Titta

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Om UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Föreläsningar från kunskapskonferens om diskrimineringen av muslimer i ljuset av etnisk profilering. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Till första programmet

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer: Diskriminering av svenska muslimerDela
  1. De som har upplevt diskriminering
    har en sämre självskattad hälsa-

  2. -och lägre förtroende
    till institutioner än andra.

  3. Jag har skrivit den här rapporten
    om upplevelser av diskriminering.

  4. Det är anmälningar från muslimer-

  5. -eller personer jag betraktar
    som förmodade muslimer i min analys.

  6. Jag tänkte säga ett par saker
    om de begreppen.

  7. Det är inte helt givet vem
    som är muslim och förmodad muslim.

  8. Muslimer är
    en självtillskriven kategori.

  9. Det är individer som i anmälningen
    har nämnt att de är muslimer.

  10. Där har anmälarna själva
    definierat sig som muslimer.

  11. Förmodade muslimer
    är en svårare kategori.

  12. Det är personer
    som kan ha uppfattats som muslimer.

  13. De kan vara muslimer,
    utan att skriva det-

  14. -men de kan också bara
    ha uppfattats så av omgivningen.

  15. Ett exempel är personer
    som har muslimska namn-

  16. -eller som har angivit att de är
    från regioner där islam dominerar.

  17. Den här rapporten handlar om
    upplevelser av diskriminering.

  18. Det ska understrykas,
    eftersom anmälningarna inte visar-

  19. -om det som upplevts
    är diskriminering i lagens mening-

  20. -eller ens enligt
    någon lite mer folklig förståelse.

  21. Vi har inte de anmäldas perspektiv
    och vet inte hur de har upplevt det.

  22. Vi kanske skulle uppfatta det
    som diskriminering-

  23. -men vissa anmälningar
    kan bygga på missförstånd-

  24. -eller så skulle den som anmäls ha
    något annat att säga om upplevelsen.

  25. Men...

  26. Varför då fokusera på upplevelserna-

  27. -om vi inte vet om de baseras
    på verklig diskriminering?

  28. Upplevelserna är viktiga
    av flera anledningar.

  29. De tolkningar vi människor gör
    av möten och händelser-

  30. -påverkar vår syn på samhället
    och på vad vi kan göra med våra liv.

  31. Därför påverkar
    upplevelser av diskriminering-

  32. -integration
    och relationer mellan grupper.

  33. Upplevelserna kan skapa spänningar
    mellan majoriteten och minoriteter.

  34. Vissa grupper kan sluta hoppas
    på en framgångsrik integration.

  35. De som har upplevt diskriminering
    har en sämre självskattad hälsa-

  36. -och lägre förtroende
    till institutioner än andra.

  37. Upplevelserna är viktiga,
    oavsett vad som hänt i enskilda fall.

  38. Eftersom anmälningarna handlar om
    anmälarnas upplevelse-

  39. -så kommer rapporten
    och presentationen-

  40. -utgå från en vidare definition
    av diskriminering-

  41. -än i exempelvis
    diskrimineringslagen.

  42. Det blir en vidare definition.

  43. Ja.

  44. Agneta har ju redan berättat vad
    etnisk eller religiös profilering är.

  45. Jag ska inte dröja där,
    men bara för att förklara-

  46. -hur jag har sett på det-

  47. -så kommer det från "racial
    profiling", som ni nog känner till.

  48. Det är när man använder kriterier,
    ofta baserade på synliga egenskaper-

  49. -för att ringa in grupper.

  50. Det kan vara
    i brottsförebyggande arbete o.s.v.

  51. Diskriminering blir det
    när det inte är sakligt motiverat.

  52. Som vi kommer se
    så har anmälarna en lite vidare syn-

  53. -på vad som är
    diskriminerande etnisk profilering.

  54. Innan jag går in
    på etnisk profilering skulle jag...

  55. Varför vill den inte framåt?

  56. Jag vill gå in lite övergripande
    på vad rapporten handlar om.

  57. Etnisk profilering är bara en del
    av upplevelserna i anmälningarna.

  58. Angående var den anmälda
    diskrimineringen har upplevts-

  59. -så kan man sammanfatta det
    i tre kategorier.

