Titta

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Om UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Föreläsningar från kunskapskonferens om diskrimineringen av muslimer i ljuset av etnisk profilering. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Till första programmet

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer: Representation av muslimer i svenska nyheterDela
  1. Vi frågade om man upplevde religion
    mer som källa till konflikt än fred-

  2. -och då tycker tre fjärdedelar att
    religion är en källa till konflikt.

  3. Jag är inte författaren
    till rapporten.

  4. Rapporten finns
    att ladda ner från DO:s hemsida.

  5. Marta Axner Ims var forskare
    vid Uppsala universitet-

  6. -och har nu flyttat till Norge.

  7. Jag var med i referensgruppen,
    och jag ska presentera rapporten-

  8. -men eftersom jag forskat om
    hur medier skildrar religion-

  9. -och också lite om hur människor
    upplever denna bild-

  10. -ska jag sätta in rapporten
    i ett sammanhang-

  11. -och tänka större runt hur vi kan
    förstå hur det ser ut som det gör.

  12. Jag kommer att prata en del
    om en ny rapport som visar-

  13. -att medier är den plats där
    människor främst möter religion.

  14. Jag pratar om andra forsknings-
    resultat som ger en bild av-

  15. -hur medier representerar religion.

  16. Avslutningsvis
    kommer jag prata om "medielogik"-

  17. -alltså hur medier
    driver fram vissa bilder.

  18. Men också om det här kan bidra
    till några alternativa strategier-

  19. -och kanske något om hur det hänger
    ihop med religiös profilering.

  20. Moa har gått igenom alla begrepp,
    så då behöver jag inte göra det.

  21. Jag kan direkt på rapporten.

  22. Den första bilden är från ett
    skandinaviskt jämförande projekt-

  23. -som har förkortningen COMREL.

  24. Enkäten gjorde vi i april 2015-

  25. -bland totalt tretusen personer
    i Norge, Sverige och Danmark.

  26. Den visade ett mönster
    som vi sett i andra undersökningar:

  27. Om vi frågar var man stötte på frågor
    om tro och religion senast-

  28. -så svarar de flesta att det var
    genom tv eller tidningar.

  29. Familj och vänner är en plats
    där man har mött frågor om tro.

  30. Arbete och skola var en fjärdedel.

  31. Sociala medier är inte så stort,
    förutom hos de yngre.

  32. Mellan svenskar 16 till 80 år
    är det 17 procent.

  33. Religiösa organisationer
    ligger lågt ner.

  34. Det är bara 7 procent
    som mött frågor om tro där.

  35. Vi frågade också om man diskuterade
    nyheter om religion-

  36. -och framför allt extremism.

  37. Det visade sig att 28 procent
    diskuterade minst en gång i veckan-

  38. -nyheter om religion
    med andra personer.

  39. Medierna har ett ansvar här-

  40. -för det är där människor får
    sin bild av religion-

  41. -inte som vi skulle kunna tro
    religiösa organisationer.

  42. Människor talar också om
    mediebilden av religion.

  43. De gör det framför allt
    med vänner och familj.

  44. Bara 9-10 procent
    diskuterar i sociala medier-

  45. -och ibland tänker vi
    att det är där diskussionen pågår-

  46. -men människor diskuterar mycket
    det här med sina nära sammanhang.

  47. Det är viktigt när vi kommer till
    hur bilden ser ut.

  48. Rapporten är tänkt
    att ge en sorts översiktsbild-

  49. -av hur dagstidningar,
    radio och tv skildrar muslimer-

  50. -under en period av sju veckor
    som var hösten 2014.

  51. I den finns en kvantitativ innehålls-
    analys med fördjupande inslag-

  52. -och intervjuer med redaktörer
    vid olika nyhetsredaktioner-

  53. Expressen, SR:s Eko-redaktion,
    Aftonbladet, Svd och UNT.

  54. Innehållsanalysen gjordes
    utifrån en konstruerad vecka.

  55. Man tar under en längre period
    slumpvis olika veckodagar.

  56. Det gör man för att undvika att en
    viss händelse får stort genomslag.

  57. Tiden som rapporten gjordes
    dominerades nyhetsflödet av-

  58. -IS militära expansion
    i Syrien och Irak.

  59. Men hade vi gjort det i år hade det
    också varit nån militär expansion-

  60. -så på det viset tror jag inte
    det gav så mycket utslag.

  61. Marta har gjort en
    kvalitativ och kvantitativ analys-

  62. -av mönster
    och tendenser i materialet.

  63. Analysen följer en vedertagen metod
    inom kvantitativ innehållsanalys-

  64. -nämligen att gå igenom artiklar-

  65. -eller inslag och radio och tv
    genom att leta efter sökord.

  66. Det gör man för att välja ut
    relevanta artiklar.

  67. Sökorden valdes ut utifrån tidigare
    studier av religion i massmedier-

  68. -och dels utifrån DO:s önskemål
    om vad som vore intressant.

  69. De här orden har visat sig lyfta fram
    intressanta artiklar om religion.

  70. Jag har använt såna här själv, och
    det är sällan man missar nånting-

  71. -för ofta förekommer orden,
    och det bygger på-

  72. -att medier ofta generaliserar
    för att bygga en viss bild-

  73. -och för att relatera till
    vad som är vår tolkningsram.

  74. Det finns kritik om att man redan
    har bestämt vad man söker efter-

  75. -men som jag har sett missar man
    väldigt lite med den här metoden.

  76. Sen kategoriseras
    de olika artiklarna-

  77. -utifrån
    vilken tidning eller program-

  78. -var det inrikes- eller utrikesnyhet
    och vilka teman som kom fram.

  79. De kategorier som var mest frekventa-

  80. -var säkerhet,
    terrorism och militära insatser-

  81. -muslimer i utrikesnyheter och
    till viss del extremism och våld.

  82. Jag går mer in på det sen.

  83. Sen användes en kvalitativ metod för
    att se hur temana relaterade till-

  84. -om muslimerna framställdes som
    utövare av eller offer för våld-

  85. -eller om de hade
    andra handlingsutrymmen-

  86. -och vilka bilder av islam
    som kom upp i materialet.

  87. Resultaten visar att det finns
    en dominerande huvudbild-

  88. -och det är över hälften
    av artiklarna som kom fram.

  89. Det handlar om
    artiklar i utrikessektionen-

  90. -i tidningarna eller tv-programmen.

  91. Det handlar mycket om muslimer
    på nån annan plats än Sverige.

  92. Här används islam
    generaliserande som gruppmarkör.

  93. Det kan handla om jihadister,
    muslimska länder, islamisttrupper.

  94. Många gånger används IS,
    Islamiska staten, som gruppmarkör.

  95. Det blir
    en ganska generaliserande bild.

  96. De teman som kommer upp i artiklarna-

  97. -handlar om säkerhet,
    terrorism och militära insatser.

  98. I de flesta artiklarna skildras
    muslimer som utövare av våld-

  99. -snarare än som offer eller
    konstruktiva parter i en konflikt.

  100. Det är den dominerande bild som vi
    ser i materialet under perioden.

  101. Men det finns alternativa bilder.

  102. I fördjupande nyhetsreportage-

  103. -fokuserar medierna
    ofta på individer, vardagsliv-

  104. -och lokalbefolkningens upplevelser
    av att vara offer för konflikter-

  105. -och man lyfter fram
    lokala röster och experter.

  106. De här artiklarna
    ger fler perspektiv-

  107. -och en mer nyanserad bild
    än bilden av islam som gruppmarkör.

  108. Artiklar om Sverige går in på
    muslimer som en del av kulturlivet.

  109. Här används porträtt av individer-

  110. -och mer nyanserade
    och konstruktiva bilder.

  111. Men det är tydligt
    att de här muslimerna-

  112. -skildras
    i relation till ett problem.

  113. Det är ofta islamofobi,
    diskriminering, hot mot muslimer-

  114. -eller upplevelser av utanförskap
    och problem med integration.

  115. Så bilden framställs mycket
    i relation till ett problem.

  116. Marta har också lyft fram
    artiklar med positiva exempel-

  117. -och ganska ofta är det
    unga, muslimska tjejer.

  118. Hon tar fram Malala Yousafzai, som
    lyfts fram som "den starka flickan".

  119. Hon skildras som
    att hon har handlingsutrymme-

  120. -men tydligt som en kontrast
    mot att hon utsatts för våld-

  121. -från en muslimsk patriarkal kultur.

  122. Så den bilden är också positiv i
    relation till en negativ kontrast.

  123. Om vi tittar på slutsatsen handlar de
    flesta artiklar och inslag om-

  124. -islam i relation till våld,
    hot eller spänningar i samhället-

  125. -både i Sverige och internationellt.

  126. De flesta artiklarna genomsyras av
    stereotyper och vi-och-dem-tänkande.

  127. Väldigt mycket fokuserar på
    krig och våldshandlingar-

  128. -där islam används
    som en generaliserande kategori-

  129. -som en gruppmarkör.

  130. I de alternativa bilderna kommer det
    fram mer individuella berättelser-

  131. -mer av nyanser och bilder
    där muslimer inte bara utövar våld-

  132. -utan där de agerar på olika sätt
    i en situation präglad av våld-

  133. -eller agerar mot
    ett samhälleligt problem.

  134. Men som vi har sett
    finns det en tendens-

  135. -att det positiva blir
    mot en kontrast av det negativa-

  136. -och det tenderar
    att förstärka kontrasten.

  137. Det positiva blir ett undantag
    snarare än det vanliga.

  138. I intervjuerna
    som har gjorts med redaktörerna-

  139. -finns det en medvetenhet om den
    problematiska representationen.

  140. De har fått respondera
    på bilden som kom fram.

  141. Redaktörerna pratar om
    nyhetsvärderingen-

  142. -som drivande faktor-

  143. -men också att journalistkåren
    har få aktiva muslimer-

  144. -eller kommer från
    muslimskt dominerade länder.

  145. Man har brist på tid,
    resurser och alternativa källor.

  146. Men det finns en stark tilltro
    till att medierna klarar det här-

  147. -genom att arbeta med kvalité
    och vara noggranna.

  148. Den här rapporten
    har fått kritik i medierna-

  149. -för att den är vetenskapligt svag-

  150. -inte ger en statistiskt fastställd
    bild eller allmängiltig sanning.

  151. Och en studie utifrån ett urval ger
    aldrig en allmängiltig sanning.

  152. Jag vet inte om nån vetenskap kan ge
    det - verkligheten förändras jämt.

  153. Och allt som utgår från urval kan
    inte ge nåt statistiskt fastställt.

  154. Vi samhällsvetare sysslar inte med
    numeriska analyser på det sättet.

  155. Men rapporten är inte missvisande
    eller dålig forskning.

  156. För trots att den är
    begränsad i tid och urval-

  157. -stämmer bilden väldigt väl med
    nordiska och brittiska studier-

  158. -av religion och islam i dagspress
    under de senaste decennierna.

  159. Några av tendenserna i studierna,
    som gjorts över en period av 35 år-

  160. -visar tydligt
    att för det första ser vi faktiskt-

  161. -ett fortsatt intresse för religion -
    till och med ett något ökat intresse.

  162. Men det sker mycket
    på mediernas villkor.

  163. Vi ser en förändring från fokus på
    nationella majoritetskyrkor-

  164. -som t.ex. Svenska kyrkan-

  165. -till ett fokus på islam,
    som börjar från mitten på 90-talet.

  166. I det svenska materialet är det
    en ökning från 4 till 13 procent.

  167. Det är fortfarande inte en majoritet
    men en väldigt tydlig ökning.

  168. Vi ser en viss glidning från fokus på
    religion som nyhet i dagstidningar.

  169. För de förlorar mycket av
    sin position som nyhetsdrivande-

  170. -till digitala medier
    och gratistidningar.

  171. De kommer att fokusera mer
    på debatter och ledartexter.

  172. Framför allt blir det en koppling
    till integration och demokrati.

  173. När det gäller islam
    ser vi att islam "flyttar in"-

  174. -från att ha varit
    nåt som händer i nåt annat land-

  175. -till att bli en fråga
    integrerad i det svenska samhället-

  176. -och i diskussioner
    om hur vi ska göra demokrati-

  177. -i ett land som är mer kulturellt
    och religiöst pluralistiskt.

  178. Islam sätter många gånger i gång
    frågor om integration-

  179. -jämlikhet och olika typer
    av värdekonflikter-

  180. -vilket är en spännande bild.

  181. Om vi går tillbaka till enkäten-

  182. -för att säga nåt om människors
    attityder till mediebilderna-

  183. -så frågade vi
    i den enkäten något om-

  184. -vad man tyckte om mediernas uppdrag
    att skildra religion.

  185. Där ser vi ganska tydligt
    att 28 procent-

  186. -önskar mer täckning
    av islam i medierna.

  187. Vi frågade också om täckning
    av kristendom och judendom-

  188. -och islam önskar man något mindre
    än de andra religionerna.

  189. Det finns en stark önskan
    om objektiv rapportering.

  190. Nu frågade vi om SVT och SR-

  191. -och över 50 procent anser att
    program om islam ska vara objektiva.

  192. 75 procent vill att medier ska
    bidra till dialog och förståelse.

  193. Men över 40 procent - alltså fler än
    de som vill ha mer nyheter om islam-

  194. -vill att medier
    ska vara mer kritiska mot islam.

  195. Det är lägre
    ifråga om kristendom och judendom.

  196. Ni ska inte tänka att det finns
    ett enkelt orsakssamband-

  197. -mellan mediebild och attityder, för
    det ska mätas mot ett visst program-

  198. -men när vi frågade om religion var
    en källa till konflikt mer än fred-

  199. -så tycker över tre fjärdedelar att
    religion är en källa till konflikt.

  200. Vi frågade om upplevelser av religion
    i relation till svensk kultur-

  201. -där nästan 40 procent i Sverige såg
    islam som ett hot mot svensk kultur.

  202. I Danmark och Norge
    är siffran över 50 procent.

  203. Så det är en liten del
    av en bakgrund som betonar-

  204. -att folk önskar att medierna ska
    vara objektiva och bidra till dialog-

  205. -men att det finns en ganska negativ
    bild när det gäller islam-

  206. -i relation
    till mediernas framställning.

  207. Om vi försöker
    gå lite in på medieteori-

  208. -och försöker förstå
    varför bilden blir så här-

  209. -varför blir den dominerande bilden
    på det här sättet?

  210. Några begrepp kan hjälpa oss nysta i
    varför det ser ut som det gör.

  211. Det första är "medialisering", som
    pekar på nåt vi nog alla upplever:

  212. Under 1900-talet har medier blivit
    dominanta på ett nytt sätt.

  213. Politiken är ett exempel.
    I mitten av 1900-talet-

  214. -stod mediereportrar
    och hälsade på statsministern-

  215. -och var noga med
    att markera rollerna-

  216. -medan nu får statsministern planera
    utspel så det funkar med medierna.

  217. Så medierna har tagit över
    dagordningsfunktionen.

  218. De är vår främsta källa
    till information om religion-

  219. -men de är också de som bestämmer
    dagordningen för andra institutioner-

  220. -och hur de kommer till uttryck.

  221. Medialiseringen handlar också om att
    eftersom medier får en så stark roll-

  222. -kommer andra institutioner i
    samhället att tänka som medierna-

  223. -när de ska interagera.

  224. Det kallas för
    att man integrerar en medielogik.

  225. Logiken ska man inte förstå
    som nåt schema som medierna följer.

  226. Det är mer en inarbetad magkänsla:
    "Så här gör vi."

  227. "Det här brukar ju funka."

  228. En hel del av medielogiken
    som är intressant för rapporten-

  229. -handlar just om nyhetsvärdering.
    Det handlar om två saker.

  230. Nyhetsvärdering bygger på
    att nyheter alltid är viktiga-

  231. -och att journalister
    har en privilegierad position.

  232. De är kritiska mot makten
    och lyfter fram viktiga saker.

  233. Nyhetsvärdering handlar också om
    magkänslan för vad som är en nyhet.

  234. Magkänslan bygger mycket på-

  235. -en känsla av att man letar upp
    ett brott eller en olycka-

  236. -det som är oväntat, det som
    gärna inbegriper kända personer-

  237. -men också det som kan sammanfattas
    ganska kort och enkelt.

  238. Men nyheter måste också ha
    ett annat viktigt element-

  239. -och det är att de ska knyta an
    till ett större och känt tema.

  240. Nyhetsvärdering bygger på att koppla
    ihop det oväntade med det förväntade.

  241. Det är så det fungerar.

  242. Nyhetsvärderingen gör många gånger
    händelser till nyheter-

  243. -för att de kan tematiseras i termer
    av konflikter och polarisering-

  244. -men också
    knytas an till en berättelse.

  245. Och det kan bidra
    till mycket av nyhetsbilden-

  246. -av krig och konflikter
    när det gäller islam.

  247. En del av medielogiken
    är det här med objektivitet.

  248. Där pekar rapporten på
    att många av redaktionerna-

  249. -har en policy om att inte lyfta fram
    religion om det inte är relevant.

  250. Man ska vara försiktig med
    att lyfta fram religion.

  251. Marta Axner pekar på
    att det kan vara en god princip-

  252. -men om vi tänker att det
    relevanta styrs av medielogiken-

  253. -så blir det krig, olyckor
    och problem runt muslimer.

  254. Alltså benämns muslimer som muslimer
    när de kopplas till nyheterna-

  255. -men inte
    när de hämtar sina barn på dagis-

  256. -eller intervjuas som
    representanter för en skola.

  257. Då anses det inte relevant,
    för det är inte en nyhet.

  258. Så tanken att bara nämna
    när det är relevant-

  259. -kan ge en oönskad konsekvens.
    Hur gör medierna det här, då?

  260. "Representation" och "framing"
    är intressanta begrepp.

  261. Representation innebär att verklig-
    heten inte framställs "som den är"-

  262. -utan medier lyfter fram
    symboler och kategorier-

  263. -och här
    kommer begreppet "stereotyp" in-

  264. -för att förenkla
    eller tydliggöra saker.

  265. En stereotyp skildrar inte
    individuella karakteristika-

  266. -utan en person
    som en del av en grupp-

  267. -med vissa egenskaper
    och vissa roller.

  268. Det här återkommer ganska ofta
    i representationen av islam.

  269. Kvinnan i slöja. Den brinnande skolan
    som ett exempel på islamofobi.

  270. Videor som skickas ut av IS som
    exempel på muslimskt "barbari".

  271. Det går snabbt i kopplingen, för
    representationen fungerar mycket-

  272. -genom upprepning
    och förenkling via stereotyper.

  273. Framing handlar om
    hur medier ur ett stort material-

  274. -väljer en viss del, förstärker
    en viss bild och kategoriserar.

  275. Många av ramarna
    som används i nyhetsvärdering-

  276. -bygger ofta på
    att det ska finnas en bra story.

  277. Såna stories
    har en tydlig uppdelning av roller.

  278. När det gäller krig
    har vi förövaren och offret.

  279. En annan vanlig ram-

  280. -är den lilla människan mot politiken
    eller det hemska företaget.

  281. En "conflict frame" hjälper oss
    att förstå huvudbilderna.

  282. Muslimer blir ofta förövare eller
    offer. Båda förstärker en stereotyp-

  283. -där individerna har ganska
    litet eget handlingsutrymme.

  284. Men för att förstå komplexiteten
    i alternativa bilder-

  285. -som Malala eller andra tjejer i
    slöja som talar för sig själva-

  286. -vill jag också berätta om
    "human interest frame".

  287. Det är en annan typ av ram-

  288. -som handlar om att ge ett ansikte
    till en svår fråga.

  289. Ofta väljer man ut nån
    som uppfyller vissa positiva drag-

  290. -som gärna är oskyldig, har moral-

  291. -och gärna ser bra ut och är trevlig.

  292. Personen blir då den här bilden av
    alternativet som vi vill lyfta fram-

  293. -för att vi
    ska kunna identifiera oss med någon.

  294. I många skildringar
    av unga muslimska tjejer-

  295. -tycker jag att bilden kommer in.

  296. Den är bra för att bryta stereotyper.
    Vi får en annan bild.

  297. Men de kan också fungera negativt-

  298. -eftersom de gömmer en komplexitet,
    i t.ex. muslimska tjejers situation.

  299. De gör det svårare för dem som inte
    ser bra ut att komma igenom bilden.

  300. Och de kan förstärka bilden av att
    personer som Malala är undantag.

  301. Hon representerar värderingar
    som vi känner igen-

  302. -demokrati, frihet och jämställdhet.

  303. Men de andra är fortfarande likadana.

  304. Genom att lyfta fram undantaget-

  305. -kan bilden av stereotypen
    också förstärkas.

  306. För att avsluta
    vill jag säga nånting om-

  307. -vad jag kallar religiös profilering,
    som är konferensens tema.

  308. Är bilden verkligen så här mörk?
    Finns det framåtsyftande strategier-

  309. -när det gäller mediernas arbete med
    att skildra religion, främst islam?

  310. Jag vill peka på några saker.
    Dels visar intervjuerna-

  311. -som Marta Axner
    gjorde med nyhetsredaktioner-

  312. -att det pågår en diskussion
    om mediernas självbild.

  313. Problemet är att medierna
    lutar sig starkt på sin roll-

  314. -som de som har ett kritiskt
    privilegium i samhället-

  315. -och de som har egna kriterier
    för kvalité och objektivitet.

  316. Det behövs mer självreflektion
    om när-

  317. -de egna inlärda systemen
    kan skapa oönskade konsekvenser.

  318. Jag ser exempel på det.
    Jag har sett ledartexter gå-

  319. -från att inte alls tala om islam
    till en mer nyanserad bild.

  320. Jag tänker på faktarutor som vi nu
    ganska ofta ser i tidningar-

  321. -som visar att det finns skillnad
    mellan sunni och shia-

  322. -och att inte alla är jihadister.

  323. Jag tänker på program som "Människor
    och tro" eller "Jag är muslim"-

  324. -som försöker skapa en motbild.

  325. Så det finns goda exempel som visar
    att självreflektion pågår.

  326. Att medierna ses som nån som ska stå
    på den lilla personens sida-

  327. -kanske kan vara en utgångspunkt
    för att förmodade muslimer-

  328. -ofta är den lilla
    och inte den onda människan.

  329. Det kan användas
    som en princip inom medierna.

  330. De pressetiska reglerna utgår från
    saklighet och objektivitet-

  331. -som man kan arbeta utifrån
    för att visa på att bilden finns.

  332. En sak som efterlyses,
    och här kommer ni-

  333. -DO, religiösa organisationer
    och skolor, in-

  334. -är att jobba med medierna
    när de önskar större mångfald.

  335. Att lyfta fram personer
    som är bra som källor.

  336. Att jobba mer med relationer
    till det muslimska civilsamhället-

  337. -för där finns
    en stor misstro mot medierna.

  338. Överlag tänker jag att diskriminering
    bygger mycket på brist på kunskap.

  339. Det handlar om
    att öka ett kunskapsutbyte-

  340. -från forskare och journalister om
    hur medier fungerar-

  341. -och från religiösa och forskare-

  342. -om vad
    den bredare bilden av religion är.

  343. Hur fungerar religion
    på olika sätt för olika individer?

  344. Det är några saker
    som kan vara en bakgrund till-

  345. -att religion skildras i medierna.
    De är den största mötesplatsen-

  346. -med kunskap om religion, och
    de har börjat en självreflektion.

  347. Och där kanske vi kan göra skillnad.
    Tack.

  348. Tack så jättemycket, Mia.

  349. Jag kommer ju själv
    från journalistbakgrund-

  350. -så diskussionen om medierna
    känner jag igen.

  351. Men å andra sidan känns det som om-

  352. -det är ett gammalt mediebegrepp
    ni rör er med.

  353. Det är som om vi lever kvar i
    gammelmediernas värld-

  354. -där man gör nyhetsbedömningar
    och det finns ansvariga utgivare.

  355. Var finns hänsynen till den nya
    medievärlden, som ingen kontrollerar-

  356. -och som kan-

  357. -både bidra till och motverka,
    eller ge röst åt allt möjligt?

  358. Hur kommer det in i bilden av-

  359. -hur den mediala situationen
    påverkar våra attityder?

  360. Det är intressant.

  361. Digitala medier
    innebär en annan typ av logik.

  362. Det är många olika sändare
    och mottagare.

  363. Det skapar ett annat typ av landskap
    på ett sätt.

  364. Å andra sidan är det nog så
    att de som kommer igenom-

  365. -till exempel
    från det muslimska civilsamhället-

  366. -och blir röster som tas på allvar-

  367. -får ofta tråckla sig igenom
    den traditionella mediesituationen.

  368. Om en bloggare nämns på en ledarsida
    eller i "Aktuellt" får de genomslag-

  369. -men jag vill säga två saker.
    Det första är att...

  370. "Aktuellt" är liksom ett program.

  371. Ett konkret exempel är USA.
    Trump vann det amerikanska valet.

  372. Hade han medierna på sin sida?
    Nej, men han vann ändå.

  373. Hur vann han? Såna frågor
    måste forskningen ta tag i.

  374. Hur formas attityder i
    det nya, digitala medieklimatet?

  375. I det amerikanska medieklimatet-

  376. -finns inte public service
    eller starka dagstidningar.

  377. I Skandinavien
    har de ganska mycket plats.

  378. De sätter nyhetsagendan
    på ett annat sätt.

  379. Digitala medier är bra,
    för de lyfter upp saker-

  380. -men vi har förlorat det allmänna
    mediesamtalet där alla deltar.

  381. Många gånger leder de här
    till små kluster-

  382. -där människor diskuterar bara med
    varandra. Och det är en förlust.

  383. Så det bidrar till fler röster-

  384. -men var finns den gemensamma arenan,
    där folk talar med varandra?

  385. Där har traditionella medier
    den positionen i Sverige.

  386. Rapporten
    har ju "islam" och "muslim"-

  387. -och en del raster som den tittar på-

  388. -och som den
    fångar upp i nyhetsmedierna.

  389. Men rapporten själv antyder-

  390. -att det måste skrivas
    många berättelser om muslimer-

  391. -där det inte står att de är muslimer
    utan vanliga människor-

  392. -som hämtar barnen på dagis
    eller gör nåt annat.

  393. Hur fångar ni upp
    den typen av berättelser-

  394. -som ju också är berättelser om
    människor som råkar vara muslimer?

  395. Där har nyhetsvärderingen en stor
    roll. De ses inte som intressanta.

  396. Men det skrivs ju sånt.

  397. Men vad är nyheten i
    att muslimer handlar på Ica?

  398. Det är som om det skrivs
    om vilka människor som helst-

  399. -men det framhålls inte specifikt
    att det är en muslim.

  400. -Hur fångar ni upp såna bilder?
    -Till exempel "Jag är muslim"...

  401. ...som har ett annat fokus,
    är bättre på att fånga upp det här.

  402. Sen tror jag att vi behöver
    självreflektion inom medierna-

  403. -att kanske gå ifrån policyn att
    inte nämna om det inte är relevant.

  404. För att bryta bilden måste det göras
    relevant att muslimer handlar på ICA-

  405. -eller sitter i skolstyrelsen.

  406. Så där menar du att det finns skäl
    att lyfta fram det på ett annat sätt?

  407. Jag har blivit tillfrågad
    om ni vill ställa frågor.

  408. Problemet vi har
    är att vi sänder på UR.

  409. Vi har några minuter
    för de två pass som varit.

  410. Vill ni ställa en fråga
    måste ni snea fram här-

  411. -så ni kommer i bild.
    Jag har blivit instruerad om detta.

  412. Finns det någon
    som har en fråga att ställa?

  413. -Till antingen Moa eller...
    -Man behöver inte kliva fram.

  414. Du fångar upp dem med den kameran?

  415. Så också det som Moa berättade om,
    om upplevd diskriminering-

  416. -och också det som Mia pratade om,
    om medier och muslimer-

  417. -så är det fritt fram.

  418. Där borta. Där har du en mikrofon...

  419. -...och ställ dig upp. Jättefint.
    -Hej.

  420. Du sa att huvudbilden är
    det här conflict frame.

  421. Men konflikt innebär
    på nåt sätt också-

  422. -att det blir en liknande part
    att ha en konflikt med.

  423. I detta fall låter det mer
    som en krigsretorik mot muslimer-

  424. -än som en konflikt.

  425. Hur använder ni begreppen
    i relation till vad som pågår i dag-

  426. -som är väldigt mycket diskriminering
    från media mot muslimer-

  427. -i relation till att det antingen
    är en konflikt eller krigsretorik.

  428. Du har rätt i att conflict frames
    sätts in i en berättelse-

  429. -som är väldigt gällande just när det
    gäller krig med offer och förövare.

  430. Ganska sällan har offren nåt att säga
    till om i den typen av berättelser.

  431. Så det är i det sammanhanget som jag
    använder bilden av konflikt.

  432. I andra sammanhang kan man se-

  433. -att man försöker göra mer
    av spelet, dialogen, dynamiken-

  434. -mellan den som blir utsatt och den
    som utsätter någon för konflikt.

  435. Det kan vi se i debattprogram
    och andra former av situationer.

  436. Är du nöjd?
    - Varsågod, här på kanten.

  437. -Presentera er gärna.
    -Fatima Doubakil heter jag.

  438. Jag vill gärna höra
    en lite djupare analys-

  439. -om varför medierna skildrar islam
    utifrån de här negativa kategorierna-

  440. -som våld och krig.

  441. Vad tror du är anledningen
    till just den här skildringen?

  442. Nyhetsmedierna
    fokuserar väldigt mycket på-

  443. -krig, konflikter och olyckor, och
    då fokuserar man på muslimska länder-

  444. -där det just nu
    är mycket oroligheter.

  445. Det kommer upp därför att det går in
    i sökandet efter krig och konflikter.

  446. Och jag tror att kunskapen om
    religion är låg inom journalistkåren.

  447. Det gör att man ser på religion
    som en typ av trossystem-

  448. -som gärna gränsar till fanatism-

  449. -och är något annat
    än den objektiva syn på tillvaron-

  450. -som jag som journalist
    tycker mig representera.

  451. Jag tror det framför allt är
    de sakerna.

  452. Det som gör det här värre
    är tempot i nyhetsjournalistiken.

  453. Det ska många gånger gå fort-

  454. -och då tenderar man att gå tillbaka
    till källor man haft tidigare-

  455. -vissa typer av bilder
    som man har lätt att få tag på.

  456. Därför för att få legitimitet
    så spelar man hela tiden på-

  457. -att spegla våra uppfattningar-

  458. -för att snabbt
    få igenom sitt budskap.

  459. Det är främst de tre sakerna
    som gör att det blir den här bilden.

  460. Vi kan bryta det genom att efterfråga
    nyheter om andra saker i världen-

  461. -vi kan öka kunskapen
    om vad islam är-

  462. -och säga
    att vi vill ha mer fördjupning.

  463. Vi är inte oskyldiga.
    Vi klickar på saker.

  464. Vi driver som konsumenter
    en viss typ av medielogik.

  465. Det är viktigt att komma ihåg.

  466. Vänta lite. Du måste ha mikrofon
    och ställa dig upp igen.

  467. Jag hör inte diskussionen om
    islamofobiska föreställningar-

  468. -som kan genomsyra redaktionerna
    och som producerar bilden av islam.

  469. Påstår du att det finns det?

  470. Vet du det? Du tror
    att islamofobiska föreställningar...

  471. Jag frågar om det kan vara så.
    Rent historiskt har det varit så-

  472. -att muslimer har skildrats utifrån
    islamofobiska föreställningar-

  473. -så det är inget nytt att man kopplar
    muslimer till våld och krig.

  474. Jag saknar det perspektivet
    i den här presentationen-

  475. -att det finns en islamofobiskt
    driven föreställning-

  476. -som gör att vi ser de här otroligt
    negativa bilderna av islam.

  477. Jag skulle inte säga att medierna
    drivs av en islamofobisk agenda-

  478. -men de föreställningar om vad det är
    att vara svensk, religiös och muslim-

  479. -som finns spelar in, men jag skulle
    inte säga att de driver den agendan.

  480. Inte de medier som vi har tittat på.
    Men det finns såna kanaler.

  481. Det är att gå lite långt att
    tillskriva dem det perspektivet-

  482. -även om bilden
    som vi har visat på kan spela in-

  483. -i att underbygga
    såna föreställningar.

  484. Jag tänker be er applådera Mia
    och tacka så jättemycket.

  485. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Representation av muslimer i svenska nyheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mia Lövheim, professor i religionssociologi vid Uppsala universitet, presenterar en rapport om representation av muslimer i svenska nyheter. Rapporten visar att majoriteten av artiklar och inslag om muslimer handlar om våld, hot eller spänningar. De innehåller även stereotyper av vi-och-dom tänkande. I de mer fördjupande reportagen finns visserligen ett större fokus på individer och ett mer nyanserat berättande. Men man når sällan förbi den stereotypa bilden av muslimer i dag. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Ämnen:
Information och media > Massmedia, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Masskommunikation, Massmedia, Muslimer i massmedia, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Diskriminering av svenska muslimer

Moa Bursell, sociolog och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, har utifrån anmälningar om upplevd diskriminering sammanställt en rapport som visar när, var och hur svenska muslimer och förmodade muslimer upplever sig ha blivit diskriminerade. Hon ger exempel på hur några av anmälarna har blivit etniskt profilerade som antingen potentiella snattare, terrorister och säkerhetsrisker. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Diskriminering av franska muslimer

Högsta domstolen i Frankrike kom 2016 med ett beslut i ett rättsfall som har pågått i sju år, där en medborgare anmält polisen för etnisk diskriminering vid identitetskontroller. Franska HD anser att myndigheterna måste utesluta att identitetskontrollerna inte är diskriminerande. Detta har polis och franska myndigheter inte kunnat bevisa. Juristen Slim Ben Achour, som har drivit fallet, menar att metoden kan appliceras av såväl svenskt som europeiskt rättsväsende. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

En annan berättelse är möjlig

Dokumentärfotografen Elin Berge berättar om sin bok och fotoutställning "Slöjor". Där porträtteras 44 unga muslimska kvinnor i Sverige, som själva berättar om sina hijab. Elin Berge ville komma bort från diskussionen om det är bra eller dåligt att bära slöja. Istället vill hon fokusera på valet att bära slöja eller inte och komma åt de personliga berättelserna - bortom den stereotypa bilden av en kvinna som bär hijab. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

När mänskliga rättigheter ställs på prov

Hur gick det till när de båda svensk-egyptiska männen ansågs utgöra ett säkerhetshot mot Sverige och därför avvisades? Männen avvisades trots att man hade kunskap om att de skulle kunna utsättas för tortyr. I efterhand har det kommit fram att det inte fanns några grunder för anklagelserna. Anna Wigenmark, generalsekreterare för Ordfront, jurist och tidigare ombud för svensk-egyptierna, berättar vad som hände. Hon menar att Sverige behöver se över de skyddsmekanismer som ändå finns för att det inte ska kunna hända igen. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Representation av muslimer i svenska nyheter

Mia Lövheim, professor i religionssociologi vid Uppsala universitet, presenterar en rapport om representation av muslimer i svenska nyheter. Rapporten visar att majoriteten av artiklar och inslag om muslimer handlar om våld, hot eller spänningar. De innehåller även stereotyper av vi-och-dom tänkande. I de mer fördjupande reportagen finns visserligen ett större fokus på individer och ett mer nyanserat berättande. Men man når sällan förbi den stereotypa bilden av muslimer i dag. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Rättsliga skyddet för muslimer i dag

Vad ser vi för trender i det rättsliga skyddet för muslimer? Martin Mörk, chef för DO:s processenhet, redogör för utvecklingen av rättspraxis i Sverige och Europa avseende skyddet för muslimer. Flera fall i Europa pågår där man diskuterar neutralitetsprincipen. Det vill säga att man bedömer användandet av religiösa symboler och kläder på samma sätt som politiska symboler eller kläder, för att hålla nere religiösa uttryck i det offentliga rummet. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Spelifiering som utmaning

Fördelen med spel om hälsa är att man interagerar istället för att hela tiden bli tillsagd vad som är rätt och fel. Spelkonstruktören och professorn Simon Mc Callum berättar. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Hovnarren och makten

I gamla tider var det bara hovnarren som fick kritisera kungen. Men än idag används humor som vapen mot makthavare. Vilken är den politiska satirens ställning och funktion idag?

Fråga oss