Titta

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Om UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Föreläsningar från konferensen Fritidshemmet 2017 om fritidshemmens uppdrag. Inspelat den 25-26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017 : Barn som ställer extra krav på verksamhetenDela

  1. Varje barn är unikt och ska man möta
    unika barn måste man tänka unikt.

  2. Nu kommer jag till er.

  3. Väldigt kort ska jag ta min bakgrund.
    Jag tycker att det är tröttsamt.

  4. Jag har jobbat länge som idrotts-
    lärare och sen vidareutbildat mig.

  5. Jag har jobbat i elevhälsoteam-

  6. -med specialpedagoger, kuratorer
    skolpsykologer och skolhälsovården.

  7. Startat sju undervisningsgrupper
    för barn inom autismspektrat-

  8. -inkluderade i vanlig verksamhet.

  9. Jag jobbade i BUP:s utredningsteam-

  10. -med läkare, psykolog, kurator,
    sköterska, dietist och logoped-

  11. -och satte diagnoser som ADHD-

  12. -men har mest jobbat med behandling-

  13. -och utbildning i förskola och skola.

  14. För 10-15 år sen
    kände jag att jag nästan kunde allt.

  15. Det var som att bestiga en bergstopp.

  16. Jag gick en autismutbildning
    och kände att: "Snart kan jag allt."

  17. Är det nån som är där nu
    så stanna kvar, lär er inget mer.

  18. Jag skulle bara sätta flaggan
    på toppen och skriva min bok.

  19. Då upptäckte jag att jag stod på en
    liten kulle i ett stort bergsmassiv.

  20. Ju mer man lär sig, desto mer
    begriper man hur lite man förstår.

  21. Sören Kirkegaard
    har en underbar dikt om det.

  22. Har man inte den kunskapen
    så kommer det inte att gå bra.

  23. Varje barn är unikt, och ska man möta
    unika barn måste man tänka unikt.

  24. Man kan inte gå till generella
    metoder utan måste med andra-

  25. -vårdnadshavare och ungdomar själva,
    tänka nya, kloka tankar.

  26. Nu jobbar jag med utbildningar och
    jobbar tätt med förskolor och skolor.

  27. Jag kommer precis från en pojke som
    varit i skolan två dagar på ett år.

  28. Varför kommer han inte dit?

  29. Han är överkänslig för ljud, ljus
    och i känselsystemen.

  30. Han har svårt med impulskontroll,
    koncentration.

  31. Svårt med kommunikation och samspel.

  32. Sen är han smart på matematik
    och kan mycket allmänkunskap.

  33. Han är fantastisk på datorn.
    Han har den där ojämna begåvningen.

  34. Om vi sätter den pojken
    rakt in i en vanlig klass-

  35. -så blir det katastrof.

  36. En samling barn med mer än 3-4-5-6...

  37. ...är en omöjlig
    undervisningssituation för honom.

  38. Hur gör vi skola för det här barnet?

  39. Den första minuten som föreläsare
    är otroligt viktig.

  40. Jag ska "ruinera" den nu med er.

  41. Man kan se skolans bygge
    som tegelstenar, så här.

  42. De som är tegelstenar är lärarna.

  43. Inte ni, som jobbar på fritids.

  44. Tegelstenarna är lärarna.

  45. Men en byggnad kommer aldrig att
    hålla om det inte finns rejäla fogar.

  46. Och fogarna, det är ni.

  47. Fogarna är viktigare än tegelstenar.

  48. Det kan vara en bra öppning
    för eftermiddagens föreläsning.

  49. Lite fyrkantiga saker först, så
    att ni är väl sammanhangsmarkerade.

  50. Vi kör en timme, har en halvtimmes
    fika och kör en timme till.

  51. Vi ska prata om förmågor hos barn.

  52. Problem med en del funktioner och
    förmågor kallas för olika diagnoser.

  53. Det ska vi nämna, men vi ska jobba
    med dem som aldrig får en diagnos-

  54. -men som har svårigheter ändå.

  55. Vi ska titta på pedagogiska
    konsekvenser och strategier.

  56. Vi ska lyfta upp leken och hur viktig
    den är i kommunikation och samspel.

  57. Och så ska vi titta på visuellt stöd.

  58. Man fattar att det har med bilder att
    göra, men det är mer än bara bilder.

  59. Det är bra
    att man har koll på riktningarna.

  60. Riktningarna är traditionellt att jag
    som pedagog ger barn information-

  61. -men vi har den andra riktningen
    i våra styrdokument.

  62. Vi ska ta reda på vad barn vill, och
    har då riktningen från barn till oss.

  63. Den nya läroplanen kräver att barn
    inte bara ska ta emot information-

  64. -utan nu ska de bearbeta, reflektera,
    analysera och kritiskt granska den.

  65. Den ska komma tillbaka i annan
    förpackning. Det är väldigt tydligt.

  66. En del barn har svårt att lista ut
    hur den nya förpackningen ska se ut-

  67. -och därför går det inte så bra
    för barn inom autismspektrat.

  68. 12,7 % av barn eller ungdomar
    som slutar 9:an-

  69. -har inte rätt att söka in
    på ett nationellt program.

  70. Det är en exkluderande skola.
    Ett exkluderande system.

  71. Motsvarade siffra för barn
    inom autismspektrat är 56 %.

  72. Över vartannat barn inom autism-
    spektrat har inte rätt att söka in.

  73. Här måste vi göra nånting.

  74. Jag kom med några starka bilder.
    Ni är så viktiga som fogar-

  75. -för vi måste ta barnens perspektiv.

  76. Vi måste vara deras ställföreträdare,
    för de far illa i det system vi har.

  77. En ny bok ligger där ute.
    Det ligger nåt ex här framme också.

  78. På hemsidan www.hedevagpedagogik.se
    finns en hel del gratismaterial-

  79. -som fritids har nytta av.

  80. Där finns "Lek- och idrottspärmen"
    på cirka 100 sidor i PDF-filer...

  81. ...som ni gärna får tanka hem.

  82. Där finns "Kamratbanan" med
    samarbetsövningar som är helt gratis.

  83. Där finns över 500 specialritade
    bilder som ni får använda.

  84. Då kommer vi in på
    de här kaninbilderna som ni ser här.

  85. Bilderna är ritade av en vuxen man
    med Aspergers syndrom, Tommy Hagman.

  86. Han är 48 år och hans specialintresse
    är att rita kaniner.

  87. Han vet vad jag gör nu. Han ringer
    i kväll och frågar hur det gick.

  88. Han sa: "Säg nu så här, Kenth.
    Att jag har en ojämn begåvning."

  89. "Jag är väldigt bra på vissa saker."

  90. Jag sa: "Du är bra inte bara på
    att rita, utan även på historia."

  91. Jag frågade hur de kommer sig
    att han kan allt om historia.

  92. Hans klockrena svar var: "Det är
    enkelt, Kenth. Det har redan hänt."

  93. Så vi får en liten inblick i
    hur det kan vara.

  94. Man kan ha speciella begåvningar
    men ojämn begåvning ställer till det.

  95. Ibland utgår vi från topparna
    och tror att "man kan bara man vill".

  96. Man kan bli förvånad över
    hur ojämn begåvningen kan vara.

  97. Där måste vi öva oss lite grann.

  98. Ni är i slutet av er utbildning här.

  99. Ni är fulltankade med fikabröd,
    godis och all mat som ni har fått-

  100. -men vi måste ta ett brutalt
    barnperspektiv. Ni är viktiga där.

  101. Ni följer barn från skola till
    fritids. Ni har en annan relation.

  102. Kanske också till föräldrarna.

  103. Ibland följer ni barn över längre tid
    än andra pedagoger.

  104. Är det nån som kan ta
    barnens perspektiv så är det ni.

  105. Då håller det inte att säga: "Jag
    tycker att de här barnen är viktiga."

  106. Nej. Vi måste bli tuffare.

  107. De här barnen far illa i vårt
    skolsystem och vi måste bli tuffare.

  108. Nu är det slut på att bara vara lagom
    inkännande. Vi måste vara tuffare.

  109. En hänvisning i hörnet handlar om
    "När mallen inte stämmer"-

  110. -och att det finns en artikel
    om det brutala barnperspektivet.

  111. Och så ska man inte bara gå
    på utbildningar och föreläsningar-

  112. -och sen tycka att det var trevligt.
    Man ska ju ha med sig nånting hem.

  113. Jag pratade med några i förmiddags
    och det är härligt att prata med er.

  114. Ni tar med er det som är aktuellt.

  115. "Hur gör vi nu, när de andra barnens
    föräldrar reagerar"-

  116. -"och säger
    att barnet måste gå nån annanstans."

  117. Var är nån annanstans? Ska vi
    deportera barn som inte passar in?

  118. Nej, det kan vi inte göra.
    Jag kommer att avsluta med det här.

  119. Det kommer att bli ett korsförhör. Ni
    som tänkte vila de sista timmarna...

  120. Det kommer att bli nånting helt
    annat. Det blir ett förhör i slutet.

  121. Lever man mitt i en förändring
    så tänker man kanske inte på det-

  122. -men det kommer att skrivas historia
    om den tid vi befinner oss i nu.

  123. Världens snabbaste historielektion:

  124. För 5 000 år sedan började människan
    nedteckna information.

  125. Sumererna skrev på lertavlor,
    egyptierna skrev på papyrusrullar.

  126. Där kunde man hämta information-

  127. -utan att någon annan var närvarande.

  128. Helt otroligt och genialt. Och makt.

  129. Man hade kontroll på skördar,
    skatter och krigsmakt.

  130. Det var klar makt
    att kunna lagra information-

  131. -utan att några människor var
    i närheten, till nästa generation.

  132. I västvärlden
    kanske det inte hände så jättemycket-

  133. -förrän boktryckarkonsten
    på 1400-talet.

  134. Då tänker vi att det var
    Johann Gutenberg som uppfann den.

  135. Kineser hade tryckt böcker i 700 år.

  136. Varför tog det så lång tid
    för kunskapen att ta sig hit?

  137. Jo, för att det är makt. Det lämnar
    man inte ifrån sig frivilligt.

  138. Ni kan läsa om hur det kom hit.

  139. Sen skulle vi läsa Bibeln och
    katekesen och alla skulle kunna läsa.

  140. När man kunde dela information
    blev det mycket information i omlopp.

  141. Då kom industrialismen-

  142. -för man kunde ta del av
    varandras information.

  143. Sen är vi i början på 1990-talet.
    Några föddes då.

  144. Då kom den digitala revolutionen och
    man kunde lagra massor i en dator.

  145. Jag var hos kommunen och hämtade ut
    min dator, bland de första i Kungälv.

  146. Man skrev i nåt konstigt
    ordbehandlingsprogram, Works-

  147. -och sen var man tvungen att trycka
    på "spara" eller "spara som".

  148. Ni som är födda på 90-talet
    tänker att jag är ett fossil.

  149. När man tryckte på "spara" så lät det
    i datorn. Man hörde det. Dunk!

  150. Man tänkte: "Vilken maskin!" Det tog
    bara 30-40 sekunder att spara.

  151. Man tänkte: "Nu har vi 'peakat'.
    Högre kan vi inte komma."

  152. Hur är det nu när ni klickar på
    en artikel som inte kommer fram?

  153. Hur lång tid ger ni den?

  154. Jag tror att ni ger den
    i standardtid 3-5 sekunder.

  155. De lite mer otåliga
    ger den 3 sekunder, sen sticker ni.

  156. "Vill inte du ge mig informationen
    sticker jag nån annanstans."

  157. Det är en påminnelse om att vi lever
    i en ny tid - informationssamhället.

  158. Det kom en rapport som sa att mängden
    information som finns i världen-

  159. -fördubblas vart tredje år.

  160. Om man backar 5 000 år
    skedde det ju bara en liten ökning-

  161. -och nu finns det dubbelt så mycket.
    Vad har detta med er att göra?

  162. Jo, det som ni jobbar med
    är nämligen information.

  163. Barn kommer till er på morgonen
    och är fulltankade med information.

  164. De vet vad som har hänt i världen och
    har varit på Facebook och överallt.

  165. Och så säger ni att ni ska dra dagens
    datum och kolla vem som har namnsdag.

  166. Och så ska vi fråga:
    "Vad åt du till frukost?"

  167. Fattar ni vad vi konkurrerar med?

  168. Sen tycker vi
    att barn är ofokuserade.

  169. Vi lever i en tid då
    informationstrycket är otroligt hårt.

  170. Många av oss blir glada när vi kan
    kasta spam-mejl och reklam.

  171. Får vi orange kuvert tänker vi:
    "Måste jag välja? Jag orkar inte."

  172. Flödet är så starkt. Man kan säga
    så här, utan att generalisera-

  173. -att en del barn har svårigheter
    att ta emot och processa information.

  174. Det kallas för ADHD eller autism-
    spektrumtillstånd eller liknande...

  175. ...men det handlar om ett annorlunda
    sätt att processa information.

  176. Vi gör en positiv omformulering.

  177. Har vi förstått det, så kan ni gå ut
    och vara bättre pedagoger.

  178. Det innebär att vi måste finslipa
    våra verktyg i informationshantering.

  179. Det räcker inte att upprepa
    information, man ska bearbeta den.

  180. Den ska reflekteras, tolkas
    och värderas. Det ska hända mycket.

  181. En del barn har jättesvårt att lista
    ut vad de ska göra med informationen.

  182. "Vad ska jag svara på konstiga frågor
    som inte står i boken"-

  183. -"utan som jag själv ska lista ut
    genom att ställa fakta mot varandra?"

  184. Det är fantastiskt
    att jobba med barn.

  185. Här är det ett barn på ett år som har
    förstått, som barn brukar göra-

  186. -att det finns information i böcker.

  187. Det finns bilder och krumelurer
    och av andra får man höra en saga.

  188. Fantastiskt.

  189. Samma barn, ett halvår senare,
    har listat ut-

  190. -att i den här... Den digitala
    informationen får de från start.

  191. Man hittar färger och former och så.
    Där händer det fantastiska saker.

  192. En björn lyfter på hatten, man får
    poäng och det lyser stjärnor.

  193. Och det konkurrerar med knoppussel.
    Vi lever i en ny tid.

  194. Ska en 1,5-åring
    inte syssla med digitala verktyg?

  195. Förut kallade vi det här
    för "stereotypier".

  196. Nu är det ju en naturlig rörelse.

  197. Man kan lära sig så otroligt mycket-

  198. -så de digitala redskapen är en del
    av vårt informationssamhälle.

  199. För att den här flickan ska lyckas
    och om vi ska höja PISA-resultaten...

  200. ...föreslår jag fem timmar
    framför surfplattan.

  201. Inga spel, bara pedagogiska program.

  202. Tycker ni att det verkar bra?
    Nej? Varför inte?

  203. För det konkurrerar ju med annan
    utveckling, som barn också behöver.

  204. Då kan vi jämföra med mat.
    Förr var det ont om mat.

  205. 25 % av befolkningen utvandrade
    mellan 1830 och början av 1900-talet.

  206. Det kan vara bra att ha koll på.

  207. 25 % exporterade vi, framför allt
    till USA, för att det var ont om mat.

  208. Vi blandade bark i brödet
    eftersom det fanns så lite mat.

  209. Vi åt allt man kunde äta. Nu har
    de flesta hur mycket mat som helst.

  210. Vi jobbar på olika sätt
    för att inte få i oss för mycket mat.

  211. Där ligger ni i riskzonen just nu.

  212. Inte nog med att vi inte ska äta för
    mycket - det ska vara bra kvalitet.

  213. Visst går det bra med lite skräpmat,
    men det måste vara morötter också.

  214. Det här är så självklart.

  215. Förr led vi brist på information.
    Det fanns nästan ingen.

  216. Det tog 14 dagar för oss att få veta-

  217. -att Karl XII led ett nederlag mot
    ryssarna i Poltava 1708, kanske.

  218. 14 dagar tog den informationen.

  219. Nu lever vi i ett överflöd
    och det gäller att värja sig-

  220. -så nu behöver vi tänka som med mat.

  221. Hur mycket information tål jag?

  222. Är det bra kvalitet på informationen?

  223. Vi måste hjälpa våra barn.
    Vi skulle aldrig låta en 1,5-åring...

  224. ...bara frossa på godis och glass.

  225. Vi måste reglera informationsflödet,
    för barn gör inte det automatiskt.

  226. Hjärnan är väldigt pigg på
    att bara tanka information.

  227. Vi som jobbar inom skola, förskola
    och fritids måste hjälpa föräldrarna-

  228. -att hitta smarta regleringar.

  229. Vi säger sällan hur man ska äta,
    men vi har tankar kring det hela.

  230. En smart grannfamilj hade en modell.

  231. En timmes skärmtid går jättebra-

  232. -om den föregås av en timmes utelek.

  233. Två timmars skärmtid går utmärkt, men
    då ska ni leka ute två timmar innan.

  234. Det är en familj som har tagit
    kommandot över informationsflödet.

  235. Där är vi inte nu. Vad gör
    trötta föräldrar när de kommer hem?

  236. De tankar ännu mer information,
    och barnen får tanka mer information.

  237. Man kan fundera på om det är bra.

  238. Om man tittar på skola och fritids-

  239. -så hamnar barn som har svårt
    att processa information i riskzonen.

  240. ADHD eller svårigheter inom autism-
    spektrat är funktionsnedsättningar...

  241. ...som handlar om information.

  242. Det gäller inte några procent barn.
    Vi måste se ett större perspektiv.

  243. Jag upptäcker rätt snabbt att vi
    har många barn, kanske 10-15 %-

  244. -som har svårt
    att behandla information.

  245. Vi behöver bli bättre på att inte
    bara fokusera på den lilla delen.

  246. Jag ska inte stå här
    och prata om negativa saker-

  247. -och hur allt var mycket bättre förr,
    utan titta på framgångsfaktorerna.

  248. Vad kan vi göra som garanterar succé?

  249. Enligt forskningen
    ska man komma in i tidiga åldrar-

  250. -medan Skolinspektionen säger att vi
    ger mest stöd i 8:an och 9:an.

  251. Det är inte för sent,
    men prognosen är sämre.

  252. Ge stöd i tidiga åldrar och sätt in
    hjälp innan problemen blir för stora.

  253. Det är vi också dåliga på. Kommer man
    in när problemen är gigantiska-

  254. -blir det dyrt och oftast inte bra.

  255. Ska man spara pengar och lidande
    så ska man komma in i tidig ålder-

  256. -ihop med vårdnadshavare och barn.

  257. Vi behöver höja delaktigheten.
    Jag ska prata om hur vi kan göra det.

  258. Många barn kan få frågan hur man kan
    göra det bättre, och de vet inte.

  259. Nej, vi kan inte begära att barn
    ska lista ut pedagogiska strategier-

  260. -som pedagoger inte har kommit på.

  261. Däremot kan vi begära av barn-

  262. -att få information om hur de känner.

  263. Pedagogiken är vårt jobb.

  264. Vi behöver bli bättre på
    att utgå från varje enskilt barn.

  265. Om inte det ena funkar gör vi nåt
    annat. Vi måste utgå från det unika.

  266. Vi behöver ge barn
    en högre känsla av sammanhang.

  267. Det behöver vara begripligt.

  268. Det behöver vara hanterbart.

  269. Det behöver vara meningsfullt, så att
    man känner att det finns en vinst.

  270. Jag, som har jobbat både
    i kommunal verksamhet och landsting-

  271. -vet att vi måste bli bättre på att
    samverka med BUP, HAB, soc och skola.

  272. Om vi ska använda skattepengarna
    på ett bra sätt-

  273. -så måste verksamheterna samverka
    på ett bättre sätt.

  274. Så är inte fallet överallt,
    och då var jag väldigt försiktig.

  275. Tommys bilder gör att vi sitter här
    och i ökad grad reflekterar...

  276. Ni kan diskutera efteråt
    och ha en bild att utgå ifrån.

  277. Det där kan vara lite smart.

  278. Vill ni ha bra informationshantering-

  279. -så gå in och titta på Youtube
    på Hans Rosling, folkhälsoprofessorn.

  280. Han går genom rutan.

  281. Man undrar hur den skinntorra gubben
    kan ha ett sånt otroligt genomslag.

  282. Är det att han är så rolig? Är det
    för att hans budskap är fantastiskt?

  283. Nej. Vad är det då?
    Han är ju översmart.

  284. Ska han beskriva
    hur många som har fått vaccin-

  285. -så tar han fram äpplen
    och klyver dem och alla säger: "Aha!"

  286. Eller så tar han fram sin sko eller
    några legobitar och vi säger: "Jaha!"

  287. Det är en garanterad succé
    att han klär sina ord-

  288. -och att han har en bra humor och
    klär det i nånting man kan titta på.

  289. Ska ni lyckas i informationshantering
    gentemot barn...

  290. Ni behöver inte börja släpa fram
    äpplen, men ni fattar grejen.

  291. Man kan utgå från bilden och tänka:

  292. Relationen mellan vuxen och barn
    är en mycket stor framgångsfaktor.

  293. Då bör vi förbättra den relationen.

  294. Då kan man tänka sig en relationsbank
    med insättningar och uttag.

  295. Ska man generera vinst så bör man
    göra mer insättningar än uttag.

  296. Vad är då en insättning i banken?
    Att man står där som vuxen...

  297. Att man står där varje dag. Man
    försöker vara rättvis och förklara.

  298. Man försöker lösa konflikter,
    är nyfiken och intresserad.

  299. Det är insättningar. Man ger positiv
    feedback. Det är insättningar.

  300. Vad är då uttag? Varje gång vi kräver
    att nån ska göra en uppgift-

  301. -ändra på sitt beteende eller göra
    saker så som vi vill att de ska göra.

  302. Det går nästan inte
    att göra stora uttag på banken-

  303. -om man inte har gjort insättningar.

  304. Här har ni en chans att göra uttag-

  305. -eftersom ni träffar barn redan på
    morgonen, ni träffar dem under dagen-

  306. -och ni träffar dem när skolan är
    slut. Ni kan göra stora insättningar.

  307. Framför allt kan ni ta med er
    den kunskapen till andra pedagoger.

  308. Många av er jobbar som resurser.

  309. Det vore inte konstigt
    om ni tog över undervisningen-

  310. -och lät klassläraren
    göra insättningar på relationsbanken.

  311. Kanske att man måste spela lite
    pingis eller gå ut och spela bandy-

  312. -eller sparka fotboll eller nåt sånt.

  313. Då finns det säkert nån som säger:
    "Nu är hon ute och spelar fotboll."

  314. Det är ju den smartaste strategin
    för att kunna göra insättningar.

  315. Vi måste bli bättre på att hitta
    bra sätt att förmedla information-

  316. -för vi lever i en tid, och jag
    vill ha med er i den tanken...

  317. Ska man höja resultatet i skolan-

  318. -så handlar det inte
    om mer av det som inte fungerar.

  319. Här handlar det om att vara smart.

  320. Att slopa möjligheten till relationer
    och prioritera undervisningstid-

  321. -är fel sätt att höja resultatet.

  322. Det kanske är iskallt, pedagogiskt
    jättesmart att spela lite pingis-

  323. -och prata lite hästar, och sedan
    höja undervisningsresultatet.

  324. Vi vill göra skolan mer akademiserad-

  325. -och det tror jag inte
    höjer inlärningsresultatet.

  326. Det räcker inte med en bra relation.

  327. Man ställer upp och gör insättningar,
    men det räcker inte.

  328. Man måste ha en bra strategi också
    och ni får inga strategier av mig-

  329. -men ni kan få tankar kring saken.

  330. Varje barn behöver en unik strategi-

  331. -och ni som följer barn i olika
    verksamheter kan vara bärare av den.

  332. Har man en bra relation från start
    och vet hur man ska agera...

  333. Ta med er strategin och se till
    att andra får ta del av den-

  334. -för då byter man ju strategier.