  60. Diskrimineringen har upplevts
    i arbetslivet-

  61. -i olika konsumtionssituationer -
    konsumtion av varor och tjänster-

  62. -och i mötet
    med samhälleliga institutioner.

  63. Det finns förstås underkategorier,
    som jag kort ska gå igenom-

  64. -innan jag går in på profilering.

  65. I arbetslivet har diskriminering
    anmälts i olika kontexter-

  66. -som kan sammanfattas i två:
    möjligheter och sociala relationer.

  67. Många anmälningar handlar om
    situationer där möjligheter fördelas.

  68. Det kan vara
    när man söker ett nytt jobb-

  69. -vid möjligheten till övergång
    från vikariat till fast anställning-

  70. -eller andra steg i karriären,
    som befordran och löneförhandlingar.

  71. Det är en kontext. Den andra är
    sociala relationer på arbetsplatsen.

  72. Det handlar om trakasserier-

  73. -som upplevs ha en grund
    i etnisk eller religiös tillhörighet.

  74. I mötet med
    samhälleliga institutioner-

  75. -upplevs diskriminering
    i mötet med olika tjänstemän.

  76. Man kan uppleva att man har blivit
    diskriminerad inom hälsovården-

  77. -eller på arbetsförmedlingen,
    socialtjänsten, försäkringskassan...

  78. Det kan vara inom rättsväsendet.

  79. Antingen nonchaleras man
    som brottsoffer-

  80. -eller så upplever man sig hårdare
    bestraffad när man blivit dömd.

  81. Man har också upplevt det
    inom utbildningssystemet.

  82. Man kan ha trakasserats av studenter
    och inte fått hjälp av skolan-

  83. -eller så har skolpersonal
    trakasserat en.

  84. Samhälleliga institutioner
    är en bred kategori-

  85. -men i princip alla gäller möten
    med representanter för institutioner.

  86. Inom konsumtion och service hittar vi
    de flesta profileringsfallen.

  87. Inte alla, men många.

  88. Här finns två dominerande kategorier.

  89. En har att göra
    med möten i vardaglig konsumtion.

  90. I mataffären, i gallerian
    eller i olika servicesituationer-

  91. -som hos hårfrisören
    eller någon annan servicetjänst.

  92. Det andra är vid resor.
    Flygresor dominerar-

  93. -men det gäller även busschaufförer,
    tågkontrollanter o.s.v.

  94. Sammanfattningsvis
    är det som upplevs diskriminerande-

  95. -att känna sig exkluderad,
    nonchalerad, trakasserad-

  96. -orättvist bedömd
    och misstänkliggjord.

  97. Kategorin misstänkliggjord innefattar
    profilering, men den är vidare.

  98. Den handlar om andra typer
    av misstänkliggörande också.

  99. Jag lämnar översikten och fokuserar
    på upplevelsen av att bli profilerad.

  100. De anmälningar som jag har uppfattat
    som profilering-

  101. -det är inget begrepp som anmälarna
    använder sig av-

  102. -handlar om två typer.

  103. Dels att misstänkas
    för stöld eller snatteri.

  104. Dels att bli misstänkas
    för terrorrelaterade brott.

  105. Det här sker i olika kontexter.

  106. Säkerhetskontrollerna vid flygresor
    är en vanlig situation-

  107. -där muslimer profileras.

  108. En annan situation
    är möten med banktjänstemän.

  109. Man upplever sig profilerad
    för finansiering av terrorverksamhet-

  110. -eller annan brottslighet.

  111. Jag valde bara CitiBank
    för att den inte är svensk.

  112. Den andra situationen är att man blir
    profilerad för stöld eller snatteri-

  113. -i konsumtionssituationer,
    i en affär eller liknande.

  114. Nu kommer jag läsa ett par citat-

  115. -för att illustrera vad som upplevs
    som profilering i anmälningarna.

  116. I det här citatet,
    som jag kommer att lägga upp nu...

  117. Det tolkas som profilering
    för snatteri.

  118. En kvinna går till en butik för att
    lämna tillbaka kläder som hon köpt.

  119. I samband med det ska hon
    titta på en klocka åt sin dotter.

  120. Hon lägger upp ett par klockor,
    tar ett kort med sin telefon-

  121. -och skickar det till dottern,
    som säger: "Jag vill ha den."

  122. Hon lägger tillbaka de andra och
    betalar klockan, och följande händer:

  123. "När jag skulle lämna butiken
    stoppade en kvinna i personalen mig."

  124. "Hon sa att jag stal klockorna,
    och var aggressiv."

  125. "Mitt i gången där alla såg oss
    letade hon igenom mina saker."

  126. "Hon fortsatte vara otrevlig,
    och jag skämdes."

  127. "Hon betedde sig nog så
    på grund av min etniska bakgrund."

  128. "Jag bar huvudduk
    och hade en heltäckande klänning."

  129. "Hon bad mig argt att lämna lokalen
    utan att be om ursäkt."

  130. Den här upplevelsen återkommer.

  131. Vi vet att muslimer
    och förmodade muslimer-

  132. -delar den med andra med utländsk
    bakgrund och etniska minoriteter.

  133. Det är en upplevelse som kanske inte
    har med att vara muslim att göra-

  134. -utan med utländsk bakgrund.

  135. Man kategoriseras som icke
    västerländsk eller muslim-

  136. -men andra grupper
    profileras också så här.

  137. Till exempel romer
    är ganska hårt utsatta för det här.

  138. Den här anmälan är inte skriven
    av den som upplevde det här-

  139. -utan av mamman till
    en sextonårig flicka som har gått...

  140. Hon blev profilerad som terrorist.

  141. Hennes kompis har fyllt år.
    Hon går i en annan gymnasieskola.

  142. Flickan är sexton och går
    till kompisens skola med en present.

  143. För att göra det extra roligt
    vill hon anordna en skattjakt-

  144. -genom att gömma presenten på skolan
    och låta kompisen leta.

  145. Det blir inte som hon har tänkt sig.

  146. "På skolan frågade hon två lärare var
    hon kunde hitta årskurs ett-elever."

  147. "Lärarna undrade vad hon skulle göra,
    och vad hon och kompisarna heter."

  148. "Flickan svarade."

  149. "Läraren sa att hon inte får lägga
    några föremål där och måste gå."

  150. "De följde henne ut.
    Flickan gick på toaletten."

  151. "När hon kom ut väntade fyra vuxna."

  152. "Flickan sms:ade sina kompisar
    på skolan."

  153. "I väntan på svar gick hon
    till företaget på våningen under"-

  154. -"och fick sitta där."

  155. "Hon såg skolpersonalen titta
    i smyg på henne. Det var obehagligt."

  156. "Hon lämnade byggnaden."

  157. "När hon väntade där ute
    blev hon gripen av polisen."

  158. "Skolans personal
    hade anmält ett bombhot."

  159. "Polisen förstod att inget hot rådde,
    och flickans pappa hämtade henne."

  160. Man kan skoja om att polisen
    profilerade bättre än lärarna-

  161. -men det här var naturligtvis
    obehagligt för flickan.

  162. Går man in i en skola som utomstående
    ska man ta kontakt med skolpersonal-

  163. -vilket flickan också gör.

  164. Att lärarna inte tyckte att en
    skattjakt var lämplig kan man förstå.

  165. Det mamman anmäler är den grova
    felbedömningen av hennes dotter-

  166. -och sättet det skedde på - inte
    att hon inte fick ha en skattjakt.

  167. Mamman avslutar med en fråga:

  168. "Vad gör att vuxna inte ser en skör
    flicka, bara hör 'placera föremål'"-

  169. -"och blir så skrämda
    att de ringer polisen?"

  170. "Är det henne utländska namn
    och utseende?"

  171. Det känns
    som om hon gjorde analysen själv.

  172. Jag behövde inte.

  173. Det finns också
    en annan typ av upplevelse.

  174. I skolan
    är sådan här profilering ovanlig-

  175. -i och med att studenter och lärare
    känner varandra.

  176. Här var det ju en flicka som inte
    gick på skolan som hade upplevelsen.

  177. Känner människor varandra
    uppstår sällan profilering.

  178. Det är ju ett verktyg
    för att ringa in okända personer-

  179. -som man tror är överrepresenterade
    i någon kategori.

  180. Som sagt är även bankärenden
    en situation där profilering upplevs.

  181. Här upplever en man som föddes i Iran
    och nyligen fått uppehållstillstånd-

  182. -att han misstänkliggörs
    när han ska öppna ett bankkonto.

  183. Bankkvinnan verkar tveksamt inställd
    och frågar följande:

  184. "'Kommer du att skicka pengar
    till Iran?'"

  185. "Jag svarar nej."

  186. "Hon sa att iranska banker
    var en säkerhetsrisk."

  187. "Jag sa att jag inte ville ha
    någon risk för mig eller dem."

  188. "'Men du kanske vill ta emot pengar
    från Iran?'"

  189. "Jag sa att jag inte var säker."

  190. Han är student, och det kan ju hända
    att hans familj skickar pengar.

  191. "'Vem skulle skicka pengar?'
    'Min familj.'"

  192. Hon pratar med sin chef
    och kommer tillbaka och säger-

  193. -att han inte får öppna ett konto.

  194. "Jag blev desperat och frågade:
    'Bara för att jag kommer från Iran?'"

  195. "'Vi kan inte hjälpa dig.'"
    "'Vem sa det?'"

  196. "'Vår chef.'"

  197. Och...

  198. Det framgår inte av anmälan,
    men det kan vara så-

  199. -att banktjänstemannen refererar
    till en bojkott av Iran som fanns.

  200. Sverige samarbetade inte med iranska
    institutioner och större företag.

  201. Anmälaren upplever det som ett
    svepskäl för att slippa just honom.

  202. Det är osannolikt att ingen iranier
    i Sverige kan ha ett bankkonto.

  203. Han upplever det som ett svepskäl
    för att inte ha honom som kund.

  204. I en annan anmälan
    upplever en man samma sak.

  205. Där säger bankpersonalen rakt ut:
    "Vår chef gillar inte araber."

  206. Och...
    Det här kan ju vara profilering.

  207. Det kan vara diskriminering med annan
    grund, men anmälarna har upplevt-

  208. -att man misstänker dem som individer
    och att de skulle vara brottsliga.

  209. Etnisk bakgrund är ju ett av få
    kriterier som bankpersonal kan gå på-

  210. -när de tar emot nya kunder.

  211. I vissa anmälningar
    verkar anmälarna uppleva-

  212. -att den anmälda
    verkligen misstänker dem.

  213. Att den anmälda
    har en genuin misstanke.

  214. Skolpersonalen verkar ju ha blivit
    genuint oroliga när flickan kom.

  215. Men i flera fall
    är anmälarna osäkra på-

  216. -om den anmälda över huvud taget
    har misstänkt dem på riktigt.

  217. De har snarare använt profilering
    som en kränkningsstrategi-

  218. -eller som ett maktmissbruk.

  219. Jag ska läsa upp två citat
    för att illustrera det.

  220. Här är bakgrunden
    att en kvinna som bär slöja, hijab-

  221. -ska flyga i ett jobbärende.

  222. I säkerhetskontrollen piper det, och
    säkerhetsvakten vill undersöka henne.

  223. Det har anmälaren inga problem med -
    däremot med sättet det sker på.

  224. Hon upplever att säkerhetsvakten vill
    ta av henne slöjan i offentligheten-

  225. -inte när de sen går åt sidan.

  226. Det här är vad som händer:

  227. "Kvinnan rycker i min slöja
    och säger: 'Ta av dig den där.'"

  228. "Jag grips av chock.
    Gjorde hon verkligen det där?"

  229. "När jag lugnat mig svarar jag: 'Det
    fattar du väl att jag inte kan?'"

  230. "'Det vore som om du skulle klä av
    dig alla överdelar inför alla här.'"

  231. Hon tas till ett bås
    där hon kan ta av sig slöjan privat-

  232. -men där ändrar sig säkerhetsvakten
    och släpper henne.

  233. Att slöjan skulle av var att de
    misstänkte att det fanns något i den.

  234. Enligt anmälaren
    var det en säkerhetsnål.

  235. Personalen ville se vad det var,
    men fullföljde inte proceduren.

  236. "Jag fick till slut passera, trots
    att man inte fullföljde rutinerna."

  237. "De släppte förbi mig
    utan att se eller veta"-

  238. -"att det faktiskt var
    ett hårspänne."

  239. "Jag påstår att ett sådant bemötande
    grundar sig på diskriminering"-

  240. -"med islamofobiska
    och möjligtvis rasistiska grunder."

