. Jag är barn- och skolläkare i
    grundskoleförvaltningen i Malmö stad.

  6. Vi har nästan 29 000 elever
    inskrivna i grundskolan-

  7. -med ett tillskott av nyanlända barn
    på ungefär 1 200 de senaste två åren.

  8. Jag ska berätta om våra erfarenheter
    inom elevhälsan-

  9. -i arbetet med de nyanlända barnen.

  10. Några av er kommer
    ganska långt ifrån, från Norrbotten.

  11. Där har jag också jobbat.
    I början av 1990-talet-

  12. -var jag chef för barnsjukvården
    i östra Norrbotten.

  13. Kalix, Haparanda, Överkalix,
    Övertorneå och det området.

  14. Precis när jag hade kommit dit
    kom en stor våg flyktingar.

  15. Väldigt många barn
    från kriget i Balkan.

  16. Jag var med och organiserade
    mottagande och hälsovård för barnen-

  17. -i den del av Norrbotten där jag
    jobbade. Vi hade lite resurser.

  18. Det var en liten mottagning,
    en liten barnpsykiatrisk verksamhet-

  19. -och socialtjänsten var inte beredd
    på det stora antalet nya barn.

  20. Situationen har varit helt annorlunda
    i Malmö stad.

  21. Man kan prata om
    en hybridorganisation-

  22. -där civilsamhället, socialtjänsten,
    landstinget och kommunen hjälptes åt-

  23. -och där vi hade mycket resurser.

  24. Det kom många barn och
    vi hann inte göra allt vi ville göra-

  25. -men det var två olika situationer.

  26. Några av er kommer från små kommuner
    och har arbetat med nyanlända barn-

  27. -med de begränsade resurser
    som jag hade i Norrbotten.

  28. Bo pratade under förmiddagen
    om det pedagogiska mottagandet-

  29. -och att man inte hinner allt.
    Då får man prioritera.

  30. Det har förstås även jag behövt göra
    när det gäller skolhälsovården.

  31. I Malmö stad kom jag i kontakt
    med nyanlända i större skala 2009-

  32. -när jag var läkare på den skola-

  33. -som tog emot alla ensamkommande barn
    i grundskoleåldern.

  34. Vi hade 70-80 barn inskrivna
    på en speciell skola-

  35. -som var inrättad
    med pedagogisk personal.

  36. Man hade ännu inte, när vi började
    få elever, anställt nån elevhälsa.

  37. En kollega, Caroline Söderholm,
    byggde långsamt upp-

  38. -en modern elevhälsoverksamhet
    för ensamkommande barn på den skolan.

  39. Jag blev inrollad i det systemet.

  40. På de 80 barnen hade vi
    en skolpsykolog tre dagar per vecka.

  41. Vi hade specialpedagog och kurator,
    och jag själv var där regelbundet-

  42. -och träffade barn och gode män.
    Det var närmast kaotiskt i början.

  43. Det fanns barn som hade symptom
    på posttraumatisk stress-

  44. -med flashbacks och panikattacker-

  45. -och vi hade väldigt svårt att få
    en vettig struktur på verksamheten.

  46. Vi tog hjälp av teamet för krigs-
    och tortyrskadade på landstinget-

  47. -som handledde och höll utbildningar.
    Jag ska berätta om det senare.

  48. Det är mitt perspektiv. Det är också
    intressant med barnens perspektiv.

  49. Jag läste nyligen "Röster från
    ensamkommande barn", SKL:s skrift.

  50. Man hade samverkat med andra
    myndigheter och haft fokusgrupper.

  51. "Berättelser om hur ensamkommande
    barn uppfattar svensk sjukvård."

  52. "Här i Sverige kan doktorn säga:
    'Kom tillbaks om en månad.'"

  53. "Patienten kan få lämna vårdcentralen
    utan medicin eller behandling."

  54. "Ungdomarna upplevde
    att detta var konstigt."

  55. "Man kan till och med
    bli ordinerad motion i Sverige."

  56. "I hemlandet hade doktorn ofta
    ett apotek parallellt med praktiken."

  57. "En av killarna sa att han i Sverige
    fått mer läkarvård än nånsin"-

  58. -"och att han aldrig hade blivit så
    noggrant undersökt i hela sitt liv."

  59. Han hade blivit undersökt, men hösten
    2015 lyckades vi bara genomföra-

  60. -den hälsoundersökning
    som alla asylsökande har rätt till-

  61. -till strax under 40 procent.

  62. Åren före lyckades vi i Malmö nå
    90 procent av de asylsökande barnen.

  63. Det blev en väldig påfrestning
    på våra resurser.

  64. En röst från ett barn
    som jag har träffat i Malmö stad:

  65. "Doktorerna är konstiga här. Ni
    pratar bara om sprutor och vacciner."

  66. "Först frågade Migrationsverket
    om jag hade vaccinationer."

  67. "På vårdcentralen frågade sköterskan
    om jag var vaccinerad."

  68. "Sen frågade en doktor samma sak."

  69. "Sen sa doktorn: 'Vaccinationer
    ordinerar de i skolan.'"

  70. "Fjärde besöket var hos en
    skolsköterska som frågade samma sak."

  71. "Skoldoktorn ställde samma frågor,
    men behövde tänka på saken."

  72. Den här eleven är inte ensam.
    Vi var ovana vid att möta människor-

  73. -från alla möjliga länder
    och konflikter-

  74. -och vi var osäkra på hur vi skulle
    hantera frågan om vaccinationer.

  75. Vi behövde rådgöra. Men Folkhälso-
    myndigheten kom med rekommendationer-

  76. -över hur vi ska förhålla oss till de
    många barn som kommer till Sverige-

  77. -och behöver vaccineras.
    Det är mycket enklare nu.

  78. I stället för att prata med barnen
    om det som var relevant och viktigt-

  79. -ställde vi samma fråga gång på gång,
    mest på grund av vår egen osäkerhet.

  80. Många av oss som har jobbat
    med nyanlända barn-

  81. -har förkovrat oss och utvecklats
    och blivit mycket bättre.

  82. Bo pratade om det i morse.

  83. Det är en process
    när vi möter nya grupper av elever-

  84. -att bli bättre i våra yrken
    och i att sköta våra uppdrag.

  85. Det krävs att vi samarbetar bra.

  86. En pedagog, en läkare och
    en skolsköterska kan inte lösa allt.

  87. Det är komplext.

  88. Man flyr från till ett land
    och har sorg över det man har lämnat.

  89. Man har ett svagt nätverk, behöver
    slå rot och skaffa sig en framtid.

  90. Man har dålig hälsa,
    psykiska och fysiska besvär.

  91. Då krävs det mycket av våra system
    för att vi ska kunna samarbeta.

  92. I dag ska jag prata om
    vilka hälsoproblem som är vanliga-

  93. -hur man kan organisera mottagandet
    inom elevhälsan-

  94. -hur vi mäter föräldrar och andra
    viktiga vuxna i barnens närhet-

  95. -och hur krigsupplevelser kan påverka
    inlärningen första tiden i Sverige.

  96. Många av bilderna har jag fått
    av min kollega Anders Hjern.

  97. Han är barnläkare och professor
    vid Stockholms universitet-

  98. -på CHESS - Centre for
    Health Equity Studies in Stockholm.

  99. Anders har varit med i Skolporten-

  100. -och jag tänkte försöka göra nåt
    på samma bas som Anders.

  101. Sen ska jag lägga till
    egna erfarenheter från Malmö.

  102. Den här bilden signalerar för mig...

  103. Jag vet inte hur Anders har tänkt,
    men den signalerar PTSD för mig.

  104. Med PTSD menar man-

  105. -att plötsligt, oväntade, dramatiska
    händelser som medför livsfara-

  106. -eller situationer
    där man är totalt hjälplös-

  107. -orsakar olika typer av stressymptom.

  108. Det finns tre grupper av symptom:

  109. Återupplevandesymptom är ett.

  110. Flashbacks, plötsliga panikattacker-

  111. -som kan utlösas
    av lukter, ljus, ljud, ord...

  112. ...och situationer
    som liknar de situationer som rådde-

  113. -när jag utsattes
    för den där väldigt starka stressen.

  114. Det andra är undvikande.

  115. Situationer med närhet
    och kommunikation-

  116. -kan plötsligt utlösa ångestattacker.

  117. Bo berättade om det skydd man måste
    ha för att navigera i tillvaron-

  118. -för att ta sig dit man måste ta sig
    under en flykt.

  119. När man får kontakt och börjar prata-

  120. -så kan ångesten plötsligt välla upp
    i helt oväntade situationer.

  121. Det tredje är
    en förhöjd vakenhetsgrad-

  122. -med ökad muskelspänning
    och fullt pådrag av stresshormoner-

  123. -som gör
    att man får kraftig huvudvärk-

  124. -insomningssvårigheter,
    täta uppvaknanden-

  125. -och en mycket störd nattsömn.

  126. Det är de tre olika delarna
    som man menar med PTSD.

  127. Det är inget nytt. Det beskrevs redan
    under amerikanska inbördeskriget.

  128. Det kan utlösas hos vem som helst-

  129. -som utsätts
    för den här typen av trauman.

  130. Den här beskrivningen ger Network
    of Ombudspersons for Children.

  131. 37 länder har ombudsmän.

  132. Man har formulerat sig så här kring
    många av de barn som vi träffar:

  133. "Resan över Medelhavet är farlig."

  134. "En tredjedel av de migranter
    som drunknar är barn."

  135. "På vintern, när man möter barn
    som är våta och kalla"-

  136. -"har de stor risk för allvarligt
    sänkt kroppstemperatur, hypotermi"-

  137. -"med nedsatt motståndskraft
    mot t.ex. lunginflammation."

  138. "Frivilliga i Grekland rapporterar"-

  139. -"att de möter barn
    som dör av hypotermi."

  140. "Ju mindre man är,
    desto mer utsatt och känslig är man."

  141. Det här har en del av barnen
    erfarenheter av.

  142. Syskon, föräldrar och närstående
    kanske har den här bakgrunden.

  143. Man är under en kolossal stress
    när man kommer till det nya landet.

  144. Studier från andra världskriget
    och efter det visar-

  145. -att det ändå är möjligt
    att få en fungerande vardag.

  146. Att skaffa sig utbildning,
    yrke och ett vettigt liv-

  147. -trots alla svårigheter
    man har varit med om.

  148. Omhändertagandet efteråt
    är viktigare än traumat-

  149. -för långsiktig hälsa och anpassning.

  150. Alla har olika erfarenheter med sig.

  151. Jag gjorde hembesök hos en familj-

  152. -där ett av barnen var frånvarande
    från skolan - ett allvarligt tecken.

  153. Håller barnet på att utveckla PTSD
    eller uppgivenhetssyndrom?

  154. Det är viktigt att agera snabbt,
    så vi åkte hem till familjen-

  155. -och möttes i köket av en pappa
    som hade fyra barn i olika åldrar.

  156. Hans dag började med att väcka,
    ge frukost, sätta sig på en buss-

  157. -lämna två barn på en skola
    och de andra två på varsin skola-

  158. -och sen åka tillbaka
    och tvätta och städa.

  159. Jag frågade hur det var möjligt-

  160. -och såg en skiss på kylskåpet
    och på väggen.

  161. Det var hans schema. Det fanns ingen
    plats för SFI eller nåt sånt.

  162. Ett avancerat system med tidtabeller.
    "Hur klarar du det?" frågade jag.

  163. "Inte så svårt, jag var professor
    i historia på ett universitet."

