Titta

Forskning pågår

Forskning pågår

Om Forskning pågår

Vi möter forskare som tagit sig an några av de största frågorna mänskligheten brottas med. Hur kan vi besegra cancer? Hur överlever vi i en varmare värld? Finns det liv på någon annan planet? Forskarna står på gränsen till de stora genombrotten som kan komma att förändra och förbättra livet för miljardtals människor framöver.

Till första programmet

Forskning pågår : Klimatbomben i AbiskoDela
  1. Med händerna i myllan.

  2. På sjöarna och över vidderna.

  3. Här finns forskarna som undