Titta

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Om UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Föreläsningar från konferensen Fritidshemmet 2017 om fritidshemmens uppdrag. Inspelat den 25-26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017 : Förstärkt läraruppdrag på fritidsDela

  1. När vi pratar om integrationsfritids,
    vilken betydelse har det? Vad är det?

  2. Så kul att se så många
    med samma profession som jag här!

  3. Jag heter Line Isaksson
    och jag undervisar i Nässjö kommun.

  4. På en F-6-skola, Runnerydsskolan.

  5. Vi har ungefär 550-600 elever.

  6. Från F till 6,
    och vi är en mångkulturell skola.

  7. Vi har ungefär 70 procent elever
    med annat modersmål än svenska.

  8. Vi har fritidsavdelningar
    som är fördelade F-2-

  9. -och en fritidsklubb 3-6.

  10. Jag ansvarar för bildundervisningen
    på förmiddagen i årskurs 4, 5 och 6-

  11. -i 1, 2 och sen undervisar jag
    på fritidshem.

  12. Det här läsåret
    är det på en F-2-avdelning.

  13. De hade så få lärare,
    så jag är där som stöd.

  14. Jag gör lite andra saker också.

  15. Mitt brinnande intresse
    för fritidshemmen-

  16. -och vår professions utveckling-

  17. -ledde mig till Lärarförbundet,
    där jag nu sitter med i styrelsen.

  18. Jag har varit med
    och skrivit läroplanstexten-

  19. -tillsammans med Ann Pihlgren,
    Skolverket och Birgitta Anderson.

  20. Jag var praktikern i det arbetet.

  21. I vår kommun har vi
    utvecklingslärare i fritidshemmen.

  22. Så jag är även utvecklingslärare
    inom kommunen.

  23. Där jobbar jag nu med
    implementeringen av läroplanstexten.

  24. Vi har startat upp aktionsforskning
    på alla våra fritidshem.

  25. Sen läser jag också på arbetstid.
    Det är jätteroligt.

  26. Just nu läser jag om
    att systematisera undervisning.

  27. Jag kom ju in här-

  28. -när Anneli pratade om lärmiljöer.

  29. Det var så intressant, det hon sa-

  30. -om den här problematiken
    som de flesta av oss står inför-

  31. -nämligen att vi måste dela lokaler.

  32. Det har varit svårt för oss-

  33. -att beskriva den fritidspedagogiska
    miljöns särart-

  34. -och betydelsen av att en sån
    lärmiljö finns när vi undervisar.

  35. Det jag skulle vilja flika in
    är det här med-

  36. -att vi på vår skola har jobbat med
    lärmiljön. Vi bygger ju en ny skola-

  37. -där vi har fått till en lärmiljö
    som passar alla verksamheter.

  38. Oavsett om det är en förskoleklass,
    ämnesundervisning i 5:an-

  39. -eller fritidspedagogisk
    undervisning.

  40. Anledningen till vi har lyckats hitta
    en miljö som passar alla-

  41. -är att vi har utgått
    från framtidens lärande.

  42. Utifrån de resultat vi har i dag
    kan man ju inte säga-

  43. -att den traditionella skolmiljön
    har givit så goda resultat-

  44. -inte heller i ämnesundervisningen -
    så man får kanske vidga perspektivet.

  45. I dag ska jag prata om läroplans-
    texten kopplad till uppdraget-

  46. -och om hur jag tänker kring
    systematiskt kvalitetsarbete.

  47. Jag ska berätta lite om hur vi har
    resonerat kring kvalitetsarbetet-

  48. -och hur vi rent praktiskt
    har tagit ansvar-

  49. -för den här delen av uppdraget.

  50. Jag har inget färdigt facit.
    En del vill ju gärna ha det.

  51. Det går inte. Kvalitetsarbetet måste
    passa mig som lärare-

  52. -och alla andra inom verksamheten
    på respektive skola.

  53. Man måste hitta ett eget sätt
    att hantera dokumentationen-

  54. -och det systematiska
    kvalitetsarbetet.

  55. Man kan ju göra som kollegorna,
    men man måste arbeta sig igenom det.

  56. Jag ska tala om hur vi har tänkt-

  57. -och funderat kring kvalitets-
    säkringen av elevens lärande.

  58. Vi vill ju formulera innehållet i den
    fritidspedagogiska undervisningen.

  59. SFL, Svenska facklärarförbundet-

  60. -deras arbete med att synliggöra-

  61. -vad fritids höll på med resulterade
    i de första Allmänna råden.

  62. Tittar man på Skolinspektionens
    rapport 2010-

  63. -inser man att vi måste ta det
    pedagogiska uppdraget mer seröst.

  64. Innehållet måste utvecklas
    och varieras efter elevernas behov.

  65. Och ålder.

  66. Lärarförbundet gjorde ju ett försök-

  67. -att visa att man kan beskriva
    vår pedagogiska undervisning.

  68. Man lade fram ett förslag
    till kursplanen.

  69. Och Skolverket...
    Efter många samtal med Skolverket-

  70. -och regeringen fick Skolverket
    i uppdrag att arbeta fram-

  71. -ett tydligare innehåll
    för undervisningen på fritids.

  72. I dag har vi ju kapitel 4 i LGR 11.
    Det har varit en lång resa.

  73. Det går ju framåt i alla fall
    och det känns ju hoppfullt.

  74. Och nu har vi ju texten klar.
    Vad innebär det för mig som lärare?

  75. Vad innebär det för arbetslagen
    och för undervisningen på fritids-

  76. -och det lärande som sker där?

  77. I skollagen står det ju-

  78. -att lärare och fritidspedagoger
    ansvarar för lärandet på fritids.

  79. Det ska vara en lärare eller
    fritidspedagog som har ansvaret.

  80. Och Anneli tog ju upp det här
    med de målstyrda processerna-

  81. -som "syftar till utveckling genom
    inhämtning av kunskap och värden".

  82. Det är vad undervisning är.

  83. Och drivkraften i mitt arbete-

  84. -och tron på den fritidspedagogiska
    undervisningen driver mig vidare-

  85. -för jag tycker att det är självklart
    att varje elev-

  86. -ska få ta del av fritidspedagogisk
    undervisning under sin utbildning.

  87. Det borde vara en självklarhet.

  88. Om man tänker på
    den samtid vi lever i dag, 2016-

  89. -och vilken framtid våra barn
    och ungdomar har...

  90. Vi ska ju förbereda dem inför den.

  91. Och vi har en läroplan-

  92. -som talar om fem förmågor som krävs
    för att man ska lyckas bra:

  93. Kommunikation, ansvar, reflektion,
    samarbete och kreativitet.

  94. Jag tycker att just det här
    kännetecknar den undervisning-

  95. -jag bedriver på fritidshemmen.

  96. Varför har vi då inte en större-

  97. -värdesättning av den
    fritidspedagogiska undervisningen.

  98. Det funderar jag ofta på.

  99. Vi borde ge alla elever de bästa
    förutsättningarna för att lyckas.

  100. Och jag är helt övertygad om
    att fritidshemmet är en viktig del-

  101. -för att våra barn och elever ska
    lyckas både som människor i livet-

  102. -och i sitt kunskapande
    inom de ämnesdidaktiska områdena.

  103. Det talas ju även om eleven
    i skollagen.

  104. Begreppet "undervisning" ska ju
    ges en vid tolkning på fritids.

  105. Omsorg, utveckling och lärande
    ska utgöra en helhet.

  106. Det här med det "kompletterande
    uppdraget" är ju lite intressant.

  107. Vad är det?

  108. Tidigare stod det att vi
    var ett komplement till hemmet.

  109. Sen skulle skola och fritidshem
    komplettera varandra.

  110. Nu står det
    att vi ska komplettera skolan.

  111. Vad betyder
    de här förskjutningarna egentligen-

  112. -då det gäller vårt uppdrag?

  113. De funderingarna
    borde vi ha på varenda enhet.

  114. Vad betyder det för oss? Hur
    kompletterar vi elevernas lärande-

  115. -med den fritidspedagogiska
    undervisningen rent praktiskt?

  116. Man behöver prata med sin rektor
    om det.

  117. Och man måste
    prata om förvaltningens intentioner-

  118. -med det fritidshem där man jobbar.

  119. Eller om man har en annan huvudman...

  120. Jag tror att alla
    inte ser fritidshemmens potential.

  121. Det är jobbigt att det är vi
    som måste kämpa och berätta-

  122. -men ingen annan gör det.

  123. Och jag vill inte heller att nån
    annan beskriver mitt uppdrag.

  124. Det måste ju jag själv göra.
    Det kan ingen annan göra.

  125. Jag kan inte säga hur en hjärtkirurg
    ska utföra sitt uppdrag.

  126. Vi måste beskriva vårt uppdrag och
    vårt bidrag till elevens utbildning.

  127. Hur bidrar vår pedagogiska
    undervisning till elevens lärande?

  128. LGR 11, kapitel 4.

  129. Jag har plockat ut några punkter
    jag vill prata om.

  130. Sånt jag tycker är intressant.

  131. "Lärandet ska vara situationsstyrt,
    upplevelsebaserat, grupporienterat"-

  132. -"samt utgå från elevens behov,
    intressen och initiativ."

  133. När vi först fick texten-

  134. -när vi jobbade med skrivandet
    av läroplanstexten-

  135. -så kände vi i arbetsgruppen
    en väldigt stor oro-

  136. -för hur texten skulle "landa".

  137. Det får inte bli en avprickningstext
    som i ofta i ämnesundervisningen-

  138. -där det centrala innehållet
    bara prickas av.

  139. Det måste förstås
    i ett större perspektiv.

  140. Hur hjälper vi verksamheterna-

  141. -att förstå läroplanstexten?

  142. Det är den intentionen vi har
    när vi skriver den.

  143. Där tillkommer kommentarsmaterialet.
    Jag upplevde att många tyckte-

  144. -att det förklarade mycket
    av det som stod i kapitel 4.

  145. Vad är då situationsstyrt lärande?
    Jo, att fånga elevens intresse.

  146. Det kan man fundera över...

  147. Det kan ju till exempel vara elever
    i matematikundervisningen-

  148. -som har svårigheter med "hälften".

  149. Då kan du som fritidslärare
    hjälpa eleverna-

  150. -att förstå vad "hälften" är när du
    delar in dem i lag på skolgården.

  151. Man måste förstå olika begrepp
    i situationen man befinner sig i.

  152. Det kan lika gärna handla om
    konfliktlösning. Det älskar ju vi.

  153. Att lösa konflikter är ju livet.

  154. Det är ju ett väldigt situationsstyrt
    och upplevelsebaserat lärande.

  155. Hur löser jag som elev konflikter
    på ett demokratiskt sätt?

  156. Det är inte självklart i dag.

  157. Jag vet inte vad ni upplever, men jag
    ser allt fler elever som har svårt-

  158. -med lekstrategier och att lösa
    konflikter på ett demokratiskt sätt.

  159. Det är inte lika självklart längre.

  160. Där har vi ett viktigt uppdrag.

  161. Vi ska lära våra framtida
    samhällsmedborgare-

  162. -att vara demokratiska medborgare.

  163. Jag tror att vi på fritids har en
    unik arena för att träna upp det här.

  164. Jag tycker att vi måste ta det
    ansvaret. Ingen annan gör det.

  165. Upplevelsebaserat lärande...

  166. Det demokratiska uppdraget är
    viktigt, att man verkligen upplever-

  167. -hur det är att befinna sig
    i ett demokratiskt sammanhang.

  168. Hur man går in i och ur leken.
    Hur fritidsgården fungerar.

  169. Konfliktlösning, o.s.v.

  170. Men det kan ju också handla om
    att göra ett experiment med is.

  171. Det kan ge den upplevelse
    man vill uppnå.

  172. Grupporienterat lärande...

  173. Den grupporienterade
    undervisningen...

  174. Att använda sig av gruppen
    som en resurs i lärandet-

  175. -det är ett område som vi inte
    har pratat så mycket om.

  176. Och vi kanske inte
    har funderat så mycket kring det.

  177. Hur stor betydelse har gruppens
    organisation för det du ska göra-

  178. -och hur gruppen
    fungerar tillsammans?

  179. Min kollega Annette är super på det.

  180. Att organisera grupper på så sätt
    att man ökar måluppfyllelsen.

  181. Det kräver en speciell kunskap.
    Vi borde fundera mycket mer-

  182. -på gruppens betydelse för lärandet.

  183. Det är vi ju proffs på.

  184. Det är viktigt att vi tolkar
    och förstår läroplanstexten-

  185. -ur ett fritidspedagogiskt
    perspektiv.

  186. Det centrala innehållet
    får inte bara prickas av.

  187. Syftet ska läsas som en intention.

  188. Vad ska vi uppnå?
    Åt vilket håll är vi på väg?

  189. Vilka förmågor ska eleverna utveckla?

  190. Du behöver tillsammans med din chef-

  191. -prata om alla de här delarna.

  192. Ni måste skapa en kunskapsbas-

  193. -där texten förstås
    i ett praktiskt sammanhang.

  194. Jag hör olika saker
    om hur implementeringen fungerar-

  195. -ute i landet då det gäller LGR 11.
    Det verkar se väldigt olika ut.

  196. Det är en process.
    Det räcker inte med en föreläsning-

  197. -och sen bara bocka av temat.

  198. Det är en process
    som handlar om samtal.

  199. Implementeringen i vår kommun
    pågår under ett helt år.

  200. Det systematiska kvalitetsarbetet
    kopplas till implementeringen.

  201. Det ger ett väldigt
    vardagsnära perspektiv.

  202. Om det är så att ni inte
    har startat implementeringen-

  203. -så måste ni initiera samtal om det.

  204. Det är för att jag
    som fritidspedagog är ansvarig-

  205. -för fritidsundervisningen.

  206. Det är rektorns ansvar att skapa
    förutsättningar för det här.

  207. Men det kräver en dialog
    så att man hittar former-

  208. -praktiska former, för att kunna-

  209. -föra den här dialogen.

  210. Planerade träffar och planeringstid.

  211. Både med dig själv,
    höll jag på att säga...

  212. Planeringstid ihop med andra
    - men också för dig själv.

  213. Då kan man fundera
    på sitt eget perspektiv.

  214. Det handlar om
    att lära tillsammans med andra.

  215. Här kommer undervisningen in
    som ska komplettera skolan.

  216. "Rekreation och vila
    för hälsa och välbefinnande."

  217. "Utveckla goda kamratrelationer,
    samt känna trygghet i elevgruppen."

  218. Det är en förutsättning
    för att kunna lyckas-

  219. -och för att vi ska få
    ett bra samhälle i framtiden.

  220. Det kräver fungerande kamrat-
    relationer i gruppen, det vet vi.

  221. Det lyfts in i texten
    som ett av våra uppdrag.

  222. I min praktik har jag ibland upplevt
    att det är nåt-

  223. -som placeras vid sidan av.

  224. Vi vet hur viktigt det är för eleven-

  225. -att ha goda kamratrelationer
    och vistas i en trygg miljö.

  226. Men det har inte alltid
    varit en prioriterad del.

  227. Men nu står det i läroplanstexten
    att det är vårt uppdrag.

  228. "Undervisningen ska ge möjlighet
    att utveckla språk, matematik"-

  229. -"teknik, natur och samhälle."

  230. Samtalet lyfts fram, alltså mötet
    mellan fritidspersonalen-

  231. -och eleven.

  232. Och leken tydliggörs.

  233. När vi arbetade med läroplanstexten
    så fick vi kämpa för-

  234. -att leken skulle lyftas fram mer
    - och det borde vara ännu tydligare.

  235. I dag har elever väldigt få arenor-

  236. -där man kan leka med och möta andra.

  237. Så fritidshemmet är en viktig arena
    för att skapa lek "in real life".

  238. Inte... Man kan ju ha
    sociala mötesplatser virtuellt.

  239. Det ska man ha. Det ingår i livet,
    både för vuxna och barn.

  240. Men man måste också
    få uppleva nära kamratrelationer.

  241. Forskningen visar ju också-

  242. -att det räcker med en djup nära
    relation till en annan människa-

  243. -för att utveckla de empatiska
    förmågor man behöver för ett bra liv.

  244. Det här med matematiken
    tycker jag är himla intressant.

  245. I den utbildning jag går nu-

  246. -så är vi utvecklingslärare
    från Jönköpings län.

  247. Där möts lärare från gymnasiet,
    högstadiet, lågstadiet-

  248. -och olika yrkeskategorier.

  249. Vi diskuterade just
    det här med matematik.

  250. För det man ser... Hela...

  251. Det lärare
    från alla stadier berättar-

  252. -är att elever
    har svårt att förstå hörn och sidor.

  253. Nu är jag ju ingen matematiker-

  254. -men det är ett viktigt lärandeobjekt
    att förstå.

  255. En gymnasielärare undrade om man
    pratar om det här på förskolan.

  256. Jag vet inte. Sen tänkte jag på
    vad vi pratar om på fritids.

  257. Vi pratar mycket om former.

  258. Och vi använder
    de riktiga matematiska begreppen-

  259. -för att stimulera
    elevernas matematikutveckling.

  260. Men hörn och sidor
    hade jag inte funderat på.

  261. Hur kan vi förändra
    vårt förhållningssätt-

  262. -för att hjälpa eleverna
    att lyckas bättre-

  263. -i matematik när det gäller hörn?

  264. På jympan skulle ju alla ettor
    kunna ställa sig i det högra hörnet.

  265. Det finns så många
    bra samarbetsmöjligheter-

  266. -mellan ämnesdidaktiken och fritids-
    pedagogiken som kan hjälpa eleverna-

  267. -att nå en högre måluppfyllelse.

  268. Det vore så intressant
    om någon forskare-

  269. -skulle kunna titta lite mer på det.

  270. Den här kvalitetscirkeln använder vi.

  271. Det är nog mer så
    att jag tvingar på mina kollegor den.

  272. Och när jag är ute och pratar
    som utvecklingslärare-

  273. -eller möter
    fritidslärarna i kommunen-

  274. -så finns alltid den här cirkeln med.

  275. För mig är det en hjälp-

  276. -i det systematiska kvalitetsarbetet.

  277. Om man alltid håller sig till cirkeln
    och funderar i de här banorna-

  278. -så innebär det
    ett systematiskt kvalitetsarbete.

  279. Om du är en eftermiddag
    på ditt fritidshem-

  280. -så måste du tänka efter vilka
    intentioner du har inför dagen.

  281. Du måste ha funderat över
    vad som pågår just nu.

  282. "Vad ska vi göra den här
    eftermiddagen?"

  283. "Hur gör jag det?"
    Och: "Hur blev det?"

  284. Läroplanen...

  285. Läroplanen förtydligar och synliggör
    inte bara vårt uppdrag-

  286. -den ställer större krav på mig
    och dig som ansvariga.

  287. Om jag generaliserar lite
    och vågar vara lite provokativ-

  288. -så är det så att tidigare-

  289. -så kunde det vara så att man
    gick till fritids på eftermiddagen-

  290. -efter att har jobbat på tidigare
    på dagen och bara landade på fritids.

  291. Man kanske står på gården
    hela eftermiddagen.

  292. Utan att ha funderat på vilken
    intentionen är med den eftermiddagen.

  293. "Vad gör jag nu?"

  294. "Vad vill jag ska ske?"

  295. Där tycker jag att vi
    behöver vara lite självkritiska...

  296. ...och fundera på det.

  297. Det måste finnas tydliga
    utvärderingsbara mål-

  298. -som kontinuerligt följs upp.

  299. Det är jag ansvarig för.

  300. Vi hade en situation på vår skola
    nu i höstas-

  301. -när vi skulle komma i gång.

  302. En rektor slutade
    och vi fick en helt ny rektor.

  303. Jätteduktig, men inte i fas.

  304. 600 elever, en ensam ny rektor.
    Det blir fullt upp.

  305. Vi hade ingen arbetsplan-

  306. -att utgå ifrån.

  307. Vi hade ju förra årets arbete,
    men vi får en ny plan varje läsår.

  308. Men vi vet ju att det är vårt ansvar
    att ha mål att sträva och arbeta mot.

  309. Vi satte oss och skapade egna mål.

  310. Det gick alldeles utmärkt.

  311. De här initiativen måste du ta.

  312. Om ingen annan gör det,
    så måste vi göra det.

  313. Och sen så...

  314. Sen... Eftersom jag är nördigt
    intresserad av dokumentation-

  315. -så är det ju extra roligt för mig.
    Men jag vill absolut påstå-

  316. -att när man får i gång
    en bra process för kvalitetsarbetet-

  317. -och man känner
    att det är för ens egen skull-

  318. -och för undervisningens skull...

  319. Det leder till en oerhörd inre
    tillfredsställelse. Man ser resultat.

  320. Även om det är en liten del man
    tittar på så ser man en förändring-

  321. -och det skapar
    en väldigt stor tillfredsställelse.

  322. Den här tillfredsställelsen
    skapar ju arbetsglädje.

  323. Det arbete jag gör-

  324. -den undervisning jag försöker
    bedriva ger faktiskt resultat.

  325. Den bekräftelsen blev en
    aha-upplevelse för mig-

  326. -när jag började med ett mer
    systematiskt kvalitetsarbete.

  327. Jag blev bättre på att dokumentera.

  328. Jag bestämde mig för att göra det.

  329. Som sagt, så finns det inget facit
    för hur man ska göra.

  330. Man måste hitta en egen modell
    som passar en själv...

  331. ...och oss tillsammans.

  332. Och jag är nu...

  333. Jag ska berätta
    om en sån här process-

  334. -som jag arbetade med nu i höstas.

  335. Jag kom in på en ny avdelning.

  336. Jag har ju jobbat
    med äldre elever ett tag.

  337. Det här var en avdelning med F-2.

  338. Det var väldigt rörigt
    på den avdelningen.

  339. Varken elever eller personal
    lyssnade på varandra. Ingen lyssnade.

  340. All var glada
    och hade roligt tillsammans-

  341. -men det fanns liksom ingen strategi.

  342. Alltså en tydlig intention
    med det som skedde på avdelningen.

  343. Jag började med
    att göra en observation.

  344. Personligen är jag jätteintresserad
    av lekens betydelse-

  345. -för elevens utveckling och lärande.

  346. Jag tycker att ett av våra viktigaste
    uppdrag som fritidspersonal-

  347. -är att värna om leken och se till
    att den får vara det den ska vara.

  348. Det ska finnas möjlighet till
    berikande lek och den ska värnas.

  349. Man ska få leka i lugn och ro.

  350. På den här avdelningen avbröts den
    hela tiden. Folk gick in och ut.

  351. Elever och barn gick in och ut.

  352. Ingen verkade
    ha reflekterat över det.

  353. Eleverna gick
    från aktivitet till aktivitet.

  354. De var glada, men det fanns
    ingen tydlig intention.

  355. Jag såg också att det inte
    fanns några tydliga lekstrategier.

  356. Jag satte mig ner och hade
    handledning med personalen-

  357. -där de fick beskriva
    hur de själva såg på det här.

  358. De hade aldrig funderat på det.

  359. Många på avdelningen var outbildade.

  360. Man hade inte funderat på lekens
    betydelse och uppdraget gällande den.

  361. Så det pratade vi om.

  362. Vi pratade också om vad som krävs
    för att en bra lek ska fungera.

  363. Vad krävs
    för att den ska vara demokratisk?

  364. Vi bestämde oss för att jobba
    med lekstrategierna under terminen.

  365. För att kunna göra en bedömning...

  366. Jag hade gjort observationer
    och intervjuer med eleverna-

  367. -om hur de gick in i och ut ur leken.

  368. Ingen svarade likadant.
    Det var olika.

  369. Jag observerade även eleverna-

  370. -för att se hur många lekinitiativ-

  371. -som var demokratiska,
    alltså där man frågade:

  372. "Får jag vara med?", och där man fick
    ett ja eller ett nej-

  373. -och att man löste det
    på ett demokratiskt sätt.

  374. Under den eftermiddagen
    kunde jag observera-

  375. -15 olika odemokratiska lekinitiativ
    och två demokratiska.

  376. Vi gjorde den mätningen
    i ett tidigt skede.

  377. Det var i september nån gång.

  378. Sen jobbade vi på med lekstrategier
    tillsammans med barnen.

  379. Vi kom tillsammans överens
    om hur vi skulle göra.

  380. Hur ska vi
    få en demokratisk struktur-

  381. -då det gäller leken?
    Det pratade vi om.

  382. Vi kom överens om lekstrategier
    - både personal och elever.

  383. Nu gjorde jag en mätning före jul.

  384. Då visade det sig
    att det bara var två stycken-

  385. -odemokratiska lekinitiativ.

  386. Man ser en tydlig förbättring.

  387. Det kändes så "gött"
    att prata om det på planeringen-

  388. -att kunna säga
    att det faktisk hade skett.

  389. Men man måste ju hitta system
    som passar en själv-

  390. -och som passar alla tillsammans.

  391. Vi har valt att ha en liknande...

  392. Nej, ni ser inte.
    Det är för "pluttrigt".

  393. Vi dokumenterar vår verksamhet
    på samma sätt som övriga skolan gör.

  394. Alltså med
    pedagogiska planeringsprocesser.

  395. Vi tycker att det är lättare
    att samtala om kvalitetsutveckling-

  396. -om vi organiserar det
    på liknande sätt.

  397. Nu har vi i kommunen
    ett system för dokumentation.

  398. När läroplanstexten
    kommer in i det systemet i vår-

  399. -så kan vi dela planeringsprocesser
    med alla fritidshem i kommunen.

  400. Det är ju
    jättebra kompetensutveckling-

  401. -att se hur andra tänker
    inom det här området.

  402. Vi planerar till och med
    korvgrillning pedagogiskt.

  403. Icke-fungerande grillning
    blev fungerande grillning.

  404. Det finns inga gränser för de
    pedagogiska planeringsprocesserna.

  405. Men ärligt talat handlar det även
    om en statushöjning.

  406. Fritidshemmens potential är helt
    outnyttjad - inte helt, men...

  407. Det finns stor potential att utnyttja
    undervisningen på fritids bättre.

  408. Om våra former för kvalitets-
    utveckling liknar andra yrkens-

  409. -så är det lättare för oss
    att kunna hävda-

  410. -vad
    fritidspedagogisk undervisning är-

  411. -och vilken utveckling
    och vilket lärande som sker.

  412. Sen är det ju inte...

  413. Läroplanstexten har gjort det
    lättare att formulera sig.

  414. Men det är inte lätt
    att komma i gång.

  415. Man behöver kanske ta hjälp
    av varandra i den här processen.

  416. Man får sätta sig och fundera-

  417. -på exempelvis jympan.

  418. "Vi ska jobba med kamratrelationer."

  419. "Hur skulle vi kunna samtala"-

  420. -"och skapa ett kvalitetsarbete
    i den situationen?"

  421. "Vad är intentionen
    när vi går till jympan?"

  422. "Vad vill vi med det?"
    Det är ju en metod.

  423. På vår skola så har vi samverkan.

  424. Vi har samlad skoldag.

  425. Alla elever, från F till årskurs 2-

  426. -går från ca. 08.15 till 13.30.

  427. Det innebär ju att det blir en tid...

  428. Vi har ju den tid som eleverna
    ska ha ämnesundervisning-

  429. -men sen är det ju ytterligare tid
    inom den obligatoriska skolgången.

  430. Den tiden kallar vi FRIS:
    fritidspedagogik i skolan.

  431. Om du är fritidspedagog i vår kommun-

  432. -så undervisar du i FRIS
    på förmiddagen - eller nåt skolämne.

  433. Man kan också ansvara
    för rastverksamheten.

  434. Om du är fritidspedagog-

  435. -för de äldre eleverna
    på fritidsklubben-

  436. -så har du ansvar
    för antingen ämnesundervisning-

  437. -eller så deltar man
    i det mobbingförebyggande arbetet.

  438. Det utgår ju också från kapitel 4.

  439. Det arbete vi har gjort-

  440. -med att synliggöra
    vad fritidspedagogiken kan göra-

  441. -under elevens hela dag...

  442. Det arbetet har gjort
    att ämneslärarna på mellanstadiet-

  443. -har önskat
    att det finns en fritidslärare-

  444. -kopplad till varje 4-5-6:a.

  445. De ska hjälpa till
    att skapa studiero i klassrummen.

  446. Man har sett vilket värde
    vår undervisning har-

  447. -för att ämnesläraren-

  448. -ska ha större möjlighet att ge den
    undervisning som är deras uppdrag.

  449. Vi tillhör ju olika yrkeskategorier
    inom skolan.

  450. Alla yrkeskategorier har sitt värde.

  451. Som elevassistent eller barnskötare
    har du ditt värde.

  452. Som fritidslärare
    har du ditt uppdrag.

  453. F-lärare har sitt uppdrag
    och ämneslärarna sitt.

  454. Och vi har ett gemensamt uppdrag
    i enlighet med kapitel 1 och 2.

  455. Då måste vi fundera på...

  456. ...som fritidspedagoger...

  457. Vad kan jag bidra med
    till elevens bildning?

  458. Vad är mitt uppdrag?
    Det måste vi kunna påvisa.

  459. Vi har bra förutsättningar
    för vår undervisning.

  460. Vi har åtta planeringstimmar
    i veckan.

  461. Har man ämnesundervisning
    så har man tid utöver det.

  462. Det är en förutsättning för att vi
    ska uppfylla läroplanens intentioner.

  463. Vi hade en uppstartsdag
    i början av hösten-

  464. -på vår skola...

  465. Vi är en av de kommuner
    som tagit emot många nyanlända.

  466. Nihad Bunar pratade om
    språkutvecklande arbetssätt-

  467. -och nyanländas lärande.

  468. Han gav ett råd till kommunen
    när han var där och föreläste-

  469. -för all personal från förskolan
    upp till gymnasiet.

  470. Han sa så här:
    "Låt alla barn få vara på fritids."

  471. Det tycker jag att man verkligen...

  472. Det är intressant att han har sett
    att det har betydelse-

  473. -för de nyanlända eleverna-

  474. -att få möjlighet
    att vara på fritids.

  475. På vår skola
    har vi sen ett par år tillbaka...

  476. ...integrationsfritids.

  477. Det innebär att du som nyanländ elev-

  478. -kan vara på fritidshemmet.

  479. Två eller tre gånger i veckan.

  480. Det gäller också
    vissa utvalda aktiviteter på loven.

  481. Jag brukar få frågan om integrations-
    fritids är en speciell avdelning.

  482. Nej, det är det inte.
    Platsen heter så.

  483. Det ingår...

  484. Integrationselever ingår i den
    vanliga undervisningen på fritids.

  485. Men vi har språkstödjare
    som hjälper till och bygger broar-

  486. -mellan språken.

  487. Vi har sett fantastiska...

  488. Inte framgångar,
    eftersom de är odokumenterade.

  489. Men vi upplever-

  490. -att eleverna på integrationsfritids-

  491. -har lättare att komma in i
    och ta till sig ämnesundervisningen.

  492. Det är för att fritidshemmet
    är en unik arena-

  493. -där man kan pröva sig själv
    i förhållande till andra.

  494. Det är ju inte en dömande situation.

  495. Om du sitter
    i en traditionell lärmiljö-

  496. -så är du ju väldigt utsatt
    om du ska säga nånting.

  497. På fritids kan man
    pröva sig själv och språket-

  498. -på ett lugnare
    och mindre kravfyllt sätt.

  499. Och man kan hitta kamratrelationer
    som man sen kan knyta an till-

  500. -när man går ut i sin klass.

  501. Det har också gjort
    att man kan förklara-

  502. -olika situationer-

  503. -som eleven har hamnat i.

  504. Det kan man göra på ett mer...

  505. Situationen är inte så pressad.

  506. Vi upplever att många elever
    hamnar i missuppfattningssituationer.

  507. Man missuppfattar kroppsspråk-

  508. -och vad den andra vill säga,
    göra och vara.

  509. Då kan vi reda ut det på fritids-

  510. -på ett lugnare sätt än vad
    som är möjligt i en skolsituation.

  511. Där är pressen större-

  512. -och där finns inte samma kompetens
    då det gäller konflikthantering.

  513. Vi är ju väldigt duktiga på det.

  514. Nu är vi mitt uppe
    i en fantastisk process...

  515. Tycker jag.

  516. Jag var lite rädd att mina kollegor
    inte skulle tycka det.

  517. Jag är så intresserad av professions-
    utveckling och det som händer-

  518. -i mötet mellan eleven
    och personalen på fritidshemmet.

  519. Jag är ju intresserad av
    att dokumentera det arbetet.

  520. I höstas hade vi Eva Kane
    som föreläsare-

  521. -på en kompetensutvecklingskurs.

  522. Det klickade mellan henne och mig.

  523. Vi hade så många gemensamma tankar.

  524. Hon frågade om de kunde få
    genomföra aktionsforskning hos oss-

  525. -under ungefär två år.

  526. "Det hoppas jag", sa jag.

  527. Vi pratade om det och jag
    tog upp det med mina kollegor.

  528. "Nu tycker de att jag är jobbig",
    tänkte jag, men det var fantastiskt.

  529. Alla fritidslärare
    tycker det ska bli jättespännande.

  530. Förra veckan startade vi-

  531. -med att synliggöra
    just integrationsfritids.

  532. Alltså, vad är det?

  533. I samarbete
    med universitetet i Jönköping-

  534. -ska vi titta på vad det innebär-

  535. -när vi pratar
    om integrationsfritids.

  536. Vilken betydelse har det
    och vad är det?

  537. Får vi fortsatta medel så ska vi
    försöka utveckla det-

  538. -till att bli
    ett mer interkulturellt fritidshem.

  539. Just möjligheten att kunna samtala
    om en liten del av verksamheten-

  540. -på ett väldigt djupgående sätt-

  541. -skapar ju förståelse
    även för andar delar av verksamheten.

  542. Det blir väldigt spännande.

  543. Det här med att vara
    ett interkulturellt fritids-

  544. -visste vi ju egentligen inte
    vad det var.

  545. Vi vet fortfarande inte
    så mycket om det.

  546. Men man kan säga att de här
    integrationsplatserna vi nu har-

  547. -beror på intentionen
    att skapa en vi-känsla.

  548. Man känner sig välkommen hit.

  549. Vi vill kunna visa
    de nyanlända medborgarna-

  550. -hur vårt svenska samhälle
    och skolsystem fungerar.

  551. När man kommer
    från en helt annan skolkultur-

  552. -där man kanske mäter hur många sidor
    du hinner med i matteboken...

  553. Jämför det
    med matteundervisningen i Sverige-

  554. -där vi säger att sidantalet inte
    spelar nån roll, bara eleven förstår.

  555. "Visa och berätta hur du förstår."

  556. Den frustrationen...

  557. ...den kan vi på fritidshemmet
    hjälpa till att förklara.

  558. Jag tror att vi kommer att få se
    en massa spännande saker-

  559. -i och med den här forskningen
    och förhoppningsvis-

  560. -kan vi lyfta fram
    det demokratiska uppdraget.

  561. För jag själv, som ju tänker mycket
    kring fritidspedagogiskt lärande-

  562. -hade inte funderat så mycket
    på vad vi gör på fritids-

  563. -för att utbilda
    demokratiska samhällsmedborgare.

  564. Vad gör vi rent praktiskt?

  565. Jag hade inte
    funderat på det så mycket-

  566. -som jag gör nu
    i samband med den här processen.

  567. Det är inte bara
    till för våra nyanlända medborgare.

  568. Det har ju också betydelse-

  569. -för alla oss som lever i Sverige.

  570. Jag tror att vi många gånger
    tar demokratin för självklar.

  571. Och jag tror att vi i skolan
    kommer att behöva fundera mer-

  572. -på hur vi ska göra det
    demokratiska uppdraget mer synligt.

  573. För varje elev är en bärare av det,
    även utanför staketet.

  574. Det är en av många dimensioner i den
    fritidspedagogiska undervisningen.

  575. Eleverna kan berätta precis
    hur man löser en konflikt-

  576. -men utanför staketet använder
    man sig inte av den strategin.

  577. Ett av våra viktigaste uppdrag
    är ju att se till-

  578. -att skapa goda samhällsmedborgare
    i Sverige.

  579. Jag är helt övertygad om att fritids
    bär på en outnyttjad potential-

  580. -och att vi som lärare och pedagoger
    ska stå upp för vår verksamhet-

  581. -och se till
    att den värderas efter förtjänst.

  582. Och att varje elev får
    en bra undervisning på fritidshemmet.

  583. Tack så mycket.

  584. Text: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förstärkt läraruppdrag på fritids

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Line Isaksson är utvecklingslärare och ledamot i Lärarförbundets styrelse och föreläser om systematiskt kvalitetsarbete på fritidshem. Hur kan man stärka elevers lärande och hur skapar man en bättre arbetsmiljö för pedagogisk personal? Hur kan kvalitetsarbete bli en kontinuerlig del av verksamheten? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik, Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagogik, Grundskolan, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Fritidshemmets miljöer

Anneli Hippinen Ahlgren är adjunkt och doktorand vid Stockholms universitet och föreläser om miljöer och didaktik i förhållande till verksamheten på fritidshem. Vilka perspektiv har barn på fritidshemmets miljö? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Förstärkt läraruppdrag på fritids

Line Isaksson är utvecklingslärare och ledamot i Lärarförbundets styrelse och föreläser om systematiskt kvalitetsarbete på fritidshem. Hur kan man stärka elevers lärande och hur skapar man en bättre arbetsmiljö för pedagogisk personal? Hur kan kvalitetsarbete bli en kontinuerlig del av verksamheten? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Lärande och utveckling i fritidshemmet

Föreläsning med Ann S. Pihlgren, fil.dr i pedagogik, om förtydliganden och förändringar som gjorts i lgr 11 och Skolverkets nya allmänna råd för fritidshem om fritidshemmens uppdrag. Vad innebär dessa förändringar för lärande och lärare? Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Barn som ställer extra krav på verksamheten

Hur kan man ge alla barn en känsla av sammanhang på fritids? Kenth Hedevåg är specialpedagog och berättar om hur du som pedagog kan gå från teoretisk förståelse till pedagogiska strategier. Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att lära sig matte med huvudräkning

För att kunna räkna i huvudet måste man lära sig en mängd strategier och välja den som passar bäst för situationen. Det säger Wiggo Kilborn, lärarutbildare. Men det är inte säkert att samma metod passar alla individer. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Hur blir alla en del av klassen?

Hur ska skolan göra för att elever som behöver sitta ensamma med sitt skolarbete ändå blir en del av klassen och den sociala gemenskapen? Vilka krav kan man ställa i sociala sammanhang? Det pratar logoped Ulrika Aspeflo och psykolog Bo Hejlskov Elvén om.

Fråga oss