  164. För skolan och för mig var barnet en
    flykting med en traumatisk bakgrund-

  165. -men så det blir ett möte med nån
    som har ofantligt mycket resurser.

  166. Så är det när vi möter barnen. Några
    är hårt drabbade, har ingen skolgång-

  167. -och är väldigt traumatiserade,
    utan utbildning och skola.

  168. Andra är mer välutbildade och
    socialt anpassade än vi själva är.

  169. På mottagningsenheten på grundskolan
    visar det sig-

  170. -att en hel del barn har förmågor
    i det pedagogiska spektret-

  171. -som vida överstiger
    de elever som är åldersmatchade.

  172. Man måste prata med folk
    och undersöka hur det är fatt-

  173. -för att kunna möta människor-

  174. -på den nivå som är rimlig.
    Inte sant?

  175. Gemensamt för alla barn som kommer
    hit är att de har förlorat nåt.

  176. Den sociala gemenskapen,
    kompisarna, släktingarna...

  177. ...fotbollslaget,
    eller vad man nu var intresserad av.

  178. Man lämnar det bakom sig, och det är
    klart att det är en sorgeprocess-

  179. -och en rocky road att anpassa sig
    till helt nya förhållanden.

  180. Många barn är på flykt
    och många barn kommer till oss.

  181. Men om man tittar över världen-

  182. -så drunknar 35 000 ensamkommande
    i de här siffrorna.

  183. Elva miljoner barn på flykt
    i världen.

  184. Tyskland tog emot flest-

  185. -men per capita
    tog Sverige emot fler 2015.

  186. 150 000 står det där.
    I själva verket 163 000.

  187. Så här ser kurvan ut.

  188. Ni ser att den här lila kurvan-

  189. -ensamkommande barn,
    "unaccompanied children"-

  190. -ökade våldsamt under 2015.

  191. Det kom lika många ensamkommande barn
    som det kom barn med vårdnadshavare.

  192. 70 000 ungefär av de 163 000.

  193. Vi har fortfarande asylsökande
    till Sverige-

  194. -även om vi som bor i Malmö märker
    när vi åker till Köpenhamn-

  195. -att gränserna är påpassade.

  196. Vi måste visa pass och legitimera oss
    för att få gå på tåget hit.

  197. Men fortfarande kommer många hit.
    I alla fall är det så i skolan.

  198. Förra året hade vi ungefär 1 100 barn
    som skrevs in i grundskolan-

  199. -jämfört med 1 240 nånting
    året dessförinnan.

  200. 2015 kom de flesta nyanlända barn-

  201. -från konfliktdrabbade områden.

  202. Rektorn berättade att 95 procent av
    de nyanlända barn som vi skrev in-

  203. -kom från Afrikas horn, Mellanöstern-

  204. -Afrika norr om Sahara, Afghanistan.

  205. Så är det inte längre.

  206. Det är inte så många ensamkommande.
    De flesta kommer med sina familjer.

  207. De flesta kommer från Syrien.

  208. Vi har relativt många
    från Afghanistan.

  209. Turkiet, ett stort antal statslösa.

  210. Året före det dominerades av Irak,
    Somalia, Afghanistan.

  211. Väldigt många ensamkommande.

  212. När man skriver in sig
    i Malmö stads skolor-

  213. -erbjuds man att träffa
    en skolsköterska, ett hälsosamtal.

  214. Det är inte landstingets
    smittskyddsundersökning-

  215. -utan det är ett hälsobesök.

  216. Som vårdgivare
    har vår förvaltning sagt-

  217. -att den dag man skriver in sig
    i skolan och har rätt till skola-

  218. -har man också rätt
    till skolhälsovård och elevhälsa.

  219. Vi gjorde så att vi anställde-

  220. -en av de mest meriterade
    och erfarna skolsköterskorna-

  221. -och satte henne i första linjen.

  222. Vår strategi var
    att ha högsta möjliga kompetens-

  223. -i mötet med de nyanlända barnen.

  224. När man skriver in sig...
    Det är inte en Steg 1-undersökning-

  225. -men vi frågar
    om barnen har gått i skola-

  226. -och om mobiltelefonnummer,
    släktingar och såna basdata.

  227. Sen frågar vi om de är intresserade
    av hälsoundersökning.

  228. Av 1 018 i en serie vi tittade på-

  229. -var det 1 017 som ville det.

  230. Då kan man säga att alla
    vill ha en hälsoundersökning.

  231. Problemet är snarare vårt
    än de asylsökandes-

  232. -om vi inte utför
    hälsoundersökningar.

  233. Erbjuder man saker på ett sätt som är
    möjligt att ta emot, så tar man det.

  234. Vi jobbade förstås med tolk
    under hälsosamtalen.

  235. Men hälsosamtalen fick olika djup,
    kan man säga.

  236. Lisbet anpassade samtalet efter det.
    Vi ville ha auktoriserade tolkar.

  237. Det fanns dagar
    när vi hade tolkar i väntrummet-

  238. -vid inskrivningen till skolan.
    Hela dagen.

  239. Men det fanns dagar och perioder
    när vi inte hade de möjligheterna.

  240. Kvaliteten i hälsoundersökningarna
    varierar när det gäller samtalen-

  241. -särskilt om personliga förhållanden.
    Men alla undersökte hörsel och syn.

  242. Ni ser att det ligger en audiometer
    på Lisbets skrivbord.

  243. Hon har en syntavla
    och i handen har hon ett protokoll.

  244. Här sitter en ensamkommande kille
    och där en tolk.

  245. Sen finns den vanliga utrustningen
    på en sån här expedition.

  246. Vi följde ett protokoll-

  247. -där vi frågade om långvarig hosta,
    feber, viktnedgång, tarmsymptom-

  248. -och sånt som
    har med infektionssjukdomar att göra.

  249. Men huvuddelen av samtalet
    handlade om-

  250. -en dialog omkring barnets hälsa.

  251. "Jag är skolsköterska här."

  252. "Är det nånting omkring din hälsa
    som du vill diskutera med mig."

  253. Det var upp till barnet självt
    att ta upp den frågan-

  254. -eller upp till familjerna
    som kom med sina barn.

  255. Vi gick igenom fysiska
    och psykiska faktorer.

  256. Vi ställde inte detaljfrågor
    om hur de tog sig till Sverige-

  257. -utan vi lät den här öppna frågan
    hänga i luften.

  258. Vi frågade om tandhälsa,
    vaccinationer och så.

  259. Undersökningarna tog varierande tid.

  260. Vi hade bestämt i förväg
    att det skulle vara ett hälsosamtal.

  261. Man skulle inte bli nedtryckt
    när man hade varit på undersökningen-

  262. -och känna sig sjukare än när man
    kom dit. Man skulle må lite bättre.

  263. Det är själva vitsen. Lisbet frågade
    alltid: "Vad är du intresserad av?"

  264. "Är det nåt särskilt du vill berätta?
    Vad är du duktig på?"

  265. Jag har fått telefonsamtal från
    vårdcentraler och sjukhus som frågar:

  266. "Vad heter den där sköterskan
    som jobbar hos dig?"

  267. "En kille sa i dag att hälsosamtalet
    var det bästa han hade varit med om."

  268. För varje liten bit
    man kan göra bättre-

  269. -så har det stor effekt.

  270. Man är speciellt mottaglig när man är
    öppen och oskyddad på det här viset.

  271. Det är också viktigt att inte
    inge orealistiska förhoppningar.

  272. Att allt plötsligt
    kommer att bli bra.

  273. När vi frågar om de är redo för
    skolan, svarar de: "När börjar vi?"

  274. Vi börjar samma dag.
    De har en hunger efter utbildning-

  275. -att göra rätt för sig,
    ge tillbaka och utbilda sig.

  276. Varje dag som går från inskrivningen
    som man vänta, är till nackdel.

  277. Man ska så snabbt som möjligt få
    igång utbildningen, som alla vill ha.

  278. Det är jätteviktigt
    som en förebyggande insats.

  279. Skolmiljön, lärmiljön och
    relationerna är det vi jobbar med.

  280. Det är det absolut viktigaste.

  281. Om vi fångar elever som mår dåligt
    så kan vi bryt spiralen-

  282. -med en kurator, en specialpedagog
    eller en sjuksköterska.

  283. Skolinspektionens granskningar
    visar tyvärr-

  284. -att elevhälsan inte är tillgänglig
    i den utsträckning man önskar.

  285. Det jobbar även vi på att förbättra.

  286. Det är viktigt att vi inte låter
    elevhälsan vara alldeles för sig-

  287. -utan att den är integrerad
    i verksamheten-

  288. -och att elevhälsoteamet arbetar
    varje vecka, året runt.

  289. Den traumatiska stressen har
    stor betydelse för hur barnen mår.

  290. Men vår erfarenhet är att de elever
    som skriver in sig hos oss-

  291. -mår så bra
    att de samma dag kan börja skolan.

  292. Nästan alla kan göra det.

  293. Här är en lista på våra data-

  294. -från undersökningarna av 1 000 barn.

  295. De som hade akut behov av vård
    var väldigt få, men de fanns.

  296. Betydande psykisk ohälsa 5 procent.
    Frågan är var man sätter gränsen-

  297. -mellan posttraumatisk stress,
    svåra sömnproblem och psykisk ohälsa.

  298. Men vi bestämde
    att posttraumatisk stress-

  299. -skulle innehålla minst två,
    helst tre delar-

  300. -av det jag berättade om.

  301. De allvarliga sömnproblemen
    dominerade helt-

  302. -speciellt i gruppen
    ensamkommande barn.

  303. 30-40 procent av de ensamkommande
    barnen hade svåra sömnproblem-

  304. -men betydligt färre i den grupp
    som kom med sina vårdnadshavare.

  305. Det skulle man ju också gissa.

  306. Men många blev bättre när de kom till
    sitt familjehem eller sitt boende.

  307. "Det var mycket värre för 14 dagar
    sen. För varje dag blir det bättre."

  308. "Jag vill börja skolan. Sen får vi se
    om det behövs mer hjälp."

  309. Vi hade en dialog med boenden,
    familjehem, gode män-

  310. -eller vem som nu var med
    och representerade vid inskrivningen.

  311. 7 procent hade nedsatt syn.
    Lika många hade nedsatt hörsel.

  312. Många hade aldrig undersökt om de
    behövde glasögon eller hörde dåligt.

  313. Flera barn var helt döva på ena örat,
    några hade spräckta trumhinnor...

  314. ...medfödda hörselnedsättningar
    och sånt.

  315. Mycket av det vi stötte på
    påverkar möjligheterna-

  316. -att funka i skolan.

  317. Det här var
    en av de stora vinsterna med-

  318. -att flytta fram hälsokontrollen
    redan i entrén.

  319. Parallellt med att skolan
    satte igång sina kartläggningar-

  320. -fick vi också den medicinska hälsan
    under kontroll.

  321. Vi lät inte barn vara i olika
    lägenheter på olika boenden-

  322. -med uppenbara medicinska behov,
    utan dem tog vi hand om direkt.

  323. Som ni ser fanns det också
    funktionshinder, 2,3 procent.

  324. Många av dem
    var allvarliga funktionshinder-

  325. -som direkt ledde till kontakt
    med olika kliniker-

  326. -för fortsatt vård eller utredning.

  327. Obehandlad karies var massivt,
    42 procent.

  328. Det var inte det vi i Sverige
    undersöker med röntgen.

  329. Det var det som Lisbet uppfattade
    som mycket uttalad...

  330. Stora karieskratrar, alltså.
    Tandvärk.

  331. De flesta länder
    som de här barnen kommer ifrån-

  332. -har inte förebyggande tandvård
    på det sätt vi är vana vid.

  333. Inga fluortanter
    och inget lördagsgodis.

  334. Man går till tandläkaren
    när man har ont.

  335. Dem skickade vi omedelbart
    till tandläkare för hjälp.

  336. Vad gäller vaccinationer intervjuade
    vi barn med vårdnadshavare.

  337. Det här beror också på barnens ålder.

  338. Många barn hade vaccinerats när de
    var små, före kriget bröt ut och så.

  339. Men väldigt få
    hade skriftlig dokumentation.

  340. Då kunde vi komplettera
    deras vaccinationsstatus-

  341. -så att de får lika bra skydd som
    andra barn som går i svenska skolor.

  342. Här är en beskrivning av sömnen...

  343. Höger bild illustrerar
    ensamkommande barn-

  344. -och sömnproblem är
    den gröna sektorn i cirkeln.

  345. Det är stor skillnad på ensamkommande
    och på dem som kommer med familjer.

  346. Vi pratade på förmiddagen
    om rätten att gå i skola.

  347. FN:s barnkonvention slår också fast-

  348. -att detta även gäller hälsa.

  349. Det var därför vår nämnd
    fattade beslut så lätt-

  350. -att har man rätt till skola
    så har man rätt till hälsovård.

  351. Oavsett föräldrarnas härkomst,
    hudfärg, kön, språk och religion-

  352. -så har barnen samma rätt som andra
    barn även till hälsovård i skolan.

  353. Sverige ratificerade barnkonventionen
    1990. FN beslutade 1989.

  354. Vi var ett av de första länderna
    som ratificerade den.

  355. Gömda barn har samma rätt-

  356. -till den här hälso- och sjukvården
    som alla erbjuds.

  357. Den här bilden såg ni
    i en annan version i morse.

  358. Pedagogisk kartläggning
    inom två månader.

  359. Den menar jag ska innehålla också
    en mer kvalificerad hälsobedömning-

  360. -så att vi använder den tiden
    för att kompensera barnen-

  361. -för tidigare utebliven hälsovård.

  362. Medicinska behov ska vara
    tillgodosedda inom den tiden.

  363. Vi samarbetar
    med landstinget och tandvården.

  364. Ibland är det svårt att få tid
    på vårdcentralerna-

  365. -för de nyanlända barnen.

  366. Lite komplicerat om man ser det
    ur patienternas synpunkt-

  367. -är det här med listningar
    och formalia som man måste sköta-

  368. -för att knyta sig till en vårdenhet.

  369. Man behöver hjälp,
    nån vuxen som behärskar systemet-

  370. -för att det ska funka.

  371. Långt efter hösten 2015 var det
    många barn som inte hade fått-

  372. -den lagstadgade rätten
    till hälsoundersökning i landstinget.

  373. Nån måste förstå systemet, beställa
    tid och se till att man kommer dit.

  374. Även om man har flera barn,
    som den här pappan jag berättade om.

  375. Samtidigt kanske hustrun är sjuk.
    Det kan vara väldigt komplicerat.

  376. Landstinget uppmärksammar
    behov av vård-

  377. -och identifierar smittsamma
    sjukdomar med provtagningar.

  378. Barnhälsovården,
    skolhälsovården och elevhälsan-

  379. -jobbar mer förebyggande
    och hälsofrämjande.

  380. Vi jobbar med skyddet för hälsan.
    Det är vårt huvuduppdrag.

  381. Vi har olika huvudmän. Staten
    ersätter kommunerna för hälsovård...

  382. ...och staten ersätter landstingen
    för sjukvård inklusive habilitering.

  383. Infektioner, kroniska sjukdomar,
    tandhälsa och psykisk hälsa-

  384. -hos nyanlända barn.

  385. När det gäller infektioner tänker vi
    kanske framför allt på blodsmitta:

  386. Hepatit B, hepatit C och hiv.

  387. Hepatit B kan man vaccinera sig mot-

  388. -och det är infört
    i de flesta landsting.

  389. Ett obligatoriskt erbjudande om
    hepatit B-vaccination till alla barn.

  390. Vi diskuterar hur vi ska hantera
    barnen i skolåldern.

  391. Där har vi inte nån organisation-

  392. -för att ge de barnen vaccination
    mot gulsot typ B.

  393. Men vi har möten med regionen
    och jag hoppas att vi klarar ut det.

  394. Man har löst det på ett bra sätt i en
    del av de landsting ni kommer från.

  395. Hiv är aktuellt i vissa länder
    där den infektionen är vanligare.

  396. Tuberkulos är i de flesta länder
    vanligare än i Sverige-

  397. -framför allt
    i vissa länder i Afrika.

  398. Barn därifrån har behövt behandling
    för tuberkulos.

  399. Det har varit diskussioner
    om risken att bli smittad-

  400. -som lärare, vårdare eller personal.

  401. Den risken är ytterst liten.

  402. Barn är kolossalt lite smittsamma
    med tuberkulos.

  403. Väldigt små barn får i allmänhet-

  404. -infektion i skelett eller invärtes-

  405. -inte lungtuberkulos där man hostar.

  406. Man hostar inte så kraftigt
    att det blir stora doser bakterier.

  407. Det är i så fall större risk-

  408. -att man blir smittad av personal
    på en skola eller ett boende-

  409. -än av de nyanlända barnen.

  410. Helicobakter är också vanligare-

  411. -hos de flesta grupper
    av nyanlända barn, än här i Sverige.

  412. Vad ska man då göra? Vi har
    inga generella rekommendationer-

  413. -om vaccination av personal
    mot hepatit B.

