Titta

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Om UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Föreläsningar från kunskapskonferens om diskrimineringen av muslimer i ljuset av etnisk profilering. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Till första programmet

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer: Diskriminering av franska muslimerDela
  1. Det finns inga bevis på hur
    identitetskontrollerna sker i Frankrike.

  2. Som ni säkert vet, är situationen i
    många länder - och särskilt i Frankrike-

  3. -väldigt svår för muslimer.

  4. Och för alla som inte tillhör
    den republikanska gemenskapen.

  5. Ända sedan franska revolutionen
    utgör folket ett stort "vi".

  6. Fransmännen utgörs inte av minoriteter
    eller undergrupper.

  7. Det finns bara fransmän,
    oavsett härkomst eller kön.

  8. Detta inkluderande "vi"
    blir alltså i dag ifrågasatt.

  9. När jag säger "i dag"... Jag hörde det
    i morse och det stämmer bra.

  10. Rasismen breder ut sig.

  11. Ofta tar denna rasism på sig
    en ädel mask.

  12. Man kallar den "det sekulära samhället".
    - Martine, du nämnde det i morse.

  13. Eller - i dagens kontext -
    "kampen mot terrorismen".

  14. Och - det nämnde du också i morse
    med burkinin - "jämställdhet".

  15. Alltså är situationen väldigt svår.

  16. Men i dag är jag oerhört stolt.

  17. Vi har fått ett viktigt domslut
    av Högsta domstolen.

  18. Det ingjuter hopp i mig.

  19. Jag känner mig lite generad gentemot
    mina medarbetare och klienter.

  20. De första jag delar med mig av mina
    analyser av domslutet, blir ni.

  21. Jag läste om beslutet på planet i går,
    så jag har inte hunnit ta upp det.

  22. Det är en stor seger.

  23. Jag vill gärna berätta
    om den här segern.

  24. Jag hade fått i uppdrag
    att prata om ett bredare ämne.

  25. "Ethnic profiling",
    alltså etnisk profilering.

  26. Rasdiskriminering i relationen
    mellan polis och civila-

  27. -vid s.k. rutinkontroller.

  28. Alltså, slumpmässiga kontroller
    som organiseras av fransk polis.

  29. Jag känner inte till svensk praxis-

  30. -men i Frankrike patrullerar polisen och
    gör kontroller. Jämt på samma individer.

  31. Jag tänker inte...
    Jag har relativt lite tid på mig.

  32. Jag tänker inte prata om lagarna
    kring antiterrorism eller om burkinin.

  33. Jag ska bara prata om
    etnisk profilering-

  34. -och om skärningspunkten
    mellan polis och medborgare.

  35. I min mening kommer det att bli
    en ingång till terrorism-

  36. -och till polisvåld.

  37. Som ni vet är identitetskontrollen ofta
    det första mötet man har med polisen.

  38. Det jag också ska prata om
    - därför har jag valt att begränsa mig-

  39. -är min egen erfarenhet, som jag
    tror kan komma till nytta här i Sverige.

  40. För oss tog det sju år, men jag
    är säker på att det går fortare för er.

  41. Jag riktar in mig på tre saker.

  42. Jag ska prata om det här rättsfallet
    och valet av strategi.

  43. Antingen "quick and dirty"
    - snabbt och smutsigt-

  44. -eller en mer inkluderande tvist
    tillsammans med civilsamhället.

  45. Punkt två handlar om själva tvisten.

  46. I punkt tre pratar jag om domslutet.

  47. Jag måste erkänna att jag som advokat
    inte kände till "quick and dirty".

  48. Det motsvarar en förfrågan
    jag fick år 2009-

  49. -från advokaterna inom organisationen
    Open Society Justice Initiative.

  50. Den har spelat en betydande roll-

  51. -inom det jag ska ta upp,
    nämligen juridiska förfaranden.

  52. Jag träffade organisationen 2009 efter
    att man hade finansierat en rapport-

  53. -som hade gjorts av sociologer-

  54. -på Collège de France - CNRS -
    en ärofylld och väl ansedd institution.

  55. Det har en inverkan på rättsproceduren.

  56. 2009 gjorde CNRS en rapport-

  57. -om sättet som Parispolisen
    gör identitetskontroller på.

  58. Med en referensindivid som bas-

  59. -d.v.s. så som man tänker sig
    en "etnisk fransman".

  60. Vilket ju inte existerar.

  61. Men en "referensindivid",
    d.v.s. en vit man i vardagskläder.

  62. Hur kontrollerar man en sån person?

  63. För det första kontrolleras denna
    referensindivid nästan aldrig.

  64. Däremot...

  65. Och det har sociologerna understrukit...

  66. På en referensindivid som kontrolleras-

  67. -kontrolleras sexton araber
    och tio svarta.

  68. Och nu pratar vi rutinkontroller-

  69. -där syftet inte är en rättslig åtgärd-

  70. -eller ens en identitetskontroll-

  71. -då man tar med personen
    till polisstationen.

  72. Det är bara rutinkontroller.

  73. Många sociologer fastställde att de var
    onödiga, att det var sociala kontroller.

  74. De fyllde ingen funktion
    vad gäller uppdagande av lagbrott.

  75. Med denna rapport gick Open Society
    till de politiska institutionerna.

  76. "Ni har ett verkligt problem med
    rasdiskriminering, precis som USA."

  77. "Vad ämnar ni göra?"

  78. Då satt president Sarkozy vid makten.

  79. Hans administration svarade
    att det var ett amerikanskt infall-

  80. -och att etnisk profilering
    inte existerade i Frankrike.

  81. Då vände sig organisationen
    till jurister och ställde frågan-

  82. -om man kunde få en juridisk lösning
    på det sociologiska fastställandet-

  83. -i form av fällande domar.

  84. Det var då jag kom i kontakt med dem,
    och nu måste jag presentera mig.

  85. Jag är advokat i Paris men även
    medlem i advokaternas fackförbund.

  86. Fackförbundet specialiserar sig
    på mänskliga fri- och rättigheter-

  87. -och arbetar främst
    med utsatta folkgrupper.

  88. Det kan vara inom invandrarrätt,
    straffrätt eller socialrätt.

  89. År 2005 började några av oss
    i fackförbundet reflektera-

  90. -över vår uppgift som advokater under
    upploppen som ägde rum det året.

  91. För dem som har glömt...

  92. 2005 kontrolleras två pojkar
    - Zyed och Bouna - av polisen.

  93. De har varit med om proceduren
    ett antal gånger, det är ramadan-

  94. -de kommer för sent hem...
    De vill helst slippa, så de flyr.

  95. Fortsättningen kan ni. Barnen dog.

  96. Det var grunden till upploppen
    som varade i nästan två månader.

  97. I sin tur la de grunden till
    statens "högsta beredskap"-

  98. -som återkommer nu med terrorismen.

  99. Efter dessa händelser
    beslutade vi i facket-

  100. -att arbeta med icke-diskriminering.

  101. Vår analys av upploppen-

  102. -var att om barn och ungdomar
    satte eld på sina egna skolor-

  103. -tydde det på att republiken hade missat
    nåt: sitt löfte om jämlikhet.

  104. Särskilt mot ungdomarna
    i s.k. utsatta bostadsområden.

  105. Vilket i klartext betyder arabiska,
    svarta och/eller muslimska ungdomar.

  106. Det är alltså mot denna bakgrund
    som vi träffade Open Society.

  107. De fick upp ögonen för oss genom ett
    fall som jag hade pläderat med vänner.

  108. En liten parentes. De juridiska
    konsekvenserna blev nämligen viktiga.

  109. Vi åtalade franska staten
    i samband med gruvstrejker-

  110. -alltså strejkande gruvarbetare.

  111. Det här var 1948. Vissa fick sparken
    och vissa fick fängelsestraff-

  112. -därför att de hade vågat strejka.

  113. Att väcka åtal mot staten
    för något som inträffat 1948-

  114. -kan verka lite galet,
    eftersom preskribering tillämpas.

  115. Galet, ja. Men idén bakom
    - och det är av stor vikt-

  116. -är idén om vinst trots förlust.

  117. Man vet att man förbereder ett mål
    som inte håller juridiskt-

  118. -men som man vinner politiskt.

  119. Man använder rättsprocessen
    som ett forum. Och det gjorde vi.

  120. Jag närmar mig slutet.

  121. Vi vann målet mot all förväntan
    vid hovrätten i Versailles.

  122. Högsta domstolen upphävde domen,
    men då var "skadan" redan skedd.

  123. Man gjorde en film och skrev en bok
    om fallet, och båda fick stor publik.

  124. Det fick som följd att en minister sa:
    "De där människorna får inte förlora."

  125. Med "de där människorna" menade han
    gruvarbetarnas barn och barnbarn.

  126. Det fanns bara en 95-årig klient kvar.

  127. Parlamentet röstade fram en lag som
    gjorde det möjligt för oss att vinna-

  128. -så att skadestånd kunde betalas ut.

  129. Vi skulle förlora på det juridiska
    planet, men vann på det politiska.

  130. Vi fick igenom en lagändring.

  131. I denna kontext kom Open Society
    in i spelet och bad oss-

  132. -att fundera över hur man kunde
    attackera den etniska profileringen.

  133. Nu kommer ni att förstå varför jag
    kallade denna del för "quick and dirty".

  134. Jurister som pratar sinsemellan-

  135. -diskuterar
    hur man uppnår resultat fort-

  136. -för att snabbt hamna hos Europeiska
    domstolen för mänskliga rättigheter.

  137. Där var vi oense. Vissa ville skynda på
    för att snabbt komma till Strasbourg.

  138. Vi andra -
    jag och två advokatvänner till-

  139. -menade att vi inte kunde sy ihop
    ett sådant mål utan folket.

  140. Att bara göra det jurister emellan
    gav ingen chans till seger.

  141. Om vi ändå hade vunnit, hade
    domstolsbesluten varit oanvändbara-

  142. -eftersom allmänheten inte hade varit
    informerad eller delaktig.

  143. Allt som oftast-

  144. -innebär inte ett bra domstolsbeslut
    att samhället förändras.

  145. För det första är det ingen lag och för
    det andra är inte folket drivande.

  146. Således beslutade vi tillsammans med
    Open Society och advokatsamfundet-

  147. -att sy ihop ett mål
    med en dubbel strategi.

  148. Civilbefolkningen skulle mobiliseras
    samtidigt som man skapade en tvist.

  149. Första delen
    som man kallar påverkansarbete...

  150. Advokater ihop med Open Society
    är svårt att sälja in hos allmänheten.

  151. Vi kontaktade våra yrkesorganisationer
    - ett advokat- och ett domarsamfund.

  152. Sedan tog vi kontakt med
    olika föreningar-

  153. -för vilka advokater, domare
    och åklagare är samma sak.

  154. Om man vill bygga ett mål måste man
    ha kontakt med riktiga människor.

  155. Målen hamnar aldrig hos advokatbyråer.

  156. Kontakten med föreningar
    är det allra viktigaste.

  157. Hur blir man legitim inför - inte
    klienter, dem hittar man inte genast-

  158. -men inför en viss grupp medborgare?
    Nu kommer en anekdot.

  159. För att återknyta
    till målet från 1948...

  160. I början var det svårt att åka ut-

  161. -till förorterna och berätta
    vad vi ville göra.

  162. Ofta drev man med mig-

  163. -eller en reaktion som jag väntade mig
    och som jag förstod:

  164. "Varför prata om problemet
    med ständiga kontroller"-

  165. -"med advokater vi inte känner när det
    är Barça-Real Madrid på tv i kväll?"

  166. En sån match får en att glömma
    allt det tråkiga för en liten stund.

  167. "Vill jag engagera mig i åratal framöver
    i ett mål med folk som jag inte känner?"

  168. I norra Frankrike exempelvis...

  169. ...blev vi inte så väl mottagna
    när vi förklarade våra intentioner.

  170. Men en ung rappare
    hjälpte oss på traven.

  171. En ung rappare
    sa att han visste vilka vi var.

  172. Det är en fin historia. Han berättade
    för 50-talet ungdomar som var där-

  173. -att han hade för avsikt att lita på oss
    eftersom hans far var gruvarbetare.

  174. "Min farfar var gruvarbetare och de
    hjälpte honom. Så jag litar på dem."

  175. Med detta ville jag visa
    hur oumbärlig denna kontakt är.

  176. Tillit och legitimitet behövs
    för att bygga ett mål.

  177. Tack vare det fantastiska som inträffade
    kunde vi bygga vårt mål.

  178. Först föreningar alltså,
    sedan nationella organisationer.

  179. De sistnämnda var inte...

  180. De stora organisationerna
    för mänskliga rättigheter-

  181. -var inte speciellt mottagliga för
    problemet. Men de anslöt sig till oss.

  182. Det är också oumbärligt.

  183. Jag nämner inga namn, men några
    organisationer insåg att kampen var bra.

  184. Det är viktigt,
    och jag ska förklara varför.

  185. Internationella organisationer
    är oumbärliga.

  186. Human Rights Watch, Open Society...

  187. För påverkansarbete
    behöver man pengar.

  188. När jag säger "pengar", menar jag folk
    som är medieproffs, som har byråer-

  189. -och som kan betala klienternas
    tågbiljetter när de ska till Paris.

  190. Det är av yttersta vikt.

  191. Arbetet skedde på flera fronter.

  192. Första framgången kom 2012.
    Hollande som blev president-

  193. -hade gjort ett viktigt vallöfte: "Jag
    ska avskaffa den etniska profileringen."

  194. Ni vet säkert det här... Om ni inte vet,
    får ni ett juridiskt svar i dag.

  195. Om jag står inför er i dag,
    är det för att respektive president...

  196. Han hade lovat att ett kvitto
    skulle utfärdas för varje kontroll.

  197. Alla kontroller skulle ha kvitton så att
    polisen kunde rättfärdiga kontrollen-

  198. -och kanske friskriva sig från ansvar
    vid anklagelser om diskriminering.

  199. Det här var alltså ett av
    presidentkandidatens vallöften-

  200. -men det första han gjorde avkall på
    tre veckor efter valet.

  201. Han kunde inte genomföra det
    för att polisen motsatte sig.

  202. Under förarbetet
    bad vi också om en ändring-

  203. -av bestämmelserna
    i artikel 78-2 i brottsbalken.

  204. Det är lagarna som reglerar
    identitetskontrollerna.

  205. Man får bara göra identitetskontroller
    på tre premisser:

  206. 1. Bar gärning.

  207. Polisen såg att jag rotade i hans fickor
    för att ta hans plånbok.

  208. Enkelt.

  209. 2. Ett juridiskt krav
    från allmän åklagare.

  210. I går försvann flera plånböcker här.

  211. Polisen kontrollerar mig därför att man
    hörde talas om en skallig man på 1.82-

  212. -som såg lömsk ut. Jag kontrolleras.

  213. 3. Störande av allmän ordning.

  214. Man tycker att mitt och mina vänners
    beteende stör den allmänna ordningen.

  215. Typexemplet-

  216. -är fotbollsklubben OM
    - Olympique de Marseille-

  217. -spelar mot Zlatans PSG.

  218. Det är två klubbar med konfliktfyllda
    relationer, så anhängarna kontrolleras.

  219. Det var de tre grunderna.
    I praktiken ser det annorlunda ut.

  220. När poliserna patrullerar i sina bilar-

  221. -vet de inte på vilka juridiska grunder
    de kontrollerar.

  222. Rapporten från CNRS-

  223. -visar att det är härkomsten och
    hudfärgen som de är intresserade av.

  224. Denna plattform för organisering-

  225. -krävde en ändring i bestämmelserna.

  226. Mer specifikt skulle motivet angående
    störande av allmän ordning tas bort.

  227. För att kunna nå dit måste man först
    jobba för att politiker ska ta emot en.

  228. Varför politiker? För att man författar
    förslag om lagändringar åt dem.

  229. Det är knappast två, tre advokater
    med sina klienter som möjliggör sånt-

  230. -alltså att Nationalförsamligen
    öppnar sina dörrar och att senatorerna-

  231. -antar lagförslagen.

  232. Och så finns det
    de som sköter logistiken.

  233. Man kan även skriva debattartiklar
    i media när saker är oacceptabla.

  234. I vårt fall är det poliskontroller-

  235. -men alla förolämpningar eller skymfer
    med rasistiska undertoner-

  236. -tas upp till debatt.

  237. Inte nödvändigtvis av mitt fackförbund
    men av andra på denna plattform.

  238. Målet är att vända på
    den allmänna opinionen-

  239. -eftersom... Jag hörde att ni var
    bekymrade över situationen i Sverige-

  240. -och jag hörde även er kritik
    gentemot media.

  241. Men i Frankrike
    har intellektuella i media-

  242. -inga problem med att uttrycka
    sina negativa stereotyper-

  243. -gentemot araber och muslimer.
    Samt kvinnor och judar, förstås.

  244. Men i föreliggande fall
    uttrycker de sin avsky-

  245. -för muslimer och araber.

  246. Slutligen, klienterna.

  247. Att bli legitim är svårt, och det kräver
    ett djupgående grundarbete.

  248. Vi har haft tretton klienter.

  249. Egentligen hade vi drygt 200.

  250. Men jag ska koncentrera mig på målet.

  251. Problemet som uppstår när man berör
    problematiken med etnisk profilering...

  252. Det är lätt för en sociolog eller
    psykolog att prata om de här sakerna-

  253. -och att analysera dem.

  254. Men rättsliga procedurer
    är mer komplicerade.

  255. Där måste vi ha bevis.

  256. Inför en domare kan man inte-

  257. -påstå sig vara offer
    för etnisk profilering och polisvåld-

  258. -utan bevis.

  259. Det är alltså absolut nödvändigt
    att arbeta i det syftet.

  260. Nu till punkt två i mitt anförande:
    själva rättsprocessen.

  261. Jag vet inte om det finns jurister här.

  262. När man förbereder ett sådant mål-

  263. -brukar det
    falla under rubriken "brottsmål".

  264. Polisvåld är något så avskyvärt-

  265. -att man helst vill att polisen i fråga-

  266. -antingen får fängelsestraff-

  267. -eller åtminstone
    rejäla konsekvenser i sitt yrkesliv.

  268. Problemet i brottsmål
    - som jag nämnde tidigare-

  269. -är att eftersom polisen riskerar
    fängelse, måste offret ha bevis.

  270. Man måste kunna bevisa att en
    diskriminerande kontroll har ägt rum.

  271. Hur gör man det?
    Jo, en polis kontrollerar dig-

  272. -och ber dig att räcka honom din mobil
    när han uttalar sig:

  273. "Spela in mig. Jag kontrollerar dig
    för att du är svart/arab/muslim"-

  274. -"och jag ogillar dig."
    Det händer inte ofta.

  275. Om en utmätningsman
    eller en kamera bevittnar allt-

  276. -kan det bli ett brottsmål.

  277. -Ursäkta.
    -Det är nåt fel med översättningen.

  278. Okej. Jag sa just att...

  279. Jag gick visst för fort fram.

  280. Ni ser. När jag börjar prata juridik...

  281. ...blir jag nervös.

  282. Då så. Jag summerar.

  283. I brottsmål
    går man efter en specifik person-

  284. -som kan riskera fängelsestraff.

  285. Ett offer måste ha obestridliga bevis
    för att en identitetskontroll ägt rum.

  286. Vilket är väldigt svårt.

  287. Vidare kommer myndigheter -
    även om de betett sig stigmatiserande-

  288. -att tacka er för att ni vunnit
    ett sådant brottsmål.

  289. Det skulle betyda
    att ni fått en rasistisk polis dömd.

  290. Myndigheterna skulle säga: "Bravo,
    vi håller med. Ni hittade rötägget."

  291. "Det fanns ett."

  292. Brottsmål förändrar inte systemet.

  293. Så vi gav upp det p.g.a. bevisningen
    men även av politiska orsaker.

  294. Vi bestämde oss för något
    som inte låter så attraktivt-

  295. -men som politiskt sett har mer
    genomslagskraft: ett civilmål.

  296. Exempel: Ni köper ett kylskåp
    men leveransen uteblir. Enkelt.

  297. Vårt mål - inte för att jag vill
    sälja in det - är precis lika enkelt.

  298. Det är enkelt. Vi fick inte kylskåpet
    levererat på ett juridiskt plan.

  299. Fördelen med ett civilmål, är att
    eftersom polisen inte riskerar fängelse-

  300. -är kravet på bevis från domarens sida
    inte lika strängt.

  301. Dessutom har vi turen på vår sida.

  302. Eftersom de europeiska myndigheterna
    på '00-talet-

  303. -fruktade Haider och Le Pen
    - med all rätt, verkar det som-

  304. -menade de att diskriminationens sociala
    faktum måste hanteras juridiskt-

  305. -på ett nytt sätt. Med andra ord:
    Den som diskriminerar-

  306. -islamofoben, sexisten, homofoben-

  307. -uttalar sig ogärna
    för att inte lämna några bevis.

  308. Anställer ni inte mig
    för att jag är svart-

  309. -säger ni det knappast till mig
    i slutet av intervjun.

  310. Ni ber er sekreterare att ringa mig
    för att säga att tjänsten är tillsatt.

  311. Eller att mina språkkunskaper
    är alltför begränsade. Så går det till.

  312. Juridiken har tagit hänsyn till
    diskrimineringens ogenomtränglighet.

  313. Därför har man i civilmål
    lättat på domarens krav på bevis.

  314. Experterna vet att detta kallas
    "omläggning av bevisbördan".

  315. Offret för diskrimineringen-

  316. -behöver inte bevisa att hen
    diskriminerats av polisen.

  317. Hen behöver bara presentera indicier.

  318. I vårt fall är det staten
    som måste bevisa-

  319. -att identitetskontrollen
    inte har med diskriminering att göra.

  320. Så lyder de europeiska föreskrifterna
    som väntar på att få tillämpas.

  321. Okej, det var bevisningen.
    Men själva innehållet, då?

  322. Det har vi faktiskt inte så mycket av
    i Europa.

  323. Men desto mer i USA.

  324. Det finns ett viktigt domstolsbeslut
    från 2013 som heter Floyd.

  325. New York-bor väckte åtal-

  326. -med hjälp av advokater
    och en plattform-

  327. -mot NYPD och staden New York för
    rasdiskriminering vid rutinkontroller.

  328. Till skillnad
    från Frankrike och Sverige-

  329. -känner man där till antalet
    identitetskontroller per dag, vecka, år.

  330. Mellan 2004-2012-

  331. -utfördes 4,5 miljoner rutinkontroller
    i New York.

  332. Varav 83 % på svarta
    och latinamerikaner.

  333. Av dem hade 3 % gjort sig skyldiga till
    brott, främst genom cannabisrökning.

  334. Som advokat
    eller välvillig medborgare tänker man:

  335. "Mycket väsen för ingenting. Så många
    kontroller för att hitta marijuana?"

  336. "Och bara hos latinos och svarta."

  337. Särskilt som studier från New York visar
    att cannabis främst konsumeras av vita.

  338. Med dessa element i åtanke-

  339. -och när man vet att NYPD
    och staden New York har blivit dömda-

  340. -får man stora krafter.

  341. Och man bygger upp sitt mål.
    Och som jag sa, är strategin enkel.

  342. En identitetskontroll
    som bevittnas av medborgare.

  343. Vi promenerar tillsammans
    och blir kontrollerade.

  344. Den idealiska situationen vore-

  345. -om den okända damen vid
    uteserveringen också vittnar.

  346. Hon säger: "Jag känner inte dessa
    två personer, men de kontrollerades."

  347. "Jag måste också tillägga att under
    timmen som jag satt på uteserveringen"-

  348. -"bara såg svarta och araber
    bli kontrollerade."

  349. "Jag såg tolv stycken på en timme.
    De där två tillhör också den kategorin."

  350. Det är det enda målet bygger på,
    juridiskt sett. Hur kan det komma sig?

  351. Därför att den franska staten
    har organiserat sin sociala kontroll-

  352. -genom att friskriva sig
    från ansvar om bevis på-

  353. -att identitetskontroller utförts.
    Jag förklarar. Brottsmål är allvarliga.

  354. Straffrätten gör att man kan
    bli anhållen, häktad och fängslad.

  355. Rättsväsendet i en vidare mening-

  356. -om man även innefattar
    polisproceduren...

  357. ...är ständigt bevisbunden.

  358. Utom vid identitetskontroller.

  359. Det finns inga bevis på hur
    identitetskontrollerna sker i Frankrike.

  360. I vårt fall är det enda beviset på
    att identitetskontroller har ägt rum-

  361. -kvinnans uttalande-

  362. -samt hans uttalande gentemot mig
    och mitt gentemot honom.

  363. Av våra tretton fall har vi bara tre
    där det finns ett andra vittne.

  364. I de resterande fallen
    vittnar bara kompisar åt varandra.

  365. Hur mycket är ett uttalande värt om det
    görs av en arab eller en svart?

  366. Inget alls, kan allmänheten tro.

  367. Men en domare kan inte tänka så. Alla
    medborgare förutsätts vara av god tro.

  368. 3/4 av fallen
    håller tack vare sådana uttalanden.

  369. En domare kan inte säga att uttalanden
    från folk i förorten är värdelösa-

  370. -eftersom självaste staten
    organiserar icke-bevisningen.

  371. Där har ni själva kärnan i målet.

  372. Utöver det har vi - proffs som vi är -
    lagt till en massa saker.

  373. Vi har tittat på en hel mängd studier
    som har gjorts i Europa.

  374. Det finns studier gjorda av sociologer,
    europeiska organisationer, etc.

  375. Vi har organisationer såsom
    Kommissarien för mänskliga rättigheter-

  376. -rapporter från Human Rights Watch...

  377. Vi har statistisk från CNRS.

  378. Vi har också något underbart:
    presidentkandidaten Hollande.

  379. Och så presidenten Hollande
    som rättfärdigar sig inför UN-

  380. -om problemet med etnisk profilering.

  381. Som tur är har vi också
    mäktiga internationella organisationer.

  382. När franska representanter
    besöker ambassader utomlands-

  383. -frågas de ut av journalister.

  384. En av våra organisationer föreslår nog
    frågor till journalisterna i Washington-

  385. -när justitieministern besöker
    franska ambassaden där.

  386. Man samlar alltså indicier-

  387. -som gör det möjligt att bygga upp
    ett antagande om diskriminering.

  388. Det gör att vi kan hålla oss inom ramen
    för omläggningen av bevisbördan.

  389. "Jag har gjort mitt jobb som medborgare,
    herr domare. Här är alla komponenter"-

  390. -"som utgör en samling indicier
    på att diskriminering har ägt rum."

  391. Den andra parten - staten -
    måste svara på det.

  392. Jag måste lägga fram indicier.

  393. Eftersom diskriminering är allvarligt
    måste staten bevisa-

  394. -att den gör allt i sin makt
    för att diskriminering inte ska ske.

  395. I föreliggande fall har staten inga
    bevis på att kontroller har ägt rum.

  396. Staten kan påstå att uttalandena
    har gjorts hemma i köket.

  397. Men det kan den inte, för staten själv
    har inga bevis på att den kontrollerar.

  398. Så staten påstår något riktigt hemskt,
    som jag hade svårt att tro i början.

  399. Den säger: "Reglerna om jämlikhet
    och icke-diskriminering"-

  400. -"gäller inte vid poliskontroller."

  401. När man är en stat med en tradition
    av jämlikhet tack vare revolutionen-

  402. -verkar det absurt.

  403. Men åklagaren säger samma sak.

  404. Staten försvarar sig som följer:

  405. "Mina poliser respekterar
    reglerna gällande identitetskontroller."

  406. "De tillämpade den om bar gärning."
    Va?

  407. I ett av våra uttalanden
    sa ett av våra vittnen lite för mycket.

  408. "Min vän som kontrollerades
    hade händerna under bordet."

  409. Staten säger: "Han hade händerna
    under bordet. Han langade nog."

  410. Sen har vi det här med juridiska krav
    från åklagaren som vi bestrider.

  411. Jag tog exemplet om plånböckerna-

  412. -som stals 24 timmar
    innan kontrollerna utfördes.

  413. De här kraven om kontroller
    måste begränsas i tid och rum.

  414. Annars kan man bli kontrollerad
    för jämnan i Paris.

  415. -Håller jag mig inom tidsamen?
    -Nej. Om du kunde...runda av.

  416. Vad betyder det?

  417. -Vi behöver mer...
    -Har det gått 40 minuter?

  418. -Som jag skrev till dig...
    -35. Okej.

  419. -Vi skulle behöva...
    -Jag ber om ursäkt.

  420. Jag fokuserade på NGO eftersom
    många här representerar civilsamhället.

  421. Jag tyckte att det var viktigt
    med konkret material i stället för...

  422. Många vill nog veta
    om de kan tillämpa samma idéer här.

  423. Jag hoppar nog fram till slutet.

  424. Det är nämligen det som...

  425. Det viktiga för er
    är ju att veta vad ni kan göra här.

  426. Nog för att Paris är trevligt, men...

  427. Varför vann vi?

  428. Därför att Högsta domstolen
    för två dagar sedan-

  429. -antog vårt synsätt och en ny metod.

  430. På de få sekunderna jag har kvar
    ska jag återge Högsta domstolens ord.

  431. Det borde tillämpas överallt. Varför?

  432. Det är samma rätt
    som styr den franska staten-

  433. -som den svenska.

  434. Nu följer Högsta domstolens beslut:

  435. "Personen som säger sig vara
    offer för etnisk profilering"-

  436. -"måste framföra element
    som pekar på en särbehandling."

  437. Alltså uttalandena som jag pratade om.

  438. I ett andra skede,
    och om det skulle behövas-

  439. -måste myndigheten bevisa-

  440. -att kontrollen inte hade något
    med diskriminering att göra.

  441. Detta är alltså tillvägagångssättet.
    Vi är nöjda, det var så vi ville ha det.

  442. Vidare säger Högsta domstolen:
    "I ett antal fall"-

  443. -"bevisar offret
    att kontrollen faktiskt har ägt rum"-

  444. -"att den var diskriminerande"-

  445. -"att det finns både utländska
    och franska studier om Frankrike"-

  446. -"samt statistik."

  447. "Alltså gjorde domaren i hovrätten
    rätt i att döma staten."

  448. "I synnerhet eftersom staten inte kunde
    bevisa att kontrollen var rättfärdigad"-

  449. -"och således inte var diskriminerande."

  450. Jag är nästan färdig.

  451. Kan jag ställa en fråga
    i anslutning till det du just har sagt?

  452. Vi har förstått att er strategi...
    Går det bra på engelska?

  453. Er strategi lyckades, och den
    är intressant. Ni drev ett civilmål.

  454. Eller snarare tretton civilmål.

  455. I vissa av fallen - inte i alla-

  456. -godtogs ert resonemang av Högsta
    domstolen i Frankrike. Frågan lyder:

  457. Det är ett intressant tillvägagångssätt
    att bygga ett civilmål...

  458. ...på etnisk profilering.

  459. Är detta tillämpligt på europeisk nivå?

  460. Kan det bli en lag i Europadomstolen?

  461. Tack, det var precis rätt fråga, och jag
    kan lyckligtvis svara ja. Definitivt.

  462. Jag pratade mest
    ur organisationernas synvinkel.

  463. Juridiskt sett
    sammanfaller det med rättspraxisen-

  464. -hos EU:s domstol
    för mänskliga rättigheter.

  465. Vi har olika domstolsbeslut
    - bl.a. Demitchev och Natchova-

  466. -som kanske inte har nått ända fram,
    men det är åtminstone en början.

  467. Så tack för frågan, det kommer att vara
    mina avslutande ord.

  468. Mina klienter vet inget än-

  469. -men vi går vidare till domstolen
    för mänskliga rättigheter.

  470. Därigenom vinner vi ytterligare två år
    av påverkansarbete ute i samhället.

  471. Dessutom vet vi att det är i Strasbourg
    som man kan förändra saker.

  472. Och jag är säker på att ni i Sverige-

  473. -kommer att lyckas på kortare tid
    med det som vi åstadkom på sju år.

  474. Tack så mycket. Vi kommer att ha en
    panel där vi diskuterar det du har sagt.

  475. Jag uppskattade verkligen att få höra
    den här fascinerande historien-

  476. -om hur du lyckades bygga det här fallet
    genom dörrknackning, kan man säga.

  477. Det var överraskande att höra att folk
    inte tog emot dig med öppna armar.

  478. -Du tvingades vinna deras förtroende.
    -Hoppas att ni inte blev frustrerade.

  479. Vi kan alltid prata normer
    inom juridik...

  480. Men jag tyckte att det var viktigt att
    gå in på hur själva fallet var uppbyggt.

  481. För de som vill ha ännu fler detaljer
    kan alltid kontakta dig.

  482. Du stannar
    för du kommer att få slutordet.

  483. Jag tackar dig så länge. Varsågod.

  484. Översättning: Petra Vancea
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Diskriminering av franska muslimer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Högsta domstolen i Frankrike kom 2016 med ett beslut i ett rättsfall som har pågått i sju år, där en medborgare anmält polisen för etnisk diskriminering vid identitetskontroller. Franska HD anser att myndigheterna måste utesluta att identitetskontrollerna inte är diskriminerande. Detta har polis och franska myndigheter inte kunnat bevisa. Juristen Slim Ben Achour, som har drivit fallet, menar att metoden kan appliceras av såväl svenskt som europeiskt rättsväsende. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Diskriminering, Frankrike, Minoriteter, Muslimer, Religiös diskriminering, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Diskriminering av svenska muslimer

Moa Bursell, sociolog och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, har utifrån anmälningar om upplevd diskriminering sammanställt en rapport som visar när, var och hur svenska muslimer och förmodade muslimer upplever sig ha blivit diskriminerade. Hon ger exempel på hur några av anmälarna har blivit etniskt profilerade som antingen potentiella snattare, terrorister och säkerhetsrisker. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Diskriminering av franska muslimer

Högsta domstolen i Frankrike kom 2016 med ett beslut i ett rättsfall som har pågått i sju år, där en medborgare anmält polisen för etnisk diskriminering vid identitetskontroller. Franska HD anser att myndigheterna måste utesluta att identitetskontrollerna inte är diskriminerande. Detta har polis och franska myndigheter inte kunnat bevisa. Juristen Slim Ben Achour, som har drivit fallet, menar att metoden kan appliceras av såväl svenskt som europeiskt rättsväsende. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

En annan berättelse är möjlig

Dokumentärfotografen Elin Berge berättar om sin bok och fotoutställning "Slöjor". Där porträtteras 44 unga muslimska kvinnor i Sverige, som själva berättar om sina hijab. Elin Berge ville komma bort från diskussionen om det är bra eller dåligt att bära slöja. Istället vill hon fokusera på valet att bära slöja eller inte och komma åt de personliga berättelserna - bortom den stereotypa bilden av en kvinna som bär hijab. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

När mänskliga rättigheter ställs på prov

Hur gick det till när de båda svensk-egyptiska männen ansågs utgöra ett säkerhetshot mot Sverige och därför avvisades? Männen avvisades trots att man hade kunskap om att de skulle kunna utsättas för tortyr. I efterhand har det kommit fram att det inte fanns några grunder för anklagelserna. Anna Wigenmark, generalsekreterare för Ordfront, jurist och tidigare ombud för svensk-egyptierna, berättar vad som hände. Hon menar att Sverige behöver se över de skyddsmekanismer som ändå finns för att det inte ska kunna hända igen. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Representation av muslimer i svenska nyheter

Mia Lövheim, professor i religionssociologi vid Uppsala universitet, presenterar en rapport om representation av muslimer i svenska nyheter. Rapporten visar att majoriteten av artiklar och inslag om muslimer handlar om våld, hot eller spänningar. De innehåller även stereotyper av vi-och-dom tänkande. I de mer fördjupande reportagen finns visserligen ett större fokus på individer och ett mer nyanserat berättande. Men man når sällan förbi den stereotypa bilden av muslimer i dag. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Rättsliga skyddet för muslimer i dag

Vad ser vi för trender i det rättsliga skyddet för muslimer? Martin Mörk, chef för DO:s processenhet, redogör för utvecklingen av rättspraxis i Sverige och Europa avseende skyddet för muslimer. Flera fall i Europa pågår där man diskuterar neutralitetsprincipen. Det vill säga att man bedömer användandet av religiösa symboler och kläder på samma sätt som politiska symboler eller kläder, för att hålla nere religiösa uttryck i det offentliga rummet. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad vill Storbritannien med EU?

UR Samtiden - Vad vill Storbritannien med EU?

EU måste reformeras om det ska finnas någon framtid för unionen, anser Simon Fraser, statssekreterare vid brittiska UD. Han hävdar att de flesta i Storbritannien idag tycker att EU har misslyckats. Vilken roll ska de nationella parlamenten ha inom EU? Inspelat i februari 2014. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Inför valet

Gör min röst skillnad? Morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton.

Fråga oss