Titta

Forskning pågår

Forskning pågår

Om Forskning pågår

Vi möter forskare som tagit sig an några av de största frågorna mänskligheten brottas med. Hur kan vi besegra cancer? Hur överlever vi i en varmare värld? Finns det liv på någon annan planet? Forskarna står på gränsen till de stora genombrotten som kan komma att förändra och förbättra livet för miljardtals människor framöver.

Till första programmet

Forskning pågår: Universum börjar i SverigeDela
  1. Man kanske inte tror det, men från
    Sverige sträcker sig världsrymden.

  2. Här finns hundratals forskare
    som styr de största teleskopen-

  3. -och de mest avancerade satelliterna.

  4. Från svenska korridorer börjar jakten
    på de allra största svaren.

  5. Hur började allt?

  6. Från Västkustens skärgård ser Kirsten
    de första galaxerna födas.

  7. Hur kommer allt att sluta? Josefin
    undersöker universums svarta hål.

  8. Kan det i mitten av vår galax
    sluka oss?

  9. Men vi börjar inte där.

  10. "Skjutjärnsastronomen" Jesper
    Sollerman kollar ofta telefonen.

  11. Han är uppkopplad dygnet runt, jämt.

  12. Hans fru blir galen-

  13. -men hans uppdrag är att snabbast
    hitta universums våldsammaste ting.

  14. Jag jobbar med exploderande stjärnor
    - supernovor. Det är häftigt.

  15. De smäller mest i hela universum.

  16. Varje natt tittar vi igenom
    hundra tusentals galaxer.

  17. Vi vill märka dem samma dag
    som de exploderar-

  18. -för då kan vi lära oss
    om de stjärnor som exploderar.

  19. Långt bort är det de stora stjärnorna
    som blir supernovor.

  20. I slutet av sina liv sväller de upp
    och exploderar med enorm kraft.

  21. Supernovan kan lysa hundra miljarder
    gånger starkare än vår sol.

  22. Med explosionerna sprids grundämnen
    - kol och syre.

  23. Man spekulerar i
    att guld bara kan skapas här-

  24. -att allt guld i våra banker och våra
    smycken kommer från supernovors inre.

  25. Bara här är det varmt och trycksatt
    nog för att guld ska kunna bildas.

  26. Jesper och hans team använder
    teleskop över hela världen-

  27. -som Palomar i Kalifornien.

  28. Nu är det natt där-

  29. -så just nu tittar Palomar,
    och vi ser att det är klar himmel.

  30. Vi kan se stjärnorna och vintergatan.

  31. Bilder av en prickig himmel kommer.

  32. Om en ny prick har dykt upp,
    kan det vara en ny supernova.

  33. God morgon.
    I natt fick vi kandidater från Palomar.

  34. I gryningen samlar man teamet.

  35. Jag föreslår att vi börjar med IPAC-
    sidan och går igenom kandidaterna-

  36. -för att se om de är bra supernovor
    eller bara variabla stjärnor och annat.

  37. Ju snabbare man hittar dem, desto
    mer intressanta saker kan man se.

  38. Jespers team är snabbast i världen.

  39. Den här, 607868. Den här.

  40. Kandidat 626810476.

  41. -...1047...
    -Ja, den där.

  42. Några av dem ska undersökas
    med större teleskop-

  43. -för att se om de är nya supernovor.

  44. De kan välja Keck på Hawaii,
    VLT i Chile-

  45. -och just i kväll har de möjlighet-

  46. -att fjärrstyra NOT-teleskopet
    på La Palma, Kanarieöarna.

  47. Den kan vi skicka till NOT i natt.

  48. Från Stockholm ska teleskopet
    riktas mot nya möjliga supernovor.

  49. Vi avslutar mötet här.

  50. Anders fortsätter, och i eftermiddag
    bestämmer vi vilka som ska till NOT-

  51. -och hoppas att vädret blir bättre där.

  52. Skjutjärnsastronomi - de största
    upptäckter på mindre än ett dygn.

  53. Vi kanske tänker att astronomerna
    redan har kartlagt allt.

  54. Men bara den synliga rymden är enorm,
    och den nya kan upptäckas varje dag.

  55. Kirsten studerar nyfödda galaxer.
    Hon anade tidigt vad hon ville bli.

  56. När jag var barn - det var nog
    när Halleys komet passerade jorden-

  57. -fascinerades jag av tanken på vad
    som fanns där ute, bortom vår planet.