  414. De vanliga rutinerna gäller,
    med bra hygien.

  415. När elever blöder har vi handskar på-

  416. -vare sig vi misstänker hepatit B
    eller inte. Alla barn behandlas lika.

  417. Det är ovanligt att tuberkulos
    smittar från barn till andra.

  418. Om man inte hostar, har feber
    eller har en allmän sjukdomskänsla-

  419. -så kan och får man börja skolan.

  420. Nyanlända barn med kroniska
    sjukdomar och funktionshinder-

  421. -kräver mycket vårdinsatser.

  422. Det är svårt att skaffa information.

  423. Bakgrundsdata är otillförlitliga
    eller så saknas det information-

  424. -om tidigare hälsosituation
    och vårdförlopp.

  425. Föräldrarna är förstås ovana
    vid den svenska synen-

  426. -på stöd till barn med funktions-
    hinder. De är vana vid andra rutiner.

  427. Jag träffade några familjer
    från Mellanöstern-

  428. -som kände nån
    med ett handikappat barn.

  429. När barnet hade fått diagnos
    fick det inte gå kvar i skolan.

  430. Skolgången fick man betala själv.

  431. Det var vanligt
    att barn sattes på institution.

  432. Då har man en rädsla
    för att konfronteras med en diagnos.

  433. Man känner inte till det system
    för stöd som vi har i Skandinavien.

  434. Den här bilden illustrerar...

  435. ...att även andragradsgenerationen
    så att säga...

  436. Är man barn till föräldrar
    från Turkiet och Chile-

  437. -har man en ökad risk för karies.

  438. Det beror på en rad olika saker,
    på levnadsvanor i största allmänhet.

  439. Det är en markör för att det kan
    vara vanligare med fysisk ohälsa...

  440. ...om man kommer från utanför Norden.

  441. Professor Anders Hjern
    har genomfört Stockholmsstudien.

  442. Sju år efter att barn från Chile
    och Mellanöstern kom till Sverige-

  443. -följde han upp med föräldra-
    intervjuer kring psykisk hälsa.

  444. Den psykiska ohälsa som
    diagnosticerades efter 4-6 månader-

  445. -minskade efter hand.
    Det talar för att prognosen är bra.

  446. Efter en tid minskar
    de psykiska ohälsobekymren.

  447. Det bekräftas från Norge, där man har
    studerat ensamkommande tonåringar.

  448. Depressiva symptom är vanliga
    den första tiden.

  449. Utagerande och kriminalitet är
    mindre vanligt, och prognosen är god.

  450. Jag var skolläkare på skolan
    för ensamkommande barn 2009-

  451. -där vi inte hade riggat
    med elevhälsan.

  452. Vi startade med undervisning
    och det var stora bekymmer-

  453. -hos de 60-80 ensamkommande barn
    som gick där.

  454. Vi jobbade på flera fronter.

  455. Caroline Söderholm organiserade
    elevhälsoteamet med rektorn.

  456. Vi bad barnläkaren Lars H Gustafsson
    om hjälp.

  457. Han hade jobbat i Mellanöstern-

  458. -utifrån en framgångsrik modell,
    Stop-modellen.

  459. Lars och en del av hans kollegor
    har skrivit "Möta barn på flykt".

  460. Det känner ni säkert till. Han har
    berättat om det i morgonsoffor.

  461. Lars var aktiv-

  462. -i mottagandet av de nyanlända barnen
    hösten 2015.

  463. Han träffade ungdomar, volontärer,
    på järnvägsstationen i Malmö.

  464. De efterfrågade stöd. Det var jobbigt
    att möta alla människor med behov.

  465. Då satte Lars och några kollegor,
    som Anders Hjern, samman boken-

  466. -som ni kan ladda ner gratis
    från Unicef.

  467. I den beskrivs Stop-modellen.
    Jag ska kort nämna vad den betyder.

  468. S står för struktur och säkerhet.

  469. Vi i elevhälsan måste veta
    vad vi har för uppdrag.

  470. Vad ska specialpedagogerna göra?

  471. Kuratorn och psykosociala insatser -
    vilka rutiner och uppdrag gäller?

  472. Vad har psykologen för roll?

  473. Kanske stödja lärarteamet
    och träffa enskilda barn.

  474. Det medicinska teamet... Jag har
    berättat om hälsoundersökningarna.

  475. Det ska finnas struktur parallellt
    med en trygg inlärningsmiljö.

  476. Vi ska ha tid
    att tala med ungdomarna.

  477. Ungdomarna känner sig inte alltid
    trygga att berätta första mötet.

  478. Det är normalt
    att vilja känna folk på pulsen.

  479. Är hon eller han att lita på?
    Kan de ge mig det stöd jag behöver?

  480. Den bedömningen gör vi ju alla
    i en ny relation.

  481. Processen måste ta lite tid-

  482. -och man måste lära känna varandra
    för att kunna kommunicera.

  483. Organiserade aktiviteter
    och undervisning är jätteviktigt.

  484. Man börjar kanske kl. 8.20,
    och kl. 8.40 är det en kopp te.

  485. Kl. 8.45 träffar man en annan lärare.

  486. Det kanske finns ett fotografi
    på läraren utanför klassrumsdörren.

  487. Det är inte så lätt
    att komma ihåg våra konstiga namn.

  488. Man får jobba med ett system som gör
    det lätt att navigera under vardagen.

  489. Först gör man det, sen gör man det.

  490. Parallellt med att man lär sig
    en massa nya saker-

  491. -så blir det en ordnad dygnsrytm
    på nåt sätt-

  492. -med möten, arbete,
    fysisk aktivitet och vila.

  493. Man kommer in i en vardaglig lunk-

  494. -som är gynnsam
    ur många olika hälsoaspekter.

