Titta

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Om UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Föreläsningar från konferensen Fritidshemmet 2017 om fritidshemmens uppdrag. Inspelat den 25-26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017 : Fritidshemmets miljöerDela

  1. Vi har till exempel många pojkar
    som befinner sig i ett rum.

  2. Varför är inte flickorna där
    eller tvärtom?

  3. Jag tänkte mig en snabb presentation
    av mig själv innan jag kör igång.

  4. Jag är fritidspedagog och har jobbat
    som det ett antal år.

  5. Sen fick jag erbjudande om
    att skriva en magisteruppsats-

  6. -och hamnade på universitetet.

  7. Där har jag jobbat som adjunkt
    i tio år nu.

  8. Och även fått chansen
    att bli doktorand.

  9. Jag forskar om didaktik
    inom fritidshemmets verksamhet.

  10. Jag brinner ju för det här.
    Man har en fot lite i verksamheten-

  11. -men också mycket på universitetet
    just nu när det gäller dessa frågor.

  12. Miljöer är nåt
    som jag verkligen brinner för.

  13. Det är tyvärr inte mitt avhandlings-
    projekt, men kan inte låta bli det.

  14. Det är som ett sidoprojekt. Jag har
    skrivit i Ann Pihlgrens antologier-

  15. -om det här med miljön.
    Det är ju så spännande-

  16. -när man börjar grotta
    i det här ämnet.

  17. Så här tänker jag
    att det ska se ut ungefär.

  18. Jag pratar lite om didaktik.

  19. Jag kommer att prata om miljöer på
    fritidshem, pedagogiska planeringar.

  20. Barnet på fritidshemmet
    och kompetensfokuserad samverkan.

  21. Det här är ju stora delar
    och vi har bara en timme.

  22. Så allting kommer att blandas ihop.

  23. För allt hör ju ihop.

  24. Det kommer
    att vara en blandning av allt.

  25. Men med miljöer som fokus.

  26. Jag försöker
    att hålla mig till bilderna.

  27. Men det här är min hjärtefråga
    och då blir jag väldigt engagerad.

  28. Jag kanske kommer till en bild
    och så har jag redan pratat om den.

  29. Om ni hör att jag blir engagerad
    och så hör ni en dialekt-

  30. -och undrar var den kommer ifrån
    så är det Dalarna.

  31. När jag blir engagerad
    kommer dalmålet fram.

  32. Det här känner ni kanske igen.

  33. Vad kan det här vara för rum?

  34. Ett ganska traditionellt klassrum,
    kan man säga.

  35. Några kanske känner igen sig,
    andra kanske inte gör det.

  36. Klassrum kan ju också se ut så här.

  37. Här har de gjort nåt annat
    med rummet.

  38. De har borden inåt
    där man sitter i en cirkel.

  39. Och så har de bord där.
    Det kan se ut på lite olika sätt.

  40. Det är en fråga som jag har
    när jag studerar miljöer.

  41. Vad gör vi för barnen
    i de här olika miljöerna?

  42. Vad har man för förväntningar på
    barnen i de här två olika miljöerna?

  43. Det här hittade jag
    på en arkitektsida-

  44. -där man tittade
    på framtidens klassrum.

  45. Vad gör man för barnen här? Jag
    tror inte det här finns på riktigt.

  46. Men här hade de ritat nåt där barnen
    får sitta lite hur som helst.

  47. De hade klassrummet
    inne i ett jättestort rum.

  48. Man kunde gå in i mindre rum
    och det var ju jättespännande!

  49. Tänk om man kunde tänka vitt
    och brett och bara ändra allt så här.

  50. Det här kanske inte är det bästa.
    Det kanske var det föregående.

  51. Det här.
    Vad kan det här vara för rum?

  52. Ett fritidshemsrum.

  53. De ser ju inte alltid ut
    så här heller.

  54. Det här är ett fritidshem
    där jag har varit på VFU-besök-

  55. -som jag är med mina studenter
    i grundlärarprogrammet.

  56. De är ju ganska traditionella.

  57. Och kanske små rum.

  58. Här har vi ett fritidsrum
    där man har delat av i olika delar-

  59. -för att få de här miljöerna
    för olika pedagogiska aktiviteter.

  60. Sen har vi miljön utomhus.

  61. Här är frågan hur mycket man får
    flytta saker inom- och utomhus.

  62. Hur organiserar vi utomhusmiljön?

  63. Om vi går in på den fysiska miljön
    som didaktiskt redskap-

  64. -så tänker jag mig den här ordningen.

  65. Jag pratar om att synliggöra miljön
    som central del i verksamheten.

  66. Sen går jag in
    i mer pedagogiska planeringar.

  67. Hur många här jobbar med pedagogiska
    planeringar på sina fritidshem?

  68. Det var många. Bra!

  69. Och hur man kan tänka om det
    i den fysiska miljön.

  70. Ni pratade lite om kvalitetssäkring
    i föreläsningen före mig.

  71. Och eleven i miljön.

  72. Men för att förstå det här
    med miljö, didaktik-

  73. -och hur de ska förhålla sig till
    varann. Jag tänkte visa denna bild.

  74. Vad är ett didaktiskt perspektiv?

  75. Didaktik är undervisningslära.

  76. När man läser kapitel 4,
    som ni säkert har bekantat er med-

  77. -så ser man ordet undervisning
    i nästan varje mening.

  78. Vad står det för
    inom fritidshemmets verksamhet?

  79. I undervisningen ska man använda sig
    av ett didaktiskt perspektiv-

  80. -och de klassiska frågorna:
    vad, hur, varför och vem?

  81. Vad gör man?

  82. Hur gör man det här och varför?

  83. Det här är ett syfte som kanske
    utgår från det nya kapitlet.

  84. Vem gör man det här med?

  85. Den frågan är så central
    inom fritidshemmets verksamhet.

  86. De fritidspedagoger som jag
    har studerat i min forskning-

  87. -när jag tittar på didaktik i
    fritidshemmet, har jag filmat.

  88. Jag ser att frågan "vem"
    blir något annat där.

  89. Där är det oftast de elever
    som finns runt omkring.

  90. Eller väljer att göra en aktivitet
    utifrån sitt intresse.

  91. Det blir nåt annat än
    i skolans verksamhet.

  92. Vem kan också vara alla elever
    som lär av varandra.

  93. Det är ju en central del.

  94. Ett exempel från en av pedagogerna
    som var ute och gick i skogen-

  95. -med elever och två tre stycken
    gick med henne.

  96. Hon berättade en massa saker för dem.

  97. När de hade varit ute
    i skogen en timme-

  98. -så hörde man andra elever
    prata väldigt mycket om samma saker-

  99. -som hon hade pratat om
    med eleverna runt omkring henne.

  100. Kunskaper sprider sig lavinartat
    inom fritidshemmets verksamhet.

  101. Om vi tittar på miljön
    som central del i verksamheten.

  102. Vad är egentligen meningsfull fritid?

  103. Och vad står det för
    när man tänker på miljön?

  104. Det är ju vårt ansvar
    som jobbar inom fritidshemmet-

  105. -att arrangera miljöer där
    eleverna kan röra sig fritt-

  106. -och känna sig trygga.

  107. Eleverna sysselsätter sig
    i olika miljöer-

  108. -med det de vill och då
    blir ju fritiden väldigt meningsfull.

  109. Det är nåt de har valt själva.

  110. Det är ju absolut ett demokratiskt
    arbetssätt att arrangera miljöer.

  111. Där får eleverna själva välja
    var de vill vara.

  112. Jag kommer senare prata om att
    involvera eleverna i planeringen.

  113. Det är viktigt att de känner sig
    trygga och att det här deras miljö.

  114. Jag vet ju att fritidshemmets budget
    inte är...

  115. ...så här stor,
    utan kanske lite mindre.

  116. Men man kan kanske ändra placering
    av saker, plocka fram, ta bort-

  117. -olika saker som man jobbar med
    på fritidshemmet.

  118. Och att man ser
    att miljön är så central.

  119. Lärande pågår ju hela tiden
    i de här miljöerna.

  120. Om vi har en tanke med vad miljön ska
    innehålla kanske vi kan få eleverna-

  121. -att lära sig saker
    som de själva inte tänker på-

  122. -att de lär sig i de här miljöerna.

  123. I forskning är det fortfarande så
    att när man pratar med elever-

  124. -om vad de lär sig i skola
    och på fritidshem så är det ofta så-

  125. -att de inte pratar om
    vad de lär sig på fritidshemmet.

  126. Men när man intervjuar dem ser man
    att de lär sig hur mycket som helst.

  127. Det informella situationsstyrda
    lärandet som finns i fritidshemmet.

  128. I LGR 11, kapitel 4 står det:

  129. "I undervisningen ska eleverna
    erbjudas en variation av arbetssätt"-

  130. -"uttrycksformer och lärmiljöer
    som integrerar omsorg och lärande."

  131. Vad är då lärande på fritidshemmet?

  132. Det finns både formellt, informellt
    och situationsstyrt lärande.

  133. Det formella lärandet är det
    som händer i skolan.

  134. Det är nåt som är mer instruerande
    och organiserat på ett annat sätt.

  135. Informellt lärande
    säger man är mer ett vardagslärande.

  136. Nåt som sker i stunden.

  137. Det begrepp som börjar komma på mode
    inom fritidshemmets verksamhet-

  138. -och som finns i allmänna råden
    är situationsstyrt lärande.

  139. Lärandet är situationsstyrt
    på fritidshemmet.

  140. Jag förklarar det lite mer
    i nästa bild.

  141. Läran om meningsfullhet är
    att ta tillvara på elevens intresse.

  142. Det står i centrum.

  143. De ska ha miljöer där de kan göra
    saker som är meningsfulla för dem.

  144. Under hösten
    har det varit mycket Pokémon.

  145. Hur jobbar vi för
    att få in de barn och elever-

  146. -som inte är så mycket
    i t.ex. skaparrummet?

  147. Då kanske vi har Pokémon där, så
    vi får in andra elever i den miljön.

  148. Man tittar på vad eleverna tycker är
    spännande just nu-

  149. -och frågar sig hur vi ska fånga det
    och jobba vidare med det?

  150. Och få dem att göra saker
    som de i vanligt fall inte gör-

  151. -för att bredda deras fritid.

  152. Det är erfarenhetsbaserat, man
    lyssnar till vad eleverna redan kan.

  153. Och som jag sa
    kan eleverna lära sig av varandra.

  154. Vissa fritidshem jobbar med det här-

  155. -att de har elever
    som lärare i små projektgrupper.

  156. Nån elev kanske är
    väldigt intresserad av ridning.

  157. Då kan eleven berätta för en grupp
    vad det handlar om.

  158. Man kan även jobba
    erfarenhetsbaserat.

  159. Man ska även lyssna mycket
    på eleverna och vad de kan.

  160. Och vad de har med sig.

  161. Lärandemiljön är central
    för meningsfullheten.

  162. Det ska vara grupporienterat,
    man gör mycket tillsammans.

  163. Det ska vara process mer än produkt.

  164. Produkter kan också vara viktiga
    inom fritidshemmets verksamhet.

  165. Men om man sitter och gör Pokémon
    på en pärlplatta-

  166. -kanske samtalet runt
    den här produkten är det viktiga-

  167. -för att det ska bli grupporienterat
    och jobba med social kompetens.

  168. Om man säger att en central del
    av yrket är att jobba-

  169. -med elevers identitetsskapande,
    sociala kompetens kan man inte säga:

  170. "Vi gör en pedagogisk planering
    med temavecka 'social kompetens'."

  171. "Och sen är eleverna färdiga.
    Då har vi en färdig produkt."

  172. Det är ju nåt som pågår hela tiden,
    det här ju en process.

  173. Och i progression.

  174. Nu kommer det fler
    och fler styrdokument-

  175. -som talar om hur man ska jobba
    igenom kapitel 4 i LGR 11.

  176. Vi behöver sätta oss in
    i de mål som finns där-

  177. -och skriva pedagogiska planeringar.

  178. Fritidshemmet är verkligen
    bildning för livet.

  179. Den sociala kompetensen, identitets-
    skapandet som man jobbar med-

  180. -inom fritidshemmets verksamhet kan
    sätta grunden för hela skolgången.

  181. Om jag går in lite mer
    på situationsstyrt lärande-

  182. -så handlar det
    om pågående situationer.

  183. Ni som arbetar
    på fritidshem märker ju-

  184. -att det händer saker hela tiden.
    Det kommer upp frågor hela tiden.

  185. Jag har så många situationer
    från min forskning-

  186. -där jag har klipp på fem minuter-

  187. -där jag har hur många frågor och
    ämnen som helst som kommer in.

  188. Det är så centralt inom fritidshemmet
    att hela tiden bolla med olika saker.

  189. Jag har studerat en fritidspedagog.

  190. Det här var på vintern
    och hon befann sig i hallen.

  191. Hon skulle...inte klä av eleverna.

  192. De skulle klä av sig och hon skulle
    hjälpa dem hänga i torkskåpet-

  193. -för det här var yngre barn.

  194. Under tiden pratade några
    om uppträdandet de skulle ha.

  195. Samtidigt kommer andra barn in
    och säger:

  196. "Det här hände på rasten.
    Hen var inte sjyst. Hur ska vi göra?"

  197. Samtidigt som en annan elev undrar
    vad de ska göra på lektionen.

  198. Sen kommer en kollega och pratar om
    vad som hände på rasten.

  199. Det händer så många olika saker-

  200. -under den korta tiden hon är
    i just den miljön.

  201. Ursberg är en forskare-

  202. -som redan på 90-talet försökte
    benämna situationsstyrt lärande.

  203. Hon pratade om "här och nu".

  204. Ett förhållningssätt är
    att vara här och nu med barnen.

  205. Man utgår från barnet självt
    och den aktuella situationen.

  206. Och att det händer de man är
    tillsammans med i den situationen.

  207. Det är ett förhållningssätt
    för fritidspedagogen-

  208. -att hela tiden vara i situationen.

  209. Känner ni igen det här?

  210. Om man går in
    i de mer pedagogiska planeringarna-

  211. -för den fysiska miljön
    så handlar det ju om-

  212. -att man börjar prata
    om den fysiska miljön.

  213. Vad har vi den till?
    Varför ser den ut som den gör nu?

  214. Men också att man hela tiden
    relaterar den till hur eleverna är-

  215. -i just den här barngruppen.
    Miljön ska vara föränderlig.

  216. När vi pratar om pedagogiska
    planeringar på grundlärarprogrammet-

  217. -så pratar vi om två sätt att se
    på det i fritidshemmets verksamhet.

  218. Antingen observerar man
    och utgår från elevernas intresse-

  219. -när man gör planeringarna.

  220. Det är vårt förhållningssätt
    i första hand.

  221. Sen utgår man också
    från förutbestämda mål.

  222. Jag ska visa lite exempel på båda.

  223. Vi använder de här rubrikerna.

  224. När man kommer ut till fritidshem
    har man kanske två tre rubriker.

  225. Man kanske använder syfte,
    vad man har gjort och utvärdering.

  226. Man behöver inte använda
    alla rubrikerna-

  227. -men vi gör det för
    att ge studenterna en vidare blick.

  228. Vi pratar om att ha ett syfte
    som är relaterat till styrdokumenten.

  229. Då får man i första hand använda
    kapitel 4 i LGR 11-

  230. -eller nåt annat mål där.

  231. Eller så kan man fortfarande
    använda sig av allmänna råden.

  232. Det finns mycket där som är viktigt.

  233. Man har långsiktiga mål.
    "Vad ska bli av det här?"

  234. Processen som jag pratade om.
    Vad har man för långsiktigt mål?

  235. Ska man jobba mycket med motoriken?

  236. Sen har man även konkreta mål
    med just den här aktiviteten.

  237. Sen beskriver man aktiviteten.

  238. Och sen gör man
    en utvärdering/bedömning.

  239. Och även hur man
    ska dokumentera det här.

  240. Ska man ta bilder och sätta upp
    eller skriva det på bloggen?

  241. En viktig fråga är om nån annan kan
    göra samma pedagogiska planering.

  242. Man har ju inte oceaner av tid
    inom fritidshemmets verksamhet.

  243. Då är det perfekt med pärmar
    med olika pedagogiska planeringar-

  244. -som man plockar fram
    och modifierar lite.

  245. "I utvärderingen
    tyckte vi egentligen så här."

  246. "Men om vi gör det lite annorlunda
    utifrån just den här barngruppen."

  247. Då har man en grund
    till flera olika aktiviteter.

  248. Ett exempel
    på det här är till exempel...

  249. Jag använder samma rubriker
    och nu har jag tagit "konstruktion".

  250. Det är från kapitel 4 i LGR 11:

  251. "Byggande/konstruktion med hjälp av
    olika material, redskap, tekniker."

  252. Det är mitt mål.

  253. "Eleverna lär sig hantera
    olika material."

  254. "Utforskar tillsammans i miljö
    som ger konstruktionsnyfikenhet."

  255. Det konkreta är:
    "Väcka lust till konstruktionslek."

  256. "Få eleverna att utnyttja miljön
    skapad för bygg och konstruktion."

  257. Vad gör man då? Det är ju en
    miljöpedagogisk planering.

  258. "Konstruerar en miljö som kan
    stötta elever att utforska och leka"-

  259. -"med olika material
    för att bygga och konstruera."

  260. "Utvärdera miljön både
    genom observationer och samtal."

  261. När man har mål för miljön...

  262. "Har vi lockat dit eleverna?
    Kommer de hit över huvud taget?"

  263. "Nej, de gör inte det.
    Ska vi då ta bort den här miljön?"

  264. "Eller ska vi göra nåt helt annat?
    Kanske reklam?"

  265. Det måste man observera i miljöer.

  266. Man har många barn/elever.

  267. Och man behöver utnyttja lokalerna.

  268. Sen dokumenterar man via bild.

  269. Sen skriver man in sin egen roll
    som fritidspedagog.

  270. Vad har jag för roll? Ska jag sitta
    och bygga tillsammans med eleverna?

  271. Ska jag göra reklam eller ska jag ge
    dem uppgifter eller nåt liknande?

  272. Man bör fundera över det också.

  273. Det här kan ju vara en sån miljö.

  274. Här är det bilder på olika
    kända monument ute i världen-

  275. -som ska ge lite inspiration.

  276. Sen finns det olika bygg...

  277. Kaplastavar, klossar
    och lego eller liknande.

  278. Det här är en annan miljö.

  279. Jag vet inte när den är ifrån.
    Jag hittade bilden på nätet.

  280. Från Danmark.

  281. Det här kanske inte går
    i dagens läge.

  282. Ser ni tornet i mitten
    som är helt rangligt?

  283. Jag undrar hur de har gjort här.

  284. 1976, tror någon.
    Det kanske stämmer.

  285. Men det är spännande!
    Konstruktion är ju både ute och inne.

  286. Det här är mer en inspirationsbild.
    Kanske inget man kan göra idag.

  287. Tittar man på pedagogiska planeringar
    utifrån elevers intresse...

  288. Jag visade nåt
    som var bestämt utifrån ett mål.

  289. Om man tänker utifrån elevernas
    intresse har vi också samma...

  290. ...rubriker
    i de pedagogiska planeringarna.

  291. Men man börjar i en annan ände.

  292. Man börjar med att observera eleverna
    och var de befinner sig i miljön.

  293. Vad gör de i de olika rummen?
    Vad har vi för rum?

  294. Vi har t.ex. många pojkar
    som befinner sig i ett rum.

  295. Varför gör de det? Varför är inte
    flickorna där eller tvärtom?

  296. Hur ska vi konstruera miljöer
    så vi inte bygger in kön i dem?

  297. Det handlar om att se
    hur miljön konstruerar barnen.

  298. Och sen bygga planeringar
    utifrån deras intresse.

  299. Det kan vara nåt kort
    som man kan göra om man själv vill.

  300. Man kan ha tema. Jag valde Pokémon
    då det var en sån höstaktivitet.

  301. Det har kanske inte alls
    samma glans längre.

  302. Men då var det populärt
    med Pokémon Go.

  303. Det handlar mycket om att fånga upp.

  304. Var är de? Vad gör de?
    Vad vill vi inspirera dem med?

  305. Vad vill vi bygga in för miljöer
    som tar bort vissa aspekter-

  306. -som vi försöker bygga in
    grupprelationer i?

  307. Det är jätteviktigt
    att se hur fritidshemmet ser ut-

  308. -för att kunna starta där.

  309. Lars kanske pratade
    om kvalitetssäkring i morse.

  310. Jag hann inte höra honom.

  311. Det här hjulet har ni väl sett?
    Det är Skolverkets kvalitetscirkel.

  312. Om man överhuvudtaget ska prata
    om att kvalitetssäkra miljön-

  313. -måste man ha mål för miljön,
    observationer och utvärderingar.

  314. Det är lätt
    att göra såna utvärderingar-

  315. -om man har
    en pedagogisk planering för miljön.

  316. Då gör man ju det automatiskt.

  317. Och att det är en föränderlig miljö
    som jag sa tidigare.

  318. Det är inte meningen
    att ni ska förändra nåt kolossalt.

  319. Men märker ni att ni tjatar på barnen
    hela tiden i vissa rum-

  320. -så kan man fundera på om man har
    byggt in ett tjatproblem i rummet.

  321. Hur tänker vi kring det?

  322. Man vill se hur barn konstrueras
    i de olika miljöerna.

  323. När jag jobbade
    hade vi långa korridorer.

  324. Vi var inne i en skola
    med stora korridorer.

  325. Vad vill man göra i korridorer?
    Springa.

  326. Så tänker man:
    "Åh, vad roligt att springa här!"

  327. Men de kanske ramlar och skadar sig
    och dörrarna gick utåt.

  328. Hur skulle vi jobba med det här?

  329. Vi fick ta ut några bokhyllor
    som vi avgränsade med.

  330. Sen gjorde vi som snitslade banor.

  331. Inte så det blev svårt att komma
    fram för man hade ju bråttom ibland.

  332. Jag vet att jag har tjatat ihjäl mig
    att de inte skulle springa där.

  333. Det här ska man också fundera på.

  334. Gör en föränderlig miljö
    med små, små medel.

  335. I allmänna råden för fritidshem
    står det uttryckligen några citat-

  336. -som jag vill läsa upp för er när det
    gäller hur man ska tänka kring miljö.

  337. Det här är från sidorna 18 och 19
    i allmänna råden.

  338. "Skollagen anger
    att huvudmannen ska se till"-

  339. -"att eleverna erbjuds en god miljö
    och att det ska finnas de lokaler"-

  340. -"och den utrustning som behövs
    för att syftet med utbildningen"-

  341. -"ska kunna uppfyllas."

  342. Det är alltså huvudmannens ansvar.

  343. Om man tänker på kapitlet
    om fritidshemmet i skollagen-

  344. -så står det ju
    att ni bedriver utbildning.

  345. Det ska också vara meningsfull
    fritid, utrymme för rekreation-

  346. -och gruppaktiviteter.
    Det här står i skollagen.

  347. Det är huvudmannen
    som ska se till det här.

  348. "Lokalernas storlek och utformning,
    faktorer såsom luft, ljud och ljus"-

  349. -"samt valen av material
    behöver vara sådana att personalen"-

  350. -"i fritidshemmet kan bedriva
    en god pedagogisk verksamhet"-

  351. -"i en säker och hälsosam miljö."

  352. "Miljöbalken ställer krav
    på inomhusmiljön i fritidshemmet."

  353. Och en till:

  354. "Det är viktigt att det finns
    naturliga avgränsade platser"-

  355. -"i fritidshemmet där eleverna kan
    vila, sitta och prata eller läsa"-

  356. -"och där ljudnivån kan hållas låg."

  357. "Rektorn behöver, i samråd
    med personalen, göra en översyn"-

  358. -"av hur lokalerna kan användas
    för en varierad verksamhet"-

  359. -"som inrymmer bl.a. lek, rörelse,
    stillhet och reflektion."

  360. "Samt skapande verksamhet såsom
    drama, musik, dans, bild och form."

  361. "Eleverna behöver också ha tillgång
    till en utemiljö"-

  362. -"som ger utrymme för olika
    aktiviteter, lek och rörelse."

  363. Vi går in på eleven i miljön.
    Hur kan de vara med?

  364. Hur kan vi arbeta med det här
    demokratiska, ansvarsfyllda arbetet-

  365. -med eleverna?

  366. Hur skulle man
    kunna bygga upp miljöer tillsammans?

  367. Man kanske kan göra
    såna här små tittskåp-

  368. -där man pratar om hur man
    vill ha det på fritidshemmet.

  369. Man kan även ha diskussioner.

  370. Det är viktigt att de också
    får vara med och diskutera.

  371. Precis som jag har sagt
    flera gånger under föreläsningen.

  372. I fritidshemsmiljön är
    lärandet situationellt.

  373. Man stöttar eleverna
    i olika processer.

  374. Man går runt i miljöerna
    och arbetar med eleverna hela tiden.

  375. De lär sig av varandra
    i de här miljöerna.

  376. Genom undervisningen
    eller genom att de härmar varandra.

  377. Men de lär sig ju ändå.

  378. Sparrman är forskare.
    Hon har forskat om fritidshemmet.

  379. Hon såg att eleverna där hon jobbade
    gjorde motstånd mot miljön.

  380. Där hade dörrarna glasfönster.

  381. Det ville inte eleverna.
    De ville ha egna rum.

  382. De gjorde allt för att få egna rum.

  383. De hängde upp filtar
    och tejpade upp saker-

  384. -för att få ha det egna rummet,
    de gjorde motstånd.

  385. Det är ju jättehäftigt!
    Då kan man diskutera.

  386. Hur ska vi ha det? Hur tänker vi?
    Varför vill vi ha glasfönster?

  387. Man har den diskussionen
    med eleverna.

  388. Davidsson som också forskat om miljön
    pratar mycket om hallen.

  389. Hallen var elevernas.

  390. Där hade de frihet från vuxna.
    De kunde smyga ut i hallen.

  391. Eller smyga in när de var ute.

  392. De hade den också till lek
    och ibland med förbjudna saker-

  393. -som de hade i sin väska i hallen.
    Eller i nåt annat.

  394. Den här bilden känner jag igen.
    Den är några år gammal.

  395. Man bytte bokmärken. Eleverna ser
    egentligen ut som de är ute.

  396. De har jackor och mössor på sig,
    men de är i hallen och byter märken.

  397. Vad har vi för regleringar
    och varför har vi dem?

  398. Varför går eleverna hit?
    De kanske ska ha hallen som sin egen.

  399. Eller inte. Det är nåt
    vi måste diskutera hela tiden.

  400. Nordin-Hultman har forskat på miljöer
    och jag älskar hennes avhandling.

  401. Hon säger så här:

  402. "Ett perspektiv på dessa tids-
    och rumsliga regleringar är"-

  403. -"att de strukturerar/bestämmer var
    barn ska vara vid vissa tidpunkter"-

  404. -"och vilka material
    och aktivitetsmöjligheter de har"-

  405. -"och inte har tillgång till. Därmed
    utgör regleringen en styrning."

  406. "De avgör hur starka kraven är på
    varje barns anpassning till ordning."

  407. "De avgör också
    hur stort utrymmet är"-

  408. -"för barnens egen kontroll och in-
    flytande över tid, rum, aktiviteter."

  409. Det är vi som har makten
    över styrningen till viss del.

  410. Vissa rutiner kan man inte frångå.

  411. Men vi har ju väldigt mycket makt.
    Så här säger hon också:

  412. "...saker dikterar för ett barn
    vad det måste göra:"

  413. "en dörr kräver att bli öppnad och
    stängd, trappa att bli klättrad i."

  414. -"En klocka att bli ringd i."
    Hon pratade mycket om-

  415. -att vissa material som tas fram
    bara suger åt sig barnen.

  416. Det är det vi måste hitta om det är
    nåt speciellt vi vill jobba med.

  417. Jag har tillsammans
    med Lars Lagergren påbörjat-

  418. -en forskning där vi
    har studerat elever på fritidshem.

  419. De har fått skriva dagbok om vad
    de gör i fritidshemmets verksamhet.

  420. Och var de befinner sig
    när de gör de här sakerna.

  421. Vi vill höra barns röster
    och fånga deras perspektiv.

  422. Deras röster
    om fritidshemmets verksamhet.

  423. Jag tänkte visa några resultat.

  424. Vi höll på med insamlandet under
    förra året och nu har vi resultaten.

  425. Vi gjorde det
    på ett litet annorlunda sätt.

  426. De här eleverna går
    i tvåan eller trean.

  427. Vi hade skapat ett hemligt rum
    på internet där de hemma fick skriva-

  428. -vad de hade gjort
    under fritidshemstiden.

  429. De gjorde det under två veckor.

  430. Det är början på en studie för
    att se om det gav nåt.

  431. Och det här var resultaten:

  432. Vad gjorde de på fritidshemmet?
    Vem gjorde de det med och var?

  433. Ni är andra gruppen som får se
    svaren för de finns inte nerskrivna.

  434. Vad valde de att göra-

  435. -när de fick välja själva, inte nån
    förutbestämd aktivitet av nån vuxen?

  436. De höll på med Plus Plus, de ritade.

  437. De la pussel, de lekte.
    De hade utklädning.

  438. De spelade spel, pysslade.
    De gjorde bland annat Halloweenkort.

  439. Tittade på iPad, de körde bollpingis
    som jag tror är vanlig pingis.

  440. Eftersom barnet har skrivit så,
    låter jag det stå kvar.

  441. Tittade när andra spelade spel.
    Det här kom upp flera gånger.

  442. Det var inte bara när andra tittade
    på iPad eller dator.

  443. De kunde sitta och titta på varandra
    när de spelade vanliga spel.

  444. Väldigt många valde det här.

  445. De spelade fotboll, byggde
    kaplastavar, hockeyspel, lekte Idol-

  446. -gjorde fingervirkningar, läste
    Kamratposten och byggde lego.

  447. Det var dessa saker som kom upp.
    Är det saker som ni känner igen?

  448. Vad bra.

  449. Aktiviteter som var organiserade
    av vuxna har vi inte riktigt koll på.

  450. Är man utomhus brukar man oftast gå
    med hela barngruppen.

  451. Det kanske inte var helt självvalt.

  452. De pratade om att de var i skogen
    och byggde koja.

  453. Grillade pinnbröd.

  454. Det kom upp flera gånger
    och fritidspedagogerna sa-

  455. -att det var första gången för barnen
    och det blev en stor grej.

  456. De tittade på film
    och lekte lekar i rörelserummet.

  457. De hade spa, filmade en julkalender.

  458. De hade skrivarstuga,
    Halloweenfest, gosedjursdag-

  459. -högläsning, Veckans-kompis-uppdrag-

  460. -utedag, utflyktsdag-

  461. -julpyssel, tipsrunda, städdag
    och födelsedag.

  462. Nån undrade om allt detta var under
    två veckor, men de var utspridda.

  463. De behövde inte ta två veckor
    i sträck och några var sjuka.

  464. Inte allt på en gång. Jag glömde säga
    att det var på tre olika fritidshem.

  465. Det är resultat från tre olika. Inte
    samma som har hunnit med allt detta.

  466. Det fritidshem som är...

  467. Jag kan upprepa frågan.

  468. Hon frågade om det var i stan
    eller på landsbygden.

  469. Det är i Stockholmsområdet.

  470. Nån var inne i stan,
    men de andra i förorten-

  471. -varav den ena låg långt ut
    i förorten.

  472. De hade skog
    och natur precis i närheten.

  473. Man kan inte riktigt kalla det
    landsbygd, men ändå.

  474. När eleverna talade om vad de
    hade gjort som var självvalt-

  475. -talade de om att de gjorde saker
    med kompisar hela tiden.

  476. Vi frågade
    vem de gjorde dessa saker med.

  477. Det här var inte när det var
    aktiviteter organiserade av vuxna.

  478. Men när de gjorde saker själva
    pratade de nästan aldrig-

  479. -om vuxna.

  480. De pratade bara om kompisar
    eller att de hade gjort det själva.

  481. De vuxna nämns en gång
    under den här perioden.

  482. Men när de pratade
    om organiserade aktiviteter av vuxna-

  483. -nämndes ju de vuxna
    på ett annat sätt.

  484. När de talar om rummen är det
    utifrån sysselsättning.

  485. Spelet fanns i det rummet,
    pysslen i det och så vidare.

  486. De pratade om rummen och att de var
    organiserade för vissa aktiviteter.

  487. Där var vi just då.

  488. Det är jättespännande och jag hoppas
    att vi snart skriver ihop nåt.

  489. Då kan vi fundera över vad det står
    för och studera det mer ingående.

  490. Eftersom det var så kort behövs
    mycket mer forskning kring det.

  491. Vi vill höra barnens röster.

  492. Forskningen inom fritidshem
    är inte så utbredd.

  493. Och tyvärr finns det knappt nån
    forskning alls ur barns perspektiv.

  494. I allmänna råden står det så här:

  495. "En samstämmig bild bland forskare är
    att barn som tidigt vistas"-

  496. -"i stimulerande lärmiljöer
    med möjlighet till interaktion"-

  497. -"och lek med kamrater och kunniga
    vuxna, har större möjligheter"-

  498. -"att utvecklas och lära sig än barn
    utan tillgång till dessa miljöer."

  499. För att arbeta med miljöer
    och verkligen börja fokusera på det-

  500. -så behöver man tid.

  501. Man behöver tid att fundera
    och kunna observera barnen.

  502. Sen kan man fundera över mål och
    pedagogiska planeringar för miljön.

  503. Hur ska vi jobba med miljön
    utifrån de nya målen i LGR 11?

  504. Miljön är en stor del
    av verksamheten på fritidshemmet.

  505. Många av de mål
    som finns i kapitel 4 i LGR 11-

  506. -ska kunna inrymmas i miljön,
    inte enbart i aktiviteter.

  507. Det finns ju också nåt
    som heter samverkan.

  508. Jag förmodar
    att vi alla samverkar med skolan.

  509. Några av er kanske är fristående.

  510. Men många av er samverkar med skolan.

  511. Då handlar det ofta om att man även
    är integrerad lokalmässigt.

  512. Och hur ska vi lösa det här nu?

  513. Rummets storlek-

  514. -och vad som finns i rummet
    har stort inflytande på-

  515. -var eleverna väljer att vara.

  516. Har man tillgång till många klassrum,
    men färre fritidsrum-

  517. -så blir det problematiskt
    om man inte kan diskutera det här.

  518. Och som jag visade i början
    kan ju klassrum se olika ut.

  519. I den första bilden som jag visade-

  520. -satt man två och två
    och tittade mot tavlan.

  521. Det är ett rum
    med många skrymmande möbler.

  522. Där kan det vara svårt
    att hitta aktiviteter eller lek.

  523. Men det är viktigt att i samverkan
    hitta de här miljöerna.

  524. Om vi tänker
    på både fritidshems- och skoltiden.

  525. Ska vi ha bordet på ett annat sätt
    och kanske en soffa där inne-

  526. -där vi har allt vårt byggmaterial
    i klassrummet?

  527. Så man lätt kan flytta in och ut.

  528. Man bör hela tiden tala
    i samverkan om miljöerna.

  529. Så de inte bara blir ett mål
    för fritidshemmet.

  530. Det här är nåt
    som är djupt rotat i oss.

  531. Hur ser ett klassrum ut?
    Vad behöver vi?

  532. Samma sak med fritidshemsrummen.

  533. Det är också nåt
    som är djupt rotat hos föräldrarna.

  534. Föräldrar är så vana att klassrum
    ska se ut på ett visst sätt.

  535. Lärare går kanske in i den samhälls-
    uppfattningen som har funnits.

  536. Istället för
    att hitta helt nya vägar.

  537. Som arkitekterna hade gjort.
    Tänk fritidshemsrum som ser ut så.

  538. Tillsammans med klassrummen.
    Det skulle vara det bästa.

  539. I samverkan diskuterar man hur
    man kan använda de båda rummen-

  540. -både under skoltid
    och fritidshemstid.

  541. Man kanske kan använda klassrummet
    till vissa aktiviteter.

  542. Och andra rum kanske är bättre
    för elevers lärande.

  543. Hur lär sig elever? På olika sätt.

  544. Det är ju därför vi är
    integrerade med skolan.

  545. Vi ska arbeta med elever
    utifrån våra olika kompetenser.

  546. Då har ni en stark kompetens
    kring det didaktiska.

  547. Hur kan man arbeta med elevers
    lärande då ur ett miljöperspektiv?

  548. Man bör ha en sån diskussion
    i samverkan.

  549. I LGR 11 står det:

  550. "Skapande arbete och lek är
    väsentliga delar i aktivt lärande..."

  551. "Eleverna ska få uppleva
    olika uttryck för kunskaper..."

  552. "En harmonisk utveckling och
    bildningsgång omfattar möjlighet"-

  553. -"att pröva, utforska, tillägna sig
    och gestalta olika kunskaper."

  554. I olika miljöer, tänker jag.

  555. Jag tänker avsluta med
    att lite snabbt...

  556. ...prata om undervisningen
    i förhållande till miljöerna.

  557. Det nya kapitlet i LGR 11 finns
    undervisningsbegreppet hela tiden.

  558. Varför finns vi i LGR 11?

  559. Kanske för
    att vi nu har kommit in i skollagen.

  560. Vi börjar även
    att artikulera den professionen-

  561. -och vad fritidshemmet är.

  562. Jag tycker det är jättebra,
    men vi måste förvalta-

  563. -vad som är undervisningen
    inom fritidshemmets verksamhet.

  564. Att vi artikulerar det här i LGR 11-

  565. -är ju för en samhällsförståelse.

  566. Alla ska förstå vad som händer
    inom fritidshemmets verksamhet.

  567. Vi använder samma begrepp
    på fritidshemmet och i skolan.

  568. Men med stor utgångspunkt
    i de olika verksamheterna.

  569. Man ska förstå vad undervisningen
    är på fritidshemmet-

  570. -i förhållande till vad
    undervisningen är just nu i skolan.

  571. Det kan ju förändras.

  572. Det handlar om att vi har begreppen
    undervisning, elev, lärande-

  573. -till mycket större del
    än vad vi har haft förut.

  574. Det är viktigt
    att vi sätter ord på det vi gör-

  575. -genom de pedagogiska planeringarna.

  576. Nu hoppar jag över en
    diskussionsfråga som vi inte hinner.

  577. Vad är undervisningen
    på fritidshemmet?

  578. Det står så här i kapitel 4:

  579. "Begreppet undervisning ska ges
    en vid tolkning i fritidshemmet"-

  580. -"där omsorg, utveckling
    och lärande utgör en helhet."

  581. "...lärandet i högre grad
    ska vara situationsstyrt"-

  582. -"upplevelsebaserat,
    grupporienterat"-

  583. -"samt utgå från elevernas behov,
    intressen och initiativ."

  584. I kapitel 4 har man sagt-

  585. -att undervisning i fritidshemmen
    ska vara som det har varit-

  586. -för att bevara dess särart.

  587. När jag ser på min forskning
    ser jag ju...

  588. ...att de fritidspedagoger som jag
    har beforskat har allt det här!

  589. De jobbar både med styrd undervisning
    och situationsbaserad undervisning.

  590. De jobbar med styrd undervisningen
    i sin samverkan.

  591. Men även på fritidshemmet där de
    instruerar, förklarar och berättar.

  592. Men i andra änden har vi den
    situationsbaserade undervisningen.

  593. Man låter eleverna styra mer,
    eller låter dem tro det.

  594. Man är där och frågar, pratar
    och funderar över-

  595. -vad som händer här
    och vad barnens intresse är just nu.

  596. Man plockar upp frågor i situationen
    och fortsätter därifrån.

  597. Det jag har sett är
    att det finns allt här emellan.

  598. Det är styrd undervisning i ena
    änden, situationsbaserad i andra.

  599. Där emellan finns många olika sätt
    att undervisa på i fritidshemmet.

  600. Här är ju miljön jätteviktig.

  601. Miljön är en stor del
    av fritidshemmets didaktik.

  602. Den kan också förhålla sig till den
    situationsbaserade undervisningen.

  603. Jag tror att jag avslutar där nu.
    Tack.

  604. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fritidshemmets miljöer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anneli Hippinen Ahlgren är adjunkt och doktorand vid Stockholms universitet och föreläser om miljöer och didaktik i förhållande till verksamheten på fritidshem. Vilka perspektiv har barn på fritidshemmets miljö? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagogik, Grundskolan, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Fritidshemmets miljöer

Anneli Hippinen Ahlgren är adjunkt och doktorand vid Stockholms universitet och föreläser om miljöer och didaktik i förhållande till verksamheten på fritidshem. Vilka perspektiv har barn på fritidshemmets miljö? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Förstärkt läraruppdrag på fritids

Line Isaksson är utvecklingslärare och ledamot i Lärarförbundets styrelse och föreläser om systematiskt kvalitetsarbete på fritidshem. Hur kan man stärka elevers lärande och hur skapar man en bättre arbetsmiljö för pedagogisk personal? Hur kan kvalitetsarbete bli en kontinuerlig del av verksamheten? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Lärande och utveckling i fritidshemmet

Föreläsning med Ann S. Pihlgren, fil.dr i pedagogik, om förtydliganden och förändringar som gjorts i lgr 11 och Skolverkets nya allmänna råd för fritidshem om fritidshemmens uppdrag. Vad innebär dessa förändringar för lärande och lärare? Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Barn som ställer extra krav på verksamheten

Hur kan man ge alla barn en känsla av sammanhang på fritids? Kenth Hedevåg är specialpedagog och berättar om hur du som pedagog kan gå från teoretisk förståelse till pedagogiska strategier. Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Panelsamtal

Ett samtal om framtidens skola. Deltagare: Kristina Björn, Scandinavian education; Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet; Marie Carlsson, förlagschef Liber; John Steinberg, författare och pedagog; Edna Eriksson, utbildare och idéutvecklare; samt Gunilla Essén, pedagogisk handledare. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Mattemusik

Musikläraren Bitten Löfgren har utvecklat den pedagogiska metoden mattemusik. Hon insåg tidigt att matte och musik har gemensamma egenskaper som kan öka barns förståelse för båda ämnena. Idag dansar och sjunger elever över hela landet bråk, vinklar och multiplikationstabellen.

Fråga oss