Titta

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Om UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Föreläsningar från kunskapskonferens om diskrimineringen av muslimer i ljuset av etnisk profilering. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Till första programmet

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer: När mänskliga rättigheter ställs på provDela
  1. Man förhandlade med torterarna.

  2. "Vi vet att ni brukar tortera
    den här typen av personer."

  3. "Men de här två kan ni väl låta bli?"

  4. Jag är renodlad MR-aktivist
    och jurist-

  5. -och jobbar med de här frågorna-

  6. -utifrån de konventioner
    som vi anslutit oss till-

  7. -och uppfattningen
    att alla människor är lika värda.

  8. Det är viktigt att komma ihåg att jag
    inte är forskare, utan praktiker.

  9. Jag ska ta med er femton år tillbaka.

  10. För mig känns det ibland som i går.

  11. Det var den 18 december 2001.

  12. En kall vinterdag.
    Några dagar kvar till jullovet.

  13. Ahmed Agiza i Karlstad skulle ta
    bussen hem från sin SFI-utbildning.

  14. Mohammed Alzery
    jobbade på ett bageri i Stockholm.

  15. Plötsligt närmar sig
    civila poliser dem.

  16. De blir gripna och så småningom
    förda till Bromma flygplats.

  17. Ett dygn senare befann de sig med
    den svenska regeringens och polisens-

  18. -CIA:s och egyptiska underrättelse-
    och säkerhetstjänsternas hjälp-

  19. -i tortyrkamrar i Egypten. Vilka var
    Ahmed Agiza och Mohammed Alzery?

  20. De var asylsökande från Egypten.

  21. De hade varit på flykt undan Mubarak-
    regimen i tio år innan de kom hit.

  22. Helt oberoende av varandra,
    olika bakgrund, olika åldrar.

  23. Agiza hade familj,
    Alzery hade inte det.

  24. De kom 1999 respektive 2000
    till Sverige-

  25. -och sökte asyl i egna namn
    och berättade sin egen historia.

  26. De var eftersökta av Mubarak-regimen
    därför att de hade, enligt dem-

  27. -tillhört organisationer som av
    regimen var terroriststämplade.

  28. Man visste också att personer som
    hamnat i samma kategori tidigare-

  29. -hade dömts i icke korrekta
    rättegångar till långa straff-

  30. -och blivit torterade - några dömda
    till dödsstraff - på lösa grunder.

  31. Männen sökte omedelbart om asyl.

  32. I januari 2001 begärde Migrations-
    verket ett yttrande från SÄPO.

  33. SÄPO dröjde med yttrandet
    i flera månader.

  34. Till den 30 oktober 2001.

  35. Drygt en månad efter händelserna
    i New York och Pentagon.

  36. Och trots att de här haft
    väldigt olika bakgrund-

  37. -klumpades de gärna ihop när deras
    rättigheter prövades i Sverige.

  38. SÄPO tyckte att männen var
    en säkerhetsrisk i Sverige.

  39. Lagen då såg annorlunda ut än i dag.

  40. Vi hade ingen terroristlagstiftning
    att tala om.

  41. Lagen om terroristbrott kom 2003.

  42. Sveriges terroristlag var
    lagen om särskild utlänningskontroll.

  43. Alternativt utlänningslagen.
    Det går historiskt tillbaka till-

  44. -att Sverige ansåg att det i princip
    inte fanns några svenska terrorister.

  45. Den situationen befann vi oss i.

  46. Lagen var bara tillämplig på folk som
    man ville utvisa p.g.a. säkerhetshot.

  47. SÄPO bestämde sig för att männen var
    ett slags säkerhetshot mot Sverige.

  48. Vi vet fortfarande inte
    vad det grundar sig i.

  49. Man kan oftast bara gissa
    vad grunderna är.

  50. För väldigt mycket hålls hemligt.

  51. Migrationsverket fick informationen
    och bestämde sig för-

  52. -att regeringen skulle fatta beslut
    om det här. De fattade beslut-

  53. -om den här typen av ärenden i första
    och sista instans, utan nån insyn.

  54. Det här pågick
    utan att männen visste om det.

  55. Den 18 december 2001 skulle rege-
    ringen ha ett regeringssammanträde.

  56. Då fattade man beslut om att deras
    asylansökningar skulle avvisas.

  57. Den avvisningen skulle verkställas
    omedelbart.

  58. Den skulle också gälla
    Agizas fru och fem barn-

  59. -varav ett barn bara några månader
    gammalt.

  60. Regeringen tyckte att verkställningen
    av avvisningen av dem kunde vänta.

  61. Men Agiza och Alzery skulle avvisas
    omedelbart. Som av en händelse-

  62. -sa SÄPO
    att man fått ett erbjudande från CIA-

  63. -om hjälp att föra männen
    till Egypten.

  64. Det här var nånting som SÄPO själva
    egentligen kunde besluta om.

  65. Men man redogjorde ändå för det här
    för dåvarande ministrar i regeringen-

  66. -som gav sitt godkännande
    att det här skulle ske.

  67. Skälen som man angav i KU-förhör var
    att man ansåg-

  68. -att det var viktigt att männen
    skulle avvisas så fort som möjligt.

  69. Ingen av familjerna till Agiza eller
    deras ombud blev informerade.

  70. Inte att de skulle avvisas, inte att
    det skulle verkställas omedelbart.

  71. Först när männen var i Egypten visste
    familjerna att de var i Egypten.

  72. Det blev en chock. Det var ett land
    som de försökt fly från i tio år.

  73. Agizas hustru Hanan Attia och familj
    gick under jord-

  74. -eftersom de också riskerade
    avvisning till Egypten.

  75. Hur kom det sig att regeringen
    kunde fatta det här beslutet?

  76. Regeringen visste nämligen
    att männen...

  77. Det var stor sannolikhet
    att de skulle riskera tortyr-

  78. -icke korrekta rättegångar
    och kanske dö om de avvisades.

  79. Det råder nästan ingen tvekan om det.

  80. Det finns
    ett absolut förbud mot tortyr.

  81. Det inbegriper också att man inte får
    skicka personer till ett land-

  82. -där de kan riskera tortyr.

  83. Det spelar ingen roll vad man har
    gjort. Det gäller alla.

  84. Det får man inte bryta mot. Sverige
    bestämde sig ändå för att göra det.

  85. Man tyckte att man fått en försäkran
    från den egyptiska regimen-

  86. -om att de här två männen
    och Agizas familj-

  87. -inte skulle kränkas om de avvisades.

  88. Man förhandlade med torterarna.

  89. "Vi vet att ni brukar tortera
    den här typen av personer."

  90. "Men de här två kan ni väl låta bli?"

  91. Det skulle de. "Vi ska behandla dem
    enligt egyptisk konstitution."

  92. Den här försäkran skrevs under
    av den svenska statssekreteraren-

  93. -och chefen för
    den egyptiska säkerhetstjänsten.

  94. Med det avtalet i sin hand, ungefär-

  95. -skulle verkställigheten ske. CIA
    hade fått tillstånd att genomföra.

  96. Det var inte bara amerikanska agenter
    på Bromma-

  97. -dit man tog männen.
    Även egyptisk säkerhetstjänst-

  98. -och representanter från
    USA:s ambassad fanns på plats.

  99. Männen fördes till Bromma flygplats-

  100. -där de lämnades över till
    maskerade amerikanska agenter.

  101. En och en togs de in i
    ett slags omklädningsrum-

  102. -på polisstationen på Bromma.

  103. De fick handfängsel och fotfängsel.
    Deras kläder klipptes sönder.

  104. De fick lugnande medel
    uppstoppat i anus och ögonbindel.

  105. Sen sattes de på blöja,
    en overall och huva. Men inga skor.

  106. Sen släpades de in i planet.

  107. Svensk polis stod i princip bara
    och såg på.

  108. I efterhand vet vi att många inte
    förväntat sig den här behandlingen.

  109. Inte de polismän som fanns på plats.
    Ingen av högre rang var på plats.

  110. Samtidigt fanns det enligt utred-
    ningar beundran från svensk polis-

  111. -om hur effektiva CIA var.

  112. Och allt skedde i fullkomlig tystnad.

  113. En sak till hände:
    Det togs bilder på hela förloppet.

  114. När de utsattes för den här
    behandlingen tog nån bilder på dem.

  115. I efterhand - det tog tid innan vi
    kunde träffa männen - fick jag veta-

  116. -att bara Mohammed Alzery förstod
    att en till person var med på planet.

  117. Att det var Agiza. Det var
    för att Agiza ropade i planet.

  118. Han låg illa och ville ha vatten.

  119. Alzery sa ingenting.
    Han var helt förstummad.

  120. I Kairo lämnas de över
    till underrättelsetjänsten-

  121. -och säkerhetspolisen.

  122. De utsätts omedelbart för grym,
    omänsklig behandling.

  123. De sätts i kalla celler. Fortfarande
    bakbundna och med ögonbindel.

  124. I princip utan tillgång till nånting
    i cellerna.

  125. Slag, sparkar, misshandel.

  126. Ahmed Agiza utsattes direkt för
    tortyr. De behandlades lite olika.

  127. Agiza är vid uppfattningen att han
    behandlas absolut värst av de två.

  128. Han frigavs tio år senare. 2011.

  129. Jag pratade med honom.
    Han berättade att han blev förhörd.

  130. Han blir förhörd om händelserna
    i New York.

  131. Nånting som inte ens kommit i fråga
    i diskussionerna i Sverige.

  132. Han blev utsatt för eltortyr.

  133. De hade nån typ av elstång som de
    körde upp under armarna på honom.

  134. I en månads tid visste ingen
    om de levde eller var de befann sig.

  135. Vi visste inte var i Egypten de var
    och inte vad som hände med dem.

  136. Deras ombud fick reda på i efterhand
    att de fick avvisning till Egypten.

  137. Då ska man också veta
    - jag företrädde dem inte då-

  138. -att deras advokat Kjell Jönsson
    som företrädde båda två-

  139. -hade sagt till regeringen-

  140. -att om det blir en avvisning skulle
    ärendet tas till Europadomstolen.

  141. Man visste att de riskerade tortyr
    i Egypten-

  142. -och att inga anklagelser fanns-

  143. -som skulle kunna möta
    nån typ av beslut om avvisning.

  144. Kjell Jönsson frågade regerings-
    kansliet samma dag som beslutet togs-

  145. -om ett beslut i ett utlänningsärende
    skulle fattas den dagen. De sa nej.

  146. Den här månaden sökte familjerna-

  147. -både i Egypten och här i Sverige-

  148. -efter männen
    och var de kunde befinna sig.

  149. De fick till sist till ett möte
    den 23 januari 2002 med männen.

  150. Civilsamhällesorganisationer
    i Sverige-

  151. -krävde att regeringen var tvungen
    att följa upp männens tillstånd.

  152. Motvilligt gick man till sist med på
    att be svenska ambassaden i Kairo-

  153. -att försöka få till
    ett möte med männen.

  154. De träffade Agiza och Alzery
    den 23 januari.

  155. Männen berättade vad de fått utstå-

  156. -på Bromma flygplats
    och i Kairo den första tiden.

  157. De var upputsade innan de fick träffa
    familjen och ambassadören.

  158. Jag skulle säga att ambassadören
    valde att inte tro på deras ord.

  159. Han trodde att de utsatts för
    nån illa behandling-

  160. -men under hela processen krävde man-

  161. -att männen skulle säga ordet tortyr
    och att det handlade om tortyr.

  162. Vi som företrädde dem
    hade också problem med det.

  163. De själva skulle definiera det
    som tortyr.

  164. Tortyr är ett vidsträckt begrepp.

  165. Det innehåller psykisk tortyr.
    Långvarig isolering kan vara tortyr.

  166. Människor i gemen
    kan nog inte definiera det.

  167. De berättade om slagen och sparkarna,
    och de berättade om...

  168. Ahmed ska ha berättat om eltortyren.

  169. Det finns det ingenting om
    i några ambassadrapporter.

  170. Efter det fördes de till
    Tora-fängelset-

  171. -och utsattes för grymmare tortyr-

  172. -för att de berättat om vad de blivit
    utsatta för. Så var det systematiskt.

  173. När de berättade om vad de utsatts
    för, utsattes de för grymmare tortyr.

  174. Det var mycket eltortyr.

  175. Inte bara under armarna, utan också
    på genitalierna och bröstvårtorna.

  176. Sverige gick till sist med på...
    Rättare sagt gick Egypten med på...

  177. Därför att... Det har tidigare
    under årens lopp funnits tillfällen-

  178. -när länder funderat på att begära
    garantier för att skicka en person-

  179. -till ett land där man trodde att
    personen skulle utsättas för tortyr.

  180. Ingen gång hade man lyckats få till
    försäkringar som man ansåg var goda.

  181. Storbritannien hade försökt med
    Egypten men tyckte inte att det dög.

  182. Sverige tyckte att det dög med
    ett papper i handen.

  183. Uppföljningsmekanismer försökte man
    få till på plats efter hand-

  184. -under mycket påtryckningar.

  185. Efter ett tag fick männen besök
    ungefär en gång i månaden.

  186. Vad som hände däremellan
    vet bara männen.

  187. Agiza hävdar att han vid varje
    tillfälle pratade om tortyr-

  188. -även om han inte använde det ordet.

  189. Alzery var tystlåtnare i de här
    sammanhangen. Han var lite räddare.

  190. Men Agiza berättade om det.
    Civilsamhället jobbade med frågan.

  191. Redan 2002 lämnade vi en rapport
    till FN:s MR-kommitté-

  192. -om männen och den situationen.

  193. Det var en stor chock i FN-sammanhang
    att Sverige betett sig på det sättet.

  194. Det var svårt att få gransknings-
    kommittén att förstå att det hänt.

  195. Men man ställde frågor till
    regeringen, som inte berättat om det.

  196. På vårvintern var Sverige uppe
    i FN:s MR-kommitté för granskning-

  197. -och fick frågor om Agiza och Alzery,
    men ville inte svara på frågorna.

  198. Man fick ett år på sig att komma med
    en rapport om männens situation.

  199. Sverige har aldrig förut fått
    ett sånt krav på sig.

  200. Hanan Attia gick under jord
    därför att hon riskerade avvisning.

  201. Vi visste att riskerna
    var stora för henne också.

  202. Även om hon inte var anklagad för
    att tillhöra nån typ av säkerhets...

  203. ...klassad organisation
    var hon anhörig.

  204. Vi visste att kvinnor till säkerhets-
    klassade personer löpte stora risker.

  205. Hon vände sig
    till FN:s tortyrkommitté.

  206. Men man valde
    att inte fälla Sverige i det fallet.

  207. Sverige tyckte sig kunna garantera-

  208. -att männen
    inte blivit utsatta för tortyr.

  209. Man ljög alltså för kommittén.

  210. Så småningom kom Agizas
    och Alzerys fall upp i kommittéerna-

  211. -där det kom fram mer information.

  212. Då förstod man att Sverige ljugit.
    Det fick man mycket kritik för.

  213. Hanan fick återigen gå under jord
    med sin familj och leva i ovisshet-

  214. -om tillståndet för hennes man.

  215. I oktober 2003
    blev Mohammed Alzery frigiven.

  216. Han var aldrig åtalad
    och dömd för nåt brott.

  217. Det finns inga misstankar om brott.
    Ahmed Agiza frisläpptes inte.

  218. Han fick i stället efter några år-

  219. -och efter att ha suttit
    långa tider i isolering...

  220. Ahmed hade och har fortfarande
    stora problem med sin rygg.

  221. De försämrades
    så att han nästan blev förlamad-

  222. -p.g.a. situationen i fängelset
    och tortyren.

  223. FN:s specialrapportörer skrev en
    "appeal" till egyptiska regeringen.

  224. Då fick han en operation.
    Men han fick ingen rehabilitering.

  225. Så operationen var i princip
    meningslös.

  226. Han och familjen utsattes för hot.

  227. Man låg på att hela familjen
    skulle flytta tillbaka till Egypten.

  228. Efter sju år lugnade det ner sig. Då
    hade han också ställts inför rätta-

  229. -i en militärdomstol. Han fick inte
    kalla några egna vittnen.

  230. Han fick inte korsförhöra de
    s.k. vittnen som åklagaren tog fram.

  231. Det var en militärdomstol.
    Han kunde inte överklaga.

  232. Hans advokat fick inte tillgång till
    hela akten.

  233. Bevisningen för att han tillhörde
    en säkerhetsklassad organisation-

  234. -var skriftliga vittnesmål-

  235. -och uppstådda efter tortyr.

  236. Han döms till 25 år i fängelse.
    Det mildrades till femton.

  237. När Mubarak-regimen föll
    fick han amnesti och blev frigiven.

  238. Ahmed Agiza fick alltså tillbringa
    tio år i fängelse i Egypten.

  239. Efter hand så har de här båda männen
    faktiskt...

  240. ...kommit i säkerhet och befinner sig
    nu med sina familjer i Sverige.

  241. Det tog mycket arbete, tid, väntan
    och motgångar.

  242. Efter att FN:s granskningskommittéer
    hade...

  243. ...fällt Sverige tog vi frågan om
    skadestånd till JK.

  244. Männen tilldömdes
    ett ganska stort skadestånd.

  245. De är alltså tillbaka i Sverige.

  246. Inga grunder fanns för anklagelserna.

  247. Agiza och Alzery var två av många som
    efter den 11 september var offer för-

  248. -den här informationsinhämtningen
    som skedde runtom på jorden-

  249. -av människor som på nåt sätt
    kunde tros ha kopplingar till-

  250. -11 september-attacken. Alzery
    förhördes aldrig om den frågan.

  251. Anklagelserna mot Agiza visade sig
    dessutom vara en sammanblandning av-

  252. -en organisation i Egypten
    och en brittisk hemsida-

  253. -där han skrivit regeringskritiska
    artiklar. De hette nästan likadant.

  254. SÄPO hade inget att erinra om att han
    skulle få återvända till Sverige.

  255. Det fanns alltså inget hot
    mot Sverige i deras beteende.

  256. Hur kunde det komma sig? Naturligtvis
    var det den 11 september.

  257. USA hade också ett uttryck där Bush
    sa: "Ni är med oss eller mot oss."

  258. Det fattades också beslut
    på säkerhetsrådsnivå-

  259. -som tolkades på olika sätt
    från olika nationer.

  260. I princip skulle nästan allting
    vara möjligt.

  261. Alla åtgärder var möjliga att ta till
    i kampen mot terrorismen.

  262. Framför allt det första halvåret
    - kanske det första året-

  263. -förekom en diskussion om
    "the lesser evil".

  264. Vi måste använda lite ont
    för att bekämpa det stora onda.

  265. Många principer föll
    kring mänskliga rättigheter.

  266. Många trodde nog inte att Sverige
    skulle bryta mot tortyrförbudet-

  267. -som då var absolut. Men så skedde.

  268. Den hösten blev svenska medborgares
    tillgångar frysta utan rättegång.

  269. Regeringen diskuterade
    att om FN begärde det-

  270. -skulle vi nog utvisa personer
    även om de riskerade dödsstraff.

  271. Det fanns en handfallenhet.

  272. Man valde då en felaktig väg.
    Och jag har funderat lite på...

  273. Och jag skulle vilja säga
    att även om det här inte var...

  274. Lagstiftningen har ändrats sen dess-

  275. -men det är nog så
    att misstänksamheten-

  276. -som de personerna drabbades av då...

  277. Den har spillt över på många muslimer
    i dag.

  278. Det är viktigt
    att komma ihåg det här.

  279. Agiza och Alzery var offer för
    en mer omfattande åtgärd.

  280. Det var "black sites" i Europa och
    andra "extraordinary renditions".

  281. Utomrättsliga överlämnanden till
    olika stater och förhör under tortyr.

  282. Flera av de här männen har inte fått
    nån upprättelse över huvud taget.

  283. Vi försökte få upprättelse i Sverige
    och i USA för männen.

  284. American Civil Liberties Union har
    jobbat i många år med att få-

  285. -offren för kampen mot terrorismen
    och tortyr in i rättssalarna-

  286. -för att få sin sak hörd.
    Det har fram till nu aldrig skett.

  287. Just nu ligger det ett fall
    där två psykologer är stämda.

  288. Domstolen ska pröva fallet.
    De är anklagade för-

  289. -att ha använt fångar som
    försökskaniner för sina teorier.

  290. Hemska anklagelser, men sånt hände.
    Psykologiska försök som skedde-

  291. -i fängsligt förvar.

  292. Vid ett tillfälle har CIA-agenter
    blivit dömda, såvitt jag vet.

  293. 23 agenter dömdes för kidnappningen
    av Abu Omar 2003.

  294. En egyptisk imam i Italien-

  295. -som kidnappades, fördes till Kairo
    och torterades.

  296. Den italienska åklagaren väckte åtal.

  297. Inte med den italienska regeringens
    goda minne. Men till sist skedde det.

  298. Det är det enda fall jag känner till.
    Det som hände på svenskt territorium-

  299. -har ingen hållits
    straffrättsligt ansvarig för.

  300. Det är som om vi inte har nån aning
    om vilka CIA-agenterna var.

  301. Och det har ändå ställts
    många krav från FN:s sida om-

  302. -att Sverige borde ha gjort
    straffrättsliga utredningar.

  303. Det svar som kommit från Justitie-
    departementet och åklagarkammaren-

  304. -var att inget brott mot svensk lag
    hade begåtts.

  305. Tortyr är alltså inte ett brott
    mot svensk lag.

  306. Ja, det är en fruktansvärd historia.
    Jag trodde att jag kände till den.

  307. Men att höra den återberättad
    är kusligt.

  308. Så många spärrar som lossades.

  309. Att inga straffrättsliga påföljder
    har övervägts i Sverige är oerhört.

  310. Frågan som man ställer sig omedelbart
    är om detta skulle kunna hända igen.

  311. Har nåt hänt som skulle förhindra
    att det här kunde hända igen?

  312. Det som har hänt är att på den tiden
    fanns det, fram till...

  313. Jag kommer inte ihåg vilket år.
    När asylprocessen ändrades.

  314. I dag är Migrationsverket
    första instans.

  315. Lagen om särskild utlänningskontroll
    är väl det man skulle kunna använda.

  316. Kan regeringen inte fatta
    ett sånt beslut själva?

  317. Nej. Det ska prövas av
    Migrationsverket först.

  318. Det verkar som om man struntade i...

  319. Bröt man inte mot processer?

  320. Nej. Det var det som var det märkliga
    egentligen.

  321. Vi lever i ett samhälle där vi tror
    att våra rättigheter aldrig kränks.

  322. Vi har hög tilltro till
    det svenska systemet.

  323. Så fort vi MR-organisationer
    har pratat om skyddsmekanismer-

  324. -för att motverka
    den här typen av kränkningar-

  325. -tar man illa vid sig.
    "Tror ni att vi skulle..."

  326. Men man behöver se över
    skyddsmekanismerna för rättigheter.

  327. Litar vi för mycket på skydds-
    mekanismer? Här fanns aktörer-

  328. -som var bestämda att göra det här.
    Och de gjorde det.

  329. Är vi naiva? "Nu kan inte det här
    hända, för nu ska det prövas här."

  330. I ett klimat motsvarande det
    som rådde 2001 på hösten-

  331. -spelade det...

  332. Det klimatet kan uppstå
    och uppstår med täta mellanrum.

  333. Vi ser mer och mer lagstiftning-

  334. -som kränker eller potentiellt
    kränker människors rättigheter.

  335. Civilsamhället har kämpat för
    skyddsmekanismer.

  336. Då tänker jag på övervakningsfrågorna
    framför allt, där man från början-

  337. -inte hade nån mekanism
    som övervakade övervakarna.

  338. Det fanns ett stort mått av naivitet.

  339. Fast regeringen uttalade också saker
    på den tiden där man uttryckligen sa-

  340. -att Sverige inte skulle bli
    nåt "haven" för terrorister.

  341. Man var lite stolt över sitt
    agerande, skulle jag vilja påstå.

  342. -Man var stolt över att man var tuff?
    -Ja. Att vi tog de första besluten.

  343. Vi var bland de första att ta
    den här typen av beslut.

  344. Det framkom i Konstitutionsutskottet.

  345. Man hade uppfattningen att man skulle
    vara tuff mot terrorismen-

  346. -men tänkte inte på rättssäkerheten
    och konsekvenserna för individerna.

  347. Det var så här klimatet var 2001
    efter den 11 september.

  348. Bush hade sagt "med mig och mot mig".

  349. Svenska regeringen hade ett behov
    att visa att vi är med er-

  350. -om det krävs. Herregud, vi står med
    president Trump på tröskeln.

  351. Vad ser du för faror?

  352. Ju närmare... Jag känner så här:

  353. Skulle det hända nån typ av
    stor terroristattack-

  354. -som begås av muslimer i Sverige...

  355. Vi har en terroristlagstiftning i dag
    som bara tillämpas på muslimer.

  356. Den ska vara objektiv, men det finns
    väl inget fall där man inte har...

  357. Är det så? Så terroristlagstiftningen
    som inte specificerar muslimer-

  358. -tillämpas hittills bara på muslimer?

  359. Ta bara nåt exempel för oss alla-

  360. -där terroristlagstiftningen
    har tillämpats på senare tid.

  361. Det handlar oftast om finansiering
    av terrorism i så fall.

  362. Det ligger ett fall nu
    där en pappa och en son är åtalade.

  363. -Handlar det om finansiering?
    -Ja.

  364. Det är inte många fall. Men
    internationella källor som tittar på-

  365. -hur terroristaktioner ser ut
    i världen-

  366. -hävdar att det begåtts
    36 terroristakter i Sverige 2015.

  367. Då räknar man
    attacker mot asylboenden.

  368. Det skulle mycket väl kunna falla in.

  369. Men åklagaren väljer att inte använda
    terroristlagstiftningen.

  370. -Kan det inte drivas till domstol?
    -Det har gjorts ett försök.

  371. Det föll på att brottet inte var
    tillräckligt långt planerat-

  372. -av högerextrema grupper.

  373. Sen kan man fråga sig vad man vinner
    på att kalla saker för terrorism.

  374. Men terrorismanklagelser för med sig-

  375. -inte bara risken
    att skapa rädsla hos allmänheten-

  376. -utan också möjligheter till
    tidig övervakning.

  377. Det brottet är så långtgående
    kriminaliserat i nåt för-förstadium-

  378. -att det har betydelse rättsligt
    att man åtalar för terrorism.

  379. Även för brott som har politisk
    koppling från nåt annat håll.

  380. En fråga hinner vi med.
    Jag tjatade på här, men det går bra.

  381. Såg jag en hand där? Varsågod.

  382. Tack, Anna. Det spelar ingen roll hur
    många gånger man hört berättelsen.

  383. Man blir lika upprörd och fundersam
    kring framtiden för svenska muslimer.

  384. Jag har två frågor.
    Det ena är straffriheten-

  385. -och tror du i framtiden
    att den svenska staten-

  386. -skulle kunna pressas till
    att ta ansvar för det som hänt?

  387. Och kan du säga nånting om
    rättssäkerheten för svenska muslimer-

  388. -vad det gäller terrorlagstiftningen
    och att förebygga radikalisering?

  389. Jag kan börja på den sista.

  390. För jag viftade när ni pratade om
    det här innan om...

  391. ...det här arbetet som gjorts om
    kartläggning av radikala miljöer.

  392. Skillnaden mellan övervakningen av
    högerextrema grupper och muslimer-

  393. -är att det påstås-

  394. -att det bara ska handla om miljöer
    där det finns kriminalitet-

  395. -och så ser man på miljöerna omkring
    för att stoppa radikaliseringen.

  396. För muslimer är det mer långtgående.

  397. Det finns inte den typen av
    våldsbrott begångna i Sverige-

  398. -och den samhörighet som skulle
    finnas kring högerextrema grupper.

  399. Jag skulle vilja säga att man vill
    kartlägga åsikter och sympatier.

  400. Det finns en stor skillnad där.

  401. Det innebär en ökad rättsosäkerhet
    för individer. Jag skulle gärna se...

  402. Efter den 11 september utsattes många
    muslimer för informationsinhämtning.

  403. Jag har fått indikationer om-

  404. -att även Sverige kräver information
    om vilka som går till vilka moskéer.

  405. Den utredningen skulle jag vilja se
    att nån gör.

  406. Den andra frågan om straffriheten
    för CIA-agenterna... Ja...

  407. Vi får väl alla... Jag ser liksom
    inte riktigt det framför mig.

  408. Även om jag skulle vilja. Och jag är
    lite osäker på preskriptionstiden.

  409. Det finns inte ett brott som heter
    tortyr i den här relationen.

  410. Jag hoppas att det inte införts.
    Det fanns inte då.

  411. Så tyvärr. Jag vet inte varför så få
    tyckte att det var viktigt.

  412. Men om man... Jag skulle säga att
    ett skäl till varför det inte hände-

  413. -var att det gjordes en polisanmälan
    mot svensk polis och mot regeringen.

  414. Den gick inte åklagaren vidare med.

  415. Civilsamhället skrev också
    till åklagaren-

  416. -att man måste se på CIA,
    inte bara på svenska poliser.

  417. Den biten förbigicks med tystnad.

  418. Och nu har vi en "president in
    coming" som tycker att tortyr är bra.

  419. Åtminstone sa man det inte så tydligt
    tidigare som den här gör. Tack, Anna!

  420. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

När mänskliga rättigheter ställs på prov

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur gick det till när de båda svensk-egyptiska männen ansågs utgöra ett säkerhetshot mot Sverige och därför avvisades? Männen avvisades trots att man hade kunskap om att de skulle kunna utsättas för tortyr. I efterhand har det kommit fram att det inte fanns några grunder för anklagelserna. Anna Wigenmark, generalsekreterare för Ordfront, jurist och tidigare ombud för svensk-egyptierna, berättar vad som hände. Hon menar att Sverige behöver se över de skyddsmekanismer som ändå finns för att det inte ska kunna hända igen. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Lag och rätt, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Avvisning, Immigration, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Utlänningslagstiftning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Diskriminering av svenska muslimer

Moa Bursell, sociolog och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, har utifrån anmälningar om upplevd diskriminering sammanställt en rapport som visar när, var och hur svenska muslimer och förmodade muslimer upplever sig ha blivit diskriminerade. Hon ger exempel på hur några av anmälarna har blivit etniskt profilerade som antingen potentiella snattare, terrorister och säkerhetsrisker. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Diskriminering av franska muslimer

Högsta domstolen i Frankrike kom 2016 med ett beslut i ett rättsfall som har pågått i sju år, där en medborgare anmält polisen för etnisk diskriminering vid identitetskontroller. Franska HD anser att myndigheterna måste utesluta att identitetskontrollerna inte är diskriminerande. Detta har polis och franska myndigheter inte kunnat bevisa. Juristen Slim Ben Achour, som har drivit fallet, menar att metoden kan appliceras av såväl svenskt som europeiskt rättsväsende. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

En annan berättelse är möjlig

Dokumentärfotografen Elin Berge berättar om sin bok och fotoutställning "Slöjor". Där porträtteras 44 unga muslimska kvinnor i Sverige, som själva berättar om sina hijab. Elin Berge ville komma bort från diskussionen om det är bra eller dåligt att bära slöja. Istället vill hon fokusera på valet att bära slöja eller inte och komma åt de personliga berättelserna - bortom den stereotypa bilden av en kvinna som bär hijab. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

När mänskliga rättigheter ställs på prov

Hur gick det till när de båda svensk-egyptiska männen ansågs utgöra ett säkerhetshot mot Sverige och därför avvisades? Männen avvisades trots att man hade kunskap om att de skulle kunna utsättas för tortyr. I efterhand har det kommit fram att det inte fanns några grunder för anklagelserna. Anna Wigenmark, generalsekreterare för Ordfront, jurist och tidigare ombud för svensk-egyptierna, berättar vad som hände. Hon menar att Sverige behöver se över de skyddsmekanismer som ändå finns för att det inte ska kunna hända igen. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Representation av muslimer i svenska nyheter

Mia Lövheim, professor i religionssociologi vid Uppsala universitet, presenterar en rapport om representation av muslimer i svenska nyheter. Rapporten visar att majoriteten av artiklar och inslag om muslimer handlar om våld, hot eller spänningar. De innehåller även stereotyper av vi-och-dom tänkande. I de mer fördjupande reportagen finns visserligen ett större fokus på individer och ett mer nyanserat berättande. Men man når sällan förbi den stereotypa bilden av muslimer i dag. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Rättsliga skyddet för muslimer i dag

Vad ser vi för trender i det rättsliga skyddet för muslimer? Martin Mörk, chef för DO:s processenhet, redogör för utvecklingen av rättspraxis i Sverige och Europa avseende skyddet för muslimer. Flera fall i Europa pågår där man diskuterar neutralitetsprincipen. Det vill säga att man bedömer användandet av religiösa symboler och kläder på samma sätt som politiska symboler eller kläder, för att hålla nere religiösa uttryck i det offentliga rummet. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.

Fråga oss