  495. Jag har frågat ungdomarna på skolan
    hur det är ställt med frukosten.

  496. Det har visat sig att många
    kommer hungriga till skolan.

  497. Det vore bra att servera frukost.
    Vi får räkna på vad det kan kosta.

  498. Vi får elever som mår bättre,
    presterar bättre och funkar bättre-

  499. -om de har ätit lite grann.
    Vi ska diskutera det med rektorn.

  500. Stöd till nyanlända föräldrar
    är jätteviktigt.

  501. Det är ju klart
    att i en familj som flyr-

  502. -stressas hela systemet.

  503. Det är inte självklart att mamma
    och pappa funkar som de brukar-

  504. -och kan ge uppbackning och stöd.

  505. Då måste vi finnas där och se det,
    och hjälpa föräldrarna att hjälpa.

  506. Vid vår mottagningsenhet
    möter vi barn-

  507. -som har olika typer av behov.

  508. Ibland är det alldeles uppenbart-

  509. -att det är fråga om ett barn
    som har utvecklingsstörning.

  510. Inget av barnen Sara, Mona eller
    Mustafa som jag nämner finns ju.

  511. Det här är sammansatta, fiktiva fall-

  512. -utifrån den mångåriga erfarenhet
    jag har.

  513. Låt säga att Sara, 7 år, kommer med
    mamma och pappa till vår mottagning.

  514. Sköterskan misstänker omedelbart
    en kromosomförändring-

  515. -som gör
    att barnet ser ut på ett visst sätt.

  516. Föräldrarna säger att de i Tyskland
    har varit hos en hjärtläkare-

  517. -som konstaterat hjärtfel som hänger
    samman med kromosomförändringen.

  518. Hörselnedsättning,
    infektionsbenägenhet-

  519. -sen motorisk
    och psykologisk utveckling.

  520. Då kan vi omedelbart ta kontakt-

  521. -med barnhjärtläkare,
    habiliteringen och särskoleteamet-

  522. -som ordnar en plats
    i grundskoleförvaltningens särskola.

  523. Så att inte barnet väntar några
    månader på att börja skolan-

  524. -där det här sen uppmärksammas.

  525. Vi har flera såna typer av fall
    som vi har kunnat hantera omedelbart.

  526. Men ibland är det en tonårig flicka
    som skrivs in på skolan-

  527. -som har olika typer av svårigheter
    i bagaget. Traumatiska händelser.

  528. Han kanske inte har nån förälder där
    utan bor hos en moster.

  529. Lärarna uppmärksammar att
    hon inte utvecklas som sina kamrater.

  530. Vems bord är det?
    Lärarens och kartläggningens-

  531. -men det kan vara kuratorn,
    psykologen, läkaren, sköterskan.

  532. Hela teamet måste fundera hur vi
    kan bidra i en sån här situation-

  533. -med en elev
    där vi har väldigt lite att gå på.

  534. En elev som inte utvecklas
    i det tempo vi önskar.

  535. Är det depression, PTSD
    eller utvecklingsstörning?

  536. Är det nån annan funktionsvariation?
    Var ska vi börja?

  537. Det är svårt att remittera
    till nån speciell enhet på sjukhuset.

  538. Det finns ju olika kriterier
    och regler-

  539. -om man ska komma till barnneurolog,
    barnhabilitering, barnmedicin-

  540. -eller vad man nu ska remittera till.

  541. Det krävs ett samarbete
    inom teamet över tid.

  542. -kanske ett eller två år,
    ibland fyra eller fem år-

  543. -innan man vet vad det handlar om
    och vilka behov eleven har.

  544. Det är väldigt viktigt att samarbeta
    med de som är nära barnet.

  545. Ibland kan det vara svårt att
    diagnosticera utvecklingsstörning-

  546. -med hänsyn till
    att barnet är traumatiserat-

  547. -eller har haft händelser i livet-

  548. -som gör
    att utvecklingen kan ha påverkats.

  549. Man är inte säker på om det är
    en medfödd kognitiv svårighet-

  550. -eller om det är nåt
    som har tillkommit.

  551. Då blir det svårt att få hjälp,
    och samhället måste ställa upp-

  552. -när barnen blir tonåringar
    och ska komma vidare i livet.

  553. Det är speciellt svårt
    när vi saknar bakgrundshistoria.

  554. Det kan ibland vara fysiska trauman,
    som granatsplitter-

  555. -eller olika typer av skador
    som behöver hanteras.

  556. Det var inte ovanligt
    att vår sköterska tillkallade mig-

  557. -för att göra ytterligare bedömningar
    för att hantera olika svårigheter.

  558. Hos en del barn som passerade oss
    visade det sig efter ett år-

  559. -att det fanns fysiska skador
    eller trauman-

  560. -som behövde hanteras
    av olika specialister.

  561. Huvuduppdraget för elevhälsan
    och skolhälsovården är-

  562. -att se och främja normal utveckling
    och att samarbeta med lärarna.

  563. Att inte jobba isolerat,
    utan att vara där eleverna är-

  564. -möta eleverna och lära känna dem
    och deras behov-

  565. -och att på olika sätt stimulera-

  566. -elevernas och familjernas
    egna resurser.

  567. Samtidigt ska man vara lyhörd
    för elever-

  568. -som har specifika svårigheter
    och särskilda behov-

  569. -som den generella förebyggande
    verksamheten inte kan hantera.

  570. Man ska undvika att gång på gång
    arbeta med metoder som inte fungerar-

  571. -utan säga: "Det kanske behövs nån
    annan kompetens. Vi måste samarbeta."

  572. Då krävs det lite ingenjörskonst-

  573. -att få ihop landstinget,
    habilitering, Bup och allt det här-

  574. -så att man riggar den verksamhet
    som gör att skyddsnätet blir starkt.

  575. Många gånger är civilsamhället-

  576. -och stödorganisationer utanför
    samhällets myndigheter guld värda-

  577. -för att ordna fritidsaktiviteter-

  578. -och en organiserad
    och planerad vardagsvecka.

