Titta

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Om UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Föreläsningar från kunskapskonferens om diskrimineringen av muslimer i ljuset av etnisk profilering. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Till första programmet

UR Samtiden - Diskriminering av muslimer : Rättsliga skyddet för muslimer i dagDela
  1. Etnisk profilering från polisens
    sida, som det ofta är-

  2. -omfattas inte
    av vår diskrimineringslag.

  3. Det är mycket riktigt
    så som Göran berättar här.

  4. Kontexten är speciell när det gäller
    muslimers rättigheter i Europa.

  5. Domstolarna är i hög grad-

  6. -arenan där mycket av de här frågorna
    utspelar sig.

  7. Det finns ungefär just nu...

  8. ...fyra stora frågor
    som diskuteras...

  9. Just det... Jag är inte från Moment.

  10. Inte för att jag
    skulle ha nåt emot det, men...

  11. Jag fortsätter medan bakgrundsbilden
    kommer upp.

  12. Det är fyra frågor som är centrala.

  13. Den första handlar om, när vi pratar
    om huvuddukar och liknande-

  14. -förhållandet till jämställdhet
    och jämställdhetsvärderingar.

  15. Den andra centrala frågeställningen
    handlar om en konflikt-

  16. -mellan negativ religionsfrihet,
    alltså friheten från religion-

  17. -respektive positiv religionsfrihet,
    frihet till religion.

  18. Det ena är människors rätt-

  19. -att slippa konfronteras med religion
    i det dagliga livet.

  20. Det andra är troendes rätt
    att uttrycka religionen.

  21. Det är en diskussion
    som främst förs på kontinenten-

  22. -där Frankrike och Belgien
    sticker ut.

  23. De hänvisar till att det finns en
    skyldighet att säkra neutralitet.

  24. Staten ska vara neutral.
    Ska inte intresset av neutralitet-

  25. -också gälla på andra platser,
    som t.ex. stranden.

  26. Som del av det icke-religiösa...

  27. ...ska man slippa konfronteras
    med religiösa symboler.

  28. En tredje frågeställning handlar om-

  29. -hur mycket som ska skyddas av
    religionen och religionsutövningen.

  30. Där finns en konservativ bild-

  31. -som bygger
    på en kristen religionssyn-

  32. -där det som skyddas
    är den inre tron.

  33. Man pratar om "forum interior".
    Det är katolsk terminologi.

  34. Den yttre manifestationen,
    "forum exterior"-

  35. -handlar främst om rätten
    att be och gå i kyrkan och liknande.

  36. Frågan är i vad mån det yttre
    religionsutövandet ska inkludera-

  37. -saker som religiös klädsel och hur
    pass starkt ska det skyddet vara?

  38. Det är de fyra frågor
    som är på tapeten.

  39. Jag tänkte fokusera lite
    på neutralitetsfrågan.

  40. I Frankrike pratar man om "laïcité'".

  41. Vi kommer att höra
    Slim Ben Achour prata senare.

  42. I Belgien pratar man om "neutralité".

  43. Det handlar om-

  44. -att staten själv
    ska framstå som neutral.

  45. Man ska också ha ett intresse av
    att säkra att vissa zoner-

  46. -t.ex. i utbildningssammanhang
    och andra offentliga situationer-

  47. -inte är religiöst präglade.

  48. Det finns en diskussion i Frankrike-

  49. -om vad som följer
    av laïcité-principen.

  50. Det går jag inte in närmare på.

  51. Den här synen har legitimerats
    av Europadomstolen-

  52. -i förhållande till Turkiet när det
    var mer sekulärt än vad det är i dag-

  53. -och senare
    även beträffande Frankrike.

  54. Det finns en ganska ny dom
    som heter Ebrahimian-

  55. -som handlar om en fransk
    socialsekreterare på ett sjukhus-

  56. -som börjar bära hijab
    och då blir av med sin anställning.

  57. Det har franska domstolar och
    Europadomstolen ansett berättigat-

  58. -i ljuset av statens intresse att
    upprätthålla religiös neutralitet.

  59. Frågan är om neutralitetssynen
    kan exporteras till andra zoner.

  60. Om staten har ett intresse av
    att förmedla neutralitet-

  61. -har inte privata arbetsgivare också
    ett intresse av-

  62. -att ha religiös neutralitet
    på sina arbetsplatser-

  63. -och kunna förmedla en bild
    utan religion till sina kunder?

  64. Precis den frågan är på prövning
    i två mål EU-domstolen.

  65. Det är en annan domstol
    än Europadomstolen.

  66. Europadomstolen är slutinstans
    när det gäller religionsfrihet.

  67. I EU-domstolen handlar det om hur
    diskrimineringsskyddet ska se ut.

  68. Det EU-domstolen säger blir direkt
    styrande för oss i Sverige-

  69. -och hur vi tolkar
    diskrimineringsbegreppet.

  70. När det gäller det Europadomstolen
    säger om religionsfriheten-

  71. -har staterna ett större utrymme att
    själva definiera hur det ska se ut.

  72. Nu är det skarpt läge i EU-domstolen.

  73. Det första målet heter Achbita.
    Det är ett gammalt Belgiskt mål.

  74. Omständigheterna
    hänför sig till 2003.

  75. Det handlar om en muslimsk kvinna
    på säkerhetsföretaget G4S.

  76. Hon var nån form av receptionist
    som hyrdes ut.

  77. Hon arbetade där i tre år
    utan huvudduk-

  78. -och sen började hon bära huvudduk
    på arbetet.

  79. Hon sägs då upp,
    med hänvisning till att företaget-

  80. -som har både privata
    och statliga kunder-

  81. -har en neutralitetspolicy-

  82. -som då förbjuder anställda
    att bära symboler-

  83. -som har religiösa, filosofiska
    eller politiska konnotationer.

  84. Achbita ifrågasätter uppsägningen
    i belgiska domstolar.

  85. De säger att det
    inte är en fråga om diskriminering-

  86. -och att företaget har rätt
    att upprätthålla neutralitetspolicyn.

  87. Det belgiska rättssystemet
    är intrikat.

  88. Man kan diskutera
    vad som är den högsta instansen.

  89. En av de högsta instanserna
    är "cour de cassation"-

  90. -som hänskjuter frågor
    till EU-domstolen.

  91. Det är en form av bindande
    rådgivningsfunktion.

  92. Om man anser att det är oklart
    hur rätten ska tolkas-

  93. -så kan en nationell domstol,
    i detta fall en belgisk domstol-

  94. -ställa frågor till EU-domstolen
    om hur de ska besvaras.

  95. EU-domstolens svar
    är då bindande för hela EU.

  96. Den fråga som ställs är:

  97. "Är det förenligt
    med EU:s diskrimineringsförbud"-

  98. -"att en arbetsgivare säger upp nån"-

  99. -"med hänvisning
    till en neutralitetspolicy?"

  100. Alla vi som arbetar
    med diskrimineringsrätt-

  101. -tyckte att svaret
    var ganska självklart.

  102. Det är tydliga regler.
    En förbjuder religiösa-

  103. -en filosofiska
    och en politiska symboler.

  104. Den regel som förbjuder religiösa
    symboler är diskriminerande.

  105. Det är tydligt att det är religionen
    man riktar in sig på.

  106. Då blev vi ganska förvånade.

  107. Många blev förvånade-

  108. -när EU-domstolens
    generaladvokat Juliane Kokott-

  109. -kom med ett förslag till avgörande-

  110. -där hon föreslår att EU-domstolen
    ska döma på ett visst sätt.

  111. I förslaget gör hon
    en ganska stor omsvängning-

  112. -från vad som tidigare ansetts gälla.

  113. Hon säger först
    att det här med religiös klädsel-

  114. -är nåt som kan jämställas
    med politisk klädsel.

  115. Det är nåt
    man kan ta på och ta av sig.

  116. Eftersom regeln förbjuder politiska,
    filosofiska och religiösa symboler-

  117. -ska den ses som neutral och inte
    särskilt inriktad på religion.

  118. I och med att den är neutral
    kan den också rättfärdigas.

  119. Anser man att den är diskriminerande
    kan den inte rättfärdigas.

  120. Men anser man att regeln är neutral
    så kan man rättfärdiga den.

  121. Hon anser
    att intresset av neutralitet-

  122. -är legitimt för en arbetsgivare
    att upprätthålla.

  123. Hon går vidare och talar för
    att den är proportionerlig-

  124. -d.v.s. att den kan rättfärdigas
    i sig.

  125. Hon säger även en del andra saker-

  126. -som gör att man kan ana hennes
    inställning till religiösa uttryck.

  127. Hon säger att det faktum-

  128. -att kvinnan jobbade tre år innan hon
    satte på sig huvudduken-

  129. -talar för
    att integrationen fungerade.

  130. Man kan utläsa att det är ett
    misslyckande att hon tar på sig den.

  131. Det finns en sån passage där.

  132. Hon har inte fått stå oemotsagd.

  133. Det finns ett annat mål från
    Frankrike som har gjorts samtidigt.

  134. Det heter Bougnaoui.

  135. Där är det en fransk ingenjör
    som heter Bougnaoui-

  136. -som bär huvudduk.

  137. Hon jobbar för ett IT-konsultföretag.

  138. Hon skickas ut till en kund-

  139. -och vid kundbesöket
    har hon huvudduk på sig.

  140. Kundföretaget meddelar att det
    inte uppskattas av de anställda-

  141. -att hon har huvudduk på sig.

  142. Av sin arbetsgivare ombeds hon
    ta av sig huvudduken vid kundbesök.

  143. Det gör hon inte
    och då förlorar hon sin anställning.

  144. Det går genom rättssystemet
    och det går frågor till EU-domstolen.

  145. I grund och botten
    handlar det om samma fråga.

  146. De här symbolerna
    väcker nån form av anstöt.

  147. "Vi har ett intresse av att skydda
    kunder och andra från anstöten."

  148. "Är det legitimt? Vi är ett företag
    som vill tjäna pengar."

  149. "Kan vi begränsa detta?"
    Det är frågan.

  150. En annan generaladvokat
    som råkar vara engelsk-

  151. -Eleanor Sharpston-

  152. -gör ett eget förslag till avgörande-

  153. -som då går tvärtemot
    Kokotts tidigare förslag.

  154. Man kan säga att hon går i polemik
    med en andra generaladvokaten.

  155. Hon säger då specifikt
    att man inte kan jämställa det-

  156. -med politisk klädsel eller den typen
    av manifestation.

  157. Religion är inget man tar på eller av
    sig, uttrycker hon det.

  158. Hon menar att det är tydligt att det
    är fråga om direkt diskriminering-

  159. -att begränsa uttrycket
    på det här sättet-

  160. -och att det inte kan rättfärdigas.

  161. Vi vet i dag inte hur EU-domstolen
    kommer att döma i de här fallen.

  162. Det finns spekulationer
    åt båda hållen.

  163. Men som Göran Rosenberg sa är det här
    en laddad politisk kontext-

  164. -och domarna är också människor
    som verkar i detta samhälle-

  165. -och påverkas av tidens strömningar.

  166. Man kan notera att Kokotts linje-

  167. -har stöd av EU-kommissionen.

  168. Att säga att den är helt outlandish
    är svårt.

  169. Det finns personer som argumenterar
    för det här som har tungt stöd.

  170. Konsekvensen, beroende på
    hur domstolen skriver, är-

  171. -att det ger ytterligare legitimitet
    för neutralitetsargumentet.

  172. Man kan då fråga om det ska sluta
    i förhållande till arbetstagare.

  173. Det finns ett belgiskt mål
    som gäller en glassbutik.

  174. Butiken har ansetts kunna hindra
    kunder som bär hijab från att handla-

  175. -med hänvisning till att andra kunder
    ska slippa konfronteras med religion.

  176. Det är samma typ av argument
    som vi ser i burkinifallet.

  177. Hur ser det ut i Sverige då?

  178. Här har inte neutralitetsfrågan
    blivit särskilt stor.

  179. De enda som håller sig med det
    är SVT:s nyhetsredaktion.

  180. Där har man som regel
    att nyhetsankarna-

  181. -inte får ha religiösa
    eller politiska symboler.

  182. Jag känner inte till nåt annat fall
    där det är uppe.

  183. I Sverige handlar det mycket
    om jämställdhetsfrågan-

  184. -alltså, förhållandet
    till jämställdhetsvärderingar.

  185. Man kan säga, väldigt grovt,
    att de fall vi ser-

  186. -kan man dela in i tre kategorier.

  187. Det första gäller religiös klädsel.

  188. Där har vi samma syn som Sharpston.

  189. En regel som säger att man
    inte får bära religiösa symboler-

  190. -är diskriminering
    som inte kan rättfärdigas.

  191. De mål vi har drivit
    har inte gällt den typen av regler-

  192. -utan neutrala regler som begränsar
    möjligheten att använda huvudbonad.

  193. De träffar muslimska kvinnor-

  194. -och även andra religioner där man
    bör huvudbonad, som sikher-

  195. -på ett negativt och missgynnande
    sätt.

  196. Vi kan nämna-

  197. -att vi har drivit ett ärende
    mot ett hotell-

  198. -som hade som klädkod
    att man inte fick ha huvudbonader.

  199. Hotellet ville inte anställa
    en muslimsk kvinna.

  200. När de skulle anställa en muslimsk
    kvinna som lokalvårdare sa man-

  201. -att hon kunde bära huvudduk
    så länge kunderna inte såg det.

  202. Det andas neutralitetsaspekterna.

  203. Där medgav man diskriminering
    efter att vi hade stämt dem.

  204. Ett annat ärende...

  205. När man pratar om DO tror man
    att vi sysslar med processföring.

  206. Det är en liten del av vår
    verksamhet. Vi sysslar med tillsyn.

  207. Sen kan vi i principiellt viktiga
    fall gå vidare till domstol.

  208. Ett tillsynsärende
    gäller statliga Jernhusen.

  209. Det är ett fastighetsbolag som hade
    en klädkod som inte tillät huvudduk.

  210. I samband med tillsynen
    slopade man det kravet.

  211. Ett tredje ärende
    som gäller religiös klädsel-

  212. -är ett pågående mål
    mot Karolinska institutet-

  213. -som inte tillåter en
    tandläkarstudent bära engångsärmar-

  214. -för att skyla sina armar.

  215. DO ser det
    som indirekt diskriminering.

  216. KI anser att det är motiverat
    för patientsäkerheten.

  217. Vi har haft huvudförhandling
    och domen väntas nästa vecka.

  218. Det ska bli spännande
    att se hur det går.

  219. Sen har vi, som ingen har lyckats
    undgå, frågor om handskakning-

  220. -som är på tapeten i vårt land.

  221. Där har vi från 2010...

  222. Det finns inte
    många domar på området.

  223. Det finns en tingsrättsdom som gällde
    en man i ett arbetsmarknadsprogram-

  224. -som anvisades en praktikplats.

  225. I samband med det
    tog han inte en kvinnlig chef i hand.

  226. Uppgifterna gick isär huruvida
    han hälsade på ett annat sätt.

  227. Han stängdes som en följd av
    av arbetsförmedlingen.

  228. Man ansåg att han hade misskött sig.

  229. DO stämde och fick en dom om att det
    var diskriminering i tingsrätten.

  230. Domen har ifrågasatts av många.

  231. Vi har drivit ett mål som gäller en
    kvinna som sökte specialistläkarvård.

  232. Undersökningen avbröts.

  233. Frågan handlade
    om varför undersökningen avbröts.

  234. Tingsrätten ansåg att det hade göra
    med hennes sätt att hälsa-

  235. -och att läkaren hade som krav för
    att han skulle undersöka henne-

  236. -att hon skulle hälsa
    genom handskakning.

  237. Hovrätten
    ansåg att det inte var visat-

  238. -vad skälet till att undersökningen
    avbröts var.

  239. Talan ogillades i hovrätten.

  240. Det som är synd i det målet är-

  241. -att frågan om vad som är skyddat
    i religionen-

  242. -var uppe i målet.

  243. Motparten argumenterade för-

  244. -att handskakning inte skulle ses
    som ett religiöst yttrande-

  245. -utan mer som en sedvana
    med kopplingar till religionen-

  246. -men som inte skulle skyddas
    på samma sätt-

  247. -som andra typer av utövande.
    Den frågan blev aldrig prövad.

  248. Den blev prövad i tingsrätten,
    men inte i hovrätten.

  249. Ett tredje fall är ett ärende-

  250. -där vi inom ramen för vår tillsyn
    har avslutat med ett beslut.

  251. Det gäller en person som söker jobb
    som integrationshandledare-

  252. -på ett hem för nyanlända ungdomar.

  253. Han tydliggör-

  254. -att han inte kan skaka hand
    med kvinnor-

  255. -och inte heller beröra andra kvinnor
    än dem inom hans närmaste familj.

  256. Inom ramen för det ärendet-

  257. -uttalar DO vissa saker.

  258. Enligt vår bedömning
    kan inte en arbetsgivare-

  259. -ställa ett krav på att man
    ska hälsa på ett visst sätt.

  260. Man kan hälsa respektfullt
    på flera sätt än ett.

  261. Men vi säger också-

  262. -att en arbetsgivare kan,
    utan hinder av diskrimineringslagen-

  263. -uppställa ett krav på
    att inte göra åtskillnad-

  264. -på basis av kön och etnisk
    tillhörighet och liknande.

  265. Hälsar man på ett annat sätt-

  266. -så ska man göra det i förhållande
    till alla utan åtskillnad.

  267. En arbetsgivare
    kan uppställa ett sånt krav.

  268. Vi ansåg att mannen
    inte hade diskriminerats-

  269. -eftersom arbetet krävde fysisk
    beröring både med pojkar och flickor.

  270. Han var då inte jämförbar-

  271. -med någon som kunde beröra
    ungdomarna på samma sätt.

  272. Sen har vi en sista kategori.

  273. Jag var inne på det
    med integrationshandledaren.

  274. Det handlar om samvetsfrihet
    kopplat till arbetsuppgifter-

  275. -där man inte kan utföra vissa
    arbetsuppgifter p.g.a. sin religion.

  276. Där har vi fall
    som ni säkert känner till.

  277. Vi har fallet med en kristen kvinna
    som utbildat sig till barnmorska-

  278. -som ville söka jobb som det.
    Hon klargjorde-

  279. -att hon inte kunde tänka sig
    att arbeta med abortsjukvård.

  280. Landstinget sa att hon då inte kunde
    jobba där. Hon anmälde det till DO.

  281. Vi ansåg att arbetsgivaren
    hade ett legitimt intresse av-

  282. -att uppställa det här kravet.

  283. Det ingick i arbetet som barnmorska
    att ägna sig åt abortsjukvård.

  284. Kravet var berättigat-

  285. -i ljuset av intresse
    för andra kvinnors liv och hälsa.

  286. Det är en bedömning-

  287. -som, mig veterligen, två eller tre
    domstolar har lutat sig på.

  288. Vi har ett pågående mål
    som gäller ett Jehovas vittne.

  289. Han anvisas av arbetsförmedlingen
    ett arbete-

  290. -som rör försäljning av lotterier
    och säger nej till det.

  291. Han stängs av för att man menar
    att det är misskötsel.

  292. Den mannen-

  293. -har förlorat prövningarna
    i förvaltningsprocessen-

  294. -men vi driver ett parallellt
    diskrimineringsärende.

  295. Där har Stockholms tingsrätt
    ansett att det var diskriminering-

  296. -för att mannen kunde göra
    rätt många andra arbeten-

  297. -och att säga att han missköter sig
    utgjorde diskriminering.

  298. Det är nu föremål för provning
    i hovrätten.

  299. Om jag ska sammanfatta
    vad som händer...

  300. Det pågår prövningar
    i Europa och även här-

  301. -som berör centrala frågor
    för muslimers rättighetsskydd.

  302. Den största frågan gäller kanske
    vad skyddet ska omfatta.

  303. Ska såna saker som vi anser
    är självklara ingå i skyddet-

  304. -som kläder, vissa gester
    och liknande?

  305. Är det ifrågasatt
    att det här omfattas?

  306. Vi har en fråga om neutralitet.

  307. Hur långt kan neutralitetsargumentet
    gå och bära?

  308. Kommer vi att få ett avgörande
    från EU-domstolen? Och när?

  309. Antagligen slåss de
    om just den här frågeställningen.

  310. Slutligen...

  311. Oavsett utfallet, får vi hoppas
    att våra domstolar står pall-

  312. -för det politiska tryck
    som finns i de här frågorna.

  313. -Tackar så mycket.
    -Ja... Tack ska du ha, Martin.

  314. Domare och domstolar
    består av människor-

  315. -och de är väl påverkade av klimatet.

  316. Du nämner och betonar
    den rättsliga utvecklingen-

  317. -och man tittar på prövningar
    av olika fall.

  318. Men...

  319. Jag tänkte försöka knyta an
    till temat för konferensen.

  320. Etnisk profilering eller
    diskriminerande etnisk profilering...

  321. Kan du berätta hur rättsläget
    ser ut där, mer specifikt?

  322. För det första
    så är just etnisk profilering-

  323. -när det gäller från polisens sida-

  324. -nåt som inte omfattas
    av vår diskrimineringslag.

  325. Vi har möjlighet inom ramen
    för vårt främjandeuppdrag-

  326. -att ha kontakter med myndigheter
    men kan inte utöva tillsyn.

  327. Det är naturligtvis
    en problemställning...

  328. -...men jag kan uttala mig.
    -Gör gärna det.

  329. Där är det så...

  330. Slim Ben Achour kommer att prata om
    det. Jag ska inte förta det du säger-

  331. -och jag ska inte prata om det
    franska avgörandet som precis kom.

  332. Etnisk profilering handlar mycket
    om användning av stereotyper.

  333. Man använder nån form av statistik-

  334. -oavsett om den är kunskapsbaserad-

  335. -eller bara utifrån erfarenheter.

  336. Den här typen av stereotyper gör då-

  337. -att vissa stoppas
    i högre grad än andra.

  338. Det finns ett argument att det här
    inte skulle vara diskriminering.

  339. Man menar, eftersom det finns
    statistik, att vissa folkgrupper-

  340. -är överrepresenterade
    för en viss typ av brott-

  341. -och att det berättigar att man
    stoppar just de här personerna.

  342. Där finns det ett känt fall
    från tidigt 2000-tal...

  343. ...som gäller etnisk profilering
    av romer på Prags flygplats.

  344. Vid den tidpunkten,
    p.g.a. situationen i Tjeckien-

  345. -kom många romer till Storbritannien
    i hopp om att få stanna.

  346. Av de som sökte asyl i Storbritannien
    var en stor del tjeckiska romer.

  347. Det gjorde att man från
    Storbritanniens sida placerade ut-

  348. -motsvarigheten till våra
    migrationsverkstjänstemän-

  349. -som skulle bedöma
    vilka som skulle få inresetillstånd.

  350. I samband med det-

  351. -kom man fram till
    att det var 400 gånger mer sannolikt-

  352. -att en rom stoppades, utfrågades
    och nekades inresetillstånd-

  353. -i förhållande till andra.

  354. I den rättsliga prövningen
    framfördes det här argumentet.

  355. "Vi har tydlig statistik här."

  356. Det är rationellt för tjänstemännen
    att inrikta sig på romer.

  357. Det är inte diskriminering.
    Det är sakligt och grundat på fakta.

  358. Det hade en viss framgång
    i engelska domstolar-

  359. -tills högsta instansen sa-

  360. -att det inte går att särskilja
    från etniciteten.

  361. Det är etniciteten
    som gör att man stoppas.

  362. Det var ett långt svar.

  363. Jag tänkte på det Slim Ben Achour
    ska prata om-

  364. -nämligen etnisk profilering
    och några rättsfall i Frankrike.

  365. Finns det nån motsvarade risk
    i Sverige-

  366. -där polisen självsvåldigt, utifrån
    vad de anser sig behöva göra-

  367. -agerar utifrån etnisk profilering?

  368. Om de åker ut nånstans
    är det då risk för att man...

  369. ...väljer ut människor utan annan
    anledning än utseende och namn...

  370. Ja, det skulle man kunna säga.

  371. Det finns en allmän syn om att
    problemen finns inom vissa områden-

  372. -och att det är där polisen
    ska befinna sig.

  373. Det leder till att statistiken
    ser ut på ett visst sätt.

  374. Personer från de områdena döms
    vilket rättfärdigar nya insatser-

  375. -inriktade på de områdena.

  376. Det finns en inbyggd risk för detta.

  377. Det har att göra
    med det som har sagts tidigare-

  378. -att vi använder stereotyper
    som en form av genvägar.

  379. Att poliser skulle vara förskonade
    från psykologisk bias-

  380. -är svårt att tro.

  381. Kan man tala om etnisk profilering
    av vissa frågor?

  382. Vi tar enkla, till synes
    väldigt pragmatiska frågor-

  383. -om kommunala bad ska ha särskilda
    tider för kvinnor-

  384. -eller könsdelad idrott.

  385. Det finns pragmatiska argument
    för att det är bra.

  386. Vi har haft det själva
    och har haft könsseparerade skolor.

  387. Men de här frågorna har blivit
    extremt laddade i svensk debatt-

  388. -för att de har
    en muslimsk dimension.

  389. Kan du kommentera det?

  390. Finns det
    en rättslig problematik här?

  391. Det kan finnas
    en rättslig problematik-

  392. -om man väljer att behandla
    en viss grupp sämre.

  393. Säg att vi gör vissa saker för
    att underlätta för en viss grupp-

  394. -men för en annan grupp gör man inte
    det. Där finns det problem.

  395. Men det gör det omöjligt för vissa
    muslimska kvinnor att gå till badet-

  396. -även om andra kvinnor kanske tycker
    det är en utmärkt idé.

  397. I frågan beträffande simhallar
    har vi en pågående tillsyn.

  398. Jag vill inte avslöja
    vad beslutet kommer att bli.

  399. Rent generellt,
    när vi pratar etnisk profilering-

  400. -så talar vi framför allt
    om selektion.

  401. Jag missbrukade ordet lite.

  402. Det känns som man profilerar vad som
    annars vore en ganska normal fråga.

  403. Den blir etniskt laddad.

  404. Samhällsklimatet, så som det är, gör-

  405. -att de här frågorna
    blir starka symbolfrågor.

  406. Det är just islam och muslimer
    i fokus.

  407. Det är nog svårt att påstå att det
    skulle förhålla sig på annat sätt.

  408. Där finns en massmedialogik.

  409. Jag tittar på Mia som talade om-

  410. -att det finns
    ett starkt intresse för frågorna-

  411. -och att få en bild bekräftad
    i frågorna.

  412. Det gör att man skriver mer om
    muslimer än om t.ex. buddhister.

  413. Du nämnde att i Frankrike-

  414. -så har neutralitetsbegreppet blivit-

  415. -ett argument för att hålla nere
    religiösa uttryck i det offentliga.

  416. Här har vi jämställdheten
    som nyckelord.

  417. Ser du det
    som att jämställdheten kan bli-

  418. -ett slags argument
    för diskriminering?

  419. Jag tror inte man ska förminska-

  420. -att den här konflikten,
    som ibland är upplevd-

  421. -faktiskt finns.

  422. Det ankommer på oss
    och domstolarna i slutändan-

  423. -att avgöra
    hur avvägningarna ska ske.

  424. Om det är diskriminering eller inte
    blir en rättslig fråga.

  425. Om vi tittar på skilda badtider-

  426. -är det en fråga om ett undantag
    i diskrimineringslagstiftningen-

  427. -från könsdiskriminering-

  428. -och om det kan omfatta
    en sån här åtgärd eller inte.

  429. Jag lämnar ordet fritt.
    - Ammar... Du ska få en mikrofon.

  430. Ammar Makboul...

  431. Ammar Makboul från DO.
    Jag har en fråga till Martin.

  432. Vi pratade om att diskriminerande
    etnisk profilering-

  433. -inte behöver ha att göra med polisen
    eller rättsväsendet-

  434. -utan också kan utövas
    i samband med-

  435. -när man ska ta banklån
    eller föra över pengar.

  436. Moa Bursell var inne på det
    i sin presentation...

  437. Jag har en ledande fråga.

  438. Jag tänkte på ett fall från DO
    för några år sen kring Western Union-

  439. -som tangerar området väldigt väl.

  440. Det knöt an till-

  441. -när man terrorstämplade personer
    och hade namnlistor.

  442. Det finns ett ärende
    från Trollhättan med en person-

  443. -som skulle praktisera på ett företag
    som tillverkade vapendelar.

  444. Just det. Fallen du nämner-

  445. -är exempel på
    "på förhand fastställd profilering"-

  446. -där man genom vissa regler-

  447. -har inriktat sig på en viss grupp.

  448. Western Union-ärendet
    handlar kortfattat om-

  449. -att finansinstitut som sysslar
    med finansiella transaktioner-

  450. -blev bundna av ett EU-beslut
    om terroristbekämpning-

  451. -som grundades på ett FN-beslut.

  452. Där skulle alla transaktioner
    över ett visst belopp-

  453. -kontrolleras mot terrorlistor-

  454. -där man hade ett antal namn på mer
    eller mindre kända terrorister.

  455. En stor del av dessa namn
    var arabiska eller muslimska.

  456. Vi hade Muhammed Omar och liknande
    och det fick konsekvensen-

  457. -att varje gång en Omar Muhammed
    skulle skicka pengar-

  458. -blev transaktionen fryst.

  459. Han blev uppringd av amerikanska
    säkerhetstjänsten från USA-

  460. -och fick ingående frågor
    kring vem man var.

  461. Man skulle skicka passinformation
    och liknande till USA.

  462. Förutom obehaget så ställde det till
    ganska stora problem.

  463. DO drev ärendet
    som en fråga om diskriminering.

  464. Det fanns en stor risk att ett stort
    antal muslimer och araber-

  465. -skulle fångas av det här systemet.

  466. Man borde ha gjort kontrollerna
    på ett annat sätt-

  467. -för att kolla om personen
    var Muhammed Omar eller inte.

  468. Där hade man,
    genom att sätta upp namnen-

  469. -inringat ett stort antal individer.

  470. Hur i hela fridens namn
    kunde nåt sånt gå igenom?

  471. Vi talar om namn som Pelle Andersson
    eller Kalle Nilsson.

  472. Vi talar om
    de vanligaste arabiska namnen.

  473. Att det kunde få ske...

  474. Vi lyckades få det till
    att det var diskriminering.

  475. -Hur såg mekanismerna ut?
    -Där finns en intressant aspekt.

  476. Vi träffade, inom ramen för ärendet,
    finansinspektionen.

  477. Utan att nämna några namn
    så framförde vi det här.

  478. Meningen är att man ska kontrollera
    identiteten och inte bara namnet.

  479. Då sa personen på finansinspektionen:
    "Då skulle vi alla behöva visa ID."

  480. Oj då... Det var intressant.

  481. Några ska alltid göra det,
    men andra inte...

  482. Det tror jag är ganska signifikativt.

  483. "Vi ska inte behöva anpassa oss.
    De ska anpassa sig."

  484. Så ser det i praktiken ut. Du och jag
    behöver inte gå omkring med ID-

  485. -men vissa måste förmodligen
    alltid ha det på sig.

  486. Fler frågor? Varsågod.
    - Vi tar där först. Sen är det du.

  487. Presentera er och res gärna på er
    om det är möjligt.

  488. Hej. Jag jobbar för Stockholms stad.

  489. Jag skulle vilja få en förklaring
    på skillnaden-

  490. -mellan etnisk profilering och
    diskriminerande etnisk profilering.

  491. Du nämnde det engelska exemplet
    på flygplatsen.

  492. Jag förmodar
    att de har använt jämlikhetsdata-

  493. -där man registrerar
    olika etniciteter-

  494. -och det som de första instanserna i
    domstolen i England använde sig av-

  495. -var att det var
    "sakligt baserat på statistik".

  496. Vi använder inte jämlikhetsdata
    i Sverige.

  497. Vi registrerar inte efter etnicitet.

  498. Hur kan det inte bli diskriminerande
    etnisk profilering?

  499. För vi har inte ens
    "saklig statistik" att utgå ifrån.

  500. Det finns olika skiljelinjer.
    Dels saklighet och diskriminering...

  501. Grunden för det diskriminerande
    är att det missgynnar.

  502. En hel del kategorisering
    sker på annat sätt-

  503. -som inte nödvändigtvis
    missgynnar personer.

  504. Först när man har ett missgynnande-

  505. -pratar man om
    diskriminerande etnisk profilering.

  506. Det är väl
    det korta svaret på den frågan.

  507. Är du nöjd? Det är svårt det här.

  508. Jag tycker också det är svårt
    att dra gränsen.

  509. Det är svårt att dra gränsen och det
    gör att om man sysslar med detta-

  510. -på polisen, försäkringsbolag
    eller Stockholms kommun-

  511. -bör man veta att man befinner sig
    i tassemarker.

  512. Det finns risker
    med ett sånt arbetssätt.

  513. -Gungfly...
    -Gungfly, kanske det är...

  514. Tunn is...
    Vi har en massa fina uttryck.

  515. Vi har en där borta
    sen är det din tur.

  516. -Ursäkta...
    -Res gärna på dig.

  517. Leandro heter jag.
    Jag är doktorand i kriminologi.

  518. I kriget mot terrorn riktar Säpo
    och polisen in sig mycket-

  519. -på radikaliseringsprocesser-

  520. -och ett förmodat antagande
    att nån senare begår brott.

  521. I det arbetet blir i huvudsak
    muslimer utsatta för övervakning-

  522. -eller olika typer av telefonsamtal,
    etc...

  523. Hur har DO ställt sig
    till det här begreppet?

  524. Man blir misstänkliggjord
    innan man har begått ett brott.

  525. Vi har inte haft tillfälle
    att uttala oss om det specifikt.

  526. Vi har gjort det, i förhållande
    till det senaste förslaget-

  527. -som gäller de nya brottskategorierna
    med terroristresor.

  528. Det ger en utökad möjlighet-

  529. -för rättsväsendet att inrikta sig-

  530. -på att övervaka personer man anser
    vara benägna att göra detta.

  531. Här kommer vi in lite
    på den frågan du ställde.

  532. Är det så att varje gång
    polisen tittar på en grupp-

  533. -där alla har det gemensamt att de
    tillhör en viss etnisk kategori-

  534. -att det i sig är fråga om
    diskriminering? Nej, det är det inte.

  535. Om det finns organiserad brottslighet
    kopplad till vissa etniska grupper...

  536. Att samtliga inom en sån utredning
    råkar ha en viss etnisk tillhörighet-

  537. -innebär inte
    att det är diskriminering.

  538. Där har vi samma fråga-

  539. -beträffande radikalisering-

  540. -som är kopplad
    till vissa uttryck för islam.

  541. Som vi sa
    med högerextrema rörelser också...

  542. Tittar man på risken för politisk
    våld på den högerextrema sidan-

  543. -så kommer alla de som ingår i
    utredningen-

  544. -att befinna sig
    i den högerextrema kanten.

  545. Samma sak när man tittar på risken
    för våld i vänsterextrema grupper.

  546. Tittar man på grupper-

  547. -där det finns en risk eller koppling
    till terrorism-

  548. -kommer samtliga av dem
    att ingå i den delen.

  549. Ett känt exempel handlar om
    kinesiska triader i USA.

  550. Man diskuterar om polisen
    har använt sig av etnisk profilering.

  551. Men det handlar om kinesisk triad
    och då måste man titta på dem.

  552. Begreppet "riskgrupp"
    används i olika sammanhang.

  553. Det är människor man bedömer löper en
    risk att utvecklas si eller så.

  554. Är det ett tillämpbart begrepp?

  555. Finns det en risk att
    riskgruppsbegreppet kan missbrukas-

  556. -och användas för
    att dra in andra aspekter-

  557. -än att man tittar på människor
    i en miljö som företer si och så-

  558. -men ännu inte har begått nåt brott?

  559. Vi har ju nu ett exempel på detta
    genom roma-registret.

  560. Där har Stockholms tingsrätt funnit
    att det var diskriminering.

  561. Justitiekanslern har medgett
    att det är frågan om det.

  562. -De hade små barn och allt.
    -Det var precis det.

  563. Det här har polisen hållit på med
    ganska länge-

  564. -för man har bedömt att det finns
    problem i brottslighetshänseende.

  565. Man har då kartlagt nätverken
    utan brottsmisstankar.

  566. Det är ett tydligt exempel.

  567. Här har vi en gentleman som har
    väntat länge. Har du en mikrofon?

  568. Det kommer från alla håll.
    Presentera dig.

  569. Jag heter Prince Hassan Saad.
    Jag kommer från Borlänge kommun.

  570. Jag jobbar på Hagagymnasiet.

  571. Min fråga till dig, Martin, är:

  572. Det gäller tillsyn.

  573. Det är första gången
    jag hör att ni har tillsyn.

  574. Tillsynen riktar sig till kommuner
    och offentliga rummet.

  575. Inte bara... Även privata...

  576. Min fråga rör debatten i dag
    om diskriminering och rasism.

  577. Mycket händer över sociala medier
    och debatten sker på golvet.

  578. Barn och ungdomar
    får såna här diskussioner.

  579. Min fråga är...

  580. Hur har ni tänkt få ut informationen
    till allmänheten?

  581. Inte bara till myndigheter
    och kommuner o.s.v.

  582. Det du lyfter
    gäller vårt sätt att arbeta-

  583. -och det gäller i stor utsträckning
    hur vi sprider detta.

  584. Vi befinner oss i en situation-

  585. -där vårt uppdrag är att främja.

  586. Vi ska förmå aktörer att själva-

  587. -arbeta mot diskriminering-

  588. -och, om de sysslar med
    diskriminering, ändra sitt beteende.

  589. DO skiljer sig inte från andra
    tillsynsmyndigheter i det avseendet.

  590. Vi ser att det finns ett stort
    intresse för de här frågorna-

  591. -med mycket fokus på rättsprocesser.

  592. Man tror att bekämpning
    av diskriminering handlar om-

  593. -att driva ärenden i efterhand när
    diskrimineringen redan har skett.

  594. Det är en stor missuppfattning.
    Ska man jobba mot diskriminering-

  595. -måste man förhindra
    att diskriminering sker.

  596. Det är sen några år tillbaka
    vår inriktning.

  597. Det finns många som vill få oss
    att driva processer för enskilda-

  598. -och det får vi förhålla oss till.

  599. Jag håller med om att vi har en
    kommunikationsutmaning i detta.

  600. Det finns, som man säger,
    utrymme för förbättringar.

  601. "Kommunikationsutmaning"?

  602. Det har vi nog om vi ska stämma
    den klimatförändring-

  603. -man noterar i världen.

  604. -Vi hinner med en fråga. Där.
    -Jag heter Aisha Lundgren.

  605. Jag utbildar lärare
    om lika rättighetsarbete.

  606. Tack för en bra presentation.
    Det var jätteintressant.

  607. Du sa nåt som jag tror
    alla andra föreläsare har sagt.

  608. "Vi ska se hur utvecklingen går.
    Det blir spännande."

  609. Jag är muslim och tror jag talar för
    en hel del personer här inne.

  610. Jag känner inte att det är spännande.

  611. Vi lever redan i dag med hot, våld
    och trakasserier.

  612. Vi ser att vi riskerar att utsättas
    för diskriminering via lag.

  613. Det skapar fler svårigheter för oss
    att delta i arbetslivet o.s.v.

  614. Min fråga
    gäller neutralitetsargumentet.

  615. I Sverige har vi vad man kan kalla
    "jämställdhetsargumentet."

  616. Det används i vissa fall på ett sätt
    som får konsekvensen-

  617. -att det diskriminerar
    en stor grupp människor.

  618. Tusentals muslimska kvinnor
    kan kanske inte jobba inom vården.

  619. Kan man inte hänvisa till
    regeringsförordningen paragraf 2-

  620. -som säger att alla har lika värde
    och ska ha lika rättigheter.

  621. Om neutralitetsargumenten-

  622. -får som konsekvens
    att det här inte uppnås-

  623. -kan man inte hänvisa till det då?

  624. Underbart. Grundlagen
    kanske vi ska använda nån gång...

  625. Jag är tacksam för att du tar upp det
    här med att det är "spännande".

  626. Jag menar "spännande"
    i kontexten "hårresande".

  627. Det är så vi ser på utlåtandet
    från Kokott.

  628. Det skulle innebära stora
    förändringar i rättighetsskyddet.

  629. När det gäller regeringsformen
    får man ibland intrycket av-

  630. -att diskrimineringslagstiftningen
    handlar om-

  631. -nåt suspekt i arbetslivet och att DO
    är nån sorts fackförening.

  632. De här värderingarna och värdena
    som gäller diskriminering-

  633. -är värden som anses ingå
    i statsskickets grunder.

  634. Den uppgift vi har
    är mycket kopplad till den.

  635. Vi har dock inte tillsynsmandat
    i de avseenden man skulle önska-

  636. -men det får vi titta på.

  637. Stor tack, Martin.

  638. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rättsliga skyddet för muslimer i dag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad ser vi för trender i det rättsliga skyddet för muslimer? Martin Mörk, chef för DO:s processenhet, redogör för utvecklingen av rättspraxis i Sverige och Europa avseende skyddet för muslimer. Flera fall i Europa pågår där man diskuterar neutralitetsprincipen. Det vill säga att man bedömer användandet av religiösa symboler och kläder på samma sätt som politiska symboler eller kläder, för att hålla nere religiösa uttryck i det offentliga rummet. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Ämnen:
Religionskunskap > Religion och samhälle, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Muslimer, Religiös diskriminering, Rättsskydd , Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Diskriminering av svenska muslimer

Moa Bursell, sociolog och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, har utifrån anmälningar om upplevd diskriminering sammanställt en rapport som visar när, var och hur svenska muslimer och förmodade muslimer upplever sig ha blivit diskriminerade. Hon ger exempel på hur några av anmälarna har blivit etniskt profilerade som antingen potentiella snattare, terrorister och säkerhetsrisker. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Diskriminering av franska muslimer

Högsta domstolen i Frankrike kom 2016 med ett beslut i ett rättsfall som har pågått i sju år, där en medborgare anmält polisen för etnisk diskriminering vid identitetskontroller. Franska HD anser att myndigheterna måste utesluta att identitetskontrollerna inte är diskriminerande. Detta har polis och franska myndigheter inte kunnat bevisa. Juristen Slim Ben Achour, som har drivit fallet, menar att metoden kan appliceras av såväl svenskt som europeiskt rättsväsende. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

En annan berättelse är möjlig

Dokumentärfotografen Elin Berge berättar om sin bok och fotoutställning "Slöjor". Där porträtteras 44 unga muslimska kvinnor i Sverige, som själva berättar om sina hijab. Elin Berge ville komma bort från diskussionen om det är bra eller dåligt att bära slöja. Istället vill hon fokusera på valet att bära slöja eller inte och komma åt de personliga berättelserna - bortom den stereotypa bilden av en kvinna som bär hijab. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

När mänskliga rättigheter ställs på prov

Hur gick det till när de båda svensk-egyptiska männen ansågs utgöra ett säkerhetshot mot Sverige och därför avvisades? Männen avvisades trots att man hade kunskap om att de skulle kunna utsättas för tortyr. I efterhand har det kommit fram att det inte fanns några grunder för anklagelserna. Anna Wigenmark, generalsekreterare för Ordfront, jurist och tidigare ombud för svensk-egyptierna, berättar vad som hände. Hon menar att Sverige behöver se över de skyddsmekanismer som ändå finns för att det inte ska kunna hända igen. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Representation av muslimer i svenska nyheter

Mia Lövheim, professor i religionssociologi vid Uppsala universitet, presenterar en rapport om representation av muslimer i svenska nyheter. Rapporten visar att majoriteten av artiklar och inslag om muslimer handlar om våld, hot eller spänningar. De innehåller även stereotyper av vi-och-dom tänkande. I de mer fördjupande reportagen finns visserligen ett större fokus på individer och ett mer nyanserat berättande. Men man når sällan förbi den stereotypa bilden av muslimer i dag. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Rättsliga skyddet för muslimer i dag

Vad ser vi för trender i det rättsliga skyddet för muslimer? Martin Mörk, chef för DO:s processenhet, redogör för utvecklingen av rättspraxis i Sverige och Europa avseende skyddet för muslimer. Flera fall i Europa pågår där man diskuterar neutralitetsprincipen. Det vill säga att man bedömer användandet av religiösa symboler och kläder på samma sätt som politiska symboler eller kläder, för att hålla nere religiösa uttryck i det offentliga rummet. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Döden förr och nu

Människor har reflekterat över döden sedan urminnes tider, och tanken på döden är sammankopplad med olika religiösa föreställningar. Britt-Mari Näsström, professor emerita i religionshistoria vid Göteborgs universitet, jämför synen på döden i olika religioner. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Kvinnan bakom gardinen

I Malmös ortodoxa synagoga sitter kvinnorna bakom ett draperi. Eller på balkongen. Inom judendomen pågår idag en kamp om hur de uråldriga lagarna som Gud gav till Israels folk ska tolkas. Är kvinnan oren när hon har menstruation? Har hon rätt att hålla i den heliga skriften?

Fråga oss