  241. Hon säger det bäst själv.

  242. Hon upplever att kontrollanten
    egentligen bara ville förnedra henne.

  243. När de tvingades gå åt sidan
    så ville hon inte undersöka henne.

  244. Då släppte hon bara förbi henne.

  245. Det här... Jag nämnde i början-

  246. -att anmälarna har en vidare syn på
    diskriminerande etnisk profilering.

  247. Det här är en del av det.

  248. Man upplever sättet
    man blir profilerad på som viktigt.

  249. Hon hade inget emot att de undersökte
    vad som fanns under slöjan.

  250. Det var sättet
    hon upplevde som diskriminerande.

  251. Det blir tydligt i den här anmälan,
    som också handlar om flygplatsen.

  252. En man och hans dotter
    ska resa till London.

  253. Det som händer är att...

  254. "När vi skulle visa passen frågade
    mannen hur länge vi bott i Sverige."

  255. "Jag ansåg inte att det hörde dit och
    sa att han inte hade med att göra."

  256. "Inte på ett ovänligt sätt,
    utan som ett konstaterande."

  257. "Rena mardrömmen följde.
    Han befallde mig att gå åt sidan."

  258. "Han tänkte ringa polisen."

  259. "Jag sa att jag gärna svarade
    på polisens frågor."

  260. "Efter ett tag inser jag
    att han inte tänker ringa polisen."

  261. Den här kontrollanten
    håller kvar honom och hans dotter-

  262. -så länge att de missar planet.
    Det kommer ingen polis.

  263. Han misstänkte honom inte.
    Det är ett slags maktmissbruk.

  264. Man kan se det som en eskalering
    från interaktion till konflikt.

  265. Säkerhetskontrollanten
    blir ifrågasatt-

  266. -och tar det upp till en ny nivå
    av konflikt för att befästa sin makt.

  267. Och...

  268. Det är ett exempel
    på ganska tydligt maktmissbruk.

  269. Han och dottern får sen hjälp
    av sitt flygbolag att resa vidare-

  270. -men de missar planet.

  271. Nu mot slutet av presentationen
    vill jag bara sammanfatta det här.

  272. De här profileringsliknande
    incidenterna i anmälningarna-

  273. -upplevdes i samband med flygresor,
    bankärenden och konsumtion.

  274. De har upplevts som antingen
    genuina misstankar om något brott-

  275. -eller som kränkningsstrategier
    och maktutövning.

  276. Det är framför allt sättet
    profileringen utförs på-

  277. -i kombination med att man tror
    att misstankarna inte är genuina-

  278. -som upplevs diskriminerande.

  279. Det är också möjligt att upplevelsen
    av profilering är så obehaglig-

  280. -att den upplevs som diskriminerande
    i sig själv.

  281. Agneta nämnde att profilering i sig
    inte är diskriminering-

  282. -men upplevelsen
    av att bli profilerad är obehaglig.

  283. I synnerhet i situationer som
    på flygplatsen eller där många ser.

  284. Det är obehagligt, men det är inte
    framför allt det som anmäls.

  285. Det är sättet
    som profilering utförs på.

  286. Det är viktigt att se
    i ett vidare arbete med profilering.

  287. Tjänstemän som jobbar med det,
    som poliser...

  288. Det här kan få det arbetet
    att fungera bättre.

  289. Att fokusera på
    hur profileringen utförs.

  290. Det är viktigt. Vi vet ju också...

  291. Även om vi inte vet vad som hänt
    i just de här anmälningarna-

  292. -så har det upplevts som kränkningar
    och maktutövning.

  293. Vi vet
    att det är en vanlig upplevelse.

  294. Ni kanske känner till begreppet
    "driving while black".

  295. Afroamerikaner upplever att man blir
    stoppad hela tiden när man kör bil.

  296. Det är en upplevelse av profilering
    som maktutövning eller kränkning.

  297. Tack, Moa. Jag har läst din rapport.

  298. Den ser ut så här och finns på
    Diskrimineringsombudsmannens hemsida.

  299. Den kan ni ladda ner och läsa.

  300. Låt mig bara fråga om den
    vackra titeln: "Kedjor av händelser".

  301. -Berätta. Hur tänkte du?
    -Du ställer frågan till fel person.

  302. Det är inte jag som har döpt den-

  303. -men rapporten
    handlar ju om händelser.

  304. Jag beskriver incidenterna
    som händelser.

  305. Man kan tänka sig händelser
    och kedjor, och ibland... Ja.

  306. De här fallen kommer jag starkt ihåg
    från när jag läste den.

  307. Den här flickan med paketet.

  308. Man anar rädsla eller rasism-

  309. -eller vad det är som slår till.

  310. Men sen finns det subtila fall,
    där man undrar vad det är.

  311. En annan sak som du påpekar-

  312. -är de här tillfrågades
    upplevelse av samband-

  313. -mellan diskriminering
    och allt möjligt som har gått snett.

  314. De har inte fått jobb
    eller vårdnad om sitt barn.

  315. De mår dåligt.

  316. Hur mycket är belagt, eller hur
    mycket ligger i deras upplevelse?

  317. "Det här är orsaken
    till att det går dåligt för mig."

  318. Det här är fel material
    för den frågan.

  319. Vi har upplevelserna
    och vet inte mer om personerna.

  320. -De säger också här...
    -Ja.

  321. -Alltså... Jag förstår inte frågan.
    -Jo, därför att...

  322. Eller så läste jag i någon rapport...
    Det är många som säger-

  323. -att det faktum att de har
    blivit diskriminerade på olika sätt-

  324. -har påverkat deras liv i övrigt.

  325. De mår sämre,
    och det går sämre för dem.

  326. Att det finns ett samband
    mellan diskriminering och annat.

  327. -Kommer det fram i din undersökning?
    -Det gör det ju.

  328. Man kan tänka sig...
    Vi vet ju inte vad som har hänt-

  329. -men diskriminering finns ju inte
    bara på arbetsmarknaden.

  330. Det finns inte bara
    i utbildningssystemet.

  331. Möter du diskriminering i en kontext
    så gör du det sannolikt i andra.

  332. Det var inte så jag menade.

  333. Stress, depression
    och somatiska sjukdomar-

  334. -som en följd av upplevelsen
    av diskriminering.

  335. Vi vet att människor som har
    upplevt diskriminering mår sämre.

  336. De har sämre självskattad hälsa
    och så vidare.

  337. Jag tror att... En sista fråga.

  338. Det här med flygplatsen.

  339. Det finns en film
    som heter "Inside Man".

  340. En man blir "randomly selected"
    på flygplatsen.

  341. Han säger: "Random, my ass."
    Han är naturligtvis svart.

  342. Det är denna frustration-

  343. -att man vet att det beror
    på ens utseende - som återkommer.

  344. Vi hör nog mer om det när vi talar om
    Frankrike och polisens tillämpning-

  345. -av etnisk profilering
    på människor i Frankrike.

  346. Vi stannar där.

  347. Rapporten innehåller
    de här berättelserna.

  348. Man kan se människor som överkänsliga
    - vilket jag ertappade mig själv med-

  349. -men det är oerhört intressant.

  350. En sak apropå det.
    Det kanske var det du var ute efter.

  351. De flesta upplevelserna
    gäller subtil diskriminering.

  352. Grundproblemet är
    att diskrimineringen inte är uttalad.

  353. Anmälaren måste själv analysera.

  354. "Var det där diskriminering
    eller bara en otrevlig person?"

  355. -"Var det på grund av mig?"
    -Och vissa grubblar mer än andra.

  356. "Jag måste kolla
    om jag blev diskriminerad."

  357. Ja, och det är en personlighetsfråga-

  358. -men det är också en börda
    för människor som diskrimineras.

  359. De måste analysera situationen:
    "Är jag överkänslig nu?"

  360. "Vad ska jag göra?
    Ska jag svara, och hur?"

  361. Det måste minoriteter jobba med
    hela tiden när de upplever sådant.

  362. Att bedöma. Subtil diskriminering
    är svår på det sättet.

  363. -Den är inte mindre skadlig.
    -Finns det något sätt...

  364. Vi lever i en kultur där känslighet
    för diskriminering är viktigt.

  365. Man måste veta
    om man blir diskriminerad-

  366. -i stället för
    att "go on with your life".

  367. Finns det en... Man talar ibland
    om den kränkthetskultur.

  368. Folk grubblar kanske mer
    än de borde göra på om de är kränkta.

  369. Jag kan inte uttala mig om det,
    men det finns en uppfattning om-

  370. -att man ska svara på diskriminering
    och att det förbättrar samhället.

  371. Man kan inte få bukt med problemet
    utan att bemöta det.

  372. Mycket att grubbla på.
    Stort tack, Moa.

  373. Du ska ha... Förlåt.

  374. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Diskriminering av svenska muslimer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Moa Bursell, sociolog och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, har utifrån anmälningar om upplevd diskriminering sammanställt en rapport som visar när, var och hur svenska muslimer och förmodade muslimer upplever sig ha blivit diskriminerade. Hon ger exempel på hur några av anmälarna har blivit etniskt profilerade som antingen potentiella snattare, terrorister och säkerhetsrisker. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Diskriminering, Minoriteter, Muslimer, Religiös diskriminering, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Diskriminering av svenska muslimer

Moa Bursell, sociolog och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, har utifrån anmälningar om upplevd diskriminering sammanställt en rapport som visar när, var och hur svenska muslimer och förmodade muslimer upplever sig ha blivit diskriminerade. Hon ger exempel på hur några av anmälarna har blivit etniskt profilerade som antingen potentiella snattare, terrorister och säkerhetsrisker. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Diskriminering av franska muslimer

Högsta domstolen i Frankrike kom 2016 med ett beslut i ett rättsfall som har pågått i sju år, där en medborgare anmält polisen för etnisk diskriminering vid identitetskontroller. Franska HD anser att myndigheterna måste utesluta att identitetskontrollerna inte är diskriminerande. Detta har polis och franska myndigheter inte kunnat bevisa. Juristen Slim Ben Achour, som har drivit fallet, menar att metoden kan appliceras av såväl svenskt som europeiskt rättsväsende. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

En annan berättelse är möjlig

Dokumentärfotografen Elin Berge berättar om sin bok och fotoutställning "Slöjor". Där porträtteras 44 unga muslimska kvinnor i Sverige, som själva berättar om sina hijab. Elin Berge ville komma bort från diskussionen om det är bra eller dåligt att bära slöja. Istället vill hon fokusera på valet att bära slöja eller inte och komma åt de personliga berättelserna - bortom den stereotypa bilden av en kvinna som bär hijab. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

När mänskliga rättigheter ställs på prov

Hur gick det till när de båda svensk-egyptiska männen ansågs utgöra ett säkerhetshot mot Sverige och därför avvisades? Männen avvisades trots att man hade kunskap om att de skulle kunna utsättas för tortyr. I efterhand har det kommit fram att det inte fanns några grunder för anklagelserna. Anna Wigenmark, generalsekreterare för Ordfront, jurist och tidigare ombud för svensk-egyptierna, berättar vad som hände. Hon menar att Sverige behöver se över de skyddsmekanismer som ändå finns för att det inte ska kunna hända igen. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Representation av muslimer i svenska nyheter

Mia Lövheim, professor i religionssociologi vid Uppsala universitet, presenterar en rapport om representation av muslimer i svenska nyheter. Rapporten visar att majoriteten av artiklar och inslag om muslimer handlar om våld, hot eller spänningar. De innehåller även stereotyper av vi-och-dom tänkande. I de mer fördjupande reportagen finns visserligen ett större fokus på individer och ett mer nyanserat berättande. Men man når sällan förbi den stereotypa bilden av muslimer i dag. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Rättsliga skyddet för muslimer i dag

Vad ser vi för trender i det rättsliga skyddet för muslimer? Martin Mörk, chef för DO:s processenhet, redogör för utvecklingen av rättspraxis i Sverige och Europa avseende skyddet för muslimer. Flera fall i Europa pågår där man diskuterar neutralitetsprincipen. Det vill säga att man bedömer användandet av religiösa symboler och kläder på samma sätt som politiska symboler eller kläder, för att hålla nere religiösa uttryck i det offentliga rummet. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

UR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

Ett seminarium om möjligheterna att stoppa kemiska vapen med Ahmet Üzümcü, generaldirektör för Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, som tilldelades Nobels fredspris år 2013. Deltar gör också Paul Walker, mottagare av Right Livelihood-priset 2013, och utrikesminister Carl Bildt. Inspelat 12 december 2013. Arrangerat i samarbete mellan Utrikesdepartementet och Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Teknik

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss