Titta

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Om UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Föreläsningar från konferensen Fritidshemmet 2017 om fritidshemmens uppdrag. Inspelat den 25-26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017: Trivas, leka och läraDela

  1. Man ska jobba med rätt saker
    på rätt sätt.

  2. Men de glömde det viktigaste:
    i rätt tid.

  3. Jag heter Lars Gustafsson.
    Vad heter ni?

  4. Nej. Det var en svår fråga.

  5. Är ni nöjda med era namn?

  6. Jag är ganska nöjd med mitt.
    Jag är från Falkenberg.

  7. Där var jag Gusten.
    Men när man flyttar får man nya namn.

  8. Det beror på var man befinner sig.

  9. Det jag har märkt som föreläsare-

  10. -är att man tar fel på mig
    och barnläkaren Lars H. Gustafsson.

  11. Vid flera tillfällen har jag hört
    missnöjda röster innan föreläsningar.

  12. "Vi som trodde att
    det var Lars H. Gustafsson."

  13. "Men det är nån konsult
    som förvaltningen dragit hit."

  14. Och det är alltså jag.

  15. Läkaren är något äldre och mycket
    klokare. Ett sätt att skilja på oss.

  16. Det finns även en författare som
    heter Lars Gustafsson, därav H:et.

  17. Det nämnde jag för mina barn.
    Jag måste ju få stöd.

  18. De blir besvikna på pappa. Det tror
    att de ska se en barnläkare.

  19. Då säger min äldste:
    "Vad står H:et för?"

  20. Det är intressant hur barn tänker.
    "Han heter nog Hans", säger jag.

  21. "Pappa, du heter ju Olof.
    Du kan ha 'Lars O. Gustafsson'."

  22. "Så blir det inga missförstånd."

  23. Sen såg han lurig ut.
    "Det blir Lars 'Nollan' Gustafsson."

  24. "Det är ett jättebra namn.
    Det sticker ut."

  25. Det stämmer. Jag har jobbat med
    offensivt kvalitetsarbete.

  26. Det är att tillfredsställa behov
    och överträffa förväntningar.

  27. Börjar man på noll
    är det lättare att lyckas.

  28. Men kraven på er ökar hela tiden.

  29. Jag är oerhört glad
    att ni sitter här.

  30. Sveriges fritidshems medarbetare
    har inte slitit ut konferenslokaler.

  31. Nu satsar man äntligen på fritidshem.

  32. Jag har fått förmånen att jobba
    mycket med fritidshemmen i kommuner.

  33. Det är häftigt att man äntligen tar
    ansvar för den viktiga verksamheten.

  34. Ni är oerhört viktiga.

  35. Man vet inte alltid
    vilken elev man blir viktigast för.

  36. Det känns inspirerade
    att komma ner till Malmö.

  37. Har jag träffat nån av er förut?

  38. Hej! Kul att se dig igen.

  39. Vi kör en och en halv timme
    med högt tempo och mycket bilder.

  40. Dem får ni efteråt. Det är en
    pedagogisk poäng att inte veta.

  41. Ni får tillgång till dem i dag
    via Skolporten.

  42. Ni får även ett verktyg
    om ni kontaktar mig.

  43. Jag tänkte gå från analog inföding
    till att bli Homo zappiens.

  44. Ta mig an den moderna tekniken
    i större utsträckning.

  45. Så här ser jag det:
    I många år fick jag jobba med-

  46. -fritidshem och skola helt integrerat
    och skapa en bra helhet för eleverna.

  47. Ni är absolut viktigast,
    för ni ser helheten.

  48. Ni är ofta de första och sista
    de ser i skolan varje dag.

  49. Att få ihop det är utmaningen.

  50. Man måste ha väl fungerande
    undervisning och fritidhem.

  51. Om man får ihop dem
    blir det väldigt starkt.

  52. Allt utgår ifrån uppdraget.

  53. Fritidshem och förskolan
    finns äntligen med i läroplanen.

  54. Och allmänna råd.
    Skolverket har bra stödmaterial.

  55. Det är bra för er att veta.

  56. Både i filmformat
    och material att jobba med-

  57. -för att lära sig läroplanen väl.

  58. Hur många jobbar som
    fritidspedagoger? Upp med handen.

  59. Ja. Hur många är skolledare
    med ansvar för fritidshem?

  60. Ja. Hur många vet inte vilket?

  61. Eller både och? Så kan det vara.

  62. Det är ett dilemma
    att vi har så många roller.

  63. Och vi kan inte handskas med det,
    för vi har samma system som 1842.

  64. Sen dök "förstelärare" upp.
    Har ni hört det?

  65. Vissa tänkte:
    "Är jag andrelärare nu?"

  66. Sen dök det upp ännu en lönereform,
    "3 000 kr-lärarna".

  67. "Är jag tredjelärare nu?"

  68. Hur blir det när man ska jobba
    tillsammans som ett fungerande lag?

  69. Var hamnar fritidshem och förskolan
    i detta?

  70. Vi återkommer till det,
    för det är viktigt.

  71. Uppdraget är a och o.

  72. Vi måste bli förtrogna med det
    och ta hand om nya medarbetare.

  73. Underskatt inte er kompetens.
    Dela med er-

  74. -och se till att nya kollegor,
    även vikarier, får stöd och hjälp-

  75. -att komma in i uppdraget, och läget
    där ni och eleverna befinner er.

  76. Förutom uppdraget
    behöver ni ha koll på denna fråga:

  77. Hur är och lär sig eleverna?

  78. Har ni svaret
    vinner ni alla Nobelpris.

  79. Poängen är
    att utforska det hela tiden.

  80. Vilka är eleverna? Vad är deras behov
    och förväntningar? Hur lär de sig?

  81. Lek och lärande är oerhört viktiga.

  82. Det är kul att forskningen visar
    lekens betydelse för lärandet.

  83. Och hur de kombineras.
    Vi ska vara medvetna om hur vi gör.

  84. Genom att följa läroplanen
    och elevernas utveckling.

  85. Har vi några Homo zappiens här?

  86. Hur många är födda efter 1987?
    Upp med handen.

  87. "Det ska du skita i", tänkte nån.
    Upp med händerna.

  88. Res dig upp så vi ser hur du ser ut.

  89. Så här ser Homo zappiens ut,
    så ni vet.

  90. De som är födda efter 1987 zappar sig
    fram, enligt holländska forskare.

  91. De är uppvuxna med sociala medier.
    Det är naturligt-

  92. -att vara på flera ställen samtidigt.

  93. Jag är inte där.
    Jag är född något senare.

  94. Man är ständigt uppkopplad,
    tillgänglig, och kommunicerar jämt.

  95. Det påverkar oss oerhört mycket.

  96. Hur ser det ut? Var befinner vi oss?

  97. Det satsas stort på 1-1,
    en dator till varje elev.

  98. Vi som jobbar med det måste ha koll.

  99. Annars är vi nånstans,
    och eleverna nån annanstans.

  100. Det är en stor fråga
    som vi fortfarande brottas med.

  101. Det kommer pressmeddelanden
    om hur vi ska få fart på det.

  102. Det är viktigt.
    Det är bara att gå till sig själv.

  103. Om man glömmer telefonen hemma på väg
    till jobbet så vänder man, eller hur?

  104. Men om man glömmer plånboken är det
    inte lika säkert att man vänder.

  105. Eller hur?
    För inte länge sen var det tvärtom.

  106. Det här är nu ett basbehov
    som ska lösa det mesta.

  107. För vissa är det självklart.

  108. Tänk var mycket lättare
    planering och utvärdering blir.

  109. För andra är det oöverkomligt.
    "Så gör vi inte hos oss."

  110. Dessutom jobbar vi bara med
    Homo zappiens, de små rackarna.

  111. Jag har tre där hemma.
    Man har dem i jobbet och i hemmet.

  112. Det har gått vansinnigt fort. Det
    måste veta, kunna och sätta oss in i.

  113. Och däremellan... Det görs studier
    på Karolinska på "tweens".

  114. Tonåren smyger ner.

  115. Perioden mellan barndom och tonår
    kallas "tweens".

  116. Jag har en sån som fyller år i dag.

  117. Jag sjöng via Facetime och lämnade
    paket. Det kändes konstigt.

  118. "Hej, pappa!"
    Och jag låg på hotellrummet.

  119. Jag har lovat att snabba mig hem.

  120. Ökad självständighet,
    minskad föräldrakontroll.

  121. Puberteten kommer tidigare.

  122. Förändrade krav i skolan. Jag gillade
    den målstyrda läroplanen Lpo 94.

  123. Äntligen får alla chansen
    att få grundläggande kunskaper.

  124. Men det blev ökade krav. Det är tufft
    att kämpa och inte komma hela vägen.

  125. Ryggsäcken fylldes på.

  126. De vet en massa om sånt de inte har
    erfarenhet av genom den här.

  127. Vuxna är viktigare än nånsin
    för att vägleda dem.

  128. De vill inte säga
    när de ser sånt de inte ska se.

  129. Vi måste fundera på hur vi möter det.

  130. Produkter och videospel
    vänder sig till dem.

  131. Jag hade två tv-kanaler
    när de började med TV3. Med reklam!

  132. Det fick bara sändas från England
    och inte riktas till barn.

  133. Det har gått fort.

  134. Jag har fått ställa fram
    mina LP-skivor igen.

  135. De är tillbaka, men bara i
    sommarstugan, inte i det fina huset-

  136. -där det ska vara lite saker.
    Det ska inte se ut som nån bor där.

  137. Hoppas inte min fru ser det här.

  138. De var i svarta sopsäckar.
    Jag var en otrolig skivsamlare.

  139. Jag åkte till Göteborg och köpte
    "bootleg". Minns ni? De var unika.

  140. De lät skit,
    men kostade tio gånger pengarna.

  141. Dem har jag i sommarstugan.
    Döm min förvåning en dag.

  142. Vad händer? Min yngsta dotter
    kastade mina skivor som frisbees!

  143. På gräsmattan. Hon hade ingen aning
    om vad de var. Visst går det fort?

  144. Tweens har spännande liv. Det händer
    mycket, och de har egna pengar.

  145. Vi har tuffa förhandlingar
    om veckopeng.

  146. Jag fick födelsedagspresent och
    julklapp. Nu köps det hela tiden.

  147. Ett genomsnittligt barn i Sverige
    har 500 leksaker.

  148. Vad gör man med allt?
    Och ändå är det detta som slukar dem.

  149. Det vi bråkar mest om hemma
    är internet.

  150. "Fixa internetet!"

  151. "Det ligger nog nere
    i hela Skarpäng."

  152. "Det gör det inte alls,
    jag har Axel online i lurarna."

  153. Via Playstation-boxen.
    De snackar genom den!

  154. Det går fort.

  155. Känner ni till "bokstavsbarn"?

  156. Förra veckan var jag på Gotland.
    Åk inte dit!

  157. De har flest andel bokstavsbarn
    och bokstavsvuxna.

  158. Det är samma tendens som i USA.
    Ju längre österut-

  159. -desto fler med adhd.
    Visst är det märkligt?

  160. Vad skönt att man är från västkusten.

  161. Vad beror det på?
    Fanns de inte innan?

  162. Jag tänker på Astrid Lindgren.
    Emil i Lönneberga.

  163. Han kan inte gå genom Sahara
    utan att stöta i, säger pappan.

  164. Och Pippi Långstrump?

  165. Hur var det med mamman och pappan?
    Hur närvarande var pappan?

  166. Han var också borta
    när dottern fyllde år.

  167. Detta är inget nytt, bara diagnosen.

  168. Och folk verka tro
    att det försvinner på fritids.

  169. Det blir samma sak! Eller bättre, för
    att ni möter det på ett annat sätt.

  170. Eller värre, när de inte får
    den tydliga strukturen de behöver.

  171. Men vi är de vi är, och är där vi är.
    Vi måste hjälpas åt att fånga det.

  172. Det är min utgångspunkt
    i mitt jobb med unga sen 20 års tid.

  173. Vi vet väldigt lite om
    hur barn har det där hemma-

  174. -och varför de beter sig som de gör.
    Vi måste ge alla en chans.

  175. Ni som sitter här är jätteviktiga.

  176. Vi måste ha en idé om vår skola.
    Känner ni igen den gula skolan?

  177. Det är Skolinspektionens bild av
    skolan, som de har på sin hemsida.

  178. Det är uppdraget. Men vi måste veta
    hur vi tar oss an det.

  179. Hur gör vi hos oss?
    I Staffanstorp? I Kristianstad?

  180. Hur tar vi oss an det
    i vår kommun och i vår skola?

  181. På vårt fritidshem? Ni vet det bäst.

  182. Hanna var lite sur
    att jag åkte när hon fyllde år.

  183. "De vet bättre än dig hur de ska göra
    på sitt fritidshem."

  184. "De jobbar där varje dag.
    Vad ska du dit för?"

  185. "Hur länge ska du prata?"
    - "1,5 timme."

  186. "Vi orkar inte ens
    lyssna i fem minuter."

  187. Visst är det härligt
    med stöd hemifrån?

  188. Vi måste ha en idé.
    Vi är engagerade och kompetenta-

  189. -i en välskött organisation som vill
    skapa de bästa förutsättningarna-

  190. -för att nå
    de sociala målen och kunskapsmålen.

  191. Där blir ni oerhört viktiga.

  192. Jag gjorde en studie om hur mycket
    tid barn är på ett fritidshem.

  193. Från förskolan till årskurs 4
    är barn cirka 40-45 % av tiden-

  194. -i fritidshemmens verksamhet.
    Ni är med genom hela dagen.

  195. Det är oerhört mycket tid att ta vara
    på, så att fler når målen.

  196. Både kunskapsmålen och
    demokratiuppdraget, de sociala målen.

  197. Vi måste ha en gemensam idé.

  198. Och hur gör vi ett bra läsår?

  199. Hur ser det ut? Vad ska hända? Hur
    tar vi emot eleverna på bästa sätt?

  200. Hur startar vi
    och ser till att vi är på rätt väg?

  201. Ett läsår kan inte bara innehålla
    vad utan hur vi gör nåt.

  202. Det är så man styr och förbättrar.

  203. Det är ditt arbete. I ditt möte
    med elever tillsammans med kollegor.

  204. Det här är strukturen.
    Ni har ännu fler dagar.

  205. "Gulddagarna" är viktiga för de
    som inte får åka bort, o.s.v.

  206. Ni har fler dagar. Vi ska göra
    det bästa varje dag för varje elev.

  207. De börjar antingen med fritids
    eller lektion på morgonen.

  208. Hur tas de emot?

  209. Hur blir det en bra start
    för varje elev?

  210. Jag är lyckligt lottad. Mina barn
    möts av glada barn och pedagoger.

  211. De vill till skolan.

  212. Men bara två hus bort är det
    en flicka som inte går i skolan.

  213. Hon har försökt länge,
    men tycker det är jobbigt.

  214. Vi har ett ansvar
    att se till att det blir bra.

  215. Ge dem en bra start
    och lämna över dem.

  216. Jag har jobbat i Nacka nu
    med raster med ansvar.

  217. Med ett syfte och en idé,
    för att ta ansvar för dem.

  218. Övergångar mellan aktiviteter
    blir allas ansvar.

  219. Om det är ingens ansvar
    hamnar det hos er. Ni får fixa det.

  220. När jag var lärare ägnades
    många lektioner åt att reda ut-

  221. -det som hände på raster.
    Alla tjänar på bra övergångar.

  222. Jag lämnar ifrån mig på bästa sätt
    till nån som tar emot, o.s.v.

  223. Man ser hur viktiga ni är.

  224. Ni är de första och sista de möter.

  225. Ni ser helheten.

  226. Vi måste alla ta ansvar, oavsett om
    man är lärare eller fritidspedagog.

  227. Ni är faktiskt både
    ansiktet utåt och inåt.

  228. Ni ser ju.

  229. För många år sen hade vi sex-
    och samlevnadstema i årskurs 8.

  230. Några tjejer fokuserade bara på
    utseende och smink.

  231. Då sa jag: "Tänk på
    att det är insidan som räknas."

  232. Då sa hon: "Det är utsidan
    som ger insidan en chans."

  233. Jag kände mig redan gubbig innan.

  234. Ni är företrädare utåt,
    men ni ser även inåt.

  235. Ni får leka och fixa lite.

  236. Ni ser till att det blir bra när
    föräldrar frågar hur dagen har varit.

  237. Vi måste göra arbetet tillsammans.

  238. Idén måste vara gemensam.
    Vi måste ha en överenskommelse-

  239. -som vi har beslutat om tillsammans.
    Och då följer jag det också.

  240. Hur många gånger har det inte hänt
    att man har haft olika uppfattningar-

  241. -och så jobbar man på som förut?
    Var och en för sig.

  242. Ni har kommit mycket längre.
    Ni har jobbat i team.

  243. Man måste få ihop samarbetet
    med lärarna också.

  244. Som Moa Martinsson beskrev det:

  245. Vi har alla idéer, och tur det.
    Det måste man ha.

  246. Men man kan ha en gemensam idé:
    "Så gör vi på fritidshemmet."

  247. "Så gör vi i det här arbetslaget."
    Då händer saker.

  248. Det är inte svårare än så här:

  249. Då är det klart.

  250. Med den bilden
    avslutar vi konferensen.

  251. Åk och visa den för skolledningen.
    "Så här ska det vara."

  252. Men vad är "rätt saker"?

  253. Det är utifrån uppdraget och ert
    nuläge, där era elever befinner sig.

  254. "På rätt sätt"
    är hur det ni gör uppfattas.

  255. Och vad det leder till.
    Når fler målen?

  256. Hur upplever eleverna det, och deras
    vårdnadshavare som är så viktiga?

  257. Och i rätt tid.
    Som produktionsdirektör i kommunen-

  258. -skulle jag producera
    den bästa och billigaste välfärden.

  259. Jag hade ansvar för
    socialtjänstdelarna.

  260. Socialstyrelsen kom med bestämmelser
    för socialförvaltningar.

  261. Rätt saker på rätt sätt. Men de
    glömde det viktigaste, i rätt tid!

  262. Tänk om vi kunde vara steget före!

  263. Redan vid mottagandet tänker man till
    och gör det bra för alla.

  264. Vi vet, anar och ser ganska snabbt
    att vi måste göra på ett annat sätt.

  265. Mer av samma funkar inte.

  266. Utmaningen är att titta på sig själv.

  267. Om man byter ut ett ord
    kör det ihop sig:

  268. Då är det inte roligt längre.
    Så kan det kännas ibland.

  269. De är ju så dumma.
    Att de inte fattar?

  270. Det är oftast nån annan.

  271. Bara jag, du och vi är där.

  272. Jag har aldrig sett en annons med:
    "Nu här i Landskrona"-

  273. -"söker vi nån annan."
    Har ni sett nåt sånt? Inte jag.

  274. Det finns ingen annan.

  275. Vi lägger tid på vad socialen och
    skolan borde ha gjort, eller rektor-

  276. -och kollegor.
    Vi är vad vi är, och vi är där vi är.

  277. Det kan bli tokigt.
    Ni ska få se ett exempel.

  278. Vad tycker ni?

  279. Gjordes jobbet fel
    eller var det fel på beställningen?

  280. Det kanske var den som upphandlade?

  281. Ibland kan det bli tokigt.

  282. Men det kan ändå bli succé.

  283. Det blev en sevärdhet i Falkenberg!

  284. Den heter Dyngrakan numer.

  285. Mari-Louise Wernersson,
    kommunalråd i Falkenberg-

  286. -skulle justera det, men det blev
    ramaskri. "Rör inte Dyngrakan!"

  287. Den blev en sevärdhet
    som man åker ut för att titta på.

  288. Jag har alltid trott på succé
    när jag jobbar.

  289. Jag har en störning: succédiagnosen.

  290. Det blir inte alltid succé.
    Det går upp och ner i livet.

  291. Jag har haft succé
    och blev utsedd till årets unga chef.

  292. Men det var många år sen.
    Det var fascinerande som rektor.

  293. Leif Johansson, Volvos vd,
    Christer Fuglesang och jag.

  294. "Vad gör jag här?" Ett och ett halvt
    år senare hade jag ett nytt jobb.

  295. Och då sa min chef, kommunchefen:

  296. "Lars, du är den sämsta chefen
    oavsett ålder."

  297. Det går upp och ner.

  298. Därför är jag här. Vad ska man göra?
    Jag har ju tre barn.

  299. Man måste tro på att det blir bra.
    Hur ska man annars lyckas?

  300. Jag säger som Jonas Gardell.
    "I stället för fiasko säger jag:"

  301. "Det var snubblande nära succé."
    Det här blev succé!

  302. Den här killen blev utskälld av sin
    chef. Men det blev världens grej.

  303. Hur backar man som chef efter det?

  304. "Det kom blommor
    från kommundirektören."

  305. "Du har visst gjort nåt fantastiskt."

  306. Det räcker
    att det är fel på ett ställe.

  307. Organisationen är jätteviktig.
    Vem gör vad och varför.

  308. Det här är ett exempel
    kopplat till er vardag.

  309. Visst är den intensiv? Det går fort.

  310. Det känns som man flänger runt.
    Men man får ta tag i det-

  311. -och lösa problemet.
    Man behöver en paus ibland.

  312. Jag har kollegor som fikar mycket.
    Orättvist, va?

  313. Det är strukturkvalitet.
    Vi måste bena ur begreppen.

  314. Jag har jobbat mycket med levande
    kvalitetsarbete som hålls i gång.

  315. Det handlar om yttre villkor,
    organisation och resurser.

  316. Arbetsgruppers sammansättning.
    Struktur- och organisationskvalitet.

  317. Våra lokaler, ramar
    och förutsättningar.

  318. I bland är det väldigt många elever i
    förhållande till personal på fritids.

  319. Förskolor har samma dilemma.

  320. Hur kan vi organisera oss annorlunda?
    Det är viktigt.

  321. Vi måste jobba ihop
    och tänka i länge tidshorisonter.

  322. Andra kanske måste bli involverade.
    Det var häftigt i Västerås.

  323. De hade samling med 400 medarbetare.

  324. Kommunalrådet var med,
    och grundskolechefen.

  325. De var med hela dagen,
    och även oppositionsråd.

  326. De var intresserade. Hon sa att de
    satsar 1 400 kr mer per elev och år-

  327. -på fritidshem.
    Jag var inledande föreläsare och sa:

  328. "Ska vi inte dubbla summan?"
    Hon köpte det inte rakt av.

  329. Men det är viktigt att jobba ihop
    med politiker och chefer-

  330. -och medarbetare.
    Vi måste göra det utifrån och in-

  331. -så att de får rätt underlag
    i beslutsfattandet.

  332. Det där är det vi ska sträva efter.
    Hur får vi till det?

  333. Vad kan jag bidra med?

  334. Grunderna för att lyckas
    är det offensiva kvalitetsarbetet.

  335. Bo Bergman, och Bengt Klefsjö som jag
    jobbade med under hans sista år.

  336. Han är på "after work" nu,
    pensionerad.

  337. "Det känns mycket bättre, Lars.
    Nu är jag på after work igen."

  338. Vem är vi till för? Skapar vi bättre
    förutsättningar för att trivas-

  339. -må bra och lära sig?

  340. Inte?
    Då ska vi inte fortsätta göra så.

  341. Vi måste hela tiden tänka på det.

  342. Vi lade det här schemat.
    Skapade det bra förutsättningar?

  343. För vissa. Kan vi hitta andra sätt?

  344. Kan vi göra olika?

  345. Om ni vill göra lika
    är det bra att göra olika.

  346. Hur vet vi det?

  347. Ta reda på om det är ett bra sätt
    som leder i rätt riktning.

  348. Den svenska skolan har gått vilse.
    Vi utvärderar mer än nånsin-

  349. -men når inte bättre resultat. Vi kan
    inte kontrollera oss till kvalitet.

  350. Det är självklart att vi utgår ifrån
    styrdokument och uppdrag, o.s.v.

  351. Men kvalitet är ju nåt annat. Det är
    grundkravet, men sen gör vi det här.

  352. Eleverna ska inte vilja gå hem
    från fritids.

  353. Jag har jobbat i Uppsala
    med fantastiska Åsa Wiberg-

  354. -som var fritidspedagog
    och skolchef i många år.

  355. Hon sa: "De ska aldrig vilja gå hem.
    Det ska vara så himla kul."

  356. En del tänker: "Kan inte föräldrarna
    komma tidigare?"

  357. Men vi ska tänka
    att det ska vara wow hela vägen.

  358. Vi ställde inte upp stolar
    en kvart innan stängning.

  359. De ska känna att vi alltid är där.
    Man får lägga om schemat.

  360. Det ska inte kännas som att man är
    det de packar ihop. Hur känns det?

  361. Vilka frågor måste ni ställa
    för att förbättra ert arbete?

  362. Och hur ska ni få ärliga svar?

  363. Min pappa är på äldreboende
    i Falkenberg.

  364. Jag frågar pappa hur det är.
    Han är 83 år.

  365. "Det finns inget att klaga på."
    Vad blir det i en enkät?

  366. Mitten. Men jag känner pappa,
    och det är en tia.

  367. Är ni med? Det är inte så lätt.

  368. Vi måste veta på vilket sätt vi
    frågar och hanterar svaret.

  369. Återkoppla, förbättra och analysera.

  370. Vi måste definiera jobbprocesser.

  371. Syftet är att skapa bra
    förutsättningar-

  372. -under den totala skoltiden.

  373. Delaktighet. "Medskapande" är ännu
    finare. Man vill vara medskapare.

  374. Såklart vi kan göra förbättringar.

  375. Jag satt till ett och pillade.
    Och i morse pillade jag lite till.

  376. Man vill förfina och testa,
    och stämma av.

  377. Vi kan lära av varandra,
    och få input. "Det gick kanon."

  378. "Det blev katastrof. Gör inte det."
    Testa och sprid gott arbete.

  379. Det krävs engagerade ledare.
    Det är en viktig komponent.

  380. Lägg till, men ta inte bort.
    Nya arbetssätt ska förstärka-

  381. -annars låter man bli.

  382. Detta fanns i den fantastiska
    skolteatern ni såg.

  383. Den är gripande,
    med tanke på hur det är i Sverige-

  384. -och i världen de senaste åren.

  385. Det handlar om tillsammans
    från vårt ärliga nuläge.

  386. "Vi har massor av nyanlända hos oss."

  387. Resan börjar med
    tillit till en annan människa.

  388. Det har de inte kunnat göra.
    Det är ingångsvärdet.

  389. I andra fritidshem kanske man börjar
    här. Det är tryggt och stabilt.

  390. Föräldrarna är högskoleutbildade.
    Det är olika ingångsvärden.

  391. Det vi gör, vad ger det för resultat?

  392. Vi kom ända hit men inte hela vägen.
    De som står och stampar här då?

  393. De blir årets skolkommun.
    Hur långt hade de kunnat komma?

  394. Mät förbättringen.
    Det är det intressanta.

  395. Vi måste ta reda på om det blir
    bättre, lika eller sämre.

  396. Hur blir det för grupperna
    och individerna?

  397. Kulturen på skolan, och strukturerna.

  398. Så att man inte behöver stänga poolen
    för att ta en toapaus.

  399. Struktur- och kulturkvalitet
    är det viktigaste i ledarskapet-

  400. -och medarbetarskapet.
    Vi är ju kollegor.

  401. Och definiera "hur." Vi måste veta
    vart vi ska. Vi ska dit.

  402. Vi behöver en tydlig målbild. Det här
    är rimliga mål på en grundskola.

  403. Varje elev ska känna sig delaktig,
    trygg och må bra. Är det rimligt?

  404. Utveckla ett
    demokratiskt förhållningssätt.

  405. Det är viktigare än nånsin i dag.

  406. I demokratiutredningar ska vi ta det
    på allvar, kap 1 och 2 i läroplanen.

  407. Ta inte demokrati för givet.
    Det måste vi jobba med.

  408. Utifrån aktuell årskurs nå godtagbara
    kunskaper. Det är uppdraget.

  409. I allmänna lådan
    och Skolverkets bedömningsmatriser.

  410. Vi måste vara... Vad gör vi
    i varje årskurs för att...?

  411. Vilka behöver mer tid i sitt lärande?

  412. Hur använder man
    fritids- och skoltid på bästa sätt?

  413. Kontinuerligt utveckla
    sina kunskaper. Låter målen rimliga?

  414. Ja.
    Man behöver inte krångla till det.

  415. Vi har mål som vi jobbar för
    och sätter fokus på i allt vi gör.

  416. Jag vill veta när jag gör
    en viss aktivitet med de här tjejer-

  417. -om vi närmar oss målen.
    Blir det bättre?

  418. Är det fler som känner sig delaktiga
    eller når kunskapsmålen?

  419. Det är drivet.
    Uppdraget är hundra procent.

  420. Vissa tänker: "Det går aldrig."

  421. 15-20 % klarar aldrig målen.
    Men vi vet ju inte vilka de är.

  422. Vi måste utgå ifrån
    att alla ska fixa det.

  423. Jag har varit med om elever som har
    kommit till Sverige i femman...

  424. ...från svåra situationer, som har
    gått ur nian med MVG i alla ämnen.

  425. Vi måste satsa på alla. Vi vet inte
    vilka som kanske inte klarar sig.

  426. Man kanske jobbar med jättemånga
    som behöver stöd och hjälp...

  427. ...för att ens fungera med andra
    människor. Så har det sett ut.

  428. Då är det intressant att mäta
    förbättring. Resan är viktigare-

  429. -och bör uppmärksammas mer,
    än de som redan är här.

  430. Vi mäter förbättringar
    och kollar variationen.

  431. På en skola
    kan det vara stora variationer.

  432. Beroende på ämne,
    aktivitet, personal, o.s.v.

  433. För att lyckas måste man ha en plan.
    Har ni det?

  434. Vi har massor av planer!
    Hur många handlingsplaner som helst.

  435. Men det är ju inte så här enkelt.

  436. Det är bra med planer,
    men vi måste ha en beredskap.

  437. För det aldrig blir som planerat.

  438. Om det ska hända nåt
    så ändrar man i handlingsplanen.

  439. Vi måste ha beredskap
    för det vi inte ens anar.

  440. Den situationen har vi haft.

  441. När jag var rektor hade jag ingen
    tanke på att en jättevåg i Thailand-

  442. -skulle påverka vår verksamhet.
    Det var ofattbart.

  443. Skolsköterskan Elisabeth-

  444. -ringde på annandagen
    för att samla ihop krisgruppen.

  445. För att skapa beredskap och samarbeta
    måste man ha nåt man står för.

  446. En del har gjort tuffa resor.

  447. Jag kunde inte tänka mig hur det
    skulle bli som ny högstadielärare.

  448. Jag visste inte vad jag skulle jobba
    med. Eller, jag var ju utbildad.

  449. Jag skulle undervisa i SO,
    men fick göra mycket annat också.

  450. Det vet ni också.

  451. Jag blev förvånad
    över hur barn har det.

  452. Och lika glad över er betydelse.

  453. Det är kanske dig de kommer till
    när de vill berätta.

  454. Jag har fått höra från gamla elever
    om vikten att bli sedd och hörd.

  455. De skäms för att berätta, särskilt
    när det gäller våld i hemmet.

  456. Man måste samarbeta,
    för det är tungt.

  457. Man har kanske egna erfarenheter
    som påverkar.

  458. Det är därför vi måste samarbeta
    och hjälpas åt.

  459. Det måste göras systematiskt
    och i team för att fixa det.

  460. Man mäktar inte med
    om man har varit med på resorna-

  461. -med flickor med självskadebeteenden-

  462. -som man inte vet kommer till skolan.
    Det smyger ner i åldrarna.

  463. Vi måste jobba med
    den psykisk ohälsan-

  464. -och flickor som vi inte ser.

  465. Det är en viktig del av uppdraget.

  466. Alla ska få
    de bästa förutsättningarna.

  467. Skolan är den viktigaste
    skyddsfaktorn.

  468. Det är där de kan vila och vara.
    Då måste det funka där.

  469. Vad är viktigast att göra?

  470. Det här är en sammanställning
    från fritidshem i Uppsala, Nacka-

  471. -och det som avslutades,
    och startades i Gotland.

  472. Alla har jobbat med vad som är
    viktigast varje dag, vecka och månad.

  473. Man kom fram till att det var
    att se och bekräfta varje elev.

  474. Vad tycker ni? Hur ser rutinen ut?
    Det är stor skillnad på hur det görs.

  475. Om jag välkomnar dig
    och tittar dig i ögonen...

  476. ...kramar om dig. Det vill du inte.

  477. Det är ett sätt att göra det.
    Hur vi gör har stor betydelse.

  478. Positiv förstärkning.
    Elever som får mycket tillsägelser-

  479. -kopplat till sitt namn,
    vad händer med självkänslan?

  480. "Mitt namn förknippas med
    negativt beteende."

  481. Det finns strategier och metoder.

  482. Vad är viktigast varje vecka?
    Kommunicera vad som händer.

  483. Men inte bara aktiviteter,
    utan även syften och mål-

  484. -och kopplingen till läroplanen.
    En utvärdering om veckan som gick.

  485. Om vi får till det, får vi i gång
    dokumentationen av arbetet.

  486. Involvera och engagera eleverna,
    stäm av hur veckan var.

  487. Vad tar man med sig till nästa vecka?
    Lägg till syfte, mål och koppling.

  488. Ta fram förbättringsåtgärder
    varje månad. Engagera gänget.

  489. Vad gör vi nu? Vad ska vi tänka på?
    Hur ska vi planera?

  490. Var befinner sig eleverna
    i förhållande till målen?

  491. Gör mallar.

  492. Vad är fritidsgympa
    och kopplingen till läroplanen?

  493. Det här kan man lägga ut på nätet.

  494. "Nu kör vi fritidsgympa och jobbar
    med det här. Det är kopplat så här."

  495. Synliggör vårt uppdrag och yrke.

  496. Ni får alla bilder. Hör gärna av er
    om ni vill ha annat också.

  497. Vad är viktigast varje termin?

  498. Att göra
    en resultat- och processanalys.

  499. Hur ser vardagsarbetet ut?
    Gör man rätt saker på rätt sätt?

  500. Är det fler som mår bra
    och når målen?

  501. Vad ska vi förbättra
    och vad behöver vi hjälp med?

  502. Vi åtar oss detta,
    men behöver vi hjälp med detta.

  503. Det kan gälla bemanning eller
    lokalfrågor. Strukturkvalitetsfrågor.

  504. Och varje läsår. Vi måste analysera
    organisationen och kulturen.

  505. Arbetsmiljö. Men stanna inte där.
    Analys, inte bara utvärdering.

  506. Skolverket har sett att vi gör massor
    och utvärderar massor.

  507. Sen gör vi likadant igen, o.s.v.
    Vi står och gungar.

  508. Vi måste göra en analys.
    Varför blev det som det blev?

  509. Kan vi göra annorlunda
    när det inte funkar?

  510. Vad tar vi fram för förbättringar?

  511. Och vad åtar man sig? "Det här åtar
    vi oss på fritidshemmet."

  512. Men vi behöver hjälp med det här
    av kollegor och skolledning.

  513. Då får de möta det med ett åtagande.
    Är ni med på tanken?

  514. Ofta gör vi, utvärderar och gör om
    samma sak utan att analysera-

  515. -eller ta fram förbättringar
    och åtaganden.

  516. Sen ska man följa upp
    och ser om det blev bättre.

  517. Hjulet ska snurra
    i stället för att gunga.

  518. Processkvalitet relaterar till
    samspelet och pedagogiken.

  519. Vilket material man använder,
    innehållet, metoder, o.s.v.

  520. Lärandemiljön.
    Det är processkvalitet.

  521. Det kan vi jobba med och dela med oss
    av och resonera kring.

  522. Den kan få törnar, när nån alltid
    sticker hål på inspirationsballongen.

  523. "Det går ju inte för att..."

  524. Parkera frågorna
    till möten man jobbar med det.

  525. Ställ kraven då, men vid arbetsmöten
    måste vi fokusera på detta:

  526. processkvalitet.

  527. Vilka processer har vi på en skola?

  528. Hur vi tar emot elever är viktigt.

  529. Det finns olika sätt. Hur tar vi emot
    nyanlända mitt i läsåret?

  530. Inför ett nytt läsår?
    Vad är syftet med mottagandet?

  531. Gör vi likt eller måste det vara
    unikt? Och hur gick det?

  532. Den frågan är intressant.
    "Gjorde vi samma? Nej."

  533. Hur gjorde du?
    Det verkar ha gått bra.

  534. Syftet är att elever ska känna:
    "Wow, vilken tur att vi får gå här"-

  535. -"på det här fritidshemmet."

  536. Har ni en undervisningsprocess
    på skolan?

  537. Det blev väldigt tyst.
    Annars får vi ringa hit Björklund.

  538. Såklart vi har det. Sen har vi
    övergångarna, mellanrummen.

  539. Där händer mycket
    som ni får ta ansvar för.

  540. Sen har vi det lite tyngre.
    Där kom den.

  541. Den knyter ihop det här.
    Apropå hur en dag ser ut.

  542. Hur ett läsår ser ut.

  543. Det är viktigt att ha koll på. Ni kan
    t.ex. ta ansvar för en process-

  544. -och de andra
    i samspel med andra pedagoger.

  545. Vi ska jobba hälsofrämjande
    och förebyggande.

  546. Då måste man komma in tidigt med den
    kompetensen, redan vid planeringen.

  547. Vad ska vi tänka på nu? Vi är steget
    före för att inte misslyckas.

  548. Varför utsätta elever för det
    i onödan?

  549. Det kommer ändå bli saker
    som går tokigt.

  550. Men vi kan minimera det.

  551. Och avslutningsprocess.
    Man måste jobba med processerna-

  552. -systematiskt och ansvarsfullt.

  553. Kommunerna jag jobbar med försöker
    knyta ihop fritidshem med helheten.

  554. Hjulet måste snurra.
    Man måste putta på och jobba på.

  555. Titta på ett exempel på
    hur man kan jobba.

  556. Det är svårt för mig
    som analog inföding.

  557. Jag kan behöva en Homo zappiens.

  558. Jag har försökt, tack vare
    min systerdotter Johanna-

  559. -som gjorde ett specialarbete
    och skickade ut en enkät-

  560. -som var enkel och snygg.
    Jag har testat att göra det också.

  561. Det gick väl så där.
    Men det är tydligen enkelt.

  562. Jag ska visa hur man kan jobba.
    Det finns ett syfte.

  563. Ni kan fundera på det.
    Ser ni längst bak?

  564. Är det ett hyfsat syfte?
    Landar det hyfsat?

  565. Utifrån styrdokument
    genomföra verksamheten-

  566. -och ge de bästa förutsättningarna.

  567. Det låter väl hyfsat generellt?

  568. Allt vi gör
    ska leda till att vi uppnår syftet.

  569. Poängen är att planera verksamheten
    så att eleverna når målen.

  570. "Stämmer inte alls,
    till viss del, till stor del, helt."

  571. "Vet ej" är också
    ett viktigt alternativ.

  572. Enkäten finns på Google.

  573. Vi tar emot
    så att varje elev känner sig sedd.

  574. När man jobbar med sånt här
    är upplevelsen viktigast.

  575. Sen tittar vi efter mönstret.

  576. Jag tyckte så här, vissa tyckte si.

  577. De som skriver "jajamän" på allt,
    visa hur ni planerar och gör.

  578. Man måste jobba igenom
    fritidsprocessen.

  579. "Det här gör vi likt,
    det här får bli unikt."

  580. Vissa tänker:
    "Då får man inte tänka själv."

  581. Därför är det viktigt att diskutera.
    "Det här vinner vi på att göra likt."

  582. Men man får göra så här.

  583. Tanken är att stämma av
    och skatta fritidsprocessen.

  584. Formulera och fånga den. Gör ni det
    i Google Drive får ni en idébank.

  585. Det är ett effektivt sätt
    att se vad ni gör och hur ni jobbar.

  586. Sen kan man bestämma hur man gör
    gemensamt och skatta det.

  587. Alltid jaget först
    och sen tillsammans.

  588. Man kan även titta på skolans kultur
    och struktur på det sättet.

  589. Arbetssättet är en självskattning-

  590. -och självutvärdering.
    Då behövs ett skattningsverktyg.

  591. Här är Skolverkets alternativ.
    Jag lade till "vet ej".

  592. Det viktigt att kunna säga det.

  593. Misstaget är att fylla i det vi tror
    i stället för fakta.

  594. När man har gjort det.
    Vad ska jag förbättra?

  595. Vad ska vi på fritidshemmet göra?

  596. "Det här gör jag.
    Jag gör minsann detta."

  597. På fritidshemmet gör vi detta.
    I laget gör vi detta, o.s.v.

  598. Är ni med på ansvarskedjan?

  599. Vi kan be om hjälp.

  600. Men då har vi bestämt oss
    för vad vi kan göra.

  601. Det är ett ständigt pågående arbete
    med planeringen.

  602. Det är som en spiral som utvecklas.

  603. Relatera processkvalitet
    till resultat.

  604. Känner sig fler delaktiga, trygga
    och mår bra?

  605. Är det fler som når målen,
    godtagbara kunskaper i alla ämnen-

  606. -när man har gjort jobbet?
    Ni ska fråga hur det går-

  607. -och lägga upp arbete utifrån det.

  608. Det är viktigt. Omsorg, lärande,
    utveckling. Vi behöver alla stegen.

  609. Sen ska vi ha en nöjd minister.

  610. Nu är de lite nöjda, för tornet
    i Pisa börjar räta på sig.

  611. Hoppas att det inte blir rakt,
    då är det inte sevärt.

  612. Men problemet kvarstår:
    Skillnaderna är enormt stora.

  613. Det är du och kollegorna
    som ger möjligheten-

  614. -till de som inte har det så lätt.

  615. Relatera processerna till kvalitet.

  616. Tänk på följande:

  617. Är det vi gör begripligt för mig?

  618. Eller gör jag det bara för att?

  619. Tänk även från ett elevperspektiv
    om strukturen är begriplig.

  620. Är det begripligt?

  621. "Ja." Eller: "Nej, det är det inte."
    Då får vi stanna upp.

  622. Är det hanterbart?

  623. Ja, jag begriper och kan hantera det.

  624. Det viktiga syftet: Vad är meningen
    med detta? Varför gör jag detta?

  625. Man måste kunna svara på det
    fem gånger kanske.

  626. "Nu förstår jag syftet."
    Visst känner ni igen det från KASAM?

  627. Begripligt, hanterbart och
    meningsfullt. Ha det som en check-

  628. -när ni tittar på
    en planering eller elev.

  629. Är det begripligt,
    hanterbart och meningsfullt?

  630. Glöm inte att det inte gör nåt
    om det är lite roligt också.

  631. Det ska vara kul att gå till jobbet,
    eller hur?

  632. Vi måste hjälpas åt med det.
    Annars blir det jobbigt.

  633. Det är många dagar
    man är i skolan som elev.

  634. De är viktiga och självklara
    men vi tappar bort dem-

  635. -i vår vardagshets.
    Vi behöver stanna upp.

  636. Jag har själv en inre kompass.
    När jag var en ung rektor-

  637. -fick jag mina barn. Ville jag
    att de skulle gå i min skola?

  638. Om svaret är nej
    kan jag inte låta andras barn gå där.

  639. Sen tog jag det längre.
    Hur är det med personalen?

  640. Är det nånstans som jag inte vill?
    Då blev det jobbigt.

  641. Hur hanterar jag det?

  642. Det är viktigt att gå till oss själva
    om hur man vill ha det för sina barn.

  643. Hur vill jag att det ska vara?
    Men vi är olika där.

  644. Vi måste hitta lösningar.
    Men det viktigt med en inre kompass.

  645. Jag har varit med
    och byggt gymnasieskolor.

  646. Det kan bli tufft för en framgångsrik
    skola som får konkurrens-

  647. -och måste ta andrahandssökanden.

  648. Jag har hört folk som sa
    att de hade fått fel elever.

  649. "Och som ny chef ska du lösa detta."

  650. Fel elever? Vem har fått rätt, då?

  651. De kunde t.o.m. namnge skolan.

  652. "När hände detta?"
    - "1993 började det."

  653. "Sen 1993?"
    - "Ja, det är jobbigt."

  654. "De kan inte bete sig
    och har fel kunskaper."

  655. Hur många här har barn?

  656. Hur många vet inte? Man kan ha ändå.

  657. Ni som tror att ni har barn,
    fick ni fel barn på BB?

  658. Nej, man får ofta rätt barn.
    Och vi skickar rätt barn till skolan.

  659. Men de är utmanande ibland. Det är
    inte bara guld och gröna skogar.

  660. Det går upp och ner.

  661. Vi måste tänka
    att vi har rätt elever.

  662. Vad ska jag göra när det ser ut
    så här? Vad gör vi tillsammans?

  663. Utmaningen och belöningen är
    häftigare när vi lyckas.

  664. Man måste erkänna att man aldrig har
    jobbat med den problematiken.

  665. Då är jag professionell. "Personkemin
    funkar inte. Kan jag få hjälp?"

  666. Var professionella och hjälps åt.

  667. Prova nya arbetssätt.
    Mer av samma funkar inte.

  668. Vi måste göra annorlunda,
    behoven har ändrats.

  669. Det här är ett bra exempel.
    Man får använda en annan teknik.

  670. Allt handlar om mötet.

  671. De kan hjälpa oss,
    om man vänder på det.

  672. Man behöver inte vara rädd för att
    vara sämre på det än eleverna.

  673. De kan hjälpa dig,
    om du har rätt bemötande.

  674. Medarbetarskap handlar om
    en gemensam idé utifrån uppdraget.

  675. Förtroende och öppenhet,
    gemenskap och samarbete.

  676. Engagemang och mening,
    ansvar och initiativ.

  677. När vi jobbar med sånt här... Hur
    många jobbar i fristående verksamhet?

  678. Hur många jobbar i kommun? De flesta.

  679. I kommuner är de väldigt stolta.

  680. "På HR vet vi precis vad
    ett medarbetarskap är hos oss."

  681. Just nu jobbar jag med Riksbyggen.

  682. I en kommun hade man ISAK.

  683. Så skulle alla vara.
    ISAK skulle alla känna till.

  684. Då är man initiativrik,
    samarbetsvillig, kompetent...

  685. Ansvarsfull och kompetent.

  686. På en skola frågade jag:
    "Hur är det med ISAK?"

  687. De tittade på varandra,
    och nån säger: "Vem är Isak?

  688. Och en säger:
    "Han jobbar väl på förvaltningen."

  689. Alla blir inte så
    för att man tar fram ett dokument.

  690. Vi måste tro på det,
    engagera oss och hjälpa varandra.

  691. Det är bra med den utgångspunkten.
    Det är ni som gör jobbet.

  692. Det är där kvaliteten uppstår.
    Men man måste förstå sina roller.

  693. Det är bra att träffas, dela med sig
    och lära känna varandra.

  694. "Nu är det så här för mig."
    Det är inte alltid på topp där hemma.

  695. Men man måste vara professionell.

  696. Då måste man hjälpas åt.
    Men ibland bör man stanna hemma.

  697. För vi har inte råd,
    ur ett elevperspektiv-

  698. -att inte vara närvarande.

  699. Vart vill vi? Hur ska vi nå målet?
    Jag är med på resan.

  700. Och sen, åtaganden. "Vi åtar oss
    detta och vill ha hjälp med detta."

  701. Det är en ständig dialog.
    Hela tiden pågående.

  702. Inte en monolog - dialog.
    Kommunikation, inte information.

  703. Vi kommunicerar. Släpp prestigen.
    Den är allra mest förlamande-

  704. -och lägger sig som en blöt filt.

  705. "Om de som inte förstår varandra
    förstår det"-

  706. -"förstår de bättre än om de inte
    förstår att de inte förstår."

  707. Det kör ihop sig.
    Kommunikationen är utmaningen.

  708. Kommer ni ihåg den här? Klänningen.
    Vad är det för färg på den?

  709. Vad säger ni? Hur många ser
    guld och vitt? Upp med en hand.

  710. Hur många ser blå och svart?

  711. Vilka har rätt, vilka har fel?

  712. Va?

  713. Det blev krig där hemma.
    Bara jag såg guld och vit.

  714. Hela familjen var emot mig.
    Är det fel på mig eller?

  715. Ja, det var fel på mig!

  716. Men det beror på hur ljuset faller
    och hur ögat ställer om.

  717. Jag var tvungen
    att ta reda på svaret.

  718. Den är blå och svart.

  719. Det sorgligt
    för oss andra som trott fel.

  720. Här går jag med min fina klänning
    som jag trodde var guld och vit.

  721. Jädra fiasko.

  722. Vilket håll snurrar hon åt?
    Medurs, moturs eller både och?

  723. Vad säger ni?

  724. Hur många ser medurs?

  725. Nu påverkar jag.

  726. Hur många ser moturs?
    Upp med en hand.

  727. Hur många ser både och,
    att hon byter?

  728. Vissa ska alltid vara märkvärdiga.
    Det vet ni.

  729. Det är jättekul med ingenjörer.

  730. "Vad är rätt?"
    -"Ingen aning."

  731. Jag är så begränsad
    att jag ser bara medurs.

  732. Jag har försökt reda ut det i tre år.

  733. Jag trodde att suddigare
    skulle bli lättare, men nej.

  734. Vi uppfattar saker olika,
    och då blir det missförstånd.

  735. Om man tittar på det här testet...

  736. ...så får man fundera.

  737. Martin Ingvar,
    läkaren som forskar om hjärnans roll-

  738. -gav sig in i
    frågan om betyg i årskurs 4.

  739. Om han kan ge sig in i skolan
    kan jag bli hjärnforskare.

  740. Därför gör jag
    på det här vetenskapliga sättet.

  741. Det är väldigt grundliga kunskaper.

  742. Vi vet att höger styr vänster.

  743. Ni som hade medurs kan fundera lite.
    Var har ni er preferens?

  744. Helheten, det kreativa, visuella,
    det icke-rationella, o.s.v.

  745. Ni som såg moturs
    kanske börjar pussel från mitten.

  746. Ni andra börjar med ramen runt.

  747. Hur ni sätter er i salen
    påverkar också.

  748. Hur är det där? Detaljer, logik...

  749. Vissa tröttnar på detaljer.

  750. "Det skiter jag i,
    vi tar de stora dragen."