  58. Jag visste inte särskilt mycket om det,
    men jag ville bli astronom.

  59. Och det har hållit i sig ganska länge
    - ända till nu.

  60. Det de gör är...

  61. Kirsten har blicken fäst
    långt bort på himlen.

  62. Hon ser
    tretton miljarder ljusår bort-

  63. -det som hände för tretton miljarder
    år sedan, när universum var nytt.

  64. Här studerar hon galaxerna
    i deras barndom.

  65. Vi tittar på tidiga galaxer
    och försöker skapa ett sorts samband:

  66. Hur galaxerna som vi ser
    i tidigt stadium skulle se ut i dag.

  67. Hur såg galaxerna ut som barn?

  68. Hur såg vår egen galax Vintergatan ut
    som liten?

  69. För att veta behöver astronomerna se
    just tretton miljarder ljusår bort.

  70. Och det är inte det enklaste.

  71. Det görs dels med världens starkaste
    optiska teleskop.

  72. Men man använder också teleskop
    som kanske inte ser ut som teleskop.

  73. Människor ser bara
    i våglängder av synligt ljus.

  74. Men teleskop kan se i infrarött
    och ultraviolett ljus-

  75. -röntgenvågor och radiovågor-

  76. -allt inom det så kallade
    elektromagnetiska spektrumet.

  77. Astronomin använder en rad olika
    teleskop, som ser i egna våglängder-

  78. -som LOFAR här, Low Frequency Array
    - några pinnar ur marken.

  79. De kan upptäcka saker i universum
    via radiovågor-

  80. -just som den gamla trotjänaren, som
    har fått nytt liv med ny datorteknik.

  81. Disken kan kopplas ihop med andra
    och fungera som ett större teleskop.

  82. 25-metersteleskopet används ofta-

  83. -tillsammans med europeiska
    och andra internationella teleskop.

  84. Vi kopplar ihop dem för att simulera ett
    teleskop stort som Europa eller jorden.

  85. Dessa bilder läggs ihop
    med dem från synligt ljus-

  86. -och sedan kan vi se galaxer så här:

  87. Röntgenvågor har fått blå färg,
    radiovågor lila.

  88. Synligt ljus är gulfärgat,
    och infrarött är just rött.

  89. Men det här är en vuxen galax.

  90. Kirstens jobb är att hitta nyfödda
    galaxer i universums barnkammare.

  91. Hon söker efter en galax som ser ut
    som Vintergatan nog såg ut som baby.

  92. Den bästa kandidaten är ett stort
    moln som har börjat forma stjärnor-

  93. -och som framträder oskarpt
    på sin första bild.

  94. Det är jättesvårt att se,
    men om vi zoomar in-

  95. -kan vi se ljuset av en galax
    som bildades för miljarder år sedan.

  96. Det är en liten galax som har börjat
    skapa stjärnor och har mycket gas.

  97. Så om den fortsätter att växa skulle
    den kunna bli som Vintergatan till slut.

  98. För den som en gång drömde om
    att upptäcka hur allt började-

  99. -ryms stor fascination
    i detta fåtal pixlar.

  100. Som barn undrade jag hur allt började-

  101. -och nu kan jag titta tillbaka i tiden
    och se de första galaxerna skapas.

  102. Det var så det började.

  103. Dagens astronomer är inte bundna
    vid fysiska platser.

  104. Josefin använder till exempel Fermi-
    teleskopet som fotar i gammavågor.

  105. Fermi fungerar lika bra från datorer
    i Stockholm som i USA-

  106. -när Josefin studerar
    just de svarta hålen-

  107. -universums odjur, som drar till sig
    av omgivande materia och slukar den.

  108. Josefin studerar inte vilka svarta
    hål som helst, utan de allra största.

  109. Jag studerar supermassiva svarta hål.

  110. Deras massa är mellan en miljon
    och en miljard gånger solens massa.

  111. I mitten av varje galax finns de.

  112. Och i centrum av vår egen galax
    finns ett supermassivt svart hål.

  113. Men de är svarta, så de syns inte.

  114. Så Josefin studerar dem indirekt,
    via den förödelse som de sprider.

  115. För när de drar åt sig materia
    kan de skapa spektakulära händelser.

  116. Då kan det uppstå jetstrålar, smala
    strålar som skickas ut åt två håll-

  117. -i hastigheter nära ljusets.

  118. Och hur de uppstår
    är jag intresserad av.

  119. Det svarta hålet i galaxen är aktivt.

  120. Det äter omkringliggande stjärnor
    och stjärnstoff.

  121. Exakt vad som gör att de här
    strålarna uppstår, vet man inte.

  122. Även vår galax har ett svart hål
    i mitten-

  123. -så man kan fråga sig om det kommer
    att göra likadant, och sluka oss.

  124. Nej, det är väldigt inaktivt, och det
    faller in väldigt lite material.

  125. -Kan det bli aktivt igen?
    -Det kan absolut bli mer aktivt...

  126. ...om det trillar in gasmoln
    och stjärnor mot centrum.

  127. Men det finns inga tecken på att
    något dramatiskt kommer att hända.

  128. Vårt eget svarta hål skyms av
    stjärnor, och är svårt att undersöka.

  129. Men det är tydligen inget hot.

  130. Det avgörande blir snarare
    när solen sväller och slukar jorden-

  131. -eller när vår granngalax Andromeda,
    som ser ut att vara på väg mot oss-

  132. -krockar med Vintergatan.

  133. Men eftersom allt det här
    är miljarder år bort-

  134. -vill vi förstås veta en sak först:
    Finns det annat liv än vårt där ute?

  135. Här ska det firas.

  136. Det är feststämning och en historisk
    dag för rymdintresserade:

  137. Den 9 maj 2016.

  138. -Vad händer i dag?
    -Det är Merkurius-passage.

  139. Merkurius kommer att passera framför
    solen och framstå som en liten fläck.

  140. Och vädret är ganska perfekt.
    Solen är framme.

  141. Nästa gång Merkurius ska passera
    framför solen lika fint som i dag-

  142. -är år 2048.

  143. Så det är bäst att passa på att
    titta nu - snart, när det ska ske.

  144. På samma sätt som planeter
    i vårt solsystem går framför vår sol-

  145. -går planeter i andra system
    framför sina solar.

  146. Och nu när mänskligheten står inför
    en av våra största utmaningar nånsin-

  147. -att hitta liv där ute i universum-

  148. -är sådana passager ett sätt att
    lära sig förstå främmande planeter.

  149. Vi kan lära oss hur stor planeten är-

  150. -men även mer detaljerade saker,
    som vad planetens atmosfär består av.

  151. Ljus som passerar planeten
    kan brytas upp i ett spektrum-

  152. -ungefär som i en regnbåge.

  153. I det spektrumet kan Markus utläsa
    vilka gaser som finns i atmosfären.

  154. Om han hittar syre är det jackpot.

  155. För så vitt man vet kan syre
    bara finnas där det finns liv.

  156. Jag tror att vi kommer att hitta liv,
    för jag tror att det är rätt vanligt.

  157. Hur lång tid det kommer att ta
    är svårt att säga-

  158. -men med lite tur kanske tjugo år.

  159. Det vore en av de största
    upptäckterna i vår historia.

  160. Så det vore ju fantastiskt
    att få uppleva.

  161. Har ni 16 ARS där? Okej.

  162. Så har kvällen kommit
    för skjutjärnsastronomerna.

  163. De som jagar supernovor
    kallar sig ju så.

  164. På morgonmötet och under hela dagen
    har de letat nya ljusfläckar.

  165. Och just i natt har de en unik
    möjlighet att styra NOT-teleskopet-

  166. -direkt via tangentbordet här.

  167. De riktar det mot de nya
    ljuspunkterna, och så händer det.

  168. Här kommer det. Här är supernovan.

  169. Kan vi titta på den?

  170. Spektrumet är från 3 000 ångström
    ända upp till 9 000 ångström.

  171. Här är det blå området,
    och här är det röda.

  172. Vi fick först en bild av supernovan.
    Vi såg den klart utanför galaxen.

  173. Vi lade en "slit" över för att ta ett
    spektrum och se vilken sort det är.

  174. Vi fick ett spektrum på en halvtimme,
    och det verkar vara en typ 1A-

  175. -en ung typ 1A,
    som håller på att bli ljusstarkare.

  176. Det är inte det maffigaste
    som Jesper någonsin har hittat-

  177. -men för yngre astronomer är det inte
    fel att hitta sin första supernova.

  178. Det var coolt.
    Vi kunde se den riktigt bra.

  179. Det är första gången
    som jag ser en supernova så här.

  180. Att kunna använda teleskopet
    för att göra det här är häftigt.

  181. Med framtida teknik
    ska teamet bli ännu snabbare-

  182. -för att fånga supernovan kanske
    inom sekunder, just när den sprängs.