  579. Det är alltså många olika områden-

  580. -som man behöver ha i huvudet.

  581. Sorgen över att lämna
    det som var värdefullt-

  582. -och det som var jag och min familj.

  583. Svårigheten att anpassa sig
    till ett språk man inte förstår-

  584. -och till människor
    som man inte omedelbart-

  585. -kan möta med de vanliga
    kommunikationssignalerna.

  586. Man kanske har haft krigsupplevelser-

  587. -och varit utsatt för organiserat
    våld i kortare eller längre perioder.

  588. Uppstår svårigheter i familjen kanske
    det sociala nätverket tunnas ut.

  589. Man måste bygga upp det på sikt,
    på nytt.

  590. Den sociala situationen i exil
    kan vara oerhört påfrestande.

  591. Den långa väntan på
    om jag får asyl eller inte.

  592. "Min kompis fick avslag.
    Hur ska det gå för mig?"

  593. "Hur går det med min familj?
    Jag hör på radio och ser på tv"-

  594. -"att man fäller bomber
    där jag bodde. Lever min släkt?"

  595. Det är en massa olika faktorer
    som påverkar-

  596. -våra möjligheter att utvecklas,
    funka i skolan och behålla hälsan.

  597. Där är varje insats viktig,
    även om den inte är så stor.

  598. Tydlighet i asylprocessen
    är oerhört viktig.

  599. Jag ska avsluta med...
    det här har jag berättat om...

  600. ...nåt om identitetshandlingar.

  601. Det är upp till barnet
    att visa hur gammal man är.

  602. Det har varit en nationell debatt
    omkring detta.

  603. Varför är det så svårt att slå fast
    hur gammalt ett barn är?

  604. Många länder saknar möjligheter
    att registrera födsel.

  605. Många elever hos oss är statslösa,
    de har inget medborgarskap.

  606. Det är svårt att få ut id-handlingar
    i en krigssituation.

  607. Andra kan medvetet
    ha gjort sig av med dem.

  608. I ett visst land är det en fördel
    om man är äldre-

  609. -men inte
    när man kommer till Sverige.

  610. Dublinförordningen säger att vi
    ska rätta oss efter första asylland-

  611. -och så ska man bevisa sin ålder.

  612. Det finns ingen maskin
    som säger hur gammal man är-

  613. -och det kommer inte att finnas.

  614. Däremot arbetar Socialstyrelsen,
    på uppdrag av Regeringskansliet-

  615. -med att förbättra möjligheterna
    att avgöra-

  616. -om man är äldre eller yngre
    än 18 år.

  617. Socialstyrelsen har haft
    en expertgrupp och sakkunniga-

  618. -som har sammanfattat-

  619. -att risken för att klassa ett barn
    som vuxen har varit för stor-

  620. -för att man ska kunna använda-

  621. -den typ av diagnostik som man
    har önskat från myndighetens sida.

  622. Därför pågår det nu en studie
    som ska redovisas i...

  623. En delrapport lämnas till
    Socialdepartementet 30 april 2017-

  624. -och slutrapport 30 november 2017.

  625. Man ska göra magnetkamera-
    undersökning av knälederna.

  626. Det är den led som mognar senast.

  627. Om den är mogen talar det mycket
    starkt för att man är över arton.

  628. Det är så man jobbar i dag.
    Det finns ingen mirakelmaskin.

  629. Det låter nästan så i debatten,
    men det gör det inte.

  630. Men man jobbar intensivt på det,
    och Barnläkarföreningen stöder det.

  631. Socialstyrelsen kommer att
    redovisa detta nu i år.

  632. Där sätter jag punkt
    och tackar för uppmärksamheten.

  633. Textning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nyanlända barns hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många nyanlända barn bär på erfarenheter som under kortare eller längre tid orsakar stressymptom av varierande svårighetsgrad. Här berättar Stefan Kling, barnläkare och skolöverläkare i Malmö, om vilka hälsoproblem som är vanliga och hur kan man organisera mottagandet av nyanlända barn inom elevhälsan. Inspelat den 24 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Elevvård, Invandrarelever, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande 2017

Nyanlända elevers skolgång

Bo Sundblad, tidigare lärarutbildare vid Stockholms universitet, berättar om Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, om vad det innebär för skolans personal och hur man arbetar med det. Inspelat den 24 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande 2017

Nyanlända barns hälsa

Många nyanlända barn bär på erfarenheter som under kortare eller längre tid orsakar stressymptom av varierande svårighetsgrad. Här berättar Stefan Kling, barnläkare och skolöverläkare i Malmö, om vilka hälsoproblem som är vanliga och hur kan man organisera mottagandet av nyanlända barn inom elevhälsan. Inspelat den 24 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande 2017

Ungdomar och vardagsheder

Sandra Sarin, metod- och utbildningsansvarig på Tris (Tjejers rätt i samhället), berättar om hur unga personer påverkas av hedersrelaterade begränsningar och förväntningar. Vad innebär vardagshedern för möjligheten till integration, och hur kan skolpersonal arbeta för att upptäcka och förebygga kvinnlig könsstympning? Inspelat den 24 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Vilka elever behöver särskilt stöd i matte?

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering socialt och didaktiskt är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vdi Linnéuniversitetets speciallärarprogram, och Anette Bagger, lärarutbildare vid Umeå universitet, berättar om sina erfarenheter. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Lundsberg - vad hände sen?

I augusti 2013 beslutade Skolinspektionen att stänga Lundsbergs internatskola efter att en elev hade bränts med ett strykjärn under en nollningsritual. Nyheten slogs upp stort i medierna och skolans styrelse satte sina platser till förfogande, rektorn fick sparken och en förundersökning inleddes. Men vad hände sen?

Fråga oss