Titta

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Om UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Föreläsningar från konferensen Fritidshemmet 2017 om fritidshemmens uppdrag. Inspelat den 25-26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017: Lärande och utveckling i fritidshemmetDela
  1. Som undervisare på fritis ska man
    varje morgon se sig själv i spegeln-

  2. -och säga: "Vad har du tänkt
    lära dina elever i dag?"

  3. Välkommen hit, Ann Pihlgren.

  4. Vi ska inleda denna dag
    med fritidshemmets didaktik-

  5. -om lärande och utveckling
    i fritidshemmet.

  6. Ann, jag brukar börja med att säga
    att du har en gedigen cv.

  7. Jag måste fortsätta säga det:
    Du är ju författare-

  8. -föreläsare, har forskat
    och har arbetat som förskolechef.

  9. Du har arbetat på fritidshem.

  10. Vad missade jag? Rektor, dessutom.

  11. Ja. Förvaltningschef. Varmt välkommen
    hit! Jag är så glad att du är här!

  12. -Ordet är ditt.
    -Tack så jättemycket.

  13. Jag jobbar nu, efter allt det där
    andra som Linda rabblade upp-

  14. -vid det lilla oberoende
    forskningsinstitutet Ignite.

  15. Där jobbar vi med praxisnära
    forskning. Vi forskar på det ni gör.

  16. Vi är ute i fritidshem, på skolor,
    i klassrum och på förskolor-

  17. -och forskar på det som händer där,
    försöker omsätta det i goda metoder-

  18. -eller begripa oss bättre på
    hur vi kan förbättra verksamheten-

  19. -och framför allt förbättra
    undervisning, utbildning, osv.

  20. Min roll är egentligen
    en tredelad uppgift.

  21. Jag forskar ungefär 1/3 av tiden.

  22. Jag är ute i verksamheten, observerar
    och drar slutsatser och analyserar.

  23. Jag skriver rapporter
    och presenterar dem på konferenser-

  24. -diskuterar dem med kolleger
    och så skriver jag böcker.

  25. Ja, det kan man säga.
    En ganska gedigen produktion.

  26. Vid det här laget är det flera böcker
    som jag har varit redaktör för-

  27. -på fritidshemmet. Jag ska återkomma
    till varför just jag står här.

  28. Men jag tänkte bara berätta om
    de ytterligare två pusselbitarna:

  29. Den ena pusselbiten handlar om
    att vara ute och föreläsa-

  30. -eller jobba med personalgrupper,
    förvaltningsledningar och rektorer.

  31. Dels för att berätta
    det vi sett i forskningen.

  32. Dels för att jobba fram metoder
    som är forskningsbaserade.

  33. Inte bara det vi själva forskat fram-

  34. -utan vi jobbar med att hålla oss
    à jour på de här fälten-

  35. -och kunna göra verkstad av det, så
    det kommer till nytta i verksamheten.

  36. Det leder till att jag har varit
    involverad i en del projekt-

  37. -på olika sätt på senare tid
    som handlar om att ta fram sånt.

  38. Bara för att nämna två, så att ni ser
    att det kan vara väldigt olika-

  39. -så har jag med Ekerö och Sollentuna
    kommun tagit fram lönekriterier-

  40. -för pedagogisk personal,
    alltså för såna som ni-

  41. -som grundar sig på vad vi vet
    att duktiga pedagoger gör.

  42. Vad gör personer som är duktiga
    på sitt yrke, som fritidspedagoger-

  43. -barnskötare,
    lärare eller förskollärare?

  44. De här lönekriterierna man hittar i
    kommunerna är väldigt ofta likadana.

  45. D.v.s. såna som ni,
    som har ett väldigt komplext uppdrag.

  46. Att vara pedagog är ju att ta in
    olika dimensioner på olika sätt.

  47. Men i kommunala lönekriterier kan man
    ha samma kriterier som parkarbetaren-

  48. -eller den som sitter som
    stadsarkitekt. Det blir missvisande.

  49. Lönekriterierna frågar inte efter det
    som behövs för att undervisningen-

  50. -och verksamheten på fritis
    ska bli det som eleverna behöver-

  51. -och bli det som står i läroplanen.
    De kriterierna har vi plockat fram-

  52. -på forskningsmässig grund, men också
    med mycket erfarenhet i bagaget.

  53. Många har varit involverade, tittat
    och provat. De ligger på nätet-

  54. -på Ignites hemsida. Leta efter dem
    under pedagogisk profession.

  55. Ett annat exempel
    är ett arbetsmaterial-

  56. -från Sköndals fritidshem.
    Sköndalsskolans fritidshems personal.

  57. Vi har jobbat ut ett material där man
    kan jobba med utvecklingssamtalet-

  58. -där fritidshemmet har ansvar för en
    del av samtalet, nämligen de delar-

  59. -som mer handlar om
    övriga kompetenser-

  60. -som kreativitet,
    demokratisk förmåga-

  61. -som läroplanen lyfter fram, men som
    inte alltid kommer fram i samtalet-

  62. -när vi pratar utifrån kursplanerna.
    Det återkommer jag till på slutet.

  63. Samma där. Allt vårt material
    försöker vi lägga ut på nätet.

  64. Det är meningen att det ska förändra
    skolan och vara ett öppet material.

  65. Det är vad jag gör i den andra
    pusselbiten. I den tredje möter jag-

  66. -rektorer, förskolechefer och biträ-
    dande rektorer i ledarhandledning.

  67. Omsorgschefer och förvaltningsled-
    ningar också. Ett jätteroligt jobb!

  68. Men varför står jag här och föreläser
    om fritidshemmets didaktik?

  69. Jag har som Linda säger mött fritids-
    hemmet hela vägen i min yrkesbana.

  70. Jag var med i ett samarbetsprojekt
    tidigt på 80-talet, har varit rektor-

  71. -kvalitetsutvecklare, i förvaltnings-
    ledning och lett fritidshemmen.

  72. Men som forskare hade jag inte så
    mycket erfarenhet. Det fick jag 2010-

  73. -när reformerna jag tänker prata om
    började inträffa på fritidshemmen.

  74. Jag skulle vilja säga att det ligger
    ett nytt uppdrag för fritidshemmen.

  75. En del av de gamla ligger kvar, men
    också ett nytt som började runt 2010.

  76. Min ingång var att jag befann mig
    på Stockholms universitet-

  77. -som studierektor. Det, liksom alla
    andra universitet och högskolor-

  78. -var tvungna att söka examensrätt
    för de utbildningar som de skulle ge.

  79. Jag ledde gruppen
    som tog fram examensrätten-

  80. -för Stockholms universitet
    och tänkte...

  81. Det berodde på att jag var studie-
    rektor för praktisk-estetiska lärare.

  82. Där hade man plockat in fritids-
    lärarna eller de som skulle bli det.

  83. Jag visste en hel del om det
    praktiskt-

  84. -men inget om läget
    vad gäller forskning och litteratur.

  85. Så jag tänkte sätta mig in i det-

  86. -och läsa in all forskning
    om fritidshem innan vi satte i gång.

  87. Det gick jättesnabbt,
    för det fanns nästan ingen.

  88. Ett par stjärnor stack ut. Malin
    Rohlin hade gjort avhandling på det-

  89. -och hade forskat på fritidshem,
    men annars var det väldigt tunt.

  90. Sen kom jag till nästa läge:
    att sätta ihop litteraturlistor-

  91. -för vad de skulle läsa
    när de skulle utbilda sig.

  92. Jag tittade på gamla listor.
    Vad finns det? Det visade sig-

  93. -att de hela tiden i sin utbildning
    - eller ni som gått den-

  94. -varit tvungna att läsa litteratur
    som riktar sig åt skolan/förskolan.

  95. Det kan vara bra ibland,
    när det är samma processer.

  96. Det fanns ingen litteratur som rik-
    tade sig till arbetet i fritidshem.

  97. Då tänkte jag: Så kan vi inte ha det.
    Man måste få läsa om sitt eget yrke.

  98. Annars blir det väldigt konstigt.
    Så därför tog jag itu med det här.

  99. Jag måste förstå det här bättre. Så
    vi samlade ihop en forskningsgrupp.

  100. Forskare och praktiker.

  101. Vi skrev den första antologin som jag
    var ansvarig för: "Fritidshemmet."

  102. Sen har det kommit två antologier
    till: "Fritidshemmets didaktik"-

  103. -och den här. Jag tog inte med alla.
    Studentlitteratur kan visa en del.

  104. Den här heter "Fritidshemmet och
    skolan" och är den senaste antologin-

  105. -som försöker fylla tomrummet och
    förklara hur vi borde jobba ihop.

  106. Den senaste boken, "Fritidshemmens
    mål och resultat", skrev jag själv-

  107. -för det har uppstått ett behov
    nu när fritidshemmet är målstyrt.

  108. Det var min ingång, så jag har följt
    fritidshemmet i forskning också.

  109. Även om mitt ursprungsintresse-

  110. -snarare handlar om
    barns och ungdomars tänkande.

  111. Hur de tänker när de samspelar med
    varandra. Hur tänkande utvecklas.

  112. Och i förlängningen av det:
    Vad betyder det att vi måste göra?

  113. De didaktiska konsekvenserna. Eller
    vad måste vi göra på fritidshemmet-

  114. -för att det ska ske
    ett produktivt tänkande och lärande?

  115. Det har lett till ett par olika saker
    för min och institutets del:

  116. Jag är involverad i Läslyftet.

  117. Är det några av er som hakar på där
    kanske jag dyker upp.

  118. Jag har skrivit en del av modulerna
    som ligger ute. Nån på grundskolan-

  119. -i modulen "Samtal om text".
    Där har jag skrivit en del.

  120. Sen, i förskolans modul, har jag
    skrivit fyra delar. Hur många är det?

  121. I gymnasiesärskolans del
    har jag också skrivit en del.

  122. Och så utbildar jag
    för Skolverket handledare-

  123. -och de här på central nivå
    som ska leda läs- och skrivprojekten.

  124. Jag försöker prata om hur viktigt det
    är att de tar med sig fritis där.

  125. Så det är bra. Det är ena delen
    av de statliga engagemangen jag har.

  126. Sen betydde arbetet med antologierna
    och forskningen-

  127. -att jag kom att sitta
    som extern expert-

  128. -när de nya allmänna råden för fritis
    skrevs. Sen betydde det i sin tur-

  129. att jag var en av dem som skrev läro-
    planskapitlets ursprungliga förslag.

  130. Jag var t.o.m. huvudskrivare,
    så jag har nött varenda...

  131. Jag var gruppens sekreterare.
    Gruppen leddes av Bengt Thorngren-

  132. -forskaren Birgit Andersson från Umeå
    och fritidspedagogen Line Isaksson.

  133. Vi bildade kärngruppen
    som skulle jobba fram kapitlet.

  134. Vi brottades med Skolverkets feedback
    men är nöjda med resultatet.

  135. Det blev ungefär som vi skrev-

  136. -även när det hade passerat
    Regeringskansliets tvättning.

  137. Det var ingången på fritis.

  138. Nu har pusselbiten med forskning
    lagt sig där också för min del.

  139. Det jag ska prata om i dag är fritis
    didaktik, lärande och utveckling-

  140. -och undervisning, som brukar kännas
    som ett obekvämt begrepp på fritis.

  141. Lärande dyker inte upp förrän ganska
    sent i fritidshemmens styrdokument.

  142. Undervisning ungefär samtidigt,
    men närapå ännu senare.

  143. Jag använder båda begreppen under min
    föreläsning. För att göra skillnad-

  144. -så att ni ska se vad jag pratar om,
    menar jag inte katederundervisning-

  145. -med pekpinnen i hand där man
    föreläser, utan det i styrdokumenten-

  146. -d.v.s. att det ska vara en målstyrd
    process. I varje ögonblick-

  147. -du som fritidspersonal gör nåt
    där du tänker att det här gör jag-

  148. -för att de ska träna på eller lära
    sig det här, då är det undervisning.

  149. Det kan vara en lek
    där de övar sin sociala förmåga.

  150. Du sätter i gång en lek för att de
    ska samarbeta. Det är undervisning-

  151. -för att det är målstyrt. Du har
    en klar idé om vad du vill utveckla.

  152. Till skillnad från lärande, som är
    närbesläktat. De går ju hand i hand.

  153. Lärande är det som händer hos eleven.

  154. Det är där lärandet sker. Du kan
    påverka det med din undervisning.

  155. Men de kan också lära sig utan din
    undervisning. Båda begreppen behövs.

  156. Undervisning beskriver det du gör
    och dina tankar kring det-

  157. -lärandet det som händer hos eleven
    när du gör det där.

  158. Eller när helt andra saker inträffar.
    Då är vi inne på ämnet didaktik.

  159. Didaktik och undervisning är väldigt
    sammankopplade. Didaktik är läran om-

  160. -hur man organiserar lärandet,
    det man gör när man undervisar.

  161. Vi ska ge oss in i det på olika sätt.
    Vi ska börja i framtiden.

  162. Eller vad det är...
    Vad vet vi om framtiden?

  163. Inte ett jäkla dugg! Det är svårt,
    för framtiden är väldigt oklar.

  164. Det har den alltid varit, oavsett
    vilken tidsålder man lever i.

  165. Men vi vet några saker,
    utifrån att spana i nutiden.

  166. Det här har ni ju varit med om själva
    och känner igen.

  167. Vi vet att det redan nu sker
    väldigt snabba samhällsförändringar.

  168. De kan ske över en natt
    och blir mer och mer överrumplande.

  169. Jag ska ta tre exempel i närtid, men
    man skulle kunna ta jättemånga fler.

  170. Ett exempel är flyktingströmmarna
    som plötsligt börjar röra på sig-

  171. -där t.o.m. experter som är duktiga
    på folkmigrationer blev överraskade.

  172. Vi blir allihop överraskade
    över att det här händer över en natt.

  173. Det är en samhällsförändring
    vi inte hade kunnat förutse.

  174. Vi har ingen beredskap
    för att det skulle hända.

  175. Två andra mindre drastiska,
    åtminstone för vår del, är Brexit.

  176. Ända fram till
    de sista rösterna var räknade-

  177. -trodde ju allihop, även experterna-

  178. -att det är väl klart att de inte
    går ur EU. Och så gör de det!

  179. Likadant Donald Trump. "Klart att
    inte Donald Trump kommer att vinna!"

  180. Och så gör han det! Nåt i
    samhällsklimatet vi lever i gör-

  181. -att det vi tagit för givet
    eller kunnat beräkna innan...

  182. Det är snabbt och föränderligt.
    Dit hör ju teknologiutvecklingen.

  183. Det är nästan så att man inte tänker
    på det, men varje år händer nåt nytt.

  184. Jag vet ju det, som är så gammal.
    Varje gång jag får en ny mobil-

  185. -får jag hyra in min dotter som
    konsult som berättar hur den funkar.

  186. Sen får jag ha henne i ständig
    beredskap medan jag sliter mitt hår.

  187. När man köper en teknologiprodukt, en
    ny dator, ligger det tre i pipeline.

  188. Den är inte alls ny,
    utan redan en i ledet på nåt vis.

  189. Efter att man har gjort analysen
    säger man-

  190. -att flyktingströmmarna hade med
    teknologiutvecklingen att göra.

  191. De kunde för första gången kommuni-
    cera både hemåt och med varandra.

  192. Även folk som inte kände varandra
    kunde ta in information-

  193. -via sociala medier och sånt,
    så vi har även den delen:

  194. Globaliseringen av kommunikation.
    Vi umgås på ett annat sätt med folk-

  195. -över världen.
    Det är lättare att kommunicera.

  196. Både med såna man känner och såna
    man inte alls har känt tidigare.

  197. Det här påverkar också marknad
    och idéer. En sak som är tydlig är-

  198. -att i varenda storstad finns det en
    HM-affär. Man känner igen affärerna.

  199. Man kan känna igen produkterna från
    sin hemstad på andra sidan jorden.

  200. Det är både roligt och tråkigt.
    Men vi kan inte göra nåt åt det-

  201. -vare sig vi tycker
    det ena eller det andra.

  202. Och det är väldigt hopgrötat. Vi är
    väldigt sammanlänkade med varandra.

  203. Det är svårt att skilja den här
    marknaden... Ett bra exempel är...

  204. Kommer ni ihåg hästlasagnen?
    Några nickar i alla fall.

  205. För att dra kortversionen:

  206. I en köttdisk eller i en matdisk
    i en svensk livsmedelsaffär-

  207. -hittade man en lasagne som skulle
    vara nötkött, men det visade sig-

  208. -att det var hästkött. Då började
    jakten på vem som stoppat in hästen-

  209. -som ju inte fick vara där.
    Lasagnen hade rest genom hela Europa.

  210. Jag kommer inte ihåg var den hade
    börjat, men i nåt östeuropeiskt land.

  211. Bulgarien, Rumänien... Och sen
    hade den rest över hela Europa-

  212. -och man stoppade in nya grejer tills
    den landade i matdisken i Sverige.

  213. Man hittade aldrig boven,
    vem som hade stoppat i hästen.

  214. Men det intressanta var hur man i
    tidningen såg hur lasagnen hade rest.

  215. Då tänkte jag: "Den har rest mer på
    en vecka än mamma i hela sitt liv."

  216. Bara på en vecka.
    Så där är det. Vi kan inte säga-

  217. -att de gamla svenska märkena längre
    är svenska. De görs inte i Sverige.

  218. De görs på alla möjliga ställen. Vi
    kan inte ens säga: Det är kinesiskt.

  219. Det är det inte heller. Det är alla
    möjliga delar. Det som piggar upp en-

  220. -är att fredsforskare lär säga
    att det där är bra för freden.

  221. Vi kan inte skjuta nån i foten.
    Då skjuter vi oss själva.

  222. Så fort vi ger oss på nån sabbar vi
    delar av vår egen produktion.

  223. Det skulle borga för mer fred.
    Man kan ju hoppas...

  224. Men det är komplext. Det är min
    poäng. Det är svårt att se igenom.

  225. Vi har svårt att avgöra
    sånt som var självklart förut.

  226. Då kunde vi gå tillbaka till bonden
    och säga: "Ägget var inte färskt."

  227. Det är svårt att göra nu när det är
    så ingrötat. I ljuset av allt detta-

  228. -kan man säga att befolkningen totalt
    blir mer och mer högutbildad.

  229. Mer än vad vi nånsin har varit
    i genomsnitt.

  230. Det betyder ett krav på likvärdig
    undervisning även på fritidshemmet-

  231. -i form av föräldrar som letar upp
    fritis - "Det bästa för mina barn."

  232. "Här verkar de jobba med en medveten
    profil." Eller folk som ställer krav:

  233. "Vi vill att ni gör det här. Förklara
    det här." En förändrad världsbild.

  234. Det blir intressant när man börjar
    fundera på: Vad behöver telningarna-

  235. -som nu sitter här på fritis
    och småpratar med varandra-

  236. -och spelar lite?

  237. De har precis börjat på sexårs
    eller nåt sånt. Vad behöver de kunna?

  238. Delvis helt andra grejer
    än vad min mamma behövde kunna.

  239. Vi vet att de måste kunna anpassa sig
    till nya miljöer och förutsättningar.

  240. Inte bli nervösa för förändringar.
    Vi måste träna dem på föränderlighet-

  241. -och att gilla det och tänka:
    "Vad spännande! Vad ska hända nu?"

  242. Det måste de ha med sig.

  243. De måste också kunna navigera
    bland stora mängder information.

  244. Både att hitta informationen... Det
    är inte så svårt. Den ramlar över en.

  245. Det finns hur mycket information som
    helst. Det svåraste i navigeringen-

  246. -är att försöka avgöra om det är sant
    eller inte, eller trovärdigt.

  247. Kan jag hitta en annan källa
    som visar på det här?

  248. Sen behöver de kunna göra
    produktiva och intelligenta val.

  249. Jag menar dels när man öppnar
    det här orange pensionskuvertet...

  250. Ni är så unga, men jag blir tvungen
    att titta i det ibland och tänka:

  251. "Hur ska detta gå?" Man ska göra nåt
    slags val. Bara det är komplicerat.

  252. De här barnen kommer att ställas
    inför många fler val än vi.

  253. Mycket under vår uppväxt
    har varit relativt självklart.

  254. Jag kan ta ytterligare ett exempel.
    Jag växte upp i Sundbyberg-

  255. -strax utanför Stockholm.
    Det var mycket jobbare som bodde där.

  256. Vi åt falukorv allihop i Sundbyberg,
    åtminstone en gång i veckan.

  257. Åtminstone de jag kände
    och i vår familj åt vi falukorv.

  258. Vi var en jättemodern familj. Vi åt
    pasta till i stället för potatis.

  259. Men det hette inte pasta då,
    utan spaghetti eller makaroner.

  260. När mamma skulle välja
    till den veckovisa falukorven-

  261. -hade hon ett val på Kungsörnens
    spaghetti eller makaroner.

  262. Det fanns inget annat.
    Det var ju svårt nog.

  263. Sen klagade vi alltid: "Makaroner?!"
    Så det var ju komplicerat nog.

  264. För några år sen genomförde jag en
    internationell konferens i Norrtälje.

  265. Då tänkte jag: "Det här är ett bra
    exempel på hur tiderna förändras."

  266. "Jag går in
    på vår stora supermarketbutik"-

  267. -"och räknar
    hur många pastasorter det finns."

  268. "Det måste ju vara en 20-25 stycken."

  269. "Det blir ett jättebra exempel."
    Fast det slutade vid 180.

  270. Då orkade jag inte räkna längre.
    De stod överallt:

  271. Färsk pasta, grön pasta, små
    fjärilar, alla möjliga fabrikat...

  272. Det fanns fler än 180!

  273. Den förälder som går in i matbutiken
    i dag och ska välja till falukorven-

  274. -kan hamna i total kris och åka in
    på psyket: "Vad ska jag välja?!"

  275. Nej, jag skojar, det där är ju kanske
    ett ganska trivialt val.

  276. Det är bara att rycka ett paket.

  277. Men en del val har stor betydelse för
    livet. Barnen kommer i många fler...

  278. De som kliver in på fritis hos er i
    dag kommer i många fler situationer-

  279. -med stor sannolikhet behöva avgöra:
    "Är det här ett produktivt val?"

  280. "Kommer det här att göra
    att jag får en mer säker framtid?"

  281. "En mer tillförlitlig
    och lycklig framtid?"

  282. "Kommer det att vara till godo
    för mig själv och samhället?"

  283. De måste kunna sortera. Det handlar
    om produktivitet och intelligens.

  284. De måste också vara kreativa. Efter-
    som världen förändras hela tiden-

  285. -måste de på olika sätt
    kunna skapa nya möjligheter.

  286. Forskaren Mihaly Csikszentmihalyi
    i Harvard... Det låter som man nyser.

  287. Jag har övat jättelänge på att säga
    det. Mihaly Csikszentmihalyi. Prosit!

  288. Han är en jätteskicklig forskare
    som bl.a. forskat om "flow"-

  289. -tillståndet man kan hamna i
    när man är väldigt kreativ.

  290. Han har t.o.m. myntat begreppet
    och skrivit om det. Han säger så här:

  291. Det som skiljer kreativa individer
    från intelligenta individer...

  292. Både intelligenta och kreativa
    jobbar hårt, har en väldig kapacitet-

  293. -och försöker hela tiden förstå saker
    bättre och bättre. Det utmärker båda.

  294. Men det som särskiljer kreativa
    personer är att de är lite missnöjda.

  295. De tänker: "Det är inte tillräckligt
    bra. Det här kan jag göra bättre."

  296. De provar och hittar nya försök,
    lite som Edison och glödlampan.

  297. Nån sa: "Har du inte uppfunnit nån
    glödlampa än?" "Det är fel!" sa han.

  298. "Jag har uppfunnit 2 000 sätt
    att inte göra en glödlampa."

  299. Det speglar lite av den mentaliteten.
    Den kreativa personen ger sig inte.

  300. Hur många missnöjda barn uppfostrar
    ni på fritis? Gör ni så de blir det?

  301. Det är nyttigt för dem. Framför allt
    att omsätta det i kreativitet.

  302. Jag ska ta min sista anekdot. Jag
    samlar på såna som är intressanta.

  303. Apropå kreativitet: Det fanns ett
    tv-inslag om flyktingströmmarna-

  304. -där man intervjuade en tjej
    på nån kommun - I don't remember-

  305. -som hade i uppdrag att bevilja-

  306. -om flyktingbarn fick overaller
    inför vintern.

  307. Nu stod vi inför vintern. I vanliga
    fall hade hon tre-fem ansökningar.

  308. Ett omfattande ansökningsformulär
    som det alltid är i Sverige-

  309. -som hon skulle stämpla och godkänna
    så flyktingbarnet får sin overall.

  310. Men i intervjun-

  311. -är hela skrivbordet fullt av
    ansökningar. De väller över kanterna.

  312. Flera hundra ansökningar. Hon tittar
    förtvivlat på reportern och säger:

  313. "Det går inte! Det tar tre månader
    att gå igenom de här ansökningarna!"

  314. Då tänkte jag: "Herregud! Tre månader
    senare är det mars. Ungarna är döda!"

  315. Då tänkte jag: Kreativitet handlar
    inte om att måla-

  316. -och musicera och så. Det gör det
    också. Men inte bara om det-

  317. -utan om att tänka kreativt. Hon
    skulle ha sopat ner ansökningarna-

  318. -i en kartong och gått och köpt
    200-300 overaller och delat ut dem-

  319. -och tagit konsekvenserna. Det gick
    inte att göra på nåt annat sätt.

  320. Här hade hon behövt tänka om och inte
    gå i fållan. Det är ett bra exempel.

  321. De här ungarna kommer att behöva
    tänka om jättemånga fler gånger-

  322. -än vi har behövt och tänka kritiskt.
    Det har jag pratat om hela tiden.

  323. Att kunna sortera:

  324. Är det här bra eller dåligt?
    Jag tar den här starten-

  325. -så att vi tillsammans inser: Varför
    behövs förändringarna som kommer?

  326. Vad gör att fritidshemmens, skolans
    och förskolans uppdrag förändras?

  327. Vi är här för att prata fritidshem.
    Vad gör att nåt behöver förändras?

  328. Jo, förutsättningarna är förändrade.
    Vi kan inte köra samma grej-

  329. -för de här ungarna
    kommer att vara med om nåt annat.

  330. Jag tänker komma in på det här
    med förändringar efter fikapausen.

  331. Men jag tänker ägna tiden fram
    till dess åt att prata pedagogik-

  332. -eller damma av det ni kan,
    rättare sagt, för det är ungefär så-

  333. -med hjälp av den här mindmappen:
    Pedagogiska trädet.

  334. Den har jag hittat på själv
    för att få ordning på teorierna.

  335. Vi ska titta lite på den.
    Trädet i sig beskriver-

  336. -tre praxisteorier.

  337. När man gör om teorierna och det blir
    praktik och verkstad i klassrummen-

  338. -eller på fritidshemmen kan man säga
    att det blir en praxisteori.

  339. Nåt man inte funderar så mycket över,
    men det blir ändå utfallet.

  340. I det här trädet finns
    de tre stora familjer-

  341. -eller idégrupperingar-

  342. -som har präglat vår skolverksamhet.
    Jag tänkte prata lite kort om dem-

  343. -och fritidshemmets historia,
    komplikationer och så samtidigt.

  344. Ni ser att det är två träd.

  345. Det står "passiv" under det lilla
    och "aktiv" under det stora.

  346. Det lilla är mindre för att det finns
    färre teoretiker och tänkare-

  347. -kring just den idén, medan det finns
    fler kring den aktiva delen.

  348. "Passiv" betyder
    att de i det lilla trädet-

  349. -tänker utifrån den teoribakgrunden,
    att människan i grunden-

  350. -i lärandeögonblicket
    är lite lat och egennyttig.

  351. Vi kommer inte att lära oss för egen
    maskin. Vi är lata och egennyttiga.

  352. Hade ni sluppit gå på konferens hade
    ni legat hemma och ätit praliner-

  353. -och kollat på dokusåpor. Men nu har
    ni blivit lockade hit med nån fördel.

  354. "Du får löneförhöjning om du går på
    konferensen." Eller så har ni hotats:

  355. "Du får ingen lön nästa vecka om
    du inte går på konferens" eller nåt.

  356. Det ingår i den här teorin: Eftersom
    människan är lat och egennyttig-

  357. -kommer man att behöva locka personer
    till lärande eller hota lite.

  358. I den traditionella klosterskolan som
    finns med i vår svenska tradition-

  359. -var hotet ganska reellt. Man piskade
    på ungarna om de inte lärde sig.

  360. Då vill det till att man lär sig.
    Så hårt behöver det ju inte vara.

  361. Uttolkningen kan också vara röda
    bockar i boken eller guldstjärnor.

  362. Den som sätter den här teorin-

  363. -och ger den en form är Pavlov,
    han med hundarna.

  364. Han ringer i en klocka
    och ger dem mat. Då börjar de dregla.

  365. Efter tillräckligt många gånger kan
    han bara ringa i den, så dreglar de.

  366. Han har betingat en reflex. Hos
    högre stående biologiska varelser-

  367. -kan man betinga reflexer, inte bara
    ärftliga reflexer. Så bygger han upp-

  368. -sin lärandeteori på det: Lärande kan
    byggas upp som betingade reflexer.

  369. Med tydliga stimuli
    kan vi se till att ungarna lär sig.

  370. Då blir belöningar och bestraffningar
    ett viktigt incitament.

  371. När jag gick på högstadiet kunde man
    belönas på det sättet. Läraren sa:

  372. "Du får gå när du är klar." En absurd
    belöning. Det är så tråkigt i skolan-

  373. -att det blir en belöning att få gå
    härifrån. Men det funkade så.

  374. Om man inte blev klar fick man kvar-
    sittning eller läxa, en bestraffning.

  375. En modern uttolkare av det här
    som vi kan kalla för behaviorism-

  376. -efter Pavlovs idéer,
    att styra beteenden hos den vi lär.

  377. Den som är undervisare styr beteendet
    hos den som ska lära sig-

  378. -eller ser till att betinga det.
    En modern uttolkare är ju Supernanny.

  379. Har ni sett henne?

  380. Den fantastiskt engelska
    förskolläraren Jo Frost.

  381. Hon går hem
    till totalt dysfunktionella familjer.

  382. Ungarna skriker och är överallt.
    Föräldrarna ligger på soffan-

  383. -helt utmattade och klarar inte
    att få ordning på det.

  384. Och så kommer Jo Frost med sin väska
    med behavioristiska attiraljer.

  385. På en vecka får hon ordning.
    Ungarna sitter snällt vid matbordet-

  386. -och beter sig som man vill, osv.
    Det gör hon med skicklig behaviorism.

  387. Har ni inte sett henne eller sett
    henne på länge så kolla på ett klipp.

  388. Där ser ni hur behaviorism funkar.
    Hon är jätteskicklig på det.

  389. Korta, snabba moment. Hon styr dem.
    Hon ser till att alla förstår målet.

  390. Det här kommer att hända om du gör
    det, det här om du inte gör det.

  391. Om man inte gör det får man sitta på
    "the naughty step", fula trappsteget.

  392. Man får sitta där och tänka: "Hur gör
    jag nästa gång? Var det här bra?"

  393. Då får man sitta på "the naughty
    step", en sorts uppgraderad skamvrå.

  394. Man slipper dumstruten,
    men det är väl det enda.

  395. Eller så får man en belöning från
    belöningskartan om man gjort nåt bra.

  396. Nåt ungarna vill ha. Har man gjort
    som man ska får man gå dit.

  397. Hon säger så här:

  398. "Nu är du lilla barnet och du brukar
    alltid skrika efter godis i affären."

  399. "Nu ska du inte göra det i affären.
    Du är mamman och ger alltid efter."

  400. "Den här gången ska du säga nej." Vi
    går in med Supernanny och filmteamet-

  401. -och filmar det här. Han tänker: "Jag
    har världens chans. I vanliga fall"-

  402. -"är det bara andra runt omkring.
    Det gör mamma nervös. Hon ger efter."

  403. "Nu är det dessutom en filmkamera.
    Nu kan jag skrika efter godis!"

  404. Mamman känner tryck från filmkameran
    och är duktig och säger nej.

  405. Sen får de konsekvenserna:
    Mamman får åka på spa som belöning.

  406. Pojken får sätta sig
    och tänka över sina synder.

  407. Sen provar vi igen nästa dag.
    Då har han lärt sig att inte skrika-

  408. -för då får han ju godis
    på belöningskartan eller nåt annat.

  409. Väldigt enkelt med enkla metoder.
    Det hon inte klarar av-

  410. -det metoden inte kan göra, är att
    utveckla förmågorna vi pratade om:

  411. Kreativitet, förmåga till egenansvar,
    till att tänka kritiskt, osv.

  412. Pojken skulle kunna säga till Super-
    nanny: "Jag har ett bättre förslag."

  413. "Vi gör så här i stället: Jag skriker
    efter godis och vi delar på godiset."

  414. Jag vet inte...

  415. Men då skulle Supernannys
    eller behaviorismens idé kollapsa-

  416. -för det bygger på att den vuxna har
    hittat ett tillräckligt incitament-

  417. -för att han ska vilja leka med. Det
    måste finnas en belöning han vill ha-

  418. -eller ett hot om bestraffning han
    vill undvika. Annars lyckas vi inte.

  419. När vi kliver över i det läroplanen
    kallar förmågor och jobbar med dem-

  420. -räcker inte metoden till,
    eller den teoretiska bakgrunden.

  421. Om ni tittar noga ser ni att det står
    Lgr 69 i trädet. Det betyder-

  422. -att läroplanen 69 var starkt
    influerad av det här tänkesättet.

  423. Även 62:ans läroplan
    var influerad av behaviorismen.

  424. Har ni kolleger i min ålder kan de
    ha börjat jobba under den läroplanen.

  425. De kan ha gått sin utbildning
    under den läroplanen.

  426. Den räcker ända till Lgr 80,
    som blir nästa läroplan i skolan.

  427. Med ganska stor sannolikhet har ni
    ett par kolleger som från början-

  428. -är uppfostrade att tänka
    behavioristiskt när de undervisar.

  429. För att komma åt förmågan att behöva
    kliva över i andra delen av trädet-

  430. -där man tänker sig att människan
    är aktiv i lärandeögonblicket...

  431. Vi vill lära oss, ta för oss. Det är
    nästan genetiskt inkodat i oss-

  432. -att vi vill förstå mönster, t.ex.,
    säger professor Gärdenfors.

  433. Det här är närapå nåt slags tillgång
    vi har som art-

  434. -att vi vill lära oss.
    Vi vill vidare.

  435. Då hittar vi två olika delar.
    Den ena, mittendelen-

  436. -domineras av mognadsteorier.
    Där blir tänkesättet helt annorlunda.

  437. Där tänker man sig att vi lär oss
    på ett helt annat sätt.

  438. Lärandet går till på ett annat sätt,
    med konsekvenser för undervisningen.

  439. Den som beskriver det här bäst
    i mittenfåran-

  440. -är Friedrich Fröbel.

  441. Den gamla förskolegurun. Han som
    startar de tidiga förskolorna-

  442. -i början på 1800-talet som han
    kallar kindergarten, barnträdgårdar.

  443. Barnträdgård är ett jättebra
    minnessätt-

  444. -att komma ihåg hur teorierna funkar,
    hur lärande funkar.

  445. Det Fröbel tänker sig
    är att barnet är som ett litet frö-

  446. -som vi petar ner i fritidshemmets
    rika mylla. Genom att ni skapar-

  447. -en harmonisk produktiv miljö-

  448. -kommer fröet att växa och bli
    så stort, vackert och intelligent-

  449. -som det har gener till. Här har
    generna den största betydelsen.

  450. Och att omgivningen är harmonisk
    och möjliggörande.

  451. Det finns saker att utforska
    och ta till sig.

  452. Det betyder nåt för undervisningen.
    Om den behavioristiska läran-

  453. -precis som Supernanny
    styr varje moment-

  454. -med korta, tydliga, avgränsade delar
    där barnet kan se att det får-

  455. -en motiverande aktion-

  456. -drar sig undervisaren
    i mognadsdelen tillbaka-

  457. -för att inte störa barnets mognad.
    Man riggar en harmonisk miljö.

  458. Själv blir man iakttagande,
    observerande och lägger sig inte i.

  459. Man gör det möjligt för barnen, det
    finns ett erbjudande att ta för sig-

  460. -och mogna och utvecklas. Det här
    kommer in i skolan med Lgr 80.

  461. Då lutar sig skolan inte på förskolan
    utan använder i stället Piaget-

  462. -som grundtänkare.
    Han har en mer utvecklad idé:

  463. Att vi förutom den inre mognaden
    som inträffar-

  464. -också har nåt slags hjälp
    av kontexten. Vi kan utmanas av den.

  465. Men när det blir praktik
    av det i skolan-

  466. -blir det mer lutat
    åt Fröbels mognadsidé.

  467. Vi har företeelser som förekommer
    i skolvärlden efter Lgr 80:

  468. En är eget arbete.

  469. Idén bygger på att om ni väljer
    själva när ni vill göra olika saker-

  470. -och vad som känns mest angeläget
    kommer ni att lära er-

  471. -för att ni vill. Det här är
    lustfyllt och motivationsfullt.

  472. Är ni motiverade
    kommer ni att ta till er det där.

  473. En annan sån arbetsform är
    egen forskning. Jag visar en film-

  474. -om Afrikas djur och du får välja
    vilket djur du vill, t.ex. giraff.

  475. Du väljer zebra.

  476. Eftersom du själv valt giraff för
    att du är intresserad av giraffer-

  477. -kommer lärandet
    att hända av sig själv.

  478. Nånstans i slutet på 80-talet/i
    början på 90-talet började man tänka:

  479. Det här funkar inte. Alla kastar sig
    inte in och mognar på egen hand.

  480. Det är nåt som händer. En del
    satt och mognade på IV på slutet-

  481. -och gjorde grejer
    som de borde ha fått hjälp med.

  482. Då byter skolan över tradition
    till den bortre, den sista delen-

  483. -som jag vill kalla samspelsteorier,
    där ni ser Vygotskij och Dewey.

  484. Vygotskij är en av dem som nuvarande
    läroplanerna lutar sig tydligt mot.

  485. Lpo 94 hamnar där, men även alla
    nuvarande läroplaner hamnar där.

  486. Lgr 11, Lpfö 98, alltså
    förskolans läroplan, och Lgy.

  487. För första gången i historien
    sitter vi på samma gren allihop.

  488. Förskolan har sin gedigna tradition
    här i mittendelen av trädet-

  489. -i mognadsteorin. Men vi byter över
    till den här delen.

  490. När Lpo 94 kommer
    byter skolan över till den.

  491. Och vi har allihop bytt över till den
    nu. Hur ska man förklara den teorin?

  492. Den är mycket mer komplex
    än de andra två. De är enklare.

  493. Och enklare att undervisa i. Idén om
    hur lärandet ska hända är så enkel.

  494. Gör jag korta, motiverande avsnitt i
    behaviorismen kommer ni att lära er.

  495. Om jag bara ser till att miljön är
    tillräckligt rik kommer ni att mogna-

  496. -i mognadsteorin, men i
    samspelsteorin blir det svårare.

  497. Den som beskriver det på det
    tydligaste sättet är Vygotskij.

  498. Han säger att vi är
    på nåt slags förståelsenivå.

  499. Det här begriper vi själva, det är
    nån sorts mognadsnivå. Här är vi nu.

  500. Men förutom den nivån finns det en
    proximal - möjlig - utvecklingszon-

  501. -som vi kan få tag i med hjälp av
    att nån annan frågar frågor-

  502. -eller utmanar oss. I samspel
    med andra eller med omgivningen-

  503. -kan vi göra ett kognitivt språng-

  504. -komma åt den möjliga utvecklings-
    zonen, göra ett hopp i utvecklingen.

  505. Det ställer högre krav
    på den som undervisar.

  506. Här måste man både ge utrymme för
    barnens egna experiment-

  507. -och utmana dem vidare. Den proximala
    utvecklingszonen kan t.ex. vara-

  508. -att ungen säger: "Titta, det här
    är trasigt! Vad ska jag göra?"

  509. I stället för att ge dem svaret eller
    laga apparaten säger man: "Just det."

  510. "Det var konstigt.
    Hur har det gått till?"

  511. "Har det hänt förut? Har du löst det
    på nåt liknande sätt förut?"

  512. "Har du sett nåt annat likadant?
    Vad händer om du skulle göra så här?"

  513. D.v.s. ställer man frågor
    löser barnet problemet själv.

  514. Det tar det kognitiva språnget.
    Här ställer det krav på utbildaren.

  515. Att man både håller koll på deras
    nivå: Vad kan och förstår de?

  516. Vilka förmågor har de just nu? Sen
    måste man kunna avgöra nästa steg.

  517. Hur kan jag få dem att röra sig i
    den proximala zonen och utmana dem?

  518. Man frustrerar dem lite, så att de
    tvingas till ett kognitivt språng.

  519. Då måste man kunna avgöra
    att det blir tillräckligt lagom.

  520. Ett bra svenskt ord i sammanhanget.
    Blir det för mycket utmaning-

  521. -kommer de inte att fånga upp det.
    De släpper det. Det blir för svårt.

  522. Blir det för lite utmaning blir det
    tråkigt. Kruxet är att rigga miljön-

  523. -så att den blir tillräckligt mycket
    lagom, eller själv ställa frågor-

  524. -eller utsätta dem för nån sorts
    problem. Då är vi där med skolan.

  525. Vi har pratat om skolans utveckling.
    Har man jobbat i skolan hela tiden-

  526. -har man fått klättra i trädet
    eller borde ha klättrat.

  527. Man kan ha hållit sig fast
    vid sin gren och låtsats-

  528. -men man borde ha klättrat över
    de tre totalt olika teoridelarna.

  529. Men hur har det varit
    på fritidshemmet?

  530. I det tidiga fritidshemmet,
    arbetsstugan...

  531. 1880 kliver vi in i den.

  532. Om vi backar så långt tillbaka är det
    folkskollärare och småskollärarinnor-

  533. -som styr pedagogiken. De jobbar i
    arbetsstugan och tar itu med jobbet.

  534. De håller på med en intern debatt och
    utforskande av progressiva metoder.

  535. Så de befinner sig i samspelsgrenen.
    När fritidshemmen startar-

  536. -är det i den där delen av trädet.
    När det fortsätter under 30-talet-

  537. -och arbetsstuga blir eftermiddagshem
    kopplar man ihop dem med förskolan.

  538. Fritidshemmet hamnar i mognadsdelen.
    När de riktiga fritidshemmen kommer-

  539. -de man börjar kalla "fritidshem",
    är vi på 60-talet. Det är 68-rörelse.

  540. När man ska rigga
    fritidshemsutbildningen-

  541. -där man ska utbilda pedagoger
    tittar man på danska utbildningen.

  542. Den är radikal. De har satt sig
    i en progressiv del-

  543. -väldigt långt ut
    på den här samspelsgrenen.

  544. Vilka söker då till fritidspedagog-
    utbildningen? Vilka tänker:

  545. "Det ska jag ge mig på!"? En ny
    utbildning, oprövad, handlar om barn.

  546. Jo, unga, radikala människor
    i 68-rörelsen. Ganska många av dem.

  547. Här står han nu framför er. 50 % är
    män. Det har det fortsatt att vara.

  548. Han får bli en "han" och står
    framför er nu. Han har näbbstövlar.

  549. Han har Afrikaskjorta och
    rastafrisyr, eller hur? Han tänker:

  550. "Jag ska förändra världen och se till
    att ungarna blir demokratiska"-

  551. -"ansvarstagande, fria, lyckliga och
    tar ansvar för samhällsförändring."

  552. "Det ska jag göra på fritis."
    Det sätter han i gång med.

  553. Fritis ligger under sociala sektorn,
    så det pysslar han med där.

  554. Vem möter han i skolan?
    Han möter inte dem i skolan ens.

  555. De är i olika sektorer. Hans
    arbetsplats är i sociala sektorn.

  556. Lärarnas är i undervisningssektorn.
    Men de möts vid ett tillfälle.

  557. När han ska hämta barnen i den
    farliga trafikmiljön på 60-talet.

  558. Det är ett skäl till att fritidshem
    bildas: hindra barn att springa lösa-

  559. -och bli ihjälkörda. Han går till
    skolan och ska hämta. Hon tittar ut.

  560. Var befinner sig hon?
    Jag tänker på mina gamla kolleger.

  561. Det var en puckel när jag kom ut.

  562. Det fanns en riktig, rejäl,
    foträt lågstadiekår-

  563. -som man kunde möta. De befann sig ju
    där, i den behavioristiska delen.

  564. Också för att deras läroplan sa det.
    Lgr 69 och 62. Hur ser hon ut?

  565. Nu får det bli lite nidbild. Hon har
    foträta skor, rejäla strumpor-

  566. -skotskrutig kjol med en stor
    säkerhetsnål så den inte blåser upp-

  567. -när hon ska rastvakta. Och så har
    hon knytblus och permanentat hår.

  568. Nu tittar hon ut, får syn på honom,
    vinkar och tänker:

  569. "Herregud, får man se ut hur som
    helst nu när man jobbar med barn?"

  570. Han tänker: "Den där auktoritära
    skiten tänker inte jag ge mig in i."

  571. Här startar problematiken
    mellan skola och fritis.

  572. De sitter på helt olika grenar.
    På 80-talet blir det lite samarbete-

  573. -för då flyttar sig en del skollärare
    till mittengrenen. Det blir närmare-

  574. -mellan den pedagogiska insikten
    i skola och fritis.

  575. Statsmakterna tittar på fantastiska
    projekt där man jobbar ihop-

  576. -i samma lokaler. Allt går jättefint.
    Bengt-Erik Andersson forskar på det.

  577. Och så ser man att det funkar
    jättebra, det måste vi göra överallt.

  578. Och så genomför man reformen där alla
    fritidshem ska flytta in i skolan.

  579. Hur går det? Inte bra. Då möts de här
    två, men samarbetar inte frivilligt.

  580. De har tänkt: "Det här måste vi
    hålla isär. Det går åt skogen."

  581. Rektorn säger: "Nu ska ni samarbeta.
    Det ska bli jättekul!"

  582. "Fast jag har inte tid att hjälpa er.
    Vi har besparingar." Det är 90-tal...

  583. En ny depression. Rektorn måste till
    förvaltningsledningen och spara.

  584. "Ni får klara er själva. Det går
    jättebra. Ni är duktiga på det här."

  585. "Ni ska vara i samma lokaler också."

  586. Hon ropar efter honom: "Var ska jag
    rätta böcker?" Hon har ju rätt.

  587. Klassrummet har hittills varit
    hennes arbetsrum.

  588. Rektorn måste leta upp lite skrubbar-

  589. -där lärarna skjuts in på
    eftermiddagstid när ni är på fritis.

  590. Det går inte bra.
    Hon säger till fritidspedagogen:

  591. "Du är välkommen. Rektorn har sagt
    att vi ska samarbeta."

  592. "Men det ska se likadant ut här
    på morgonen som på eftermiddagen."

  593. "Och skåpet här är mitt skåp.
    Det är låst. Det ska ni inte röra."

  594. Hon satte upp villkor. Det blev inget
    "happy" möte men de fick ingen hjälp.

  595. Krisen innebär att man börjar hyvla
    av fritidshemmet en hel del resurser.

  596. Från början är det rättvist. Som
    plåster på såren, när fritis flyttas-

  597. -från den sociala sektorn till
    utbildningssektorn får man med sig-

  598. -samma peng som förskolan har.
    Det säger ju sig självt:

  599. Tio sjuåringar kräver inte lika
    mycket personal som tio ettåringar.

  600. Det är för mycket pengar
    man har med sig. När krisen kommer-

  601. -och man desperat letar besparings-
    åtgärder hittar man det och tänker:

  602. "Här kan vi dra bort." Det kunde man.
    Men sen fortsätter man hyvla bort.

  603. Vi hamnar i situationen vi varit i
    från 2000-talet, från 90-talet:

  604. Nämligen en verksamhet i total koma.

  605. Det uppmärksammar Skolinspektionen
    och Skolverket vid tre inspektioner-

  606. -under 2000-talet. De visar ungefär
    samma sak: Personalen vet inte målet.

  607. Personalen har inget yrkesspråk, det
    är få utbildade, ledarna kan inget.

  608. Det finns inga mål. Det sker inte så
    mycket lärande. Deprimerande läsning.

  609. Där, 2010, kommer reformerna. Dem ger
    vi oss in på strax, efter fikat.

  610. Ni ska dels få prata om det här en
    liten stund, men innan ni får det-

  611. -tänkte jag säga att på 90-talet dök
    det upp en tredje. Det är intressant.

  612. Då kom den lilla pigga förskolläraren
    i mjukisbrallor-

  613. -såna där tofflor ni vet-

  614. -storblommig tunika
    och tottelotter i håret.

  615. "Hej! Jag ska ha förskoleklassen!"
    "Vad kul. Du får vara i det rummet."

  616. Hon hamnar mitt i skottlinjen mellan
    de här, som har världens konflikt.

  617. Hon hör till mognadsdelen och fattar
    ingenting. "Vad pratar de om?"

  618. Inget blir begripligt för henne.
    Hon backar in och stänger sin dörr.

  619. Där har vi läget. Åtminstone 2010.
    Det visar Helena Ackesjös forskning.

  620. Det var det många förskollärare
    fick göra. De stängde dörren-

  621. -och det blev en liten ö som inte
    hängde ihop med det här. - Ja?

  622. Många fritidspedagoger
    har gått lärarlinjen efteråt.

  623. De har glömt bort fritis. Konstigt!
    Vad händer på lärarutbildningen?

  624. Vad händer i mötet? Jag håller med.
    Vi har anledning att prata om det.

  625. Det har varit ett problem
    inom forskningen också.

  626. Inte alla fritidspedagoger som har
    gått vidare har velat låtsas om-

  627. -att de kom från fritis. De tar sig
    inte an det som forskningsintresse.

  628. Det finns lite på alla fronter.
    Men det hänger ihop med det här.

  629. Vi har en period av ett tomrum där
    det händer nåt i den här historien.

  630. Implementeringarna gick inte bra.
    Det gjordes inte rätt.

  631. Det blev bra på en del ställen för
    att man personkemiskt hängde ihop.

  632. Man kanske delade samsyn eller nåt.
    Nu har vi landat i nutid, runt 2010.

  633. Det är här saker börjar hända som
    gör att man kan få lite hopp igen-

  634. -i den här lite svarta historien
    sen 90-talet och framåt.

  635. 2010 skrivs en ny skollag.
    Där händer två intressanta saker.

  636. Det görs flera förändringar, men en
    intressant sak är att man skriver-

  637. -att verksamheten ska vila på veten-
    skaplig grund, beprövad erfarenhet.

  638. Allt det vi gör ska motiveras
    utifrån vetenskaplighet-

  639. -eller nåt slags uppföljd
    och kontrollerad erfarenhet.

  640. Det där är svårt.

  641. Om vi tittar på fritis och forskning,
    så har det inte hänt så mycket.

  642. Ur den aspekten kan det vara
    lite knepigt. Det har förbättrats.

  643. Det andra stora är att fritidshemmet
    får ett eget kapitel i Skollagen:

  644. Kapitel 14. Där skrivs faktiskt
    uppdraget ut i lagtext.

  645. Fritidshemmet har förekommit i Skol-
    lagen, men får nu ett eget kapitel.

  646. Där skrivs för första gången
    vad fritidshemmen ska göra-

  647. -på lagstadgad basis. Det vill jag
    reflektera över. Det är en milstolpe.

  648. Under den sociala sektorn
    har det funnits pedagogiska program-

  649. -och allmänna råd.

  650. Allmänna råd är precis det det säger:
    rådgivande. "Gör så här om ni vill."

  651. "Det här kan vara ett bra sätt."
    Men det är inte lagtext.

  652. I lagtexten står det att fritidshem
    ska syssla med utveckling, lärande.

  653. Det är en av de stora skillnaderna.
    Här lyfts lärandet på fritis fram-

  654. -på ett annat sätt än tidigare.
    Inte bara omsorg, utan också lärande.

  655. Och framför allt de här två
    i en lycklig fusion-

  656. -där man får både god omsorg
    och lär sig samtidigt.

  657. Sen står en del annat om uppdraget
    i Skollagen. Det där hände 2010.

  658. Skolan har ju varit målstyrd
    sen 90-talet.

  659. De har haft läroplaner
    sen början på 1900-talet-

  660. -och även förordningar innan dess
    som har reglerat skolan.

  661. Men det är först 2010 som
    fritidshemmets uppdrag regleras.

  662. Det är först sen 2010 vi har kunnat
    prata om en målstyrning på fritis-

  663. -och på ett mer systematiskt sätt
    kunnat följa upp. Händer det här?

  664. Är det det här som blir effekterna?
    Innan har det varit ganska fritt-

  665. -att skapa sin egen verksamhet.
    Riktigt så är det inte längre.

  666. 2011 kom en ny läroplan. De tre
    verksamheterna skrevs på förstasidan:

  667. En läroplan för grundskola,
    förskoleklass och fritidshem.

  668. Alltså tre pusselbitar
    som har lika stor betydelse-

  669. -och som tillsammans ska se till-

  670. -att barnen får med sig
    det som står i läroplanen.

  671. Tre likvärdiga pusselbitar
    som ska samverka-

  672. -för att läroplanen
    ska komma till stånd.

  673. 2013 kom nya allmänna råd för
    fritidshemmen. Lärandet lyfts upp-

  674. -på ett helt annat sätt än allmänna
    råd. Det blir ett eget avsnitt-

  675. -och det talas tydligt om att det ska
    ske ett målstyrt lärande på fritis.

  676. Nåt som ska stötta
    det läroplansbundna lärandet.

  677. Jag sa ju tidigare att 2010-2011
    så kom de nya lärarutbildningarna.

  678. Det som utmärker den är att här
    blir fritidslärarna grundlärare.

  679. De får samma grund och utbildning
    som en grundlärare i grundskolan.

  680. Vi har grundlärare som ska arbeta
    i fritidshem i stället-

  681. -med ett ämne man kan definiera
    som fritidspedagogik.

  682. Man kan vara lärare i svenska och i
    fritidspedagogik. De kallas lärare.

  683. Kortversionen
    har ofta blivit fritidslärare.

  684. Det finns en idé att skilja på det.

  685. Fritidspedagogen och fritidsläraren
    har delvis olika utbildning.

  686. Fritidspedagogens utbildning är
    inriktad på utvecklingspsykologi.

  687. Av tradition har det tidigare funnits
    mycket socialpedagogik med i det.

  688. Nya grundlärare har större inriktning
    mot lärande, didaktik och pedagogik.

  689. Det finns en skillnad i utbildningen.
    Man riktar in sig mot styrdokumenten.

  690. Det roliga med att jobba på fritis nu
    är att det händer så mycket.

  691. Inte nog med att styrdokumenten
    kommit till och tydliggör-

  692. -vad det är som man vill se.
    I förlängningen kan man säga:

  693. Vad är det medborgaren betalar för
    att få på fritis?

  694. Vad vill samhället ha ut av kraften
    som finns på fritis?

  695. Det kan vi avläsa i styrdokumenten:
    Det här ska våra barn få med sig.

  696. Det händer också en hel del trender.

  697. Flera av er är säkert involverade i
    kommunala nätverk. De blir alltfler.

  698. De som inte satt i gång är i start-
    groparna, en del har funnits länge.

  699. Det sker kommunala utbildningar. Jag
    var involverad i en stor satsning-

  700. -som Täby kommun haft som har hetat
    "Stora och lilla fritislyftet".

  701. Stora lyftet för all personal
    har pågått ett år-

  702. -med gemensamma storföreläsningar,
    arbeten, osv.

  703. Lilla lyftet har varit ett komplement
    för dem som saknar fritisutbildning.

  704. De har fått lära sig begrepp emellan.
    De har deltagit i båda.

  705. Det ser jag på flera håll. Det händer
    mycket. Kommunerna börjar ta ansvar-

  706. -med grupperingar speciellt inriktade
    mot fritis och har ett ansvar för-

  707. -att se till att det blir
    en kompetensutveckling.

  708. Man ser också trenderna i forskning
    och i litteratur, med fler böcker.

  709. Ni har säkert sett bokstånden här
    ute. Det finns plötsligt fler böcker.

  710. Det är kul. Sånt man kan läsa och
    ha som studiecirkellitteratur, osv.

  711. Och så finns det trender på nätet.
    Jättekul! Mycket fritidspersonal...

  712. Flera av er är säkert ute på nätet
    och twittrar, deltar i sociala forum-

  713. -diskussionsforum,
    tips- och rådforum.

  714. Jag tog med några länkar.

  715. Det finns mycket att hämta. Det är
    kul att följa med, se vad som händer.

  716. Vad innebär det här då? Jo, som jag
    har försökt tjata om sen jag började:

  717. Att fritidshemmets
    didaktiska uppdrag förstärks.

  718. Vi måste ta oss an didaktiken på ett
    sätt vi aldrig har behövt tidigare.

  719. Det har såklart funnits didaktik
    och lärande.

  720. Klart att ungarna har lärt sig,
    det vet vi som har jobbat på fritis.

  721. Men didaktik är ett slags
    systematiserande av det här.

  722. Det systematiserandet har funnits
    på vissa ställen, men inte på alla.

  723. Det ser man inte minst i Skolinspek-
    tions- och Skolverksrapporterna.

  724. Förskoleklassens uppdrag
    har förtydligats. En viktig del-

  725. -är de nya läroplanskapitlen:

  726. Del 3 för förskoleklassen,
    del 4 för fritis.

  727. Det har dessutom kommit till en del
    i del 2 som handlar om samverkan.

  728. I kortversionen står det att fritis,
    förskoleklassen och grundskolan-

  729. -måste samarbeta med förskolan för
    att det ska bli begripligt för barn.

  730. Den röda tråden när de går
    från förskolan in i vår verksamhet.

  731. Men det står också att skola, fritis
    och förskoleklass måste samverka-

  732. -om pedagogiken, om barnets
    upplevelse av vad det lär sig.

  733. Det har man inte behövt tidigare.
    Man har kunnat stänga dörren.

  734. Det har funnits en önskan om
    att samverka men man har ändå kunnat-

  735. -gå in i sin egen vrå och planera
    en grej på fritis och en i skolan.

  736. Här behöver man ta sig an det här
    på nåt annat sätt.

  737. En sak som skiljer sig från tidigare
    samarbetsprojekt i verksamheterna-

  738. -är att jag upplever av egen
    erfarenhet från samverkansprojekt-

  739. -att vi slätar ut rollerna. Om man
    var klasslärare, fritidspedagog-

  740. -eller barnskötare var oväsentligt.
    Vi gjorde det vi var bra på-

  741. -det som var intressant och roligt,
    och struntade i rollfördelningen.

  742. Det kan man inte längre. Man behöver
    tänka igenom rollfördelningen.

  743. Vi behöver ta olika ansvar i pussel-
    bitarna. Samtidigt som vi samverkar-

  744. -behöver vi
    parallellt paradoxalt nog också ta-

  745. -vår egen bit i Lgr-pusslet.

  746. Man behöver tänka igenom
    rollfördelningen:

  747. Skollärare,
    de som jobbar i grundskolan-

  748. -fritidsläraren... Förskolläraren,
    menar jag, fritidsläraren-

  749. -fritidspedagogen, barnskötaren,
    fritidsledaren: Minst fyra roller-

  750. -som man behöver prata igenom och
    som ser lite olika ut. Skollagen gör-

  751. -en skillnad på fritidslärarens
    och fritidspedagogens uppdrag-

  752. -och övrig personal: barnskötare,
    fritidsledare och de utan utbildning-

  753. -som ändå arbetar på fritidshem,
    för att man säger-

  754. -att det är
    den högskoleutbildade personalen-

  755. -som har det pedagogiska ansvaret.
    Det är de som ska se till-

  756. -att det blir pedagogik och didaktik
    på fritis. Att det sker ett lärande-

  757. -och blir en planerad aktivitet
    som riktar sig mot lärande.

  758. Det vill säga undervisning. Ska bara
    de undervisa? Nej, inte alls.

  759. Alla ska vara med i lärandeprojektet.
    De har ansvaret för att det händer.

  760. De ser till att det blir "frippar",
    fritidspedagogiska planeringar-

  761. -uppföljningar av vad vi gör,
    hur vi ska gå vidare, osv.

  762. Det är en rollfördelning
    man gör tydlig. Den andra...

  763. Om man i överförd bemärkelse funderar
    över ämneslärare skriver Skollagen:

  764. Ämneslärare ansvarar för undervisning
    och övriga ansvarar för utbildning.

  765. Undervisning är målstyrda processer,
    det är nåt särskilt vi är ute efter-

  766. -att ungarna ska förstå eller lära
    sig, utbildning ett mer vitt begrepp.

  767. Det handlar om bildning i största
    allmänhet, att ta till sig livet-

  768. -att lära livslångt, att veta hur man
    ska välja för att leva ett gott liv.

  769. Det är mycket större. Skollagen säger
    att alla som jobbar i skolan-

  770. -måste syssla med barns bildning
    eller utbildning.

  771. Det är ett vidare begrepp.

  772. Vad betyder det här att ämnesläraren
    ansvarar för undervisningen?

  773. Det får konsekvenser för samarbetet
    skola/fritis vid arbetsfördelningen.

  774. Är du som fritidspedagog inne i
    mattelärarens verksamhet, t.ex...

  775. Säg att jag är mattelärare, du min
    fritiskontakt och vi ska jobba ihop.

  776. Och du är duktig på utematte,
    för du har gått många kurser i det.

  777. Och så ska vi dela klassen.

  778. Jag ska gå igenom tiotalsövergång
    med gruppen-

  779. -och vi kommer att dela klassen. Du
    tar ut dem och laborerar praktiskt.

  780. Vem är då ansvarig för aktiviteten?
    Ja, det är ju jag, som mattelärare.

  781. Det står matematik på schemat.
    Jag är ansvarig även för det hon gör.

  782. Betyder det att jag ska planera det
    hon gör? Nej, hon är bra på det.

  783. Säkert mycket bättre än jag där ute-

  784. -för hon klarar av
    att involvera ungarna i samspel-

  785. -och alla de här delarna
    som är viktiga för fritis.

  786. Det skulle jag inte göra. Däremot
    checkar vi av: Hur tar du dig an det?

  787. Frågar Skolinspektionen vad som
    händer där ute måste jag kunna svara-

  788. -och svara för att det blir
    matematik. Där är jag ämneslärare-

  789. -och den som ansvarar för innehållet.
    Om vi vidgar ämneslärarbegreppet-

  790. -till att gälla fritidspedagogik
    kan vi i stället tänka oss på rasten-

  791. -hur blir det där? Jo, tvärtom.
    Där blir hon ämneslärare.

  792. Klasslärarna,
    såna som jag i det här läget-

  793. -har sällan mycket utbildning
    i barns lek.

  794. Med tur har de gått nån kurs och fått
    lite. Det är ingen huvudinriktning.

  795. Det är nåt man behöver vara insatt i
    på fritis, ett av huvudnumren-

  796. -i fritidspedagogiken.
    Där blir hon ämnesläraren i stället.

  797. Hon ser till att det blir
    pedagogisk aktivitet av det-

  798. -och ser till att stödja
    det läroplansbundna lärandet.

  799. Genom att ungarna får rekreation,
    lite vila, lite upplevelser-

  800. -och kanske visst lärande i olika
    sammanhang. Det planerar fritis.

  801. Då blir jag i stället den övriga
    läraren som kanske rastvaktar-

  802. -medan rastaktiviteterna pågår eller
    vevar hopprep, hjälper till, stöttar.

  803. Rollerna blir omvända. Detsamma
    gäller även på fritidshemstid.

  804. Där är fritispersonalen och
    i förlängningen fritidsläraren-

  805. -eller -pedagogen ämnesläraren
    och bestämmer vad som ska hända-

  806. -och planerar innehållet.
    Det låter ju rätt självklart-

  807. -att vi på fritis planerar det som
    händer där. Det är inte självklart.

  808. Några grupper jag följer
    i fortlöpande fortbildning-

  809. -har börjat samarbeta skola/fritis.
    Jag är med och sätter i gång arbetet.

  810. Nåt av det första de brukar göra-

  811. -är att börja med att prova
    med ett gemensamt tema.

  812. Det är en bra start för att lära
    känna varann, att samlas runt temat.

  813. Det blir nästan alltid tema rymden.
    Är det särskilt bra?

  814. Det kanske är det? Ett bra tips:
    De flesta börjar med tema rymden.

  815. Då brukar jag gå runt.

  816. De sitter och planerar
    i blandade grupper.

  817. Jag kan nästa klocka
    när följande händer:

  818. Efter ett litet tag säger lågstadie-
    läraren till fritispersonalen:

  819. "Då vet jag vad ni kan göra på
    fritis: en modell med planeterna"-

  820. -"i skalenlig storlek, i papier-
    maché. Det hinner vi inte i skolan."

  821. Då säger nästan alltid fritis-
    personalen så här: "Det ska vi göra."

  822. Det är fel svar. Utifrån det här
    är det helt fel svar.

  823. Det man kan säga är så här, tänker
    jag: "Bra idé. Tack för förslaget."

  824. "Vi ska tänka på det, men vi planerar
    på fritis, där är vi ämneslärare."

  825. "Vi återkommer med vad vi ska göra
    i tema rymden på fritis."

  826. "Nu planerar vi det gemensamma. Det
    vi gör på eftermiddagen planerar vi."

  827. Det är en ganska vanlig företeelse,
    att fritispersonalen är avvaktande-

  828. -vid lärarnas bord och säger:
    "Hur har ni tänkt använda oss?"

  829. Det är också fel. Som man ropar
    i skogen får man svar.

  830. Det är klart att de börjar använda er
    då till det de tycker är viktigt.

  831. Man måste säga: "Det här kan vi
    erbjuda." Då måste man också veta-

  832. -vad man kan erbjuda. Det är
    hopkopplat med varann alltihop.

  833. I rollspelet är det viktigt
    att bli allt tydligare med:

  834. Vad är fritis roll i det hela?

  835. Jag tänkte ge er nån hjälp
    i alla fall i det där.

  836. Det är viktigt att veta
    vad man ska planera och göra.

  837. Jag vet inte om ni har sett
    det här nya kommentarmaterialet?

  838. Det kom precis före jul:

  839. "Fritidshemmet, ett kommentarmaterial
    till läroplanens fjärde del."

  840. Skolverkets kommentarmaterial.
    De ger ut kommentarer till sånt-

  841. -de behöver förklara lite tydligare.
    Förordningstexter är ju sånt.

  842. Det här beskriver, förklarar och ger
    exempel på läroplanens fjärde del-

  843. -och tar del för del: så här skulle
    det kunna vara, det här menas...

  844. Den var väldigt enkel. Har nån läst
    den? Visst var den rätt enkel?

  845. Mycket exempel. Man kan sätta den i
    händerna även på nån utan utbildning.

  846. De kan ändå förstå vissa delar. Och
    lättläst. Den kan jag rekommendera.

  847. Här står också bl.a.
    att fritispersonalen ska stödja-

  848. -elevens läroplansbundna lärande.

  849. Fritispersonalens grund
    är kapitel 1, 2 och 4-

  850. -med undantag för delen i kapitel 2
    som handlar om bedömning.

  851. Den behöver man inte bry sig om.

  852. Det ska man göra... Och 3:an, om man
    jobbar i förskoleklass, annars 4:an.

  853. Det ska man göra på fritidshemmet,
    d.v.s. på rasttid, eftermiddagstid-

  854. -morgontid, osv., men naturligtvis
    också under den timplanebundna tiden.

  855. De tre kapitlen har jag i ryggsäcken
    när jag samarbetar med läraren.

  856. Det är inte så att jag ska vara
    elevassistent eller lärarassistent.

  857. Jag ser det i en del observationer.

  858. Lite är det avhängigt av var läraren
    befinner sig i pedagogiska trädet.

  859. Det är ofta läraren som sätter
    agendan för hur samarbetet kan bli.

  860. Delvis för att fritispersonalen
    inte hjälper till vid förhandlingen.

  861. En behavioristiskt grundad lärare
    som är van att styra korta moment-

  862. -som Supernanny, blir tveksam
    när det kommer in en fritidspedagog.

  863. "Vad ska jag ha henne till?
    Jag sköter ju det här själv."

  864. Jag försöker vara snäll och hittar på
    uppgifter: "Du kan ju dra stenciler."

  865. "Eller rätta böcker.
    Eller hjälp Nisse här."

  866. Egentligen behöver jag henne inte.
    I mognadsdelen blir det lite mer:

  867. "Vad bra, måla älgar med dem
    medan jag sjunger älgsången."

  868. Nåt löst relaterat, men man blir ändå
    samarbetande, fast på olika sätt.

  869. De som befinner sig i yttre delen av
    trädet, där funkar samarbetet bättre.

  870. När de gemensamt befinner sig där-

  871. -kommer man att kunna göra
    en tydligare rollfördelning.

  872. Sen kommer jag in i klasser
    och gör observationer-

  873. -där läraren står här framme.
    Jag sätter mig längst bak.

  874. Jag ska ju observera vad det sker
    för lärande. Jag tittar och tänker:

  875. "Oj, här sitter fyra vuxna till
    i klassrummet. Vad gör de här?"

  876. De sitter och lyssnar i 20-30 minuter
    på en lektion i årskurs 2-

  877. -som de hörde när de gick i tvåan och
    har passerat kognitivt för länge sen.

  878. Men där sitter de som elever. Efteråt
    när jag gör intervjun och frågar:

  879. "Vilka var det här? Varför sitter
    de där?" Ja, nån är elevassistent-

  880. -för en särskild elev med särskilda
    behov och har fått det tilldelat sig.

  881. Men de övriga tre eller två
    är fritiskontakter. Vad gör de där?

  882. Det visar sig att hon sitter här
    för att passa henne som är stökig.

  883. När hon tröttnat
    på den tråkiga undervisningen-

  884. -ska du lägga handen på henne, så att
    hon håller sig lugn och står ut.

  885. Nu är jag lite elak, men lite så,
    att det blir en kontrollfunktion-

  886. -i stället för att man tänker:
    "Nu har vi fem vuxna i klassrummet!"

  887. "Vi gör en kort genomgång, delar
    på oss och sen får de i smågrupper"-

  888. -"fyra, fem kanske, världens duvning
    i området." Men så går det inte till.

  889. Det är en tveksam roll. Är man inte
    anställd som elevassistent-

  890. -är inte det riktigt att verka
    utifrån kapitel 1, 2 och 4-

  891. -för de handlar om kreativ kompetens,
    att samarbeta, kommunicera, osv.

  892. Det är där man ska vara ett stöd
    för de här barnen.

  893. Sen kan man ju också stödja den
    kursplanebundna delen av lärandet-

  894. -d.v.s. man behöver som fritis-
    personal också vara insatt i...

  895. Framför allt
    som fritidslärare och -pedagog-

  896. -det huvudsakliga innehållet
    i vad som sägs i kursplanen-

  897. -för att kunna knyta an
    till det när det passar.

  898. Jag kan göra det på eftermiddagstid
    på fritis, t.ex., när det lämpar sig.

  899. Det är vårt ansvar att eleverna får
    del av det läroplansbundna stoffet.

  900. Ett annat sätt att göra arbets-
    fördelningen är att tänka förmågor.

  901. Det här är de som Göran Svanelid
    kallar "the big five".

  902. Genialt av honom att ge dem
    en sån där slagkraftig rubrik.

  903. De har slagit igenom så det bara
    smäller om det. Väldigt ofta-

  904. -jobbar man med "the big five":
    analysförmåga, kommunikativ förmåga-

  905. -metakognitiv förmåga: förmågan att
    tänka om sitt tänkande och lärande-

  906. -problemlösning, osv.
    Hur gör man för att lösa problem?

  907. Förmågan att hantera information
    och begreppslig förmåga.

  908. Varför de slog igenom så i skolan
    är för att de här fem förmågorna-

  909. -återkommer i alla kursplaner. Vilken
    du än går in i kan du hitta dem.

  910. Ibland är de benämnda lite
    annorlunda, men du hittar förmågorna.

  911. Hans tes är att om klassläraren
    jobbar med de här fem förmågorna-

  912. -kommer ungarna att klara
    kursplaneinnehållet och målen-

  913. -vilket gör att väldigt många lärare
    har satsat på att jobba med dem-

  914. -så att ungarna blir bra på dem.
    Det ger en bra start.

  915. Men 2013 kom Skolverket
    med en forskningsgenomgång-

  916. -de kallar icke-kognitiva förmågor.
    Det var kanske inte så smart.

  917. "Icke-kognitiv" låter som om man
    inte tänker när man ska använda dem.

  918. Jag har döpt om dem till "övriga"
    förmågor. På nåt fritis jag var på-

  919. -döpte de om dem till "de sju under-
    verken". Ett lite snärtigare namn.

  920. Kreativitet, empati, karaktär,
    social förmåga, självuppfattning-

  921. -problemlösning och lärande.
    De flesta är självklara för er.

  922. "Karaktär" är ett lite klumpigt
    begrepp, men det är de här sakerna-

  923. -ungar måste kunna för att lära sig:
    jobba uthålligt, slutföra uppgifter-

  924. -plocka fram rätt grejer, plocka
    undan, ha med sig rätt material.

  925. Alla de där grejerna. Och jobba
    utan att hela tiden bli störda.

  926. De här förmågorna finns
    i läroplanens del 1 och 2.

  927. Min tanke i det här är ju det att...
    Skolverket tog upp det här-

  928. -för att de såg i klassrummen
    att de här förmågorna försvann-

  929. -till förmån för att man jobbade
    med de här "the big five".

  930. Då tänkte jag så här: Det kanske
    är så att man som grundskolelärare-

  931. -som ska jobba med kursplanerna
    som ett av sina viktigaste uppdrag...

  932. Man kommer att lämna dem lite
    i bakvatten.

  933. Då måste man kanske ha sin tyngdvikt
    i de här "the big five".

  934. Då måste fritis gå in här och se till
    att de får med sig det här.

  935. Tittar man på listan är ju det
    väldigt mycket fritis läroplansdel-

  936. -det gamla klassiska fritisuppdraget,
    det här vi har jobbat med på fritis.

  937. Så det ter sig naturligt. Man kan
    tänka sig en arbetsfördelning:

  938. Det är okej för grundskollärarna att
    ha sin tyngdpunkt på "the big five"-

  939. -medan fritis går in och uppmuntrar
    detta, både under timplanebunden tid-

  940. -och under fritidshemstiden. Det blir
    eller är min nästa diskussionsfråga.

  941. Den här: Vilka förmågor är ni bra på
    att utveckla hos eleverna i dag?

  942. Vilka skulle ni behöva bli
    ännu bättre på-

  943. -och finns det kanske en möjlig
    arbetsfördelning i det här?

  944. Här har ni dem i en enda hög, eller i
    två, rättare sagt. Så här ser det ut.

  945. Vi har pratat en del om didaktik.
    Bara för att ge definitionen-

  946. -kan man säga att det är
    en underrubrik till pedagogik.

  947. Pedagogik handlar om
    alla möjliga delar-

  948. -men didaktik handlar om undervisning
    och undervisningslära.

  949. Det rör hur man organiserar lärandet
    och vad som påverkar undervisningen.

  950. Hur kan vi göra
    för att ungar ska lära sig?

  951. Didaktiska frågor är: Vad ska läras
    ut, varför, hur, för vem och av vem?

  952. Lite kan man väl tänka så här att-

  953. -om vi börjar med frågan "varför?"-

  954. -kan vi gå tillbaka till den
    progressiva pedagogen Neil Postman-

  955. -som befann sig i den bortre delen
    av samspelsgrenen. Han sa nämligen:

  956. Som undervisare, som ni ju är
    på fritis, ska man varje morgon-

  957. -se sig i spegeln och säga: "Vad har
    du tänkt lära dina elever i dag?"

  958. Och så svarar man på det. Och så
    ställer man frågan: "Varför det?"

  959. Kan man inte svara på det
    ska man låta bli att lära dem det.

  960. Han har en poäng. Det händer mycket
    i verksamheten som vi bara gör.

  961. Mellis har alltid sett ut så här. I
    matsalen är det en stökig situation.

  962. Varför ska de äta mellis?
    För att inte slokna?

  963. Eller är det för att lära sig
    att vara i en restaurangmiljö?

  964. Inte förrän vi svarat på det
    kan vi veta-

  965. -hur mellissituationen egentligen
    ska se ut. Varför-frågan är viktig.

  966. Den kommer att avgöra. "Vi ska spela
    fotboll klockan tre. Varför då?"

  967. Är det för att lära sig socialt
    samspel eller för att röra på sig?

  968. Det blir olika effekter då.
    Är det för att röra på sig-

  969. -kan jag slänga ut ett antal
    fotbollar och säga: "Spring!"

  970. Och så springer jag med
    och de rör sig av bara sjutton!

  971. Om jag ska träna socialt samspel
    måste jag göra annorlunda: Samla dem-

  972. -prata regler och sen får de prova,
    sen samlas vi igen. Ja, ni vet...

  973. Så det blir annorlunda. Varför-frågan
    är jätteviktig. Och vad ska läras ut-

  974. -är ju viktigt,
    men det har vi tydligare svar på nu.

  975. Som jag har sett det tidigare har
    frågan vad de ska lära sig på fritis-

  976. -varit ganska oklart besvarad. Nu har
    vi i läroplansdelen ett tydligt svar.

  977. Det är det här. Och på de här sätten.

  978. Och hur ska de lära sig?
    Det är hur-frågan.

  979. Hur ska det gå till? Där har vi också
    fått lite bättre svar.

  980. Det är svar jag gillar,
    som hör till fritistraditionen:

  981. Det här experimenterande,
    det utforskande och så.

  982. Hur-frågan är nästan den fråga
    där er kompetens blir den viktigaste.

  983. Den är avhängig av
    vad det är för grupp ni har-

  984. -på vilket sätt de tar till sig och
    den proximala utvecklingszonen igen.

  985. Sen säger Gunilla Molloy t.ex. att
    man också kan lägga till "för vem?"-

  986. -och "av vem?" som didaktiska frågor.

  987. "För vem?" handlar ju om vilken
    barngrupp ni har. Läroplanen säger-

  988. -att vi ska jobba kompensatoriskt:
    ge dem det som de kanske inte får.

  989. Om vi då tänker oss att vi jobbar
    här i Rosengård, kanske-

  990. -då har kanske inte ungarna
    så mycket datorer hemma.

  991. Det kan ju vara en fördom. Men vi
    säger att vi jobbar i ett område-

  992. -där det inte finns nån dator hemma.

  993. Då är det viktigt med datorer
    på fritis. Då kan man inte säga:

  994. "Vi jobbar inte med datorer,
    för det är inte bra för barnen."

  995. Då måste man ta in det
    och hjälpa dem förstå sig på det-

  996. -så att de får med sig det
    som andra barn får nån annanstans.

  997. Om jag jobbar i t.ex. Djursholm, där
    varenda unge har en iPad och dator-

  998. -det finns fyra datorer hemma och de
    går hem och sätter sig vid datorn-

  999. -då är det kanske inte så lämpligt.
    Då kanske man ska jobba med samspel.

  1000. "För vem?" blir viktigt. Vad är det
    för grupp? Hur ska det se ut här?

  1001. Likadant "av vem?": Vem av oss har
    kompetensen för att göra det här?

  1002. Vem är bäst lämpad? Ibland när
    jag jobbar med fritis och skolan-

  1003. -blir det i vissa arbetslag rättvise-
    syndrom: "Jag har varit rastvakt."

  1004. "Det är din tur." "Jag har gjort
    det här. Du får ta hand om mellis."

  1005. I stället borde man titta på:
    "Du är bra på barngrupper."

  1006. "Det är bättre att du tar
    samtalsgrupperna och jag rastvakten."

  1007. "Av vem?" handlar om
    vilka ni är och vad ni behöver göra.

  1008. Det ringar in didaktiken. Det där är
    frågorna man hela tiden ställer sig.

  1009. Det här har lite olika konsekvenser.

  1010. En är att det som är de områden,
    vad-frågan, vad ska jag läras?

  1011. Det besvaras lite olika. Vi kan
    ta lite olika ansvar i de frågorna.

  1012. Den gemensamma svarta fläcken här
    är Lgr 11:s kapitel 1 och 2.

  1013. De delar vi allihop i alla de här
    tre verksamheterna som ska samverka.

  1014. Fritidshemmet har sitt eget uppdrag
    i Skollagens kapitel 14 och i del 4.

  1015. Förskolan har Skollagen kapitel 9
    och del 3.

  1016. Och grundskolan har Skollagen
    kapitel 10 och sina kursplaner.

  1017. Där ligger huvudområdet.
    Det här är mitt huvudsakliga uppdrag.

  1018. Mitt specifika uppdrag. Sen kan vi
    hjälpa varandra med de olika delarna.

  1019. Det är de specifika uppdragen. Så
    ett är gemensamt och ett specifikt.

  1020. Den här bilden finns med för om ni
    vill fortsätta jobba med materialet.

  1021. Ni har ju tillgång till det. Vill ni
    jobba med det med er personal-

  1022. -eller era kolleger,
    så är det här kortversionen.

  1023. Man behöver inte ens läsa kapitel 1
    och 2... Jo, det borde man ju göra.

  1024. Gemensamma uppdraget handlar om att
    de ska bli demokratiska medborgare.

  1025. Det är ett av de starkaste uppdragen.
    De ska få en livslång lust att lära-

  1026. -inhämta kunskaper och värden,
    få respekt för mänskliga rättigheter-

  1027. -för varje människas egenvärde
    och för miljön.

  1028. Och så den vackrast skrivningen!
    Jag älskar den:

  1029. De ska finna sin unika egenart,
    står det till och med.

  1030. De ska inte bli lika.
    Det finns inga normala barn.

  1031. I vår grundskola och fritis
    finns bara onormala barn.

  1032. Alla har sin unika egenart.
    Jag tycker att det är jättefint.

  1033. Och vi ska hjälpa dem med det,
    att hitta den här egenarten.

  1034. Medvetenhet om och delaktighet i
    kulturarvet är också en viktig punkt.

  1035. Och ganska tung.

  1036. Det vill till att man jobbar
    med den där. Och så jämlikhet.

  1037. Om vi tittar på syftesdelen i kapitel
    4: Här är också kortversionen...

  1038. Ni har nog allihop läst
    det här nya läroplanskapitlet.

  1039. Det är ju uppbyggt som en kursplan,
    med en syftesdel-

  1040. -och ett centralt innehåll. I syftes-
    delen besvaras frågan "varför?".

  1041. Varför ska de lära sig det här?
    Det får vi svar på i syftesdelen.

  1042. Vi får också veta
    vad de ska lära sig.

  1043. Fritis ska ge dem utveckling
    och lärande.

  1044. De ska ge möjligheter till det.

  1045. Det är en av de tyngsta,
    mest återkommande delarna.

  1046. Det ska också ske med god omsorg.

  1047. Utveckling och lärande ska också
    innefatta den goda omsorgen.

  1048. Sen är det ett uppdrag som är unikt
    för fritis: meningsfull fritid.

  1049. Till den är också kopplad rekreation.
    Det står både i skollagen och här.

  1050. Men det är det enda stället i de här
    styrdokumenten där det står.

  1051. Då skulle jag vilja säga: Det står
    inte fritid. Jag skulle vilja säga-

  1052. -att de inte har fritid på fritis.
    Fritis är en institution.

  1053. De är tvungna att vara där. Fritid är
    möjligen det de gör när de går hem.

  1054. Däremot kan de få en meningsfull
    fritid. Kodordet är "meningsfull".

  1055. Vi kan hjälpa dem att hitta
    aktiviteter som är meningsfulla-

  1056. -och som de kan göra när de har
    fritid. Hjälpa dem att hitta-

  1057. -till badhuset, kultur, biblioteket-

  1058. -skojiga parker
    som de sen kan använda sig av.

  1059. Men också meningsfull fritid i ett
    längre perspektiv: goda hobbyvanor.

  1060. Hur man ska hålla sin kropp i trim,
    hur man kan äta bra-

  1061. -så att man kan få en meningsfull
    fritid framöver i livet.

  1062. Till det här begreppet
    är det kopplat rekreation.

  1063. Det är inte heller
    vilken vila som helst.

  1064. Det ska finnas möjlighet
    att ta det lugnt.

  1065. Den möjligheten ska fritis erbjuda.
    Rekreation från det man har gjort.

  1066. Där skulle jag vilja koppla det
    till det hjärnforskning säger:

  1067. Har man varit starkt involverad
    i komplicerad problemlösning-

  1068. -eller i att lära sig nåt nytt
    jobbar man med den explicita hjärnan.

  1069. Då måste man jobba hårt.
    Det är ansträngande.

  1070. Då säger hjärnforskningen att
    efter eller mitt i ett sånt arbete-

  1071. -kan man behöva inkubation. Ungefär
    samma sak som står här: rekreation.

  1072. Man behöver gå ifrån. När jag skriver
    böcker är det bra när jag kör fast.

  1073. Då går jag ut och gör nåt annat.
    Ibland gör jag ingenting.

  1074. Ibland bara går jag. Ibland gör jag
    nåt annat. När jag kommer tillbaka-

  1075. -kan jag ta itu med det. Jag löser
    det genom att vara ifrån det.

  1076. Hjärnan hinner jobba, hinner ikapp.

  1077. Rekreationen handlar också om att ge
    dem möjlighet till det på olika sätt.

  1078. För en del ungar är det vila, ett
    tyst rum, läsa en bok, bara ligga-

  1079. -få massage av kompisen. För en del
    är det lek, syssla med nåt annat-

  1080. -vara intensivt involverad i nåt
    annat. Det är väldigt personligt-

  1081. -vad som är rekreation,
    men det ska erbjudas möjligheter.

  1082. Vi ska hjälpa dem att gå ner i varv
    för att få möjlighet till inkubation-

  1083. -och därmed också stärka lärandet.
    Vi ska jobba med barnets behov-

  1084. -intressen och erfarenheter, men
    inte hela tiden välja det de vill.

  1085. Vi ska fånga upp, och de ska
    få uttrycka det de vill göra.

  1086. Deras intressen ska vi utgå från.
    Det kan också handla om utmaningar.

  1087. Proximala utvecklingszonen
    förutsätter att vi utmanar dem-

  1088. -till saker de inte gjort tidigare.

  1089. Ibland lockar och ibland kanske
    säger: alla måste prova-

  1090. -för att hitta nåt annat. Byta
    kamrater i vissa äventyrsgrejer.

  1091. Sätta ihop grupperna på andra sätt så
    de utmanas att ta kognitiva språng.

  1092. Det ska vara situationsstyrt och
    upplevelsebaserat. Det återkommer:

  1093. Det handlar om kreativitet, problem-
    lösning, att undersöka och utvecklas.

  1094. Det de teoretiskt kanske fått med sig
    från klassrummet ska de få utforska-

  1095. -prova och skapa om på fritidshemmet-

  1096. -för att det ska befästas och bli nåt
    där de kan följa sina egna intressen.

  1097. Det trycks ganska hårt på grupp-
    orientering och kamratrelationer.

  1098. Det där har en bakgrund.
    Skolinspektionen och Skolverket-

  1099. -har funderat på,
    och det har visat sig i forskning-

  1100. -att undervisningen i klassrummen
    blir rätt individorienterad.

  1101. Det beror på att kursplanerna
    är så individorienterade-

  1102. -så läraren jobbar individorienterat-

  1103. -och tappar gruppen
    som samarbetsform-

  1104. -arbetsform eller grupplärandet.
    Det har man skrivit in som fritis.

  1105. Det pratas om att fritis ska
    komplettera skolan och skolifiering:

  1106. "Fritis ska skolifieras,
    vi ska hjälpa dem."

  1107. Men det är frågan om
    att man ska komplettera för ungen.

  1108. Bli det mycket individorienterat
    i klassrummet är det viktigt-

  1109. -att jobba i grupp, ha teambuilding-

  1110. -och problem- och konfliktlösning
    på fritis.

  1111. Fantasi, lärande genom lek, rörelse,
    skapande är klassiska fritisgrenar.

  1112. Även att utveckla identiteten,
    särskilt i gruppen.

  1113. Kreativitet har vi pratat om, liksom
    förmågan att samarbeta, kommunicera.

  1114. Problemlösning trycks det starkt på-

  1115. -liksom delaktighet, inflytande
    och ansvar-

  1116. -av egentligen
    samma kompletterande skäl.

  1117. Klassrummets struktur
    med kursplaner och mål som ska nås-

  1118. -är bara lämpat för delaktighet,
    inflytande, ansvar till en viss del.

  1119. I många klassrum kan man bjuda in
    eleverna till mer delaktighet.

  1120. Men på fritis
    kan man verkligen jobba med det.

  1121. Där kan de få vara med
    och tycka till.

  1122. Jag har ett exempel på ett genialt
    och enkelt sätt att göra det på.

  1123. På ett fritis hade man observerat
    att ungarna lekte mycket sjukhus.

  1124. I dragningen fritispersonalen gjorde
    hade de gjort en rolig observation-

  1125. -över några ungar
    som leker förlossning:

  1126. "Herregud! Tvillingar! Vi måste
    duscha av blodet! Ta en spruta här."

  1127. Det var jättekul hur de föreställde
    sig att förlossningen gick till.

  1128. Då samlade fritispersonalen barnen
    och frågade:

  1129. "Vad kan vi göra och köpa in"-

  1130. -"för att ni kan leka sjukhusleken
    bättre?" Ungarna hade många förslag.

  1131. Då köpte man in enkla grejer:
    plaststetoskop...

  1132. Sen var det bord och nåt utrymme.
    Ungarna gjorde skyltar, möblerade om-

  1133. -med hjälp av personalen,
    men eleverna gjorde största jobbet.

  1134. De bar och kånkade, iordningställde
    en reception med väntrum, kassa-

  1135. -och receptionist
    och så själva sjukhusmiljön.

  1136. Vårdcentralmiljön
    med ett sånt där rullbord.

  1137. De leker som sjutton där.
    Det får de göra ett antal veckor.

  1138. Sen får man se vad man bygger om det
    till. Det var ett tydligt exempel på-

  1139. -hur det här kan drivas från barnen
    och utifrån deras behov.

  1140. De håller bättre ordning, eftersom de
    har varit med och skapat det själva.

  1141. Det centrala innehållet vet ni redan.
    Det är uppdelat i fyra huvudrubriker:

  1142. Språk, kommunikation, skapande,
    estetiska uttrycksformer-

  1143. -natur, samhälle, lekar,
    fysisk aktivitet, utevistelse.

  1144. Sen är det konkretiserat under
    rubrikerna vad det är som ska hända.

  1145. Det är ganska mycket som ska hända.
    En vanlig fråga jag brukar få-

  1146. -tänker jag nu besvara innan
    jag får den. Nån brukar säga så här:

  1147. "Hur går det med ungarna som inte
    har fritis?" Fritis är ju frivilligt.

  1148. Då kan man tänka sig
    att svaret får bli så här:

  1149. Det här är ett erbjudande.

  1150. Väljer du som förälder att ha
    ditt barn på fritis får du det här-

  1151. -som ett slags bonus
    eller möjlighet för ditt barn-

  1152. -att undersöka, utveckla och fördjupa
    sitt kunnande som det har fått-

  1153. -i den obligatoriska skolan,
    under ledning av duktiga, kompetenta-

  1154. -och välstrukturerade pedagoger.
    Det är ett jättefint erbjudande.

  1155. Om du som förälder väljer att
    inte ta erbjudandet eller inte kan-

  1156. -för att du är arbetslös eller har
    små barn, då får du göra det själv.

  1157. Men när du väljer fritis
    är det den här kvalitén du får.

  1158. Är inte det en rackarns bra...

  1159. ...marknadsföringsgrej? Tycker jag.

  1160. Kan man marknadsföra det så,
    kan man kanske bilda opinion för-

  1161. -att även de andra grupperna ska
    få tillgång till detta fantastiska.

  1162. Vi måste vara mer tydliga. Vad är det
    vi ger? Vad är det man får?

  1163. Så föräldrar inte bara tror
    att det är barnpassning.

  1164. Det är det definitivt inte. Super-
    kvalificerad barnpassning i så fall.

  1165. Med lärande som huvudtes.

  1166. Vi ska närma oss hur det ser ut rent
    praktiskt, och hur samarbetet ser ut-

  1167. -där vi går in och jobbar ihop
    kring det läroplansbundna lärandet.

  1168. Jag tänkte börja i forskning.
    Det är några punkter som vi vet...

  1169. Om elever ska lära sig på ett håll-
    bart sätt - eller barn och vuxna...

  1170. Ju yngre de är, desto viktigare
    är det. Då vet vi från forskningen-

  1171. -några punkter där vi kan säga: Så
    här är det. Vi vet att de behöver-

  1172. -få tid att utforska från flera olika
    vinklar och på flera olika sätt.

  1173. Ference Marton säger att
    det handlar om samma lärandeobjekt-

  1174. -att de möter samma lärandeobjekt
    eller -innehåll, men på olika sätt-

  1175. -både teoretiskt, praktiskt,
    får experimentera med det.

  1176. Olika håll teoretiskt, osv.
    Olika arbetssätt och olika ingångar.

  1177. De behöver få möjlighet att skapa
    och uppfinna med det de redan kan.

  1178. Det de vet och kan just nu behöver de
    kunna ta vidare till en annan nivå.

  1179. De behöver gå från
    de vardagserfarenheter de har.

  1180. Det de upplever och vet sen tidigare,
    men också gå vidare i utmaningarna.

  1181. Att lyfta det en nivå, analysera det,
    göra det till generaliserad kunskap-

  1182. -genom att mötas av utmaningar
    och lite kognitiv konflikt.

  1183. Det är inte så enkelt. Allt är inte
    rätlinjigt. Här skaver det lite.

  1184. "Jag måste vidare och tänka mer på
    det här." De behöver kunna begrepp.

  1185. Begreppen är väldigt viktiga.
    De som beskriver olika företeelser-

  1186. -är viktiga för att man ska kunna
    tänka. Det behöver de få med sig-

  1187. -så man inte förenklar för mycket
    och förklarar på ett förenklat sätt-

  1188. -utan använder riktiga begrepp
    så att de tränar upp det-

  1189. -och får ett innehåll i dem.

  1190. Och till sist:
    De behöver målfokuserad interaktion.

  1191. De behöver förstå: "Varför gör jag
    det här? Vad ska jag lära mig?"

  1192. På några fritis jag har följt
    har man börjat ställa frågan-

  1193. -efter en aktivitet eller att man har
    gjort nåt: "Vad har vi lärt oss nu?"

  1194. Och så får ungarna diskutera det.
    Bara det höjer medvetenheten.

  1195. En metakognitiv fråga: "Fundera på
    vad du har lärt dig och tänkt."

  1196. Men den enkla frågan gör att det blir
    en mer målfokuserad interaktion.

  1197. Vi funderar på vad som händer
    tillsammans. Då tänker jag så här:

  1198. För att få det måste vi vara listiga,
    för vi kan inte göra det allihop.

  1199. En sak man ser i forskningen är att i
    klassrummet faller flera delar bort.

  1200. Kanske inte begreppskunskapen eller
    den målfokuserade interaktionen-

  1201. -men utforskandet och att få prova,
    skapa och utveckla faller bort.

  1202. Det finns inte tid för det,
    så då måste man tänka fiffigt.

  1203. Nu kommer föreläsningens höjdpunkt:
    Den här modellen har jag hittat på...

  1204. Då ser ni...
    Jag ska försöka förklara den.

  1205. Vi som undervisar tar olika ställ-
    ningstaganden och gör på olika sätt.

  1206. Det tänker man inte på. Här är ett
    sätt att förklara förhållningssätten.

  1207. Först den didaktiska frågan:
    Vad ska läras? På andra axeln: Hur?

  1208. Vad ska läras?

  1209. I vissa situationer
    är jag som undervisar säker på det:

  1210. "Ni ska lära er tiotalsövergång
    under den här lektionen."

  1211. "Jag ska se till att ni gör det."

  1212. Eller: "Ni ska lära er en ny
    regellek. Jag tar ut hela gänget."

  1213. Då är jag säker på vad som ska läras.
    I andra situationer-

  1214. -har jag kanske inte bestämt det,
    kanske med flit.

  1215. Jag har en svag styrning
    på vad som ska läras.

  1216. T.ex. om jag står som observatör i en
    lek och barnen leker på olika sätt.

  1217. Då lägger inte jag mig i vad de leker
    för att de ska förstå nåt bättre-

  1218. -utan jag följer processen
    och i den ser jag olika saker hända.

  1219. Säg att de leker stall.

  1220. De kanske behöver filtar
    att bygga stallet med?

  1221. Efter ett tag kanske jag ser att:
    "Här står den här lilla sparrisen"-

  1222. -"som jättegärna vill leka med,
    men som inte kommer in i leken."

  1223. Då knackar jag honom/henne i sidan
    och säger: "Du, nu blev vi hästar."

  1224. Vi galopperar in i leken och är
    hästar. När jag ser att det funkar-

  1225. -glider jag ut igen och observerar.

  1226. Då har jag inte bestämt vad som ska
    läras, utan det uppstår i stunden.

  1227. Jag kan fånga tag i vissa grejer,
    men vet inte vad - en svag styrning.

  1228. Däremot hade jag i det där exemplet
    en stark styrning på processen - hur.

  1229. Jag är involverad i
    att hjälpa dem att samarbeta-

  1230. -vara kreativa, utveckla sin lek. Det
    är den processen jag är fokuserad på.

  1231. Jag kan också ha en stark styrning av
    processen genom att jag har bestämt-

  1232. -t.ex. i regelleken: Hur ska det gå
    till? Vi ska lära oss en ny regellek-

  1233. -genom att jag berättar om leken
    först. Sen provar ni i två grupper.

  1234. Sen samlas vi för att prata om
    hur det gick: Vad var svårt? Lätt?

  1235. Var det nåt ni inte förstod? Och så
    provar vi igen och sen utvärderar vi.

  1236. Då har jag stark styrning på hur det
    ska gå till. Det kan också vara så-

  1237. -att jag inte har bestämt så noga hur
    det ska gå till. Jag tar fram pyssel-

  1238. -och säger: "Gör ett julpyssel.
    Ni får uppfinna hur ni vill."

  1239. Poängen är att det blir fyra olika
    positioner om man kopplar ihop det.

  1240. De lär sig olika saker. Beroende på
    hur jag beter mig som undervisare-

  1241. -får de med sig olika saker. I första
    positionen, den klassiska didaktiska-

  1242. -den som är mest lik en klassisk
    lektion, där jag bestämmer-

  1243. -vad som är slutresultatet
    och hur det ska gå till. Regelleken.

  1244. Eller tiotalsövergången,
    multiplikation...

  1245. Där lär de sig ny kunskap. Ni hjälper
    till som utbildare och ger nåt nytt.

  1246. Plötsligt kan de en ny lek som de
    kan använda sig av och förstår-

  1247. -hur tiotalsövergång går till
    genom er undervisning.

  1248. I nästa position,
    den processorienterade positionen-

  1249. -kommer de att träna på
    att skapa slutresultatet själva.

  1250. De kommer att träna på vad det ska
    bli av det här. Återigen leken.

  1251. Jag är med och stödjer processen och
    ser till att de jobbar med processen-

  1252. -men de får själva öva på
    att bestämma riktningen dit.

  1253. Ett annat exempel kan vara klassrådet
    i klassrummet eller fritidsrådet.

  1254. Jag bestämmer inte vad de bestämmer
    eller att alla ska räcka upp handen.

  1255. Men jag coachar processen så att alla
    kommer till tals, lyssnar på varann-

  1256. -att det kommer upp olika idéer, sånt
    som hör till en demokratisk process.

  1257. Då är jag processorienterad.

  1258. I mognadspositionen har jag en stark
    styrning kanske på vad det ska bli.

  1259. Men inte på hur. De kommer att lära
    sig vägen dit och konstruktionen.

  1260. Pysslet kan vara en sån sak. Hur ska
    de hitta idéer? Hur ska de göra?

  1261. Det kan ju också vara att bygga en
    raket med konstruktioner som håller.

  1262. Där styr jag med materialet och
    miljön och bestämmer vad det ska bli-

  1263. -men de styr vägen. Den sista rutan
    kan vara både kaotisk och kreativ.

  1264. Där styr den vuxne ingenting eller
    har en svag styrning på alltihop.

  1265. Det som ofta tyvärr
    kallas fri lek på fritis-

  1266. -det hamnar där
    och blir ofta kaotiskt.

  1267. Det kan ske lärande och det kan hända
    att ungarna på egen hand lär sig-

  1268. -utifrån läroplanslärandet
    och de saker vi vill-

  1269. -men de kan också lära sig skit,
    sånt vi inte vill att de lär sig-

  1270. -för att de är utan styrning.
    Personalen kanske dricker lite kaffe-

  1271. -och griper in om det blir bråk,
    men man coachar inte processen.

  1272. Men den kan också bli kreativ,
    under vissa förutsättningar.

  1273. Då kan den verkligen bidra.
    Jag tänkte dra mitt favoritexempel:

  1274. Legotown - en uppfinning på
    Skeppsrevets fritidshem i Kalmar.

  1275. Jag har använt det så många gånger
    som exempel för att det är så bra.

  1276. Nästan så att jag tror att jag upp-
    funnit det själv. Det har jag inte.

  1277. Sen har man jobbat vidare på Backlura
    fritis i Hässelby, med yngre barn.

  1278. På Skeppsrevet, för att ta dem som
    exempel, är det elever årskurs 4-6.

  1279. Så här års,
    när ungarna inte vill gå ut-

  1280. -ställer personalen två pingisbord
    med spännpapper över-

  1281. -ritar upp en stadsplan
    och så får eleverna söka bygglov.

  1282. Personalen bildar byggnadsnämnd.

  1283. Får man godkänt
    ropas man upp i megafon:

  1284. "Ann har fått bygglov på tomt 42."
    "Ja!" Och så får jag börja bygga.

  1285. Och så bygger jag hela först veckan
    med mina kompisar. Olika hus och så.

  1286. Vi funderar också på vad vi ska öppna
    för affärsverksamhet-

  1287. -nästa vecka.

  1288. I slutet på veckan får vi köa hos en
    annan ur personalen, d.v.s. banken.

  1289. Då är det löneutbetalning. Vi får
    pengar: Legodollar. De är nödvändiga-

  1290. -för nästa vecka börjar affärs-
    verksamheten. Du startar frisöraffär.

  1291. Eller vad heter det?
    Ja, ni vet vad jag menar...

  1292. Jag har tappat bort ordet.
    Ja, salong. Frisörsalong. Tack.

  1293. Du har startat spa.
    - Du jobbar med taxiverksamhet.

  1294. Vad vill du ha? Nöjesfält?
    Det kan vara kul.

  1295. Så sätter vi i gång och provar vad
    de andra vill ha. En del går omkull.

  1296. En del gör mycket pengar
    och får ihop mycket Legodollar.

  1297. Då får man ansöka om familj
    och får Legogubbar utan frisyr-

  1298. -för de ska ju du ha, så att
    du kan sälja dem på din salong.

  1299. Det är ett åldersblandat fritis,
    så här lär de sig år från år.

  1300. Legotown återkommer alltid
    och de utvecklar det.

  1301. Nu finns en tidning, Legonews, där
    man kan läsa om nyheter, skvaller.

  1302. Det växer och blir
    alltfler aktiviteter.

  1303. Det enda som saknas är samverkan
    med skolan. De bor i olika byggnader-

  1304. -och skolan har inte visat så stort
    intresse. Hade de jobbat ihop här-

  1305. -då hade det här varit
    det perfekta samarbetsprojektet.

  1306. Nu ser ni de här positionerna igen.
    Jag har bara gjort om rutorna.

  1307. I den klassiska didaktiska positionen
    lägger skolan sitt huvudkrut-

  1308. -utifrån sina kursplaneansvar.
    De kan täcka en stor del-

  1309. -av samhällskunskapsinnehållet
    i årskurs 4-6 genom stadsplanering-

  1310. -kommunal demokrati,
    styrning, kartor, osv.

  1311. De kan jobba med bild, teknik och
    slöjd, arbetsprocesser, konstruktion.

  1312. De kan fotografera,
    jobba med färg, form och linje.

  1313. Svenska: bygglovsansökan, tidningen.

  1314. Matte: grundläggande geometriska
    objekt, konstruktion, skala.

  1315. Man kan fylla på listan. Den kan bli
    längre. Man kan involvera fler ämnen.

  1316. Skolan kan lägga sitt huvudkrut där.
    Fritis kommer, som det ofta gör-

  1317. -i den här axeln, processorienterade
    positionen, genom att stötta ungarna.

  1318. I klassrådet när de diskuterar, under
    byggandet, hur de ska lösa problem-

  1319. -men också i mognadsposition, genom
    att styra miljön, skapa pengasystem.

  1320. Kanske t.o.m. göra studiebesök. Man
    kan tänka sig att man överraskar dem:

  1321. En eftermiddag när de kommer
    så är det klottrat i stan.

  1322. Då måste de uppfinna ett rättsväsende
    och polisväsende.

  1323. Genom de olika grejer som undervisare
    gemensamt gör kan man se till-

  1324. -att de plötsligt förstår fler och
    fler saker om ett samhällsbygge.

  1325. Då blir den kaotiskt kreativa
    positionen användbar-

  1326. -och oerhört starkt didaktisk. När de
    leker sin egen lek i Legotown...

  1327. Det mesta de gör är ju att de leker
    själva på fritidshemstid.

  1328. Då kommer de att leka det de har lärt
    sig i de andra positionerna.

  1329. De andra positionerna berikar leken
    och tvärtom. Det de leker-

  1330. -gör att de förstår
    det som det undervisas om.

  1331. De ställer bättre och bättre frågor.
    De kommer att vilja lära sig mer-

  1332. -för att kunna utveckla sin lek.
    Där får det här en betydelse.

  1333. Min tes är utifrån forskningen-

  1334. -att alla de här fyra positionerna
    behöver eleven möta och vara med om.

  1335. Men ni kommer inte
    hinna det på fritis-

  1336. -och grundskolan kommer inte att
    hinna det, eller förskoleklassen-

  1337. -under den timplanebundna tiden,
    utan vi måste samarbeta.

  1338. Ett sätt kan vara: Det är rätt mycket
    klassiskt didaktiskt i skolan-

  1339. -men de andra positionerna
    kommer vi att utveckla på fritis-

  1340. -även den sista,
    den kaotiskt kreativa.

  1341. Då kan det ske på väldigt olika sätt.
    Jag har i min forskning stött på-

  1342. -tre bakexempel
    som illustrerar det jag sa-

  1343. -när jag pratade om det pedagogiska
    trädet. Jag tänkte snabbt dra dem.

  1344. De är en tydlig indikator på hur
    undervisaren kan styra det som blir.

  1345. Alla tre utspelar sig på fritis, på
    eftermiddagen och handlar om bakning.

  1346. Den första ser ut ungefär så här:

  1347. Benny har dukat upp för bakning
    med en grupp på åtta-nio barn-

  1348. -på två bord.
    Där har han dukat upp recept, bunkar-

  1349. -alla måttenheter, alla ingredienser.

  1350. Allt det de kommer att behöva under
    bakningen. Och så kommer ungarna in.

  1351. De delar upp sig själva i grupper:
    en tjejgrupp och en killgrupp-

  1352. -som det ofta blir
    när de delar upp sig själva.

  1353. Tjejerna börjar baka på en gång.
    De är duktiga läsare-

  1354. -och börjar slå ihop ingredienserna.
    Full fart framåt!

  1355. Killarna har lite trögare att komma i
    gång, så Benny hjälper dem att läsa.

  1356. Medan det där pågår har tjejerna
    snabbt slagit ihop sina ingredienser.

  1357. Nånstans i mitten upptäcker de att de
    haft i för lite av en ingrediens.

  1358. De får problem. De har redan slagit
    ihop sånt som inte går att dela på.

  1359. Benny går dit för att hjälpa dem-

  1360. -och då händer nåt
    jag varit med om många gånger:

  1361. Tre av killarna rinner ut
    i grupprummet.

  1362. Så försvann de...

  1363. Lille Viktor sitter kvar. Han är
    sex år och kan inte läsa så bra.

  1364. Han håller på att bli jättestressad
    över att tjejerna bakar på.

  1365. Han börjar tänka: "De försvinner.
    Jag måste börja slå ihop det här."

  1366. Så han slår ihop det hipp som happ:
    "Så står det väl ungefär..."

  1367. Benny ser att killarna har försvunnit
    och försöker förhandla med dem-

  1368. -för att de ska baka.
    Det tar ett tag.

  1369. Tjejerna ger upp,
    de fortsätter att baka.

  1370. "Hur fel kan det bli?" De fortsätter
    at slå ihop grejerna. Benny kommer-

  1371. -och tittar ner på sörjan som Viktor
    har åstadkommit och säger:

  1372. "Du har visst uppfunnit
    ett helt nytt recept."

  1373. Viktor blir så här: "Oj, jag har
    uppfunnit ett nytt recept."

  1374. Benny säger till tjejerna: "Vill ni
    mikra er kaka?" Det vill de inte.

  1375. Det är ju bara sörja i deras bytta
    också. "Nej, vi vill äta smeten."

  1376. Så samlas de alla runt ett bord
    och smakar, lite som vinprovning.

  1377. "Er var söt och god." "Fast er smakar
    mer vanilj." Då tänker jag så här:

  1378. Om vi tittar på det här ur ett
    omsorgsperspektiv är det god omsorg.

  1379. De har mysigt, jättekul,
    är glada, han boostar Viktor.

  1380. Kanske felaktigt, för Viktor har ju
    gjort fel, men han blir ändå glad.

  1381. Är det bra lärande? Det är tveksamt.

  1382. Ungarna har förmodligen lärt sig
    att läsa receptet i hemkunskapen.

  1383. De har lärt sig grundläggande matte,
    men det använder de sig inte av här.

  1384. Här blir det nåt annat.
    Inte mycket lärande.

  1385. Man kan inte kategorisera nåt
    lärande. Det är god omsorg.

  1386. Kanske t.o.m.
    lite kontraproduktivt lärande.

  1387. En hemkunskapslärare
    skulle kanske bryta samman.

  1388. Det är en bra situation ur omsorgs-
    perspektiv. Inte så mycket lärande.

  1389. Det är det däremot hos Bitte, på
    ett annat fritis på eftermiddagstid.

  1390. Hon har gjort likadant som Benny,
    tagit fram allt, men på ett bord.

  1391. Det är åtta-nio barn här med. Det
    första som händer är att hon säger:

  1392. "Vad behöver man tänka på när man
    bakar? Vad behöver man göra?"

  1393. Diskussionen sätter i gång. Ungarna
    säger det de lärt sig nån annanstans-

  1394. -eller på fritis vid tidigare
    bakning: tvätta händer, läsa recept.

  1395. Diskussionen leder till
    att de delar upp arbetsuppgifterna.

  1396. Nån vispar, nån läser receptet,
    nån häller upp ingredienserna.

  1397. Alla har varsin uppgift
    och varsin grej de ska bevaka.

  1398. Ganska snabbt säger den som ska
    läsa receptet: "Vi har ett problem."

  1399. "Vi ska ha 400 g smör,
    men har bara 250."

  1400. "Oj", säger Bitte. "Hur gör vi nu?"

  1401. Då börjar ungarna lösa det.
    De har alla möjliga olika idéer.

  1402. De bestämmer sig för att dela
    receptet. Då får de 200 g smör.

  1403. De har 50 g över. Det kan de använda
    till att smörja formen.

  1404. Och så fortsätter bakandet. När jag
    pratade med Bitte efteråt sa hon-

  1405. -att det hon är ute efter
    i den här situationen-

  1406. -är att fokusera på
    att de samarbetar-

  1407. -men också att de tränar begrepp,
    måttenheter och sånt, och matte.

  1408. Därför har hon lagt dit för lite smör
    och gjort andra interventioner.

  1409. Hon har inte tagit fram
    alla rätta måttenheter-

  1410. -så de blir tvungna att lösa vissa
    problem och förstå vissa grejer.

  1411. Hela tiden jobbar hon
    med hjälp av frågor.

  1412. Hon ställer frågor och plockar upp
    det. De löser hela tiden problem.

  1413. Min favorit i hela observationen
    är en liten sexåring.

  1414. Den som har hand om måttenheterna
    säger efter ett tag, mitt i bakandet:

  1415. "Här står att vi ska ha en halv liter
    mjöl, men vi har ju inget litermått."

  1416. Då gör han så här:

  1417. "Jag vet! Man gör så här! Man tar en
    liter mjölk och häller ut mjölken."

  1418. Han börjar springa mot kylskåpet,
    för han ska göra ett litermått-

  1419. -av en liter mjölk. Jättefiffigt!
    Han avbryts av en tjej i trean-

  1420. -som tar upp decilitermåttet och
    säger: "Eller så kan man ta den här."

  1421. Då säger Bitte: "Hur kan det bli en
    halv liter?" Och så jobbar hon så.

  1422. I den här situationen... Hon jobbar
    i den bortre samspelsdelen.

  1423. Hon utmanar dem, langar tillbaka
    frågorna, låter dem jobba ihop-

  1424. -för att lösa det, osv. Det är god
    omsorg. De har det mysigt, jättekul-

  1425. -och hon tar hand om alla frågor.

  1426. Men det är också väldigt starkt
    lärande på en starkt kognitiv nivå-

  1427. -med problemlösning.
    Då händer nåt spännande-

  1428. -och man kan tänka "tack Gud",
    som forskare, att det händer.

  1429. Bredvid mig står en tjej
    som är nyanställd, utan utbildning.

  1430. Hon är väldigt intresserad och vill
    jättegärna komma vidare och förstå.

  1431. Vi står och tittar på baksituationen.
    En förälder vill nu prata med Bitte.

  1432. Bitte är tvungen att gå ifrån. Inte
    tvungen, men tjejen säger: "Gå du."

  1433. "Jag tar över." Hon gör det
    och Bitte går i väg. Då händer nåt.

  1434. Allt lärande försvinner.

  1435. Det hon gör, tror jag,
    är att börja baka i stället.

  1436. Hon har inte sett lärandedimensionen,
    utan försöker få till bakningen.

  1437. Ungarna är nästan ett besvär
    för henne.

  1438. Sen går hon in med sin
    behavioristiska lärare i ryggraden.

  1439. "Du kan vispa. Det var väl du som
    skulle göra det? - Du kan diska."

  1440. "Det börjar bli bråttom.
    Vi ska ha klart det till mellisen."

  1441. Då tappar ungarna snart intresset:

  1442. "Jag har redan diskat, jag vill inte.
    Får jag gå nu? Jag är klar."

  1443. De var jätteinvolverade,
    men nu är intresset borta.

  1444. Här är det varken god omsorg
    eller bra lärande.

  1445. Omsorg och lärande i förening,
    det har Bitte. God omsorg har Benny.

  1446. Bea, som vi kan kalla henne,
    har varken det ena eller det andra.

  1447. Det blir nån sorts aktivitet. Möts de
    i nåt nätverkssammanhang kan de säga:

  1448. "Vad gör ni på ert fritis?" "Vi
    bakar." "Vi med. Vad bra det är!"

  1449. "De lär sig massor med matte."
    Men det gör de inte. Bara hos Bitte.

  1450. För hon har en medvetenhet
    i det hon gör.

  1451. Man kan också tänka sig att föräldern
    kommer in... Kanske inte hos Benny-

  1452. -när de käkar och får sockerchocken.
    Men i de flesta andra situationer-

  1453. -tror jag föräldern oavsett vilken
    av de tre aktiviteterna det är säger:

  1454. "Åh, bakar ni?!" Det slår till
    nån barndomstarm hos föräldrar.

  1455. De ser ju ingen skillnad på de tre
    varianterna. Det kan man bara göra-

  1456. -om man är lite skolad
    och tittar efter lärande.

  1457. Ibland tänker jag parentetiskt-

  1458. -att de där veckorna då föräldrar ska
    svara på årliga enkäten om fritis:

  1459. Baka som fan,
    så att det hela tiden luktar bak-

  1460. -så går alla siffror i höjden.
    Undervisning spelar roll.

  1461. De här tre personerna tar sig an
    sitt uppdrag på väldigt olika sätt.

  1462. Vi har tio minuter på oss att se på
    några exempel på hur man kan jobba.

  1463. Här ber jag er på sista raden läsa
    vad det står. Nej, jag ska förklara.

  1464. Det viktiga är att ni ser systemet.
    Observatorielunden/Karlbergs skolor-

  1465. -gör en gång om året så här för sin
    gemensamma planering. Genialt enkelt!

  1466. En arbetsgrupp jobbar tills all
    personal kommer på uppstartsdagarna.

  1467. Arbetsgruppen är tvärgrupperad: olika
    kompetenser från olika arbetslag.

  1468. De har tagit fram ett förslag
    på årets gemensamma teman.

  1469. Här ser vi en hösttermin.
    Det står temablock.

  1470. Första temat är "hjärtligt välkomna".
    Nästa "IUP-arbete".

  1471. Nästa arbetsområde är "barn i
    världen, mänskliga rättigheter".

  1472. Sen är det "religion" och allra sist
    "jultraditioner" innan jullovet.

  1473. När man gemensamt har kommit överens
    om de här temana-

  1474. -går varje grupp i väg för sig själv
    och planerar.

  1475. Då blir fritisgruppen en ämnesgrupp.
    Sen går svensklärarna i väg-

  1476. -matteläraren, idrottsläraren, osv.
    och så fyller man i Excelarket.

  1477. Om jag är svensklärare
    fyller jag i på läs- och skrivlära.

  1478. Det där kan jag ju se. Det ligger som
    ett öppet dokument alla kan titta på-

  1479. -under tiden planeringsarbetet pågår.
    Det får vissa konsekvenser.

  1480. Den ena är ju att man på fritis
    kan tänka:

  1481. "Nu tänker de göra det där i svenska.
    Det kanske vi ska plocka upp."

  1482. "Där kan vi ha ett gemensamt
    målobjekt eller undervisningsobjekt."

  1483. Man kan också titta här. Nu ser nog
    inte ni det, men på idrott och hälsa-

  1484. -under temat "barn i världen
    och mänskliga rättigheter"-

  1485. -ska idrottsläraren syssla med takt,
    rytm, dans samt rörelse till musik.

  1486. Samtidigt har fritis planerat
    en show- och konstgrupp.

  1487. Det låter väl som ett tema som man
    planerar ihop? Gemensamhetsteman.

  1488. Det vanligaste problemet
    för att kunna börja samarbeta-

  1489. -är att man säger: "Vi har ingen
    planeringstid." Då säger jag-

  1490. -som började under Lgr 69: "Det sa vi
    då med." Inte har det kommit mer tid!

  1491. Min profetia inför framtiden är att
    det kommer ingen mer planeringstid.

  1492. Då måste man göra det här smart. Det
    här är ett smart sätt, tänker jag.

  1493. Det här är egentligen samma sak,
    men ett annat exempel.

  1494. Här hämtade fritis hem klasslärarnas
    planering inför hösten bara.

  1495. Då upptäckte man att fyra veckor
    senare skulle klasslärarna ha-

  1496. -ett sjok i NO/SO
    som hette "sol och måne"-

  1497. -om himlakropparnas sol och måne.

  1498. Då funderade man på fritis: "Hur kan
    vi förbereda eleverna på bästa sätt?"

  1499. Man bestämde sig för en storyline
    om rymdvarelsen Helix.

  1500. När barnen kom till fritis-

  1501. -har Helix, den lilla rymdvarelsen
    skrivit en lapp som ligger på bordet-

  1502. -där han berättar att han har bott på
    skolan i tre år. Han kraschlandade.

  1503. Nu har han lärt sig läsa och skriva,
    men har blivit allergisk mot syre-

  1504. -så nu måste han ha hjälp att flytta
    på sig. Det här leder till-

  1505. -det som fritispersonalen har tänkt:
    De börjar forska-

  1506. -om ställen han kan ta sig till,
    bygga en raket och packa åt Helix-

  1507. -men det blir också världens lek.
    De letar efter var han har bott.

  1508. De hittar ett råtthål i idrotts-
    hallen. De kommer till samlingen-

  1509. -med alla möjliga grejer, russinpaket
    och en dammtuss: "Titta, hans päls!"

  1510. De skriver brev till Helix: "Vad vill
    du ha med? Vad hette din mamma?"

  1511. Personalen får skriva svar.
    Sen på slutet bygger de raketen.

  1512. En eftermiddag när de kommer är
    raketen borta. Nån har klätt ut sig-

  1513. -och så har de gjort en film från
    rymden där han tar adjö och tackar.

  1514. Alla barn gråter och vinkar.
    Ett lyckat tema.

  1515. Poängen är att ungarna förstår det
    som händer i klassrummet sen-

  1516. -kring måne och sol på ett helt
    annat sätt. De har levt temat.

  1517. De har fått insikt om rymden. De har
    experimenterat och levt och lekt det.

  1518. Därför kommer de också-

  1519. -att kunna ta till sig det bättre.

  1520. Det här är ett ganska enkelt exempel.
    Det är en skola-

  1521. -där lärarna gick på Mattelyftet och
    det blev mycket matematikaktiviteter.

  1522. Eleverna var väldigt intresserade. Då
    gjorde man pärmar med mattekluringar.

  1523. Varje pärm hade ett eget område:
    Bygga muggmönster i Gunnebostängsel-

  1524. -brodera, väga och mäta, baka. Och så
    introducerade de en pärm i veckan.

  1525. Alla var tvungna att pröva nån grej.
    Sen fick pärmarna stå.

  1526. Det blev väldigt mycket aktivitet. De
    kom upp i 30 pärmar som alternerade.

  1527. Man lät tio stå framme. Har man byggt
    upp systemet är det ett bra sätt-

  1528. -att stödja matteundervisningen
    på frivillig grund-

  1529. -och få lekfullhet och utforskande.
    Det är ju inte räkna i räkneboken.

  1530. Det här är mest för att beskriva-

  1531. -att det också kan vara
    andra vägen runt.

  1532. Det här fritishemmet gjorde under
    sportlovsveckan ett ambitiöst tema-

  1533. -med vinter-OS med alla möjliga olika
    aktiviteter. De frågade skolan:

  1534. "Vill nån hänga på det här temat?"
    Det ville matteläraren, med diagram-

  1535. -av medaljskörden, osv. Så det
    behöver inte alltid uppstå i skolan.

  1536. Precis som Legotown skulle kunna vara
    ett tema som uppstår ur en fritisidé.

  1537. Ungar leker mycket med Lego, hur tar
    vi det vidare? Så kan det uppstå så-

  1538. -i skolan. Jag hoppar över de där. Ni
    får gissa vad jag skulle ha sagt där.

  1539. Jag vill göra pr för Sköndalsskolans
    fritis utvecklingssamtalsmaterial.

  1540. Det hittar ni på Ignites hemsida:
    Övriga förmågor - utvecklingssamtal.

  1541. Ett material vi byggt upp
    med styrdokument, forskning-

  1542. -och erfarenhet, och vi har prövat
    och reviderat. Det är en process-

  1543. -som innebär att man som fritis-
    personal både observerar, analyserar-

  1544. -har dialog med barnen och barnen
    kommer fram till målsättningarna-

  1545. -i den reflekterande dialogen
    med en vuxen, som man lämnar vidare-

  1546. -till utvecklingssamtalet. Arbets-
    laget analyserar det och går vidare.

  1547. Det finns med en observationsmatris
    och frågeguide. Det är så enkelt-

  1548. -att en som inte har utbildning
    för att arbeta på fritis-

  1549. -kan gå in som personal och föra
    samtalen med hjälp av frågorna.

  1550. Det finns förslag på
    vad det är man lämnar vidare.

  1551. Det kan vara nåt att jobba
    vidare med, det här pusslandet:

  1552. Hur kan vi på fritis stärka
    utvecklingssamtalet så vi får det-

  1553. -att bygga på de övriga förmågorna
    också, som annars lätt tappas bort?

  1554. Det sista jag vill säga är nåt om
    miljön. Ni hade ju Anneli här i går-

  1555. -på föreläsning, eller hur?

  1556. Och hon pratade om miljön.
    Ska man samarbeta med skolan-

  1557. -och komma nånstans i sin didaktik
    på fritis måste man diskutera miljön.

  1558. Jag ska inte gå in i det eftersom
    Anneli nog pratat utförligt om det.

  1559. Men för mig blir en av de viktigaste
    frågorna: Stödjer miljön lärandet?

  1560. Nåt ni kan ta med er hem
    och diskutera med era kolleger är:

  1561. Hur ska miljön se ut hos oss för
    att ropa "lär dig" till eleverna?

  1562. Det är inte klasslärarens klassrum,
    men inte heller fritis klassrum.

  1563. Utan det här är barnets, elevens
    klassrum. Här ska eleven lära sig.

  1564. Hur ska det se ut? Min rekommendation
    är att gå på miljöspaning ihop.

  1565. Ta block och penna och fundera: Vad
    ropar det här? Ropar det rätt sak?

  1566. Eller ropar det: "Sitt still och
    håll tyst!" eller "Passa dig!"?

  1567. Eller: "Här är vi inte så noga.
    Dina teckningar hänger på tre kvart."

  1568. "Här bryr vi oss inte om vad du gör."
    Vad är det som ropar?

  1569. På det sättet kan ni gemensamt
    komma över en del av de här buggarna-

  1570. -som ligger kvar i systemet
    sen 60-talet.

  1571. Jag vill också rekommendera
    att ni tittar på en film som heter:

  1572. "Därför bör vi prata om klassrummet."
    Den är med Anne-Marie Körling.

  1573. Om ni söker på Youtube på Anne-Marie
    Körling kommer ni att hitta den.

  1574. Anne-Marie Körling är ju lärare.

  1575. Hon pratar om hur man kan möblera
    ett klassrum för att skapa lärande.

  1576. Min tanke är:

  1577. Där kan vilken fritidshemspersonal
    som helst göra ett jättebra arbete-

  1578. -och absolut kunna använda lokalerna.
    Det är också en bra film att se ihop.

  1579. Vi behöver ta ett steg gemensamt.
    Fritis behöver också fundera på-

  1580. -sin egen didaktik. Lycka till
    med fritidshemsutvecklingen!

  1581. Kul att det våras för fritidshemmen.
    Lycka till! Och tack!

  1582. Textning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Lärande och utveckling i fritidshemmet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreläsning med Ann S. Pihlgren, fil.dr i pedagogik, om förtydliganden och förändringar som gjorts i lgr 11 och Skolverkets nya allmänna råd för fritidshem om fritidshemmens uppdrag. Vad innebär dessa förändringar för lärande och lärare? Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagogik, Grundskolan, Läroplaner, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Fritidshemmets miljöer

Anneli Hippinen Ahlgren är adjunkt och doktorand vid Stockholms universitet och föreläser om miljöer och didaktik i förhållande till verksamheten på fritidshem. Vilka perspektiv har barn på fritidshemmets miljö? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Förstärkt läraruppdrag på fritids

Line Isaksson är utvecklingslärare och ledamot i Lärarförbundets styrelse och föreläser om systematiskt kvalitetsarbete på fritidshem. Hur kan man stärka elevers lärande och hur skapar man en bättre arbetsmiljö för pedagogisk personal? Hur kan kvalitetsarbete bli en kontinuerlig del av verksamheten? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Lärande och utveckling i fritidshemmet

Föreläsning med Ann S. Pihlgren, fil.dr i pedagogik, om förtydliganden och förändringar som gjorts i lgr 11 och Skolverkets nya allmänna råd för fritidshem om fritidshemmens uppdrag. Vad innebär dessa förändringar för lärande och lärare? Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Barn som ställer extra krav på verksamheten

Hur kan man ge alla barn en känsla av sammanhang på fritids? Kenth Hedevåg är specialpedagog och berättar om hur du som pedagog kan gå från teoretisk förståelse till pedagogiska strategier. Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Måste killar halka efter i skolan?

Att tjejer i genomsnitt får bättre betyg än killar konstateras nästan pliktskyldigt varje höst när skolresultaten analyseras. Skillnaderna har funnits länge och syns globalt. Vi ställer frågan om varför det ser ut så här? Och vad kan man göra åt det? Vi besöker en skola där betygsskillnaderna mellan killar och tjejer började jämna ut sig när skolan satsade på att höja allas resultat.

Fråga oss