  183. För här är astronomin längst fram,
    längst ut-

  184. -och upptäcker nya hemligheter
    gömda i avlägsna galaxer-

  185. -och våldsamma svarta hål.

  186. En dag står vi med svaren om hur
    allt började, hur allt hålls samman-

  187. -och med visshet om annat liv
    där ute.

  188. Och alla de svaren kan då mycket väl
    komma från svenska korridorer.

  189. Svensktextning: Karin Werge Hjerpe
    www.broadcasttext.com

  190. Översättning: Karin Werge Hjerpe
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Universum börjar i Sverige

Avsnitt 1 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Astronomi är en vetenskap som inrymmer många av de frågor som gäckat mänskligheten i tusentals år. I korridorer på svenska universitet pågår jakten efter svaren. Där Einstein, Copernicus och Galilei slutade tar nutidens forskare vid. För att förstå vår egen galax vintergatan söker astronomer svaren i nybildade galaxer, flera miljarder år tillbaka i tiden. Och innan solen slukar oss, eller vår egen galax kolliderar med Andromeda, så är det en sak vi vill veta: finns det liv i universum?

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronomi, Galaxer, Liv i universum, Naturvetenskap, Universum
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskning pågår

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Universum börjar i Sverige

Avsnitt 1 av 5

Astronomi är en vetenskap som inrymmer många av de frågor som gäckat mänskligheten i tusentals år. I korridorer på svenska universitet pågår jakten efter svaren. Där Einstein, Copernicus och Galilei slutade tar nutidens forskare vid. För att förstå vår egen galax vintergatan söker astronomer svaren i nybildade galaxer, flera miljarder år tillbaka i tiden. Och innan solen slukar oss, eller vår egen galax kolliderar med Andromeda, så är det en sak vi vill veta: finns det liv i universum?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Kriget mot cancer

Avsnitt 2 av 5

Varje år diagnosticeras nästan 60 000 svenskar med cancer. En hänsynslös sjukdom som är lika gammal som människan själv. Runt om i landet angriper några av våra skarpaste hjärnor cancerns mekanismer. Det är ett krig på cellnivå. Och från flera forskningsinstitutioner kommer nu resultat som får världen att häpna. Kriget mot cancern är en av vår tids stora utmaningar. Men det är en utmaning som forskarna är villig att möta.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Evolutionen blottar livets framtid

Avsnitt 3 av 5

På svenska universitet fortsätter forskare lägga det pussel som en gång påbörjades av Charles Darwin. Supermikroskop avslöjar den mänskliga kroppens tidigaste föregångare. Dna-sekvensering visar hur evolutionen hela tiden skapar nya arter. Superdatorer hjälper forskare att förstå miljarder år av evolution. Att förstå evolutionen är att förstå oss själva.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Klimatbomben i Abisko

Avsnitt 4 av 5

Enorma områden med snö färgas mörk av föroreningar i luften. Det gör att solens strålar inte studsar ut i rymden utan blir kvar som värme på jorden. Temperaturen stiger och påverkar allting som finns på vår planet. Koldioxid sipprar upp från mark som tidigare varit frusen. Runtom i Sverige forskas det intensivt. Storskaliga experiment ska ge svar på hur komplexa ekosystem påverkas av en miljö i förändring. Klimatet är en av vår tids största frågor. Men i all osäkerhet är det en sak som forskarna är säkra på. Morgondagens värld kommer att se annorlunda ut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Cellernas hemliga liv

Avsnitt 5 av 5

Hur fungerar själva livet? Forskningen om detta kallas livsvetenskap, eller life science. En viktig del rör livets mest grundläggande byggsten: cellen. Det handlar bland annat om att upptäcka och kartlägga alla olika celltyper. Att förstå hur cellen läser av sin egen dna-kod. Och att hitta cellernas dolda uppgifter. Mycket av cellens liv är fortfarande höljt i dunkel. Lyckas forskarna avslöja dessa cellens hemligheter kan det komma till enorm nytta - för hela mänskligheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vattenmolekylernas dans

Fysikern Michael Odelius visar med datorsimuleringar hur vattenmolekyler rör sig i förhållande till varandra. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Naturvetenskap i Lund

Från nebulosor till svarta hål

Astronomen Ingemar Lundström berättar om de senaste rönen kring en stjärnas liv, från födelse till svart hål. En populärvetenskaplig föreläsning arrangerad av Lunds universitet.

Fråga oss