  335. Om länken går sönder mellan barn
    och vuxen måste den vuxne laga den.

  336. Jag jobbar i ett stort projekt nu
    och i tisdags sa en lärare:

  337. "Vår länk bröts i eftermiddags."

  338. "Jaha. Gjorde du för stort uttag?"

  339. "Ja, jag ställde ett för högt krav,
    så länken bara sprack."

  340. "Så jag ringde hem och sa det."
    De har ju de här termerna.

  341. "Jag sa att vi fick ett länkbrott."
    - "Jaha", sa de hemma. "Oj, då."

  342. "Då får vi ta hänsyn till det."

  343. "Men i morgon lovar jag som pedagog
    att vi ska laga länken."

  344. Man hittar ett språk,
    och det är en framgångsfaktor.

  345. Vi delar bilder och språk.

  346. Då hoppas jag att vi är överens om
    att vi lever i en ny tid.

  347. Vi lever i en tid då informations-
    trycket är högre än någonsin.

  348. Och det räcker inte att rapa upp
    information för att få bra betyg-

  349. -utan man ska bearbeta informationen
    och den ska sättas i ett sammanhang.

  350. Vi kräver av barn att de ska ta emot
    stora mängder information-

  351. -som ska tillbaka i ny förpackning.

  352. Möter vi unika barn,
    som inte följer standard-

  353. -så måste vi göra på ett annat sätt.

  354. Det är det som är en bra pedagog. Man
    ändrar sitt sätt att vara och göra-

  355. -utifrån de barn man möter.
    Olika barn kräver olika sätt.

  356. Möter man alla barn på samma sätt
    blir det ingen succé.

  357. Nu ska vi göra det här i dag.
    Vi har kort tid på oss.

  358. Det är "mission impossible"
    men vi försöker.

  359. Vi ska gå ifrån teoretisk förståelse
    - hur hjärnan processar information.

  360. Man har nytta av det pedagogiskt.

  361. Sen ska vi se vilka konsekvenser det
    får för barn i skola och på fritids.

  362. Sen ska vi hitta några smarta
    strategier som dock måste anpassas-

  363. -men vi ska hitta generella
    strategier. Det är ett tungt arbete.

  364. Jag gillar Tommys bild.
    Vi drar, men det är tungt.

  365. Ni som tänkte luta er tillbaka och
    slappna av kan omedelbart glömma det.

  366. Vi ska se på funktioner och förmågor-

  367. -och den inverkan de har
    på inlärning och samspel-

  368. -och på vad vi kan göra vad gäller
    anpassningar och utvecklingsinsatser.

  369. Jag vill vara offensiv och säga:

  370. Du som sitter här som fritidspedagog,
    fritidsledare eller rektor...

  371. Alla vi i förskola, skola och fritids
    jobbar med informationshantering.

  372. Vi ger information, får information
    eller hjälper till att bearbeta den.

  373. Ni må ha en annan yrkestitel, men är
    professionella informationshanterare.

  374. Som rektor är man informations-
    hanteringschef. Det är en bra titel.

  375. För att bli bättre på sitt jobb,
    för vi möts av tuffa utmaningar-

  376. -krävs bättre informationshantering.

  377. Jag lovar att efter de här timmarna
    är ni bättre på era jobb. Kaxigt, va?

  378. Ett: Ni kommer att få bekräftelse.

  379. Då gör ni det ni gör bra oftare.

  380. Två: Ni kommer att göra det ni gör
    bra med bättre kvalitet.

  381. Tre: Nåt nytt får ni vara med om här.

  382. Det har inte med mig att göra,
    utan med dig som sitter här.

  383. För det behövs förklaringsmodeller.

  384. Ska vi gå in och se hur hjärnan
    processar information i detalj-

  385. -är vi nere på signalsubstanser-

  386. -myelinskidor och nervtrådar-

  387. -och det kan vara väldigt intressant-

  388. -men i pedagogiskt hänseende är det
    inte särskilt effektiv information.

  389. När nåt är svårt
    behöver man förklaringsmodeller-

  390. -som någorlunda
    överensstämmer med verkligheten.

  391. Det ska vi titta på.

  392. Ni som tänkte slappna av kan glömma
    det, för nu ska ni jobba med hjärnan.

  393. Det är inget IQ-test...

  394. ...men vi ska kolla
    vilken kvalitet ni har på hjärnan.

  395. Daniel Kahneman
    fick Nobelpriset 2002.

  396. Han fick Nobelpriset i ekonomi
    och har definierat två olika system.

  397. Fler har kommit fram till samma sak.

  398. Han ber om ursäkt för att han
    har töntiga namn, System 1 och 2.

  399. Det är kanske
    inga roliga benämningar.

  400. Han har en schematisk modell.

  401. Man kan inte gå in i hjärnan
    och hitta System 1 och System 2-

  402. -men i en modell
    fungerar det utmärkt.

  403. Det mesta av det vi gör i våra liv,
    överhuvudtaget, gör vi med autopilot.

  404. Vi tar på oss kläder,
    sköter vår hygien, äter vår frukost-

  405. -packar våra grejer, tar oss
    till jobbet... Det går med automatik.

  406. I socialt samspel har vi en autopilot
    som talar om hur vi kan göra.

  407. Det är fantastiskt bra och
    energisnålt. Man behöver inte tänka.

  408. Det går med automatik, man har låg
    energiförbrukning och det går snabbt.

  409. Vi ska göra ett litet test.

  410. Bli inte nervösa, och framför allt:
    Tänk inte. Reagera med automatik.

  411. Risken är att ni börjar tänka,
    men det är ingen luring.

  412. Klockan är 15.30. Vi har slutat här.
    Kenth plockar ihop sin dator.

  413. Då kommer du fram och vill ställa
    en fråga. Då gör Kenth så här.

  414. -Vad tänker du då?
    -Du är stressad.

  415. "Kenth vill inte prata med mig nu."

  416. Du jobbar med System 1. Klockrent.

  417. Klockan är 13.59...

  418. Du vet vad som händer klockan 14?

  419. Kenth gör så här. Vad tänker du då?
    "Nu är det dags för kaffe."

  420. Samma information
    vid två olika tidpunkter-

  421. -betyder olika saker.

  422. klockan 15.30 tänkte du inte:
    "Nu är det dags för kaffe."

  423. Ni skrattar, och det ska ni göra,
    för det blir så tydligt.

  424. Utan automatik kan det låta så här:

  425. Kenth plockar ihop sina grejer
    och nån vill ställa en fråga.

  426. Då visar Kenth sin nya klocka.

  427. Det är ju inte fel.

  428. Det skulle kunna vara så.

  429. Men när 90 procent...
    Här är det ännu fler, förstås.

  430. Man tolkar information på ett visst
    sätt, men det måste inte vara så.

  431. Det gör man med System 1.

  432. Ju mer man jobbar med System 1, desto
    mer energi frigör man till System 2.

  433. Ska man lära sig nåt nytt?

  434. Jobba med nåt man inte gjort förut?

  435. När man måste aktivera sig,
    medvetet processa information...

  436. Då jobbar man med System 2.

  437. Är inte det ett smart system, då?
    Jo, men det är långsammare.

  438. Det tar längre tid. Kostar mycket mer
    energi. Det är inte lika uthålligt.

  439. Man kan jobba med System 2, men inte
    under en hel arbets- eller skoldag.

  440. Då får man "soppatorsk".

  441. I går körde jag bilen
    från Kungälv till Malmö, 30 mil.

  442. Jag har ingen aning om
    hur jag passerade Falkenberg.

  443. Jag vet inte om jag har passerat
    Varberg. Små, obetydliga samhällen...

  444. Vem har kört bilen?

  445. Det har ju System 1 gjort.

  446. Jag hade en föreläsning i går.

  447. Då kunde jag komma fram
    med energi att göra en föreläsning.

  448. Hur var det
    när man skulle lära sig köra bil?

  449. Man hade 20-25 minuters körtid.

  450. Och så satt man där... "Gasa, bromsa,
    frikoppla... Här kommer det trafik!"

  451. Vem kör bilen då? Det gör System 2.

  452. Det kan funka. Ja, då.
    Men det tar längre tid.

  453. Det går åt energi
    och är inte uthålligt.

  454. Hade jag kört med System 2, hade jag
    inte kunnat hålla en föreläsning.

  455. Analysera nu inte er egen bilkörning
    utan börja tänk.

  456. Möter ni barn i vardagen-

  457. -som måste använda System 2 för att
    få på sig kläderna och äta frukost-

  458. -och ha med sig rätt grejer och kunna
    gå till bussen och åka till skolan-

  459. -och komma in till skolan
    och vara med på en rastaktivitet...

  460. ...komma in till ett klassrum, ta
    emot information och behandla den...

  461. Inlärning, socialt samspel,
    kommunikation...

  462. Använder man System 2 till det
    under lång tid så får man en kollaps.

  463. Det är ett av svaren till
    att vissa barn har en ojämn kurva.

  464. Ibland funkar det, men inte över tid.

  465. Behöver man inte använda System 2
    kan man vara hur begåvad som helst-

  466. -men jobbar man med System 2 hela
    tiden så funkar det inte över tid.

  467. Nu ska vi göra pedagogik av modellen.

  468. Men först ska vi göra ett IQ-test.

  469. Då har vi en skala på IQ-testet...

  470. ...så om ni inte klarar det så får ni
    inte gå vidare till högre utbildning.

  471. Det är 12,7 % som inte går vidare,
    fast vi är måna om inkludering.

  472. 12,7 kommer inte att få gå vidare.

  473. Ni fattade parallellen?
    Det var bara en parallell.

  474. Då jobbar vi.

  475. -Då försöker vi med dig. 9x9?
    -81.

  476. -Jobbar du med System 1 eller 2?
    -1.

  477. Med System 2 hade du tänkt så här:

  478. "9x10 är 90. Då måste 9x9
    vara 90-9 och 90-9 är 81."

  479. Samma resultat. Långsammare,
    kostar mycket mer energi. Eller hur?

  480. Ju mer man kan göra med System 1,
    desto mer har man över till System 2.

  481. Om du rent intuitivt tittar på bilden
    - vad tänker du då?

  482. -Hon är arg.
    -Hon är jättearg.

  483. Det gör du med System 1.
    Visst är det fantastiskt?

  484. Då tittar vi på nästa bild.

  485. Räkna inte ut det här talet.

  486. Jag vet att vissa inte kan låta bli,
    men räkna inte ut det här talet. Än.

  487. Man kan ju tänka att det här talet,
    17x24, måste vara system 2.

  488. Ja, fast inte enbart.
    Först börjar System 1 jobba.

  489. "Oj, här är det multiplikation.
    Svaret kan inte bli 18."

  490. "Det kan inte bli 18 000 426."

  491. Ska man lösa det här kan man använda
    System 2, mobilen eller uppställning.

  492. System 1 gör massvis med saker innan
    det är dags att koppla på System 2.

  493. Okej, räkna ut det.

  494. Dessutom ska ni räkna ut det när det
    kommer annan information hela tiden.

  495. En föreläsare som pratar hela tiden.
    Det finns många sätt att räkna.

  496. Man kan ta 10x24 som blir 240.

  497. Sen tar man 10x24 till så det blir
    480 och minskar med 3x24. Vad är det?

  498. Nån som har svaret? 408.
    Hur kändes det?

  499. Jag vet att här satt
    ett helt gäng trötta människor-

  500. -som tänkte så här...
    Jag är lite "mentalist".

  501. "Det där kan de andra få räkna ut."

  502. "Jag har gått på utbildning i två
    dagar och vill inte lösa fåniga tal."

  503. För när System 2 inte är på humör
    så rationaliserar System 2 bort.

  504. "Det här är inte viktigt."
    Dra parallellen till skolan.

  505. När vi kommer med svåra saker till
    trötta elever reagerar de som ni.

  506. "Det där orkar jag inte tänka på."

  507. Ni som löste talet...
    Det hände vissa saker hos er.

  508. Er puls slog sju slag snabbare i
    genomsnitt. Ni fick högre blodtryck.

  509. Hade man kunnat läsa muskelspänningen
    hade den varit ökad.

  510. Hade man mätt pupillen,
    hade den varit kraftigt förstorad.

  511. Och sist, men inte minst...
    Ni förbrukade lite extra glukos.

  512. Hjärnan förbrukar mer glukos
    när den är väldigt aktiv-

  513. -så ni får gärna
    ta en karamell extra i pausen.

  514. Vad är de pedagogiska konsekvenserna?

  515. Den enklaste slutledningen är att
    barn som jobbar hårt med System 2-

  516. -behöver äta mer och oftare.

  517. Ska man höja inlärningsnettot-

  518. -skulle den smartaste strategin
    kanske vara en klase bananer.

  519. Tyvärr är det många av dessa barn
    som inte äter så många rätter.

  520. De äter inte frukost
    och får inte i sig nån mat.

  521. Nu fick ni lite att tänka på.

  522. Vi gör pedagogik av det här. Vi tar
    steget till en pedagogisk modell-

  523. -för att vi lättare
    ska kunna göra pedagogik av det här.

  524. Det är bra att ha det förankrat och
    koppla på en mer pedagogisk modell.

  525. Den har sitt ursprung på BUP, där vi
    behövde en modell för att förklara.

  526. Vår läkare initierade modellen
    som jag har gjort mer pedagogisk.

  527. Den finns beskriven i boken.

  528. "Sekreteraren" och "bibliotekarien"
    är Kahnemans System 1.

  529. "Chefen" är Kahnemans System 2.

  530. Motorik och perception är viktiga,
    men passar inte in i modellen.

  531. Jag har lagt dem för sig.

  532. Det vi ska göra är att vi
    ska titta på de olika systemen-

  533. -dra de pedagogiska konsekvenserna
    och titta på pedagogiska strategier.

  534. Känns det begripligt? Bra.

  535. För då gör vi det.

  536. Den första instansen i den förenklade
    modellen kallar vi sekreteraren.

  537. Kahnemans System 1. Den ska jobba
    med automatik - snabbt, intuitivt.

  538. Det kostar lite kraft och energi.

  539. Tänk gärna så här nu:

  540. Vad får det för konsekvenser om ett
    barn inte har en standardsekreterare?

  541. Om sekreteraren inte gör det här
    med automatik, vad händer då?

  542. Sekreterarens, eller hjärnans,
    allra bästa vän...

  543. Modern forskning visar kristallklart
    att hjärnans viktigast funktion-

  544. -är att bortse från
    ovidkommande information.

  545. "Den informationen är inte relevant,
    så den kan jag slänga."

  546. Jag hjälper er lite i början. Vad
    händer med den som inte har förmågan-

  547. -att kasta oviktig information? Vad
    får det för pedagogiska konsekvenser?

  548. Vi tar det lite övergripande, men jag
    tror att ni är med mig i tankarna.

  549. Sekreteraren ser till att man är
    uppmärksam, och här tänkte ni inte:

  550. "Jag måste lägga mig på en tvåa
    så att jag är lagom uppmärksam."

  551. "Jag kan inte vara lika uppmärksam
    som föreläsaren, det vore tokigt."

  552. Ni tänkte inte, ni bara la er på
    en tvåa. Jag ser att ingen sover än.

  553. Om man inte har det, vad händer då?

  554. Och så kommer denna... Jag kan många
    uttryck som är obegripliga-

  555. -och det fanns en tid då jag använde
    dem som ett mått på min kompetens.

  556. Men nu har jag jobbat så länge-

  557. -att jag försöker använda begripliga
    begrepp som ett mått på kompetens.

  558. Organisation och planering
    kallar vissa "exekutiva funktioner".

  559. Det finns två ADHD-gurus från USA,
    Barkley och Brown-

  560. -som är framstående i forskningen,
    som definierar dessa på olika sätt.

  561. Om nån säger att barnet har det svårt
    med sina exekutiva funktioner-

  562. -så fråga
    vad man lägger in i begreppet.

  563. Det här lägger jag in i begreppet.
    Översätt det till skola och fritids.

  564. Man ska lösa en uppgift. För att göra
    det måste man ha en inre plan.

  565. Det räcker inte med en plan, man
    måste ha förmåga att starta upp den.

  566. Brukar ni hjälpa barn med
    att skapa och starta upp planer?

  567. När man har startat upp planen
    måste man ha fokus kvar i uppgiften.

  568. Och uppgiften ska bli klar-

  569. -och det med bra kvalitet.

  570. Om nåt hakar upp sig måste jag kasta
    in en reservplan och lösa uppgiften.

  571. Och så kommer den sista, som har
    tagit mig tid och som är viktig.

  572. Man måste ofta hjälpa barn med den.

  573. När den är klar bör jag ha förmågan-

  574. -att identifiera mina succéfaktorer.

  575. "Det gick bra för att jag gjorde
    så här." Då kan jag upprepa succé.

  576. Och jag bör kunna identifiera mina
    misslyckande faktorer.

  577. "Det där ska jag akta mig för.
    Det ska jag inte göra igen."

  578. Då kan jag lösa uppgiften nästa gång
    utan att upprepa misstagen.

  579. En del barn har inte den förmågan.

  580. Identifiera succéfaktorerna
    och misslyckandefaktorerna.

  581. Då har vi fått en bra förklaring
    till vad exekutiva funktioner är.

  582. Om ett barn har svårt med exekutiva
    funktioner, har man lätt i skolan då?

  583. Man kan ha hög IQ, men utan
    sekreterare är inlärningsnettot lågt.

  584. Jag vet att er uppgift som "fogar"-

  585. -många gånger får vara
    att hjälpa till att skapa planer.

  586. Att hålla kvar fokus och föreslå
    reservplaner är ert jobb.

  587. Det måste vi höja, tycker jag.
    Det har ni förstått.

  588. En del barn har för låg vakenhetsgrad
    och det kan drabba er just nu.

  589. Man tappar i vakenhetsgrad.

  590. Det som händer hos er välartade-

  591. -är att ni hittar på tricks.

  592. Nån börjar peta i nagelbandet, nån
    tuggar frenetiskt på ett tuggummi.

  593. Nån drar sig i örsnibben, nån ritar
    gubbar eller rycker i ett näshår-

  594. -för att höja vakenhetsgraden.

  595. Det är socialt accepterat, men hur
    gör barn som tappar i vakenhetsgrad?

  596. Det är två varianter, hos er också.

  597. Den ena är att man ser glad ut,
    men hjärnan är på flykt.

  598. Hjärnan är nån helt annanstans. Men
    hjärnan vill inte tappa information.

  599. Vanligare är att barn, och vuxna-

  600. -fast inte på samma sätt, höjer sin
    vakenhetsgrad genom överaktivitet.

  601. De reser sig, vandrar omkring, puttar
    på en kamrat och vässar pennan.

  602. De justerar persienner och springer
    på toa. Har de urinvägsinfektion?

  603. Det är ett sätt att höja vakenhets-
    graden hos nån som tappar i vakenhet.

  604. Ett sånt barn kan man inte
    tjata upp vakenhetsgraden på.

  605. Använd rörelse
    som en del av inlärningen.

  606. Skicka iväg dem att hämta saker.
    Den gamla klassikern, med ett leende:

  607. "Ta ett varv runt skolgården."

  608. Ha en intressantare undervisning,
    det är också ett bra knep.

  609. Humor. Ett skratt gör
    att vakenhetsgraden ökar, förstås.

  610. Har man riktigt stora svårigheter
    kanske man har ADHD-

  611. -och har man ADHD brukar den vanliga
    medicinen vara metylfenidat.

  612. Det kan heta olika saker,
    men det höjer vakenhetsgraden.

  613. Om man visar en låg vakenhetsgrad-

  614. -så ser man att den höjer vakenheten.

  615. Om nån är överaktiv... En lärare sa:

  616. "Kalle behöver inte metylfenidater,
    han behöver ha valium."

  617. Men med medicin som höjer vakenheten-

  618. -behöver man inte använda
    överaktiviteten som självreglering.

  619. Det är en pedagogisk förklaring
    till varför man medicinerar mot ADHD.

  620. Den är inte hundraprocentig,
    men den håller för oss pedagoger.

  621. Sen reglerar sekreteraren en massa
    andra saker som impulser och känslor.

  622. Den reglerar att man blir trött
    på kvällen och vaknar utvilad.

  623. Den reglerar urin och avföring,
    så att man går på toa.

  624. Många barn går inte på toa
    i skolan och på fritids-

  625. -och då kan man få ont i magen.

  626. Startenergin har vi pratat om.
    Arbetsminnet.

  627. Det är nåt som är helt avgörande
    i skolans värld.

  628. Man får många muntliga instruktioner.

  629. "Slå upp SO-boken på sidan 127,
    ta fram övningsboken och skriv."

  630. Så här låter det. Före pausen ska ni
    få öva hur det känns att vara barn.

  631. Jag levererade verbal information
    och ni fattade direkt. - Du också.

  632. Ni fattade. Visst känns det bra?
    - Men ni fattade ju inte.

  633. Här måste jag upprepa informationen.
    Ta fram SO-boken och övningsboken...

  634. Då har 75 % av församlingen fattat.

  635. Då har vi 25 % som inte har fattat.

  636. Men jag är en god pedagog.
    Det låter lite vassare och kortare.

  637. Ta fram den gula övningsboken!

  638. Då har 90 % fattat,
    och 10 %, du och några till...

  639. Då är man inte rolig.

  640. Vi lever i ett informations-
    konkurrensutsatt samhälle.

  641. Hur kändes det att höra samma sak
    fyra gånger? "Åh, så jobbigt!"

  642. Hur kändes det för er att höra samma
    sak om och om igen utan att fatta?

  643. De tio procenten kommer inte på nästa
    lektion. Det tycker att jag är dum.

  644. Varför ska vi pedagoger
    använda den verbala kanalen bara?

  645. Hur svårt vore det att visualisera
    det på en tavla eller en surfplatta?

  646. Då hade man sluppit
    all den här verbala informationen.

  647. Då hade man behövt säga det en gång.

  648. Det är då man får pedagoger, om man
    åker bil hem, som kan ha på radion.

  649. Det orkar man inte om man ska upprepa
    all information fyra gånger.

  650. Matti Bergström är 93 år
    och bloggar fortfarande-

  651. -så det finns hopp.

  652. Han forskade redan innan
    den digitala revolutionen-

  653. -på att om hjärnan får för lite
    information så stänger den av.

  654. Det är också så att om hjärnan får
    för mycket information på kort tid-

  655. -så kommer den att stänga av.

  656. Det kan vara så att nån sitter här
    i den andra röda punkten nu.

  657. Det har konsekvenser
    om barn får för högt tryck på sig-

  658. -och får
    det här informationsvacuumet.

  659. Då kan man inte längre ta emot.
    Det är som ett överhettningsskydd.

  660. I bästa fall
    kanske man flyr i hjärnan.

  661. Man vill se samma film när man
    kommer hem eller samma datorprogram.

  662. Ensidiga sysselsättningar
    som Rubiks kub lättar på trycket.

  663. I sämsta fall sticker man till
    ett ställe med informationsvacuum.

  664. Kanske ett gäng nere på torget.

  665. Matti Bergström har skrivit en bok
    som har många år på nacken:

  666. "Barnet - Den sista slaven".
    Den vill jag rekommendera.

  667. Vad får det för konsekvenser
    om sekreteraren inte fungerar?

  668. Det blir ju jättesvårt om man inte
    har samma uthållighet och fokus-

  669. -eller visar
    för hög eller låg aktivitetsgrad.

  670. För att inte prata om det här
    med organisation och planering.

  671. Det är ju hela skolans uppgift,
    kan man säga-

  672. -och kan man inte bortse från
    ovidkommande intryck, blir det svårt.

  673. Rent generellt kan vi göra mycket.

  674. Ibland pratar vi om att ha bättre
    struktur och var sak på sin plats.

  675. Det kanske är lite väl generellt.

  676. När jag pratade om organisation och
    planering var det många som nickade-

  677. -för ni hjälper ju till med planer,
    startenergi och fokus och allt det.

  678. Att beskriva vad som händer i veckan
    eller under dagen är vi bra på.

  679. Men vad som händer under arbetspasset
    är vi sämre på.

  680. Man behöver ha ett tydligt slut.
    "Hur länge ska vi hålla på?"

  681. Det är som att sätta nån i en bassäng
    och säga: "Simma är bra. Simma på."

  682. "Hur länge ska jag simma?"
    - "Simma så långt du hinner."

  683. Där nånstans tappar man motivationen-

  684. -men säger nån att "ni ska simma
    sex längder och sen ska vi fika"...

  685. Då går det att göra.

  686. Det är en fördel om man har svar på
    "var", "med vem" och "hur länge".

  687. Det kallar jag sammanhangsmarkering.
    Det är ett låneord från socionomerna.

  688. Att inte prata, utan visualisera-

  689. -och använda barnens rörelsebehov i
    undervisningen är generella insatser.

  690. Bara som ett exempel.

  691. Nu kommer vi till bibliotekarien,
    och jag säger nåt man inte ska säga:

  692. Nu blir det svårt. Jättesvårt.

  693. Anledningen till det är
    att ni som sitter här, som fogskum-

  694. -eller fogmaterial,
    har så skickliga bibliotekarier.

  695. Ni använder den i socialt samspel
    med barn, kollegor och föräldrar.

  696. När ni listar ut en massa saker
    jobbar ni hårt med bibliotekarien.

  697. Fast det mesta gör ni automatiskt
    för ni har skickliga bibliotekarier.

  698. Har man ingen skicklig bibliotekarie
    funkar man inte professionellt.

  699. Men det finns en risk med det.
    Det kan vara svårt för oss-

  700. -att sätta oss in i barn som inte
    har en standardbibliotekarie.

  701. Har man ingen standardbibliotekarie
    så blir det svårt i skolan-

  702. -med socialt samspel, kommunikation
    och läroplanens mål, "the big five":

  703. Kommunikation, analys, metakognitiv
    förmåga, att hantera information-

  704. -och förstå olika begrepp.

  705. Mycket är bibliotekariens jobb.

  706. När man tittar på "the big five"
    så ligger mycket på bibliotekarien.

  707. Autismproblematik
    ligger på bibliotekarien-

  708. -med socialt samspel, kommunikation
    och föreställningsförmåga.

  709. Det är inte märkligt att det inte
    går bra. Kopplingen är kristallklar.

  710. Men vi kan inte bara konstatera
    att barnen har det tufft i skolan.

  711. Vi måste hjälpa till att utveckla
    förmågor. Det kan man alltid göra.

  712. Nu drar jag några exempel.
    Jag ger er visuellt stöd nu.

  713. Jag kommer att ge visuellt stöd
    genom att dra ett exempel.

  714. Ni får följa med mig in i min
    inre teater och så tittar vi på Lisa.

  715. Hon ska börja sjuan. Lisa är smart,
    men hon är ojämnt begåvad.

  716. Hon har bibliotekariesvårigheter, men
    på ett IQ-test har hon höga poäng.

  717. Lisa ska börja sjuan och lärarna
    tycker att relation är viktigt.

  718. De har lyssnat på Kenths föreläsning.

  719. Första dagen ska man göra nånting-

  720. -för att stärka gemenskapen
    och relationen mellan barn och vuxna.

  721. Då tänker man: "Vad ska vi göra då?"

  722. Det är nya elever,
    nya klasser och nya vuxna.

  723. Det finns inte
    så mycket pengar och resurser.

  724. En av lärarna kommer på
    en snilleblixt: En hemlig resa.

  725. Vad kan det vara? I Stenungssund
    har de varit hundra gånger.

  726. Vid Carlstens fästning har de varit.

  727. Det blir kanske en resa till Göteborg
    där man går en tipspromenad-

  728. -köper en glass, spelar brännboll
    och åker tåget hem.

  729. Och de flesta tycker att det är kul
    att få spekulera i vad som ska hända.

  730. Så tänker inte Lisa.

  731. Lisa ska åka på en resa. Hon känner
    varken kamrater eller reseledare.

  732. Hon vet inte vart man ska, när man
    kommer fram, om det finns toaletter.

  733. Får man nån mat? När kommer man hem?

  734. Hon sover inte bra på natten. Vilket
    beslut fattar hennes chef nästa dag?

  735. Hon åker inte med. Det är logiskt
    med tanke på beslutsunderlaget.

  736. Lisa skulle behöva ha koll på
    vart man åker-

  737. -och vad som ska ske.
    Hon behöver en annan förförståelse.

  738. Barn som har problem på
    bibliotekarienivå behöver ha scheman-

  739. -och vill veta vad som ska hända.
    Det handlar om föreställningsförmåga.

  740. Ett standardbarn räknar ut
    att "det måste vara så här".

  741. Lisa vill inte heller
    läsa skönlitterära böcker.

  742. Det ska man göra i sjuan.

  743. Böcker som...

  744. "Hästen hoppade över
    den mossbelupna stengärdesgården..."

  745. Det är inte Lisas grej.
    Hon vill läsa om djur på Tasmanien.

  746. Det kanske är avancerade texter.
    Hon vet allt om de djuren.

  747. "Mossbelupen"
    är ett utrotningshotat ord.

  748. Om man läser kursmålen för skolår 6,
    ni som har koll på det-

  749. -så står det i svenska att "eleverna
    ska kunna läsa mellan raderna."

  750. Det kom fram en pojke till mig,
    med Aspergers, men med koll på läget:

  751. "Då behöver man inte kunna mycket."

  752. Först fattade jag inte. "Mellan
    raderna står det ju ingenting."

  753. I styrdokumenten uttrycker man sig-

  754. -på ett metaforiskt sätt
    som kan skapa missuppfattningar.

  755. Har man en annan språkbakgrund
    och kommer till Sverige-

  756. -och ska "läsa mellan raderna"...

  757. Det är bibliotekariekunskap att sätta
    in såna uttryck i ett sammanhang.

  758. Det kan man lära sig fast man har
    Aspergers, men på ett mekaniskt sätt.

  759. Man måste lägga mer energi på det.
    Känner ni att ni har lite koll?

  760. Sen ska bibliotekarien sätta ihop
    detaljer till större sammanhang.

  761. Det gör bibliotekarien automatiskt,
    så som du gjorde förut.

  762. Jag packar ihop väskan, tittar på
    klockan och vi får ett resultat.

  763. Skolan är inte inriktad på detaljer.

  764. Skolministern undrade om man ska veta
    att Warszawa är Polens huvudstad.

  765. Efter diskussioner kom man fram till
    att det borde man kunna-

  766. -men är det viktigare att veta
    att Warszawa är Polens huvudstad-

  767. -än att veta att Ouagadougou
    är Burkina Fasos huvudstad?

  768. Det visste ni, va? Det kan ni kolla.

  769. Skolan i dag handlar inte om detalj.

  770. Den handlar om att
    i informationsflödet förstå helheten.

  771. Tänker man mer i detalj
    så blir det jättesvårt.

  772. Bilden handlar om kommunikation.

  773. Kommunicerar vi mycket verbalt är det
    stor risk för missuppfattningar.

  774. För om det är någon som läser saga-

  775. -som har koll på texten,
    bilderna, ord och begrepp...

  776. "Det var en gång en vacker prins med
    eldrött hår och smaragdgröna ögon..."

  777. Då får barnet upp en helt annan bild.

  778. Det är det kommunikation handlar om.

  779. Bra kommunikation
    handlar om att man ska se samma bild.

  780. Därför jobbar jag med visuellt stöd.

  781. Eller möjligtvis lista ut
    att "här har vi två olika bilder".

  782. Tommy är otroligt detaljfixerad-

  783. -och kan extremt mycket om historia.

  784. Här är det kaniner som har picknick-

  785. -men Tommy säger
    att det är en exakt beskrivning-

  786. -av de 50 olika detaljer som ingår
    i en picknick enligt Carl Barks.

  787. Vi är inte ens med på banan.

  788. Sen frågar jag dig, som skrattar
    lite: "Var är det nånstans?"

  789. Vi säger "i skogen"
    men det står en stor skylt.

  790. Den detaljen la du inte märke till.

  791. Vid Little Round Top stod det
    avgörande slaget i inbördeskriget-

  792. -1863, slaget om Gettysburg.

  793. Det handlar om två helt olika sätt
    att behandla information.

  794. Då kan man undra
    vad Tommy gör i sitt arbete.

  795. Tommy ville att jag skulle visa
    bilden med skruv, så det gör jag.

  796. Det är skruv
    som varit på galvanisering.

  797. De ska monteras ihop till växellådor-

  798. -och firman har skickat ut det på
    entreprenad utan att det blivit rätt.

  799. De hade inte träffat Tommy Hagman.

  800. Tommy sorterar 54 olika slags skruv i
    olika påsar och det blir aldrig fel.

  801. Han har 55 påsar och 54 slags skruv.

  802. Defekta skruvar hamnar i en påse.

  803. Ingen har lyckats sortera skruvarna
    rätt innan de träffade Tommy.

  804. "Han har till och med identifierat
    skruvar som vi inte visste fanns."

  805. Då säger Tommy,
    som är en klok man på många sätt:

  806. "Kenth, glöm inte att säga
    att jag har en ojämn begåvning."

  807. Man kan vara begåvad inom ett område.
    Standardmänniskor blir lätt lurade.

  808. "Du som är bra på matematik måste väl
    förstå denna kommunikativa signal?"

  809. Det här är en viktig pedagogisk bild.

  810. Jag sa att ni skulle gå härifrån
    som bättre, duktigare pedagoger.

  811. Fattar ni den här bilden så har ni
    tagit ett jättesteg rent pedagogiskt.

  812. Många har svårt att se med tanken,
    ett måste vid verbal information.

  813. Och det måste gå fort.

  814. Det man kan göra för att lyckas-

  815. -är att man kompletterar
    sitt verbala språk-

  816. -med att man använder visuellt stöd
    så att man kan se det med ögat.

  817. Visuellt stöd är inte bara bilder.
    Det kan vara digitalbilder, skisser-

  818. -det kan vara diagram
    eller att man har filmer.

  819. Det kan vara att man visar saker-

  820. -och det kan vara att man hänvisar
    till konkreta exempel.

  821. När jag tar med er in
    på min inre teater...

  822. Det är barnläkaren
    Lars H. Gustafssons begrepp...

  823. ...då ser ni det jag ser på filmen
    och då ger jag er visuellt stöd.

  824. Tror ni att barn känner sig
    reducerade om de får visuellt stöd?

  825. I så fall sitter det 180 stycken här
    som känner sig reducerade-

  826. -för ni får massivt visuellt stöd.

  827. Man kanske måste modifiera det
    efter ålder och utvecklingsnivå-

  828. -men man kan inte
    bara använda den verbala kanalen.

  829. Man måste förstärka den visuellt.

  830. Vi är ännu på bibliotekarienivå.
    Det finns en tjock social regelbok.

  831. Fast den är inte skriven.

  832. Skulle jag säga till någon av er:
    "Vilken snygg tröja du har..."

  833. ...så tycker du att det är trevligt.

  834. Om jag skulle säga samma ord, men jag
    gör nånting med mitt kroppsspråk...

  835. "Vilken fin tröja du har."

  836. Om du vill säga nåt men menar tvärtom
    ska du göra så här med ögonen.

  837. Jag frågade ett iranskt föräldrapar
    om det var samma i Iran. "Ja."

  838. Någon annan kanske kunde ha sagt:

  839. "Kenth tyckte att det var en fin
    tröja. Han har nån tics i ögonen."

  840. Prova inte, men om ni går till jobbet
    utan att heja på nån på hela dan...

  841. Ni kan pröva den andra varianten.
    Heja på alla ni möter, varje gång.

  842. Möter ni en person så säger ni "hej".
    Möter ni samma person hejar ni igen.

  843. Efter tre "hej" undrar människor
    vad det är frågan om.

  844. Om ni går på stan en lördag förmiddag
    om ni bor nära ett samhälle-

  845. -och så hejar ni på alla människor,
    hela tiden... "Hej!"