  751. Detaljerna kanske är viktiga.

  752. Lite ordning och redan.

  753. Skolverket har tagit fram lite
    forskningen.

  754. En del är gammal, men intressant.
    Titta på höger och vänster.

  755. Jag lägger två yrken här.

  756. Lärare. Del för del,
    tydliga gränser, olika ämnen.

  757. Tar hand om sin del, den ena leder
    och den andra assisterar.

  758. Här...

  759. Helhet, gör många saker,
    samspel, alla gör allt.

  760. Den ena börjar, den andra tar vid.

  761. Det är intressant.

  762. Det finns andra forskare, som Claes
    Janssen, som också är intressanta.

  763. Sen handlar det nog snarare om
    fram- och bakdelen av hjärnan.

  764. Ni som hade lite både och
    klarade antingen inte testet-

  765. -eller så använder ni båda
    hjärnhalvorna. Det slår oss andra.

  766. Det jag vill säga är att vi ska vara
    försiktiga när vi värderar.

  767. Vi uppfattar saker olika,
    inte rätt eller fel.

  768. Ju klokare vi blir desto lättare.
    Håll i, håll ut och håll ihop.

  769. Det är viktiga ledord. Jag har
    tre exempel på framgångsfaktorer.

  770. Kunskap: Ni kan ert fritidshem
    och era elever bättre än nån.

  771. Kommunicera och dokumentera det.

  772. Uthållighet och rätt inställning
    till vårt uppdrag.

  773. Det är jobbigt om vi är uthålliga
    men har fel inställning.

  774. Eller hur?

  775. Jag jobbar inom kommunen
    men är uppväxt i ett företagarhem.

  776. Ishotellet i Jukkasjärvi.
    Hur många ville med på den resan?

  777. Vi bygger ett ishotell.
    Folk från hela världen kommer.

  778. Och det smälter varje år.
    Men vi bygger nytt.

  779. Det gör de.
    Och nu vill alla vara med.

  780. Pär Johansson från Glada Hudik
    jobbade med särskola.

  781. Han hade inte kunskaperna,
    och var ärlig med det.

  782. Det är häftigt
    hur långt man kan komma.

  783. Gekås Ullared.
    Vi har nån från Apelskolan.

  784. Kolla. Ni fattar vad jag menar.

  785. Göran Karlsson! Man köper det
    man inte anade att man behövde.

  786. De säljer 100 000 fryspåsar
    varje dag!

  787. Fem miljoner människor handlar för
    fem miljarder där varje år.

  788. Det är helt otroligt.
    Man köper det man inte behöver-

  789. -vilket man inser när man kommer hem.
    Men jag måste dit igen. Genialt.

  790. Camping, hotell och flygplats
    blir det nog snart.

  791. De har inte lagt en krona
    på marknadsföring.

  792. Det är mun till mun.
    Är det bra så snackas det om det.

  793. Hjalmar Gullsbergs ord
    är mina ledord.

  794. Innan ni tar paus
    ska jag berätta nåt.

  795. Jag har alltid trott på succé,
    men det blir ju fiasko ibland.

  796. Men en sak blev en succé
    även om det var låg kvalitet.

  797. När jag läste Religion A
    trodde jag att jag kunde allt-

  798. -men man kunde ju ingenting.

  799. Men i början hade vi en metodiklärare
    som bad oss göra en lärobok.

  800. Jag såg den framför mig.
    "Vi gör en lärobok som vi säljer."

  801. Mina kursare
    tänkte bara på nästa kurs.

  802. Boken "Tro, trend eller tragedi"
    såldes i 10 000 exemplar!

  803. Den handlar om nya religioner
    och är en katastrof.

  804. Den skrevs i en härlig iver.
    Den är inte så pjåkig.

  805. Vi fick åka till Indien
    och avsluta våra studier där.

  806. Det har varit ett skolprojekt där
    som pengarna har gått till.

  807. Jag flyttade till Stockholm
    som SO-lärare.

  808. På Björknässkolan såg jag 30 exemplar
    av "Tro, trend eller tragedi."

  809. Jag och niorna skulle besöka
    Hare Krishna, kapitlet jag skrev om.

  810. I Fridhemsplan mötte vi en guru
    som vi sattes oss runt.

  811. Han visade upp läroböcker
    och kommenterade dem.

  812. Han tar upp den sista och säger:
    "Det här är den värsta."

  813. Man har ju byggt upp tillit med
    elever, så de förstår blickarna.

  814. Det är härligt när de respekterar
    det. "Det är din bok", skrek de.

  815. Det blev lite krystat.

  816. Jag hittade denna som är bra när det
    känns tungt, vilket det kan bli.

  817. Det är ett underbart diagram.

  818. Om man följer det garanterar jag
    att livet blir annorlunda.

  819. Om man följer det garanterar jag
    att man kommer sova gott om nätterna.

  820. Här är det.

  821. Har du ett problem i ditt liv?

  822. Inte?

  823. Varför oroa sig?

  824. Har du ett problem? Ja?
    Kan du göra nåt åt det? Ja?

  825. Varför oroa sig?

  826. Har du ett problem? Ja?
    Kan du göra nåt åt det? Inte?

  827. Varför oroa sig?
    Eller hur? Varför oroa sig?

  828. Svårare än så är det inte.
    Tack för att ni lyssnade.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Trivas, leka och lära

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Enligt skollagen ska fritidshem stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Lars Gustafsson är organisationskonsult och chefsutbildare och talar om hur man tillsammans i fritidshem och skola ska arbeta så att varje elev får den bästa möjliga resan mot målen. Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagogik, Grundskolan, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Trivas, leka och lära

Enligt skollagen ska fritidshem stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Lars Gustafsson är organisationskonsult och chefsutbildare och talar om hur man tillsammans i fritidshem och skola ska arbeta så att varje elev får den bästa möjliga resan mot målen. Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Fritidshemmets miljöer

Anneli Hippinen Ahlgren är adjunkt och doktorand vid Stockholms universitet och föreläser om miljöer och didaktik i förhållande till verksamheten på fritidshem. Vilka perspektiv har barn på fritidshemmets miljö? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Förstärkt läraruppdrag på fritids

Line Isaksson är utvecklingslärare och ledamot i Lärarförbundets styrelse och föreläser om systematiskt kvalitetsarbete på fritidshem. Hur kan man stärka elevers lärande och hur skapar man en bättre arbetsmiljö för pedagogisk personal? Hur kan kvalitetsarbete bli en kontinuerlig del av verksamheten? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Lärande och utveckling i fritidshemmet

Föreläsning med Ann S. Pihlgren, fil.dr i pedagogik, om förtydliganden och förändringar som gjorts i lgr 11 och Skolverkets nya allmänna råd för fritidshem om fritidshemmens uppdrag. Vad innebär dessa förändringar för lärande och lärare? Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Barn som ställer extra krav på verksamheten

Hur kan man ge alla barn en känsla av sammanhang på fritids? Kenth Hedevåg är specialpedagog och berättar om hur du som pedagog kan gå från teoretisk förståelse till pedagogiska strategier. Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolval - lek eller nytta?

Vi tittar närmare på skolornas demokratiuppdrag och hur ett skolval passar in i den bilden. På närmare 1 800 skolor landet över har det arrangerats skolval. Här möter vi elever och lärare från skolor med olika sätt att förbereda sig. Demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) och Mattias Hallberg, ordförande i Sveriges elevkårer, berättar hur de ser på skolvalens roll.

Fråga oss