Titta

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Om UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Föreläsningar från kunskapskonferens om diskrimineringen av muslimer i ljuset av etnisk profilering. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Till första programmet

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer: En annan berättelse är möjligDela
  1. Beslöjandet är en personlig resa för
    varje person som pågår hela tiden.

  2. Det jag gör till vardags är att
    fotografera människor och miljöer-

  3. -från verkligheten,
    för att försöka säga nåt om vår tid.

  4. Mina bilder blir som små fragment,
    som pusslas ihop på olika sätt.

  5. I en bok eller en utställning.
    Kanske ibland i ett magasin.

  6. Eller så här i en föreläsning.

  7. Det har varit
    en ganska omtumlande vecka.

  8. Jag tänker att...

  9. ...det är viktigt att vi funderar på
    hur vi ser på varandra.

  10. Fotografi
    handlar mycket om seende och blick.

  11. Vilka bilder skapar vi oss
    i föreställningen om andra?

  12. Vilka är vi? Vilka är de?
    Varför finns det här behovet hos oss-

  13. -att dela upp oss på det här viset?

  14. Fotografi handlar också om möten,
    mellan den jag fotograferar och mig.

  15. Men också mellan den jag fotograferar
    och er, ni som tittar.

  16. Min förhoppning är
    att nåt ska ske i det här mötet.

  17. Att en stillbild ska kunna fungera
    som ett utrymme för reflektion.

  18. Att den här frysta lilla skärvan
    ska berätta om hur många nyanser-

  19. -vår verklighet faktiskt har,
    och hur mångfacetterad den är.

  20. En grupp människor som ofta
    får finna sig i att bli buntade ihop-

  21. -till en enda stor grupp av andra,
    är ju muslimska beslöjade kvinnor.

  22. Som ofta,
    som vi har hört här tidigare-

  23. -beskrivs som en grupp
    som är likadan-

  24. -för att de har nåt gemensamt
    i sin slöja.

  25. Det här ska handla om några av dem.
    Jag ska visa fotografier-

  26. -som tillsammans spänner över fjorton
    år. Det börjar med den här bilden.

  27. Jag vet inte om vi ska släcka?
    Om bilderna kommer fram bättre?

  28. Det här är turkiska Tooba, som jag
    fotograferade för fjorton år sen.

  29. Det var 2002.
    Jag var 23 och hon var 21.

  30. Jag var i Istanbul för att göra
    mitt examensarbete på fotoskolan.

  31. Vi sitter i hennes soffa
    i familjens vardagsrum.

  32. Hon visar stort tålamod med att
    jag fotograferar henne igen och igen.

  33. Kameran
    var vårt sätt att kommunicera.

  34. Vi hade inget annat gemensamt språk.

  35. Hon ville nämligen bli fotograf.

  36. Därför fick jag flytta in hos henne
    för att fotografera hennes vardag.

  37. Hon tänkte
    att hon kunde lära sig nåt av mig.

  38. Det här var före president Erdogan.

  39. Då var det förbjudet att bära hijab
    på offentliga institutioner.

  40. På grund av det sätt hon uttryckte
    sin tro kunde hon inte studera.

  41. Jag tycker fortfarande mycket om
    den här bilden, den är en favorit.

  42. Det är nåt med ljuset
    som kommer in från fönstret.

  43. Och hur hon har munnen.
    Och hennes blick.

  44. Ibland ser det ut som att hon småler,
    nästa gång ser hon bara allvarlig ut.

  45. Det är nåt med kontrasten mellan
    den skira slöjan och hennes styrka.

  46. Och hur slöjan ramar in hennes
    ansikte och lyfter fram personen.

  47. Varför jag var intresserad
    av att berätta vidare om ämnet-

  48. -det var hennes berättelse. Hon levde
    i Turkiet, som är muslimskt-

  49. -men ändå väldigt sekulärt.

  50. Hon ville bära slöja,
    men alla var emot det.

  51. Samhället som förbjöd henne att
    studera vidare på grund av slöjan.

  52. Men även pappan, som tyckte att
    hon överdrev och kunde tona ner det.

  53. Trots att hon såg att
    livet var enklare för hennes syster-

  54. -som också var troende muslim
    men som inte bar slöja-

  55. -och som gjorde karriär
    och hade studerat vidare-

  56. -så stod hon fast vid sitt beslut.
    Det var nåt med den berättelsen-

  57. -om en ung, beslöjad kvinna med stark
    vilja att stå upp för sina ideal-

  58. -som krockade med
    den här allmänna stereotypa bilden-

  59. -som just då målades upp
    i svensk media i en pågående debatt-

  60. -där beslöjade kvinnor
    framställdes som en enhetlig grupp-

  61. -som antingen
    sågs som nåt slags hot mot samhället-

  62. -eller mot kvinnors frihet-

  63. -eller en grupp
    som måste räddas från sitt förtryck.