  846. Då blir man inlåst nånstans.

  847. Är ni ute i skogen och plockar svamp,
    och möter en människa på stigen...

  848. Där förväntas ni säga "hej" till
    en främling. Vilka konstiga regler!

  849. Om ni möter på en kollega på morgonen
    och sen på torget efter en halvtimme-

  850. -när ni ska posta brev och köpa fika,
    ska ni heja, eftersom vi bytt miljö.

  851. Den regelboken är ju så tjock.

  852. Tommy säger: "Om den boken hade
    funnits, hade jag behövt läsa den."

  853. Det gör bibliotekarien automatiskt.

  854. Då undrar man var övningsarenan finns
    för bibliotekarien.

  855. Var övar man föreställningsförmåga,
    kommunikation och socialt samspel?

  856. Var övar man sig på de kunskaperna?
    Det gör man ju i leken.

  857. Inte i konstruktionslek.

  858. Man kanske byter klossar och så,
    men det är inte där det frodas.

  859. Det frodas inte heller i regelleken,
    som är styrd och har konsekvenser.

  860. Det kanske inte är där heller.
    Det är i rolleken.

  861. Rolleken,
    som man kan leka i olika åldrar-

  862. -där det alltid finns plats för alla.
    Det finns mamma, pappa, barn, hund.

  863. Barn måste leka mer rollek.

  864. Barn ända upp till nio år-

  865. -tillbringar det mesta av sin tid
    i sin egen föreställningsvärld.

  866. Man byter roller.

  867. Plötsligt är man i en position
    och sen växlar man.

  868. Jag är monster och jagar dig. Sen får
    du jaga mig. Man byter perspektiv.

  869. Det är där man finslipar funktionerna
    som finns på bibliotekarienivå.

  870. De barn som behöver leka mest rollek
    får det oftast minst.

  871. Deras utvecklingsnivå skiljer sig-

  872. -och deras kamrater sticker vidare.

  873. Det är viktigt att vi, som barnens
    företrädare, försöker kompensera.

  874. Vi kan hjälpa till. Vi kan vara med.

  875. Se till att det finns redskap och
    möjligheter för föreställningslek.

  876. Jag räknar inte upp allt,
    men "the big five" finns i leken.

  877. En förtvivlad förskollärare sa:

  878. "Skolan säger
    att vi ska jobba med 'the big five'."

  879. "Det behöver du inte bekymra dig
    över. Det gör ni i leken."

  880. Det är där man övar kommunikation,
    analys och att hantera information.

  881. "Det gör ni hela tiden.
    Det är skolan som ligger efter er."

  882. Då kan man börja ha tankar som man
    delar med föräldrar på föräldramöten.

  883. Har barns tid för föreställningslek
    minskat? Vilka konsekvenser får det?

  884. Leker barn föreställningslek-

  885. -eller står nån annan för regin?

  886. På en aktivitet är det nån annan
    som har bestämt vad som ska hända.

  887. I ett spel är det nån annan
    som bestämt vad man ska göra.

  888. Ser man på en film är det nån annan
    som planterar in bilder.

  889. Den klassiska leken, där man växlar
    roller och leker över åldersgränser-

  890. -är en bristvara i dag.

  891. Jag vet flera förskolor
    som börjar skapa sig en rubrik-

  892. -en inriktning, en profil, som har
    med föreställningslek att göra.

  893. Då gäller det att omgivningen förstår
    att det är en arena för det här.

  894. Vad är det som sker på fritids nu?

  895. Det är ingen organiserad aktivitet.
    Vi skapar förutsättningar för rollek.

  896. "Nu leker barnen så bra,
    så hämta inte ditt barn nu."

  897. "Vi snackar kvalitetstid här nu."

  898. En del barn det har lite tufft
    i leken. Man har "på väg"-kunskap.

  899. En del barn vill leka exakt
    så som det är på filmen.

  900. Om man ska leka "Star Wars"
    så ska det vara som jag vill.

  901. "Jag vill vara Darth Vader."
    Kan man ha två Darth Vader?

  902. Vissa barn tycker att man kan det och
    andra att "så är det inte i filmen."

  903. Jag frågade Tommy: "Kan man i leken,
    tycker du, vara två Darth Vader?"

  904. Tommy, som är "Star Wars"-fan, sa:
    "Nej, så långt kan man inte gå."

  905. Då kommer den underbara frågan
    kanske från en förälder:

  906. "Vad har ni gjort på fritids i dag?
    Vad har ni för profil?"

  907. Vi pratar ju så mycket om lärandet.

  908. Jag är lite rädd för att fritids
    ska bli ytterligare skoltid.

  909. Det är min rädsla. Man ska skapa
    förutsättningar för aktiviteter-

  910. -som gynnar elevernas möjligheter
    att nå målen. Det kanske är där.

  911. Så vi inte tänker att fritids
    är en förlängning av skoldagen.

  912. Om man som pedagog säger:
    "I dag har barnen lekt hela dagen."

  913. Det är ett bra svar till en förälder
    som vet vad det handlar om.

  914. De som inte vet vad det handlar om
    ska ni möta på föräldramötet-

  915. -så att de förstår hur viktig leken
    är och kan prioritera den hemma.

  916. När man är trött själv och vill
    försvinna in i digitala miljöer-

  917. -det kanske är då
    man ska dra till skogen.

  918. Man kanske ska dra till skogen, som
    är en fantastisk arena för rollek.

  919. Vuxna kan vara med och inte stå bakom
    en trädstam och kolla på Facebook.

  920. Jag går inte in på detaljerna nu-

  921. -men konsekvenserna blir stora vad
    gäller socialt samspel, regelboken-

  922. -kommunikation, förmågan att se inre
    bilder som resultat av verbalt språk-

  923. -och förmågan att använda
    funktionerna för att nå målen.

  924. Det blir svårt om man har svårt att
    koppla ihop detaljer till sammanhang.

  925. Det får konsekvenser för samspelet
    med kamrater på fritid och i skolan.

  926. Vi kan jobba mer med förutsägbarhet.

  927. Reducera stress kraftigt,
    använda mycket visuellt stöd.

  928. Vi flyttar krav från att se
    med tanken till att se med ögat-

  929. -som är så viktigt.

  930. Vi behöver visualisera saker som val,
    så att man ser dem med ögat.

  931. Frågan "Vad vill du göra på fritids?"
    är kanske ingen succé.

  932. Man måste se valalternativen så att
    man inte väljer samma som kamraterna-

  933. -och vill vi ha reda på vad eleverna
    tycker och vill behövs visuellt stöd-

  934. -som jag ska visa exempel på.

  935. Nu kommer vi till chefen.

  936. Chefen är så otroligt viktig.

  937. Man önskar att skola och fritids
    var en arena som barn kunde gå till-

  938. -och känna sig kompetenta,
    för chefen vill känna sig kompetent.

  939. Chefen vill vara en succé. Det är
    ingen slump att vi valt våra yrken.

  940. Vi vill vara i en miljö
    som garanterar framgång.

  941. Många barn måste gå under många år i
    skolan, på fritids och på förskolan-

  942. -i miljöer som inte är succéarenor.

  943. Chefen är allergisk mot synliga
    misslyckanden i relation till andra.

  944. Jag ska dra ett vuxenexempel.

  945. Jag har en granne, Robin, som har
    många bra funktioner och gott humör.

  946. Han har egen bilverkstad, uttrycker
    sig bra verbalt och skriftligt.

  947. Han kan räkna med budget och fakturor
    och har många bra funktioner.

  948. Så kommer han hem och möter sin fru.

  949. "Kom till Friskis. Du har lagt ut."

  950. Robin dammar av sina idrottskläder-

  951. -och sätter sig i bilen mot Friskis
    med sin översmarta fru.

  952. Han undrar vad det är för aktivitet.

  953. Hans översmarta fru säger inte "dansa
    zumba". Hon säger bara "zumba".

  954. Robin tror
    att det är nån djungelgympa.

  955. De kommer till en lokal där
    45 deltagare har dansat zumba länge.

  956. Han hamnar längst fram och har en
    instruktör som gör saker spegelvänt-

  957. -men hon är mån om att det ska gå bra
    och hjälper honom med rörelserna.

  958. Robin har många bra funktioner-

  959. -men att röra sig till musik
    kanske inte ligger "top of the line".

  960. De andra tycker
    att detta var den roligaste gången.

  961. Efter avslutat pass är det flera som
    säger: "Du kommer väl nästa gång?"

  962. Kommer Robin att dyka upp nästa gång?
    Varför gör han inte det?

  963. Han riskerar ett synligt misslyckande
    i relation till andra.

  964. Vill vi höja inlärningsnettot i
    skolan och att barn ska lära sig mer-

  965. -måste deras chefer
    känna sig kompetenta.

  966. De måste gå till skolan och känna:

  967. "Jag är kompetent nog att klara av
    de flesta av de krav som ställs."

  968. Man behöver inte gå till zumba.
    Man kan ta en höjdhoppsmetafor.

  969. Om inte ribban ligger så att jag
    kan komma över, vill jag inte hoppa.

  970. Om ribban ligger lite för högt
    gör det ont och de andra skrattar.

  971. Jag glömmer kläderna, får ont i foten
    och tycker att tränaren är en idiot.

  972. Om jag måste hoppa 1,70 för att komma
    in på gymnasiet så skiter jag i det.

  973. Den pedagogiska konsekvensen är att-

  974. -som John Hattie har forskat kring...
    Vi måste ha nåbara mål.

  975. Vill vi få elever att hoppa
    så måste vi ha nåbara mål.

  976. Överambitiösa pedagoger kan tänka:
    "De hoppar högre om vi höjer ribban."

  977. Att höja ribban är ju inte svårt.

  978. Det höjer inte inlärningsnettot,
    om ni frågar mig som idrottslärare.

  979. Det är det säkraste sättet att få
    folk att tycka illa om höjdhopp.

  980. Är ni med på att det är en metafor?
    Jag gillar höjdhoppsmetaforer.

  981. Vad får chefsfunktionen för
    konsekvenser för skolan och fritids?

  982. Är ni med på System 1 och 2 nu?

  983. En del elever måste jobba med System
    2 där andra jobbar med System 1.

  984. De jobbar med chefen för uppgifter
    på sekreterar- och bibliotekarienivå.

  985. Det kostar mer kraft och energi.

  986. Jag känner en ung man, 17 år,
    med Aspergers. Han är så smart.

  987. När jag visade System 1 och 2 sa han:

  988. "Du vet ju att jag har A i matte."

  989. "Jag vet att du har A i matte.
    Det är starkt."

  990. "Vet du hur jag räknar ut 6x5?"
    - "Nej, vet du inte att det är 30?"

  991. "Nej, det är inte automatiskt
    för mig. Jag tar 6x10 delat i 2."

  992. Tim har gått i skolan så många år och
    har en närvaro på cirka 50 procent.

  993. Han är överbegåvad, men förbrukar
    energi där andra jobbar automatiskt.

  994. Då får han så kallad "soppatorsk".

  995. Det finns en artikel, 37, som ni kan
    kika på i boken, som handlar om Tim.

  996. Med soppatorsk
    får man stressreaktioner.

  997. Man kan lägga av, åla på golvet,
    inte gå dit, bli klassens clown...

  998. Man går inte till skolan.

  999. Det kommer en reaktion.
    Förr eller senare kommer en reaktion.

  1000. Ibland kommer den inte förrän hemma.
    Man kör på och brakar ihop hemma.

  1001. Ibland får vi varningstecken
    kring en elev, men så går det bra.

  1002. Det går bra. Vi ringer hem och säger:

  1003. "Det går fantastiskt bra för er
    dotter/son på vårt nya ställe."

  1004. Då säger föräldrarna:
    "Vad bra, för hemma är det krig."

  1005. Det blir reaktioner i skolan, för man
    kan inte köra med chefen för länge.

  1006. Vi måste reglera chefens energiåtgång
    vilket jag kommer till strax.

  1007. Får vi prata om det vi är bra på
    så blir vi ännu bättre.

  1008. Vi ska inte säga "Det här är du bra
    på, det här är du mindre bra på."

  1009. Vi kanske ska fokusera på det bra.

  1010. När man gör nåt bra i skolan-

  1011. -så vill vi pedagoger att man ska
    fortsätta så att man kommer i kapp.

  1012. Vi kanske skulle avbryta i succé?

  1013. Barnet som lärt sig cykla behöver
    inte cykla tills det kör i diket.

  1014. Vi omfamnar barnet och säger:
    "Vad skickligt! Nu tar vi en glass."

  1015. Vi kanske skulle bli bättre på
    att barn får avbryta när det går bra.

  1016. Då vill ju chefen upprepa succén.

  1017. Chefen vill inte upprepa
    misslyckanden, särskilt inte synliga.

  1018. Nu kommer det några visuella modeller
    som man kan läsa mer om i boken-

  1019. -som är ett sätt att försöka förklara
    det här med tankarna-

  1020. -kring hur chefen förbrukar energi.

  1021. Här har Tommy illustrerat en modell
    som vi kallar för "stressburken".

  1022. Vi har alla en inre burk
    som det finns olika mycket stress i.

  1023. Men om ett barn har en burk
    som är helt fylld av stress-

  1024. -krävs bara en liten frustration i
    vardagen, som att misslyckas med nåt-

  1025. -så exploderar hela burken.

  1026. Jag pratade med nån som har en elev-

  1027. -där de andra föräldrarna tycker
    att pojken borde gå nån annanstans.

  1028. Då kan man visa den här modellen
    för klasskamraternas föräldrar.

  1029. "Vi jobbar för att få ner trycket."

  1030. "Vi jobbar för att hitta strategier
    för vad vi gör då burken exploderar."

  1031. "Vi har en plan för hur vi ska
    reagera för att kartlägga burken."

  1032. Det blir lättare att förstå
    om man ser det med ögonen.

  1033. För kamraternas föräldrar är inte
    roliga om de inte fått information-

  1034. -och tågar till rektor och kräver
    att barnet ska gå nån annanstans.

  1035. Är ni med på metaforen kring burken?

  1036. Jag trodde att man vilade hjärnan
    bäst när man var själv-

  1037. -men relativt ny forskning visar
    att man vilar hjärnan bäst-

  1038. -i nära, kravlös relation till andra.

  1039. Om man kommer hem från skolan-

  1040. -och kan få gå till sitt rum
    och göra saker som man själv vill-

  1041. -medan mamma eller pappa är i köket.

  1042. Eller att man efter skolan,
    på fritids, får vara helt själv-

  1043. -men med personal i angränsande rum.
    Det tycker jag är intressant.

  1044. Om man har en tröttkörd chef
    som har jobbat på sekreterarnivå-

  1045. -så finns det stor vits
    med att göra en energiinventering.

  1046. Det finns en artikel om det. Man kan
    kartlägga vad som tar och ger energi.

  1047. Då tittar man på platser,
    personer och aktiviteter.

  1048. Det är inte samma för alla, och allt
    roligt ger inte energi och tvärtom.

  1049. För ett barn med bibliotekarie-
    svårigheter tar ett barnkalas energi.

  1050. Det här med energibalansen är så bra
    att ni kan använda den på er själva.

  1051. Det kostar kraft att jobba med barn.

  1052. Ni bör analysera era energipåfyllare
    och de är inte samma för alla.

  1053. Jag har jobbat
    med min chef i några dagar nu.

  1054. Jag behöver vara i skog och natur.
    Där fyller jag på energi.

  1055. Min fru går till Friskis och Svettis.

  1056. Om jag åker dit vill 40 föräldrar
    prata med mig om sina barn.

  1057. Det tar energi, förstås.

  1058. Jag ska nämna motorik och perception.
    Det är viktiga områden-

  1059. -som kommit i skymundan.

  1060. Det har kommit forskning kring
    att om barn rör sig mer i skolan-

  1061. -så ökar fokus och arbetsminne.

  1062. Inlärningsnettot ökar dramatiskt-

  1063. -om de får röra sig under skoldagen.

  1064. På "Vetenskapens värld" tittade man
    på äldre med olika aktiviteter-

  1065. -som promenader och bordtennis.
    Deras funktioner och förmågor höjdes.

  1066. Det har man klart för sig nu, och det
    finns projekt, som Bunkefloprojektet.

  1067. Man jobbar aktivt med pulshöjande
    träning och teoretiska pass.

  1068. De har 20 minuter pulshöjande träning
    och optimerar inlärningsnettot.

  1069. En kunskap som inte kommer fram bra-

  1070. -är att barn och ungdomar har...

  1071. Det finns en del som har ett annat
    sätt att process sinnesintryck.

  1072. Vi tror att vi ska reagera likadant.

  1073. Jag tänker på pojken
    som var så överkänslig för smak-

  1074. -och lukt och konsistens.

  1075. Han vägrade gå in i kemisalen
    där man gjort smör- eller myrsyra...

  1076. Det var nån syra som luktade illa.

  1077. Man vädrade för att bli av med lukten
    och så säger kemiläraren:

  1078. "Nu luktar det inte illa."

  1079. Då svarar pojken: "Hur vet han
    hur det luktar i min näsa?"

  1080. Barn som är överkänsliga i den yttre
    känseln går på anspänning i skolan-

  1081. -och tycker att det är obehagligt
    om nån gör så. En kram är bättre.

  1082. Det finns barn som har
    överkänsligheter när det gäller mat.

  1083. Använder man System 2
    så förbrukar man mer glykos.

  1084. Det handlar ofta om smak och lukt-

  1085. -men glöm inte konsistens.

  1086. Det känns konstigt. Då går det inte.
    De barnen är inte förhandlingsbara.

  1087. Vi säger inte:
    "Om du äter upp så får du efterrätt."

  1088. Det är inte det vi pratar om.
    Vi pratar om en annan dimension.

  1089. Vi pratar om barn
    som inte kan äta vissa matsorter.

  1090. I vårt team fick vi in en pojke
    som levde på knäckebröd med ketchup.

  1091. Han hade ingen näringsbrist.

  1092. Nästa pojke levde på kexchoklad.
    Han hade ingen näringsbrist.

  1093. Så kommer det in en elvaårig tjej som
    inte äter ris, pasta eller potatis.

  1094. Hon frossar i oliver och gravad lax.

  1095. Då har man ett annat sätt att
    processa smak, lukt och konsistens.

  1096. Eller hur? Jag kan säga, rakt av...

  1097. Jag utnämnde er till "fogpedagoger".

  1098. Inte fogliga pedagoger. Ni behöver
    bli barnens representanter.

  1099. De behöver mat så att blodsocker-
    halten matchar deras chefskrav.

  1100. Se till att de får mat.

  1101. Jag hade en föreläsning där
    en pedagog sa: "Du pratar om mig."

  1102. "Jag har själv gått på den här skolan
    i sju år och aldrig ätit här."

  1103. "Jag hade de här problemen."

  1104. "Hade jag fått ren pasta varje dag
    så hade jag ätit varje dag."

  1105. Vi har en fascistoid tanke kring mat
    och matuppfostran.

  1106. Ni som är föräldrar till såna här
    barn vet vad jag pratar om.

  1107. En mamma sa att två maträtter gällde
    - blodpudding och pannkaka.

  1108. "Vi varierar, men det är blodpudding
    och pannkakor hela sommarlovet."

  1109. Näringsbrist behöver vi inte
    vara så oroliga för.

  1110. Min äldste son har den här typen av
    matproblematik. Han är över 30 år.

  1111. Han sa: "Pappa, det har skett
    ett under." Hade han ätit gratäng?

  1112. "Jag stekte oxfilé och åt sås till."

  1113. "Jag hällde på lite rödvinssky."
    Så kan det gå om man övar hela livet.

  1114. Ha respekt för annorlunda sätt
    att processa sinnesintryck.

  1115. Motoriken är väldigt viktig.
    Man får bättre självkänsla.

  1116. Man kan vara med kamraterna på
    rasterna och på idrottslektionerna.

  1117. Man kan vara med på aktiviteter.

  1118. Det ställs krav i skolan
    som har med motorik att göra.

  1119. Öga/hand-koordination, finmotorik...

  1120. Vi har en konstig idé om att man ska
    redovisa sina kunskaper skriftligen-

  1121. -när vi vet att det för många elever
    är deras sämsta redovisningsredskap.

  1122. Läser man i Skolverkets allmänna råd
    så finns det flera paragrafer-

  1123. -om att läraren ska låta eleverna
    använda sin bästa redovisningskanal.

  1124. Om det skriftliga skiljer sig från
    det som finns här, bör man reagera.

  1125. Om man inte mäter själva skrivandet.

  1126. I läroplanen står det bara
    att man ska ha läslig handstil.

  1127. Det står inget om skrivstil.

  1128. Har man svårigheter med perception
    blir man känslig mot olika intryck.

  1129. Det kan vara ljud, ljus eller känsel.

  1130. Det blir svårt
    att avväga kraft och styrka.

  1131. Man blir stressad i röriga miljöer.

  1132. Utan tillräckligt med näring kan man
    inte hålla uppe vakenhetsgraden.

  1133. Man förbrukar mycket på chefsnivå.

  1134. Jag pratade med någon som med
    en enkel plus- och minuslista...

  1135. ...ihop med vårdnadshavare och elev
    tagit reda på vad som funkar.

  1136. De hade kryssat i matlistan.
    Vi kallar det gärna "specialkost".

  1137. Många är gluten-
    och laktosintoleranta...

  1138. ...och så har vi de överkänsliga
    mot smak, lukt och konsistens.

  1139. Man ska inte benämna det önskekost
    för man glider inte i en egen lyxfil.

  1140. Det är en överkänslighet att beakta-

  1141. -på samma sätt som man gör med andra
    överkänsligheter eller allergier.

  1142. Ibland krävs det ganska enkla saker.

  1143. Det kan vara så enkelt som att öva på
    att kasta och fånga bollar-

  1144. -så att man kan vara med
    på en rastaktivitet eller lek-

  1145. -eller på idrottslektionen.

  1146. Lite extra under glada former
    med lek och lust-

  1147. -kan vara skillnaden mellan att vara
    med eller inte i olika aktiviteter.

  1148. Vi ska de sista tio minuterna
    titta mer på pedagogiska strategier.

  1149. Vi ska kika ännu lite mer på det.

  1150. Ska vi ha koll och kunna göra
    bra saker behöver vi information.

  1151. Hur fungerar det i skolan?

  1152. Då blir ni "foglärare" viktiga-

  1153. -för ni träffar oftast eleverna
    i flera olika miljöer.

  1154. Ska man ha bra information
    måste man ha med sig elevens styrkor.

  1155. Vi kan inte fokusera på svårigheter.

  1156. Vi måste bygga på styrkorna.

  1157. Vi behöver ha information från
    vårdnadshavare och barnen själva.

  1158. Vi kan inte bara ställa öppna frågor
    som "Hur går det?"

  1159. Ibland kan vi få information
    från BUP eller habiliteringen.

  1160. Förklaringarna genererar en insats.

  1161. Skolinspektionen gör olika översyner-

  1162. -och problemet är att vi utgår
    från generella insatser.

  1163. "Om du inte fixar A, får du göra B."
    Det är inte säkert att det behövs.

  1164. Drar man den parallellen till vården
    så blir det väldigt tydligt.

  1165. Man går till vårdcentralen
    och säger att man har ont i magen.

  1166. Läkaren säger: "Okej, vi opererar."

  1167. "Nej, jag vill att du tar reda på
    varför jag har ont. Ställ frågor."

  1168. "Du måste ju ta reda på varför jag
    har ont i magen före någon insats"-

  1169. -"som operation, diet eller medicin."
    Det är en självklarhet inom vården.

  1170. Det är en självklarhet i skollagen
    att man ska göra så i skolan.

  1171. Är ni intresserade
    av en kartläggningsutbildning-

  1172. -så har jag en kollega
    som heter Nåkkve Balldin.

  1173. Vi har en sån utbildning 6-7 april.

  1174. Skicka ett mejl så får ni
    mer information om den utbildningen.

  1175. Här kommer ytterligare strategier.

  1176. Ni som kan er Ross Greene vet att han
    pratar om Plan A, Plan B och Plan C.

  1177. Plan A är när vi vuxna bestämmer.
    Plan B är att bestämma tillsammans.

  1178. Det är en bra och viktig del.
    Plan C är då barnet bestämmer.

  1179. Vi har en del som är underskattad
    och som vi inte använder så ofta-

  1180. -som föräldrar måste våga använda.

  1181. Det är när vi vuxna bestämmer ramen
    och barnen innanför den.

  1182. Någon vill hämta sitt barn på fritids
    och barnet vill visa vad man gjort.

  1183. Hämtningen drar ut på tiden.

  1184. Då är man på punkt 2
    - barnet bestämmer.

  1185. Men säger jag att "du får visa mig
    en grej, för sen ska vi hem"-

  1186. -har jag satt ramen, en grej,
    och sedan ska man i väg.

  1187. Personalen säger: "Så måste vi göra."

  1188. Vi måste begränsa barnet, annars blir
    hämtningsproceduren så långdragen.

  1189. Då har man kommit överens om en ram,
    och barnet får jobba inne i ramen.

  1190. Överlag, vad gäller barnuppfostran-

  1191. -så är fyran klart underskattad.

  1192. Vi bör vara tydliga i den yttre ramen
    och låta barnet bestämma innanför.

  1193. Nu får barn bestämma mycket. Jag tror
    att vi har missförstått nånting.

  1194. Att barn får bestämma var de vuxna
    ska sitta och färgen på strumporna...

  1195. Vad händer när man är chefstrött?

  1196. Man rusar inte hem efter jobbet, glad
    över att få välja premiepension.

  1197. Varje val kostar energi.

  1198. Barn ska få vara delaktiga, men de
    kanske inte behöver bestämma allt.

  1199. Vi kan vara tydligare. "Det här får
    du bestämma. Det här bestämmer jag."

  1200. Ni får några andra strategier.

  1201. I stället för att säga
    vad barn inte får göra-

  1202. -bör vi tala om vad de ska göra.

  1203. Jag tänker på två barn i
    förskoleklass som kavlar en trolldeg.

  1204. Lisa kavlar och Pelle gör annat.

  1205. När Lisa går på toa tar Pelle kaveln.

  1206. Så kommer Lisa tillbaka och säger:
    "Du har tagit min kavel!"

  1207. Där är det lätt att säga:
    "Lisa hade kaveln. Lämna över den."

  1208. Man kan lämna förslag på en strategi.
    "Fråga om du får låna kaveln sen."

  1209. I det här fallet frågar Pelle
    och Lisa ska bara kavla lite till.

  1210. Man ger en strategi i stället för
    att tala om vad man inte får göra.

  1211. Pausa leken, visualisera för barnen
    så att det blir tydligare.

  1212. En bra lek kan man inte ha konflikter
    i, för då är det ingen lek längre.

  1213. Lär barn att gå ur leken,
    lösa konflikten och gå tillbaka.

  1214. Två väldigt kompetenta femåringar
    ska leka barnavårdscentral.

  1215. Den lite yngre femåringen kommer till
    barnavårdscentralen med dockan Olle-

  1216. -och den lite äldre,
    lite mer socialt skickliga flickan-

  1217. -undersöker Olle. Den andra säger:
    "Då sätter jag på kaffe."

  1218. Nej, det går inte. Man kokar inte
    kaffe på barnavårdscentralen.

  1219. De går ur leken och den lite större
    flickan kommer på: "Vi gör så här."

  1220. Då kommer barnavårdscentralen
    hem till Olle i stället.

  1221. "Vem är det?"
    - "Det är från barnavårdscentralen."

  1222. "Jag sätter på kaffe."
    - "Det vore gott."

  1223. Gå ur leken, lös konflikten
    och lär barn de här redskapen.

  1224. Jag tar inte alla i detalj här...

  1225. Förförståelse har ni fått mycket här.

  1226. Vad kommer att ske i dag?
    Då sjunker stressnivån.

  1227. Bara det att ni vet
    att ni får tillgång till kopiorna...

  1228. Då sjunker stressnivån. Vi kan jobba
    mycket visuellt på olika sätt.

  1229. Ett klassiskt schema skapar för-
    förståelse kring det som ska hända.

  1230. Man kan göra det verbalt
    eller på andra visuella sätt också.

  1231. Och så kommer
    sammanhangsmarkeringen.

  1232. Det ska jag inte gå in på i detalj.

  1233. Varje möte med barn, när man startar
    upp på fritids, varje föräldrasamtal-

  1234. -och varje föräldramöte
    ska vara väl sammanhangsmarkerade.

  1235. Då kommer bilden att vi ska flytta
    den verbala informationen.

  1236. Vi ska inte sluta prata,
    men man ska kunna se den med ögat.

  1237. Informationshanterare är betjänta av
    att identifiera de tre riktningarna.

  1238. Vi ger information, får den och begär
    att elever ska bearbeta den.

  1239. Att ge information är vi bra på.

  1240. Vi talar om vad som kommer att hända
    i dag eller under arbetspasset.

  1241. Med små barn kan man jobba med bilder
    eller med fingrarna som checklista.

  1242. "På tummen ska vi göra det,
    på pekfingret det."

  1243. Då får man ett sammanhang och
    en visuell bild av vad som ska hända.

  1244. När man bearbetar information ska man
    inte säga: "Vad vill du göra i dag?"

  1245. Man kan ha olika aktiviteter,
    visualiserade med text eller bilder-

  1246. -som man varit intresserad av.

  1247. När man kommer chefstrött
    till fritids är det redan klart.

  1248. Varje val kommer alltid
    att kosta kraft och energi.

  1249. Ska man ha reda på vad barn tänker...

  1250. I stället för öppna frågor som
    "vad vill du?" och "vad säger du?"-

  1251. -kan man använda sig
    av olika påståenden.

  1252. "Detta vill jag göra på fritids." Och
    så har vi lagt in en massa förslag.

  1253. Och man får förstås ha egna förslag.

  1254. Då får man mer information än om man
    bara ställer frågan verbalt.

  1255. Plus- och minuslistor var vi inne på.

  1256. Man flyttar processer de flesta av
    oss har så att man ser dem med ögat.

  1257. Där kan vi få reda på information.

  1258. Det stödjer det här med perception,
    med annan smak, lukt och konsistens-

  1259. -och gör att vi får reda på vad
    som funkar vad gäller mat och dryck.

  1260. Nu skulle jag vilja påstå, i slutet
    av den här tvådagarsutbildningen-

  1261. -att vi behöver bli bättre på
    att gå upp i barnens utkikstorn.

  1262. Det ser inte lika ut som i vårt torn.

  1263. Vi kan yla om måluppfyllelse
    och gymnasieintag-

  1264. -men om vi inte vet hur det ser ut
    för dem kommer vi att misslyckas.

  1265. En 15-årig tjej tog kontakt med mig
    och ville hjälpa andra.

  1266. Jag sa att jag kunde intervjua henne
    och skriva en artikel, och hon skrev:

  1267. "Jag såg hur lärarnas munnar rörde
    sig, men jag hörde aldrig vad de sa."

  1268. Så såg det ut i hennes torn. Vi måste
    också gå upp i föräldrarnas torn.

  1269. Jag glömmer aldrig den mamma
    vars pojke fått diagnosen ADHD.

  1270. Jag skulle förmedla resultatet.

  1271. "Din pojke är känslig för intryck och
    ska inte gå till varuhus som Ikea."

  1272. Hon tittade på mig och sa:
    "Vi har sju barn."

  1273. "Sex har neuropsykiatriska diagnoser.
    Att åka till Ikea är inte aktuellt."

  1274. Okej...

  1275. Och de barn som inte går i skolan-

  1276. -hur ser det ut i deras utkikstorn?

  1277. Föräldrarna kör barnen
    fast de bor nära.

  1278. Barnet får feber och kräks
    på asfalten. Vad ska man göra då?

  1279. Ska man bära in ett febrigt,
    kräkande barn eller tänka på insats?

  1280. Vad är förklaringen?

  1281. Barn kan uppvisa fysiska besvär
    på grund av psykisk belastning.

  1282. Man får utslag och feber.
    Det händer saker i kroppen.

  1283. Här får ni några nyckelord:
    Förförståelse. Se med ögat.

  1284. Sammanhangsmarkering. Jaga
    förklaring. Strategier, mindre tjat.

  1285. Och så skulle jag ju bråka med er.

  1286. Ni kan inte gå härifrån med
    bara fika. Ni ska ta med er nåt.

  1287. Jag hoppas att du som sitter här
    känner att nånting...

  1288. "Jag har fått bekräftelse och kan
    göra det jag gör bättre och oftare."

  1289. Nåt nytt hoppas jag att ni har fått-

  1290. -så att vi får en förändring vad
    gäller mötet med barn och ungdomar.

  1291. Den viktigaste framgångsfaktorn
    är relationen mellan barn och vuxna.

  1292. Då handlar det om dig. Ni är inga
    tegelstenar - ni är fogarna.

  1293. Men fogarna är så viktiga,
    och ni kan göra skillnad.

  1294. Ni kan vara informationsbärare mellan
    olika verksamheter under dagen.

  1295. Och ni har en förmåga att göra större
    insättningar på relationsbanken.

  1296. Ibland ser ni strategier som inte
    andra gör, och då är vi tillbaka här:

  1297. Det är dags att vara barnens
    företrädare, och det är inte enkelt.

  1298. Men var de här barnens företrädare,
    för de har det inte så lätt.

  1299. Barn gör bra om de kan.

  1300. Det är Ross Greenes devis.
    "Kids do well if they can."

  1301. Vi måste ställa upp på det,
    för det finns många vinster-

  1302. -om man efterlever de krav som finns.

  1303. Kan barn göra bra, så gör de bra.

  1304. Nu tar vi ett gemensamt,
    brutalt barnperspektiv. Tack.

  1305. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn som ställer extra krav på verksamheten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man ge alla barn en känsla av sammanhang på fritids? Kenth Hedevåg är specialpedagog och berättar om hur du som pedagog kan gå från teoretisk förståelse till pedagogiska strategier. Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagogik, Grundskolan, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Fritidshemmets miljöer

Anneli Hippinen Ahlgren är adjunkt och doktorand vid Stockholms universitet och föreläser om miljöer och didaktik i förhållande till verksamheten på fritidshem. Vilka perspektiv har barn på fritidshemmets miljö? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Förstärkt läraruppdrag på fritids

Line Isaksson är utvecklingslärare och ledamot i Lärarförbundets styrelse och föreläser om systematiskt kvalitetsarbete på fritidshem. Hur kan man stärka elevers lärande och hur skapar man en bättre arbetsmiljö för pedagogisk personal? Hur kan kvalitetsarbete bli en kontinuerlig del av verksamheten? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Lärande och utveckling i fritidshemmet

Föreläsning med Ann S. Pihlgren, fil.dr i pedagogik, om förtydliganden och förändringar som gjorts i lgr 11 och Skolverkets nya allmänna råd för fritidshem om fritidshemmens uppdrag. Vad innebär dessa förändringar för lärande och lärare? Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Barn som ställer extra krav på verksamheten

Hur kan man ge alla barn en känsla av sammanhang på fritids? Kenth Hedevåg är specialpedagog och berättar om hur du som pedagog kan gå från teoretisk förståelse till pedagogiska strategier. Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Kul och kreativa NO- och matematikexperiment

Ett pärlband av konkreta experiment för NO- och matteklassrummet. Hans Persson, lärarfortbildare, visar i en kunskapsshow, hur man kan ha det både kul och lärorikt i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Hur blir alla en del av klassen?

Hur ska skolan göra för att elever som behöver sitta ensamma med sitt skolarbete ändå blir en del av klassen och den sociala gemenskapen? Vilka krav kan man ställa i sociala sammanhang? Det pratar logoped Ulrika Aspeflo och psykolog Bo Hejlskov Elvén om.

Fråga oss