  64. Jag kände att det saknades röster
    från personerna bakom plagget-

  65. -som gav upphov
    till så mycket upprörda känslor.

  66. Det vore intressant att möta fler
    personer som Tooba, fast i Sverige.

  67. Jag bestämde mig för
    att göra det här projektet Slöjor-

  68. -som utkom som bok 2006.

  69. Det var ganska kul. Den sålde slut
    snabbt, det var en liten upplaga.

  70. Jag uppfattade det som att
    många beslöjade kvinnor köpte den.

  71. I vanliga fall brukar fotoböcker
    hamna i händerna på andra fotografer.

  72. Den består av 44 porträtt på unga
    muslimska kvinnor bosatta i Sverige.

  73. Den yngsta är 13, den äldsta 31.
    Det är väldigt olika personer.

  74. Det de har gemensamt
    är att de bär slöja.

  75. Jag reste runt och tog kontakt.
    Vi träffades på olika platser-

  76. -och samtalade om slöjans betydelse
    för personen. Jag tog ett porträtt-

  77. -i naturligt ljus nånstans i närheten
    i omgivningen.

  78. Jag presenterade det
    enkelt och enhetligt.

  79. En bild, ett kort citat.

  80. Ålder och vad personen gjorde-

  81. -om hon studerade eller arbetade
    eller liknande.

  82. Vissa av personerna som är med
    hade nyligen flyttat till Sverige.

  83. Andra var födda i Sverige
    av muslimska föräldrar.

  84. En del var kristet
    eller sekulärt födda personer-

  85. -som konverterat till islam.

  86. Samtidigt som boken kom
    gjorde jag en utställning-

  87. -som har turnerat runt i Sverige och
    visats i åtminstone femton städer.

  88. Med den följde ett pedagogiskt
    program som klasser kunde använda-

  89. -för att diskutera innehållet.

  90. Den här utställningen och boken
    verkar ju engagera väldigt mycket.

  91. Jag vet inte
    om det har att göra med själva ämnet-

  92. -det är många
    som har åsikter om det här plagget.

  93. Jag tror det också hade att göra
    med det enkla tilltalet.

  94. Att det händer nåt i mötet med
    personerna som tittar på bilderna.

  95. Och den som är porträtterad.

  96. I dag är det många som kämpar
    mot tvånget att bära slöja.

  97. Precis som många
    kämpar mot tvånget att ta av den.

  98. Suad på den här bilden...

  99. ...berättar nåt som jag tänker
    är viktigt att komma ihåg.

  100. Hon berättade att många av kompisarna
    kände sig tvingade att bära slöja-

  101. -av nån förälder.
    Eller en press i största allmänhet.

  102. De kunde ta på sig hijab på morgonen
    och ta av sig den i skolan.

  103. Hon säger: "Det måste vara ens
    eget val för att det ska kännas bra."

  104. Det är egentligen självklart. Alla
    vill bestämma själva över sin kropp-

  105. -och vad man ska ha på sig. Problemet
    är dock, apropå kvinnors kroppar-

  106. -att många har åsikter om hur vi ska
    dölja eller framhäva våra kroppar.

  107. Alla som är med i boken
    har sagt att de har valt det själv.

  108. Jag har valt att lyssna på det.

  109. Självklart kan man problematisera.
    Vad är egentligen ett fritt val?

  110. Alla gör ju val inom olika strukturer
    av normer och förväntningar.

  111. Jag ville inte att min bok
    skulle vara ett inlägg i debatten-

  112. -om slöja är bra eller dåligt.
    Om den är ett tvång eller inte.

  113. Jag ville gå djupare än så,
    och höra vad tjejerna tänkte-

  114. -om de slapp
    hamna i försvarsställning direkt.

  115. När man skrapar på ytan
    kommer nyanserna fram.

  116. Det verkar finnas lika många tankar
    kring att bära slöja-

  117. -som sätt att bära den på.

  118. Gemensamt för alla är slöjan som
    ett sätt att praktisera sin religion.

  119. Allting bottnar i det. Valet att
    börja med slöja verkade handla om-

  120. -att mogna i sin person och tro.

  121. Eller ett tecken
    på att man blir vuxen.

  122. Man kanske vill likna
    sin mamma eller storasyster.

  123. Vissa i boken
    är fortfarande i en process-

  124. -där de inte har bestämt sig
    om de vill bära slöja eller inte.

  125. De kanske hade på sig den dagen då vi
    träffades eftersom de var i moskén.

  126. Vissa har haft slöja i flera år,
    andra har just börjat.

  127. Vissa har börjat, slutat,
    och börjat igen.

  128. "Allt handlar om tron", säger Shema,
    16 år. Den är för stark-

  129. -för att jag ska känna mig förtryckt
    över att inte kunna simma med killar.

  130. Det är småsaker. Jag gör saker för
    att vara en bra människa, det räcker.

  131. Ett tema som återkom i samtalen
    var slöjan som identitetsmarkör.

  132. Ett sätt att visa sin tillhörighet.

  133. Många var medvetna om att man tillhör
    en minoritet i Sverige som muslim.

  134. Då var det extra viktigt
    att visa utåt vem man faktiskt är.

  135. Ibland kunde det vara en
    motståndshandling mot majoriteten.

  136. Som Esma,
    som jämför sig med en punkare.

  137. "Det handlar om identitet",
    säger hon. "Att bära slöja"-

  138. -"är att uttrycka det man står för
    innerst inne."

  139. "Att stå för sina åsikter
    som en punkare eller något."

  140. "Här har man det extra svårt
    som muslim. Då blir man extra envis."

  141. "Spottar de efter mig
    tar jag på mig ett lager till."

  142. Jag tyckte det var intressant
    att höra tjejernas resonemang-

  143. -om hur man helst ska vara
    med det här plagget på.

  144. Hur andra tycker att man ska vara,
    hur de själva tycker. Vad andra tror.

  145. På många sätt blir slöjan
    eller hijaben mest en projektionsyta-

  146. -för folks egna föreställningar.

  147. De ser inte personen bakom,
    de ser det de själva vill se.

  148. Imam till vänster beskriver att
    hon känner press från två samhällen.

  149. Hon tror att hennes egna förväntar
    sig att hon inte gör väsen av sig.

  150. Kanske tittar ner i golvet.

  151. Medan samhället förväntar sig att
    man ska vara aktiv och deltagande.

  152. I det här upplever hon en konflikt.

  153. Nebbe säger att alla förväntar sig
    att hon ska vara en ängel.

  154. Hon framhåller att hon är en vanlig
    person, varken bättre eller sämre.

  155. Sara upplever att hon har mer krav
    på sig på grund av slöjan.

  156. Att hon måste bevisa att
    hon visst får och kan spela fotboll-

  157. -och att hon måste kämpa extra hårt
    för att bli tagen på allvar.

  158. "Ibland dribblar jag och visar upp
    mig. Det sitter inte i slöjan."

  159. "Det är inte den som gör
    att jag spelar bra eller dåligt."

  160. Anab pratar om det dubbla i att folk
    ser två personer när de ser henne.

  161. När de ser sjalen
    tror de att hon är lugn-

  162. -men sen upptäcker de
    att hon är tvärtom.

  163. Det har hon svårt att få ihop.

  164. För att lösa det tar hon av sig
    slöjan när den inte passar in.

  165. Till exempel skulle hon ta studenten
    strax efter det här.

  166. Då ska man skrika, och det
    passar inte in i bilden av slöjan.

  167. Då hade hon tänkt ta av sig den
    vid det tillfället.

  168. Många diskuterade var gränsen går
    när det gäller att täcka sig.

  169. Kan det vara för lite? För mycket?

  170. Vad är tillåtet?
    Ju mer tyg desto bättre?

  171. Får man ha smink?
    Är det okej att visa halsen?

  172. Hur är det med tajta kläder?

  173. Är det okej att ta av den när
    man tycker att slöjan inte passar in?

  174. Jag tog ingen ställning i det här.
    Jag citerade inte Koranen eller så.

  175. Jag hade inget undervisande syfte.

  176. Jag ville bara lyssna
    på reflektionerna och resonemangen.

  177. Samaa tycker att man får klä sig
    som man vill även om man har sjal.

  178. "Det gör väl inget med lite mascara?
    Det är okej med lite uppmärksamhet."

  179. "Man kanske behöver blicken. Jag är
    inte annorlunda för sjalens skull."

  180. Andra tyckte det var precis den
    blicken man ville göra sig fri från.

  181. Att slöjan
    gav skydd från objektifiering-

  182. -och en möjlighet att styra
    vem som får betrakta ens kropp.

  183. Frihet att stå emot utseendefixering,
    och kunna framhäva sin person-

  184. -genom att rikta fokus från kroppen.

  185. "Ingenting biter på mig med sjalen
    på", säger Elin till vänster.

  186. "Den blir ett skydd, en trygghet."

  187. "Man blir inte objekt på samma sätt.
    Jag har befriat mig från sexismen."

  188. "Jag vill inte vara
    en köttbit på marknaden", säger Nora.

  189. Amina sammanfattar: "Kvinnan
    är ett objekt i alla samhällen."

  190. "Om det inte var så
    skulle inte slöjan existera."

  191. "Det är lättare att få vara
    en individ med slöjan på."

  192. Jag håller med Amina
    i hennes analys av världen.

  193. Kvinnors kroppar är inte neutrala.
    Det har vi alla gemensamt.

  194. Tyvärr ses vi gärna som objekt.
    Det har varit så i alla tider.

  195. Är det inte så
    för alla kvinnor över hela världen?

  196. När vi väljer vad vi ska ha på oss,
    så förhåller vi oss till det här.

  197. Har vi inte alltid anpassat klädseln
    efter olika föreställningar om oss?

  198. Vi kvinnor utvecklar olika strategier
    med klädsel för att kunna existera-

  199. -med våra laddade kroppar i samhället
    och ändå kunna uttrycka oss.

  200. Man kan bli deppig
    när man tänker på det.

  201. På alla dessa årtusenden
    av förtryck av våra kroppar.

  202. Därför känns det skönt när Seinab-

  203. -kommer med ett kaxigt och befriande
    citat när det gäller den saken.

  204. "Jag har aldrig tänkt att man
    har på sig slöjan för mannens skull."

  205. "Jag skiter i honom! En praktiserande
    man har ansvar att inte titta."

  206. "En kvinna ska gå naken utan att han
    vänder sig om. Det är hans problem."

  207. Ja, när man får möta så många
    olika personer och höra olika röster-

  208. -öppnas en komplex värld som berättar
    att en slöja kan vara olika saker.

  209. Inte en och samma. Vad den betyder
    varierar från person till person.

  210. Den kan också ha olika betydelse
    för en och samma slöjbärare.

  211. Det är en process som tar sig
    olika uttryck över tid och situation.

  212. Jag har fortfarande kontakt
    med många som var med i boken.

  213. Jag ser att vissa av dem
    står fast vid sin slöja.

  214. Andra har valt att bära den
    annorlunda. En del har tagit av den.

  215. Beslöjandet är en personlig resa för
    varje person, som pågår hela tiden.

  216. Mitt projekt utkom 2006.
    Mycket har hänt sedan dess.

  217. Den så kallade slöjfrågan
    verkar vara på tapeten igen.

  218. Det är mycket debatt igen.

  219. Min utställning fick ny efterfrågan
    efter att ha stått nedpackad.

  220. Den här bilden har jag tagit. Det
    är en pjäs av America Vera-Zavala-

  221. -som sattes upp på Dramaten,
    och som nu är på turné i Sverige.

  222. Den heter "Svenska hijabis". Det är
    fem kvinnor som på ett poetiskt sätt-

  223. -spelar sig själva och berättar
    om vilka personligheter de är.

  224. En är bakfantast, en är boxare.

  225. En är lärare,
    en kallar sig för storyteller.

  226. Och en är konstnär.

  227. På scen får man ta del
    av deras berättelser från sina liv.

  228. Men också om människors okunskap
    och snedvridna föreställningar-

  229. -om vilka de är.

  230. Till och med berättelser om hot och
    våld på grund av att de bär slöja.

  231. Jag tycker att alla borde se pjäsen.

  232. Jag blev själv väldigt drabbad. Det
    fanns en sån styrka i systerskapet.

  233. Att ställa sig på scen
    och berätta vem man är.

  234. Jag blev också så berörd
    av den längtan som de uttryckte-

  235. -att bli sedda som människor
    bakom det här plagget.

  236. Det tror jag är ett stort behov
    som finns hos många.

  237. Jag tänkte avsluta
    med bilder från ett reportage i år-

  238. -som handlar om en grupp tjejer
    som på ett lekfullt sätt-

  239. -kombinerar sin muslimska identitet
    med det samhälle de är uppvuxna i.

  240. Det här är Mariam Moufid,
    som har ett Instagramkonto-

  241. -med 649 000 följare
    över hela världen.

  242. Det heter hijabmuslim.
    Hon publicerar bilder på sig själv-

  243. -eller på andra beslöjade kvinnor
    i dagens outfit.

  244. Helt enkelt ett inspirationskonto för
    modeintresserade muslimska tjejer.

  245. Här får hon hjälp av sin kompis
    Melissa att ta dagens outfitbild.

  246. De kallas för hijabistas,
    modefantaster.

  247. Eller "fashionistas i hijab". De har
    blivit stilikoner på sociala medier.

  248. De mest kända, det finns
    några i Sverige, över hela världen-

  249. -har hundratusentals följare
    på sina konton.

  250. Där delar de med sig av sina outfits.
    Även hijab-tutorials på YouTube-

  251. -som helt enkelt
    är olika sätt att sätta upp hijab.

  252. De inspirerar varandra
    och har skapat en egen modescen.

  253. Tjejerna har blivit så pass kända
    att de anses påverka-

  254. -mainstreamscenen för mode
    i största allmänhet.

  255. Influenser för muslimska modetjejer
    syns på catwalken världen över.

  256. Här är svenska designern Iman Aldebe.
    Hon syntes också på bild i "Slöjor".

  257. Det var hon som sa att
    hon kände press från två samhällen.

  258. Hon designar turbaner,
    och har arbetat med svenska polisen.

  259. Hon har tagit fram en yrkesslöja.

  260. Hon är framgångsrik och provokativ-

  261. -med en uttalad vilja
    att förändra modet i islam.

  262. Min känsla när jag jobbade
    med reportaget var att det visar-

  263. -att nästa generation kan göra
    sina röster hörda på egen hand.

  264. De utstrålar självförtroende.
    De tar kameran i egna händer.

  265. De designar egna kläder eller
    berättar sin historia på en scen.

  266. De tar på nåt vis kontrollen
    över bilden av sig själva.

  267. Det känns väldigt hoppfullt
    och positivt.

  268. När det gäller att bryta med
    stereotypa bilder och beskrivningar-

  269. -av grupper av människor,
    är det viktigt med mångfald.

  270. Också bland de
    som skapar och berättar.

  271. Tack.

  272. Underbara bilder till att börja med.
    Fantastiska!

  273. Ibland vill man fråga en fotograf:
    Hur gör du?

  274. Den här bilden på de fem,
    och även den första Mona Lisa-bilden.

  275. Om vi tar pjäsbilden på de fem,
    hur lång tid tog det att ta den?

  276. Inte alls lång. Jag hade sån tur
    att vi sågs där de repade.

  277. I den lokalen fanns det
    ett fantastiskt fönsterljus.

  278. Det var som en dagsljusstudio.
    Det tog inte lång tid.

  279. Var det nånstans...
    Nu är det länge sen du gjorde boken.

  280. Fanns det ett motstånd att övervinna
    för dig att få göra det här-

  281. -hos några av dem?

  282. I början
    när jag jobbade med "Slöjor" så...

  283. ...gick jag till Stockholms moské
    tillsammans med en muslimsk väninna.

  284. Jag är ju uppenbarligen en outsider.

  285. Det var bra att hon följde med mig.
    Vi kunde träffa de första ihop.

  286. När man jobbar som jag gör är man
    en outsider, oavsett vad man fotar.

  287. Det som krävs är att
    man visar ett uppriktigt intresse-

  288. -en uppriktig nyfikenhet, och att
    man vinner människors förtroenden.

  289. Det tror jag man gör genom
    att också spendera mycket tid.

  290. Tid är en nyckel
    när det gäller dokumentärfotografi.

  291. Du har kontakt fortfarande
    med några av dem.

  292. Det du sa,
    och det knyter an till dagens ämne...

  293. Några av dem har börjat se bärandet
    av slöja som en motståndshandling.

  294. Som en reaktion på diskriminering.
    Eller rättare sagt... Ja.

  295. Ett svar, ett punksvar.

  296. -Berätta lite mer om det.
    -Esma jämförde sig med en punkare.

  297. Ja, vad ska jag säga om det?
    Det är högst förståeligt.

  298. Att man finner en styrka
    i att visa sin identitet utåt.

  299. Vill nån fråga Elin nåt om det här?

  300. Så...är det läge för det.

  301. Jag tänkte på... Va?

  302. Där har vi. Det är Mia.

  303. Mia Lövheim, varsågod.

  304. Vad har du fått för reaktioner
    på utställningen?

  305. Både från kvinnor
    som själva bär slöja och andra.

  306. När den först visades var det många
    som var med i boken som kom.

  307. Jag upplevde att de kände sig sedda,
    att det var en positiv upplevelse.

  308. Sen tycker jag generellt...
    Jag är oftast bara på vernissagen.

  309. Men jag har en gästbok som följer med
    där folk skriver tankar.

  310. Det verkar som
    att många ställer sig nya frågor.

  311. Både personer som inte har slöja,
    och personer som själva har slöja.

  312. Jag tror att många av problemen i
    samhället... Vi möter inte varandra.

  313. Det som sker här är ett möte
    mellan den som porträtterats-

  314. -och den som tittar. Det verkar hända
    nåt där som på nåt sätt ändå vidgar.

  315. Tack för frågan. Varsågod.

  316. Eva Nikell från DO. Jag har hört dig
    berätta om detta tidigare.

  317. Jag känner till din fotografering.
    Jag tycker boken är så väsentlig.

  318. Den kopplar till det som Mia pratade
    om, och även vår medierapport.

  319. Och kopplingen till Moas berättelser.

  320. Bilderna
    är så fantastiskt viktiga i dag.

  321. Det är så viktigt med motståndsbilder
    till de stereotypa bilderna.

  322. Oavsett om det är fotografibilder,
    eller beskrivande bilder.

  323. Boken borde tryckas igen helt enkelt.

  324. Jag tror
    att frågan är viktig just nu.

  325. Att det finns motståndsbilder
    mot den gängse stereotypa bilden.

  326. Du nämnde att utställningen
    har börjat efterfrågats igen.

  327. Det kanske finns en efterfrågan
    på boken också.

  328. Det är ingen tvekan om att frågan
    om muslimska kvinnors klädsel-

  329. -har kommit extremt i fokus
    med den så kallade burkinidebatten.

  330. Plötsligt blir detta
    i delar av omgivningens ögon-

  331. -betraktat som en stridshandling.

  332. Vad är dina reflektioner kring den
    debatt som blossat upp om burkinin?

  333. Att det är ännu ett tecken på hur man
    vill kontrollera kvinnors kroppar.

  334. Det har alltid sett ut så.
    Samtidigt som bilden-

  335. -på kvinnan som tvingades klä av sig
    på stranden i Nice-

  336. -kom det en rolig bild
    som spreds viralt som en kommentar.

  337. Den visade en polis i Florida 1925-

  338. -som står på knä
    och mäter en kvinnas bikini.

  339. Det är... Jag tänker att det är
    som det har varit.

  340. Men att det har fått sån respons
    i delar av det franska samhället.

  341. Höga politiker som plötsligt...
    Oroar det dig?

  342. Det är klart det gör.
    Det är väldigt oroande.

  343. Håller du på med det här fortfarande?
    Ser du nån utveckling i vårt klimat-

  344. -i den här frågan?
    Utifrån de kontakter du själv har.

  345. Nja, jag har varit lite delaktig
    i den här "Svenska hijabis"-pjäsen.

  346. Och jag gjorde
    det här modereportaget.

  347. Det jag vill lyfta fram, som ger mig
    en hoppingivande bild för framtiden-

  348. -är när jag träffar
    unga engagerade tjejer-

  349. -som är välutbildade, feministiska
    och för sin egen talan.

  350. Det är superpositivt.

  351. Den här veckan behöver... Världen är
    uppdelad, det verkar inte bli bättre.

  352. Vi måste fortsätta
    prata med varandra.

  353. Verkligen. Du ska ha tack
    för att vi fick se det här.

  354. Jag uppmuntrar verkligen att den
    där boken trycks igen. En fin bok.

  355. Du ska ha tack från Diskriminerings-
    ombudsmannen med denna gåva.

  356. -Varsågod.
    -Tack.

  357. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

En annan berättelse är möjlig

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dokumentärfotografen Elin Berge berättar om sin bok och fotoutställning "Slöjor". Där porträtteras 44 unga muslimska kvinnor i Sverige, som själva berättar om sina hijab. Elin Berge ville komma bort från diskussionen om det är bra eller dåligt att bära slöja. Istället vill hon fokusera på valet att bära slöja eller inte och komma åt de personliga berättelserna - bortom den stereotypa bilden av en kvinna som bär hijab. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Ämnen:
Religionskunskap > Islam, Religionskunskap > Religion och samhälle
Ämnesord:
Hijab (islamisk klädedräkt), Islam, Muslimska kvinnor, Religion, Religionshistoria, Religiös diskriminering, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Diskriminering av svenska muslimer

Moa Bursell, sociolog och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, har utifrån anmälningar om upplevd diskriminering sammanställt en rapport som visar när, var och hur svenska muslimer och förmodade muslimer upplever sig ha blivit diskriminerade. Hon ger exempel på hur några av anmälarna har blivit etniskt profilerade som antingen potentiella snattare, terrorister och säkerhetsrisker. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Diskriminering av franska muslimer

Högsta domstolen i Frankrike kom 2016 med ett beslut i ett rättsfall som har pågått i sju år, där en medborgare anmält polisen för etnisk diskriminering vid identitetskontroller. Franska HD anser att myndigheterna måste utesluta att identitetskontrollerna inte är diskriminerande. Detta har polis och franska myndigheter inte kunnat bevisa. Juristen Slim Ben Achour, som har drivit fallet, menar att metoden kan appliceras av såväl svenskt som europeiskt rättsväsende. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

En annan berättelse är möjlig

Dokumentärfotografen Elin Berge berättar om sin bok och fotoutställning "Slöjor". Där porträtteras 44 unga muslimska kvinnor i Sverige, som själva berättar om sina hijab. Elin Berge ville komma bort från diskussionen om det är bra eller dåligt att bära slöja. Istället vill hon fokusera på valet att bära slöja eller inte och komma åt de personliga berättelserna - bortom den stereotypa bilden av en kvinna som bär hijab. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

När mänskliga rättigheter ställs på prov

Hur gick det till när de båda svensk-egyptiska männen ansågs utgöra ett säkerhetshot mot Sverige och därför avvisades? Männen avvisades trots att man hade kunskap om att de skulle kunna utsättas för tortyr. I efterhand har det kommit fram att det inte fanns några grunder för anklagelserna. Anna Wigenmark, generalsekreterare för Ordfront, jurist och tidigare ombud för svensk-egyptierna, berättar vad som hände. Hon menar att Sverige behöver se över de skyddsmekanismer som ändå finns för att det inte ska kunna hända igen. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Representation av muslimer i svenska nyheter

Mia Lövheim, professor i religionssociologi vid Uppsala universitet, presenterar en rapport om representation av muslimer i svenska nyheter. Rapporten visar att majoriteten av artiklar och inslag om muslimer handlar om våld, hot eller spänningar. De innehåller även stereotyper av vi-och-dom tänkande. I de mer fördjupande reportagen finns visserligen ett större fokus på individer och ett mer nyanserat berättande. Men man når sällan förbi den stereotypa bilden av muslimer i dag. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Rättsliga skyddet för muslimer i dag

Vad ser vi för trender i det rättsliga skyddet för muslimer? Martin Mörk, chef för DO:s processenhet, redogör för utvecklingen av rättspraxis i Sverige och Europa avseende skyddet för muslimer. Flera fall i Europa pågår där man diskuterar neutralitetsprincipen. Det vill säga att man bedömer användandet av religiösa symboler och kläder på samma sätt som politiska symboler eller kläder, för att hålla nere religiösa uttryck i det offentliga rummet. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2014

Tillväxtens mognad

Samtal om begreppet tillväxt med Antje Jackelen, Svenska kyrkans ärkebiskop, och Thomas Frostberg, författare och ekonomiredaktör på Sydsvenskan. Inspelat i Båstad 31 juli 2014. Arrangör: Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Fåraherde?

Hur ska en andlig ledare förhålla sig till tydlighet och måluppfyllnad? Vi träffar tidigare ärkebiskopen K.G. Hammar och Daniel Norburg, huvudpastor i Immanuelskyrkan i Malmö.

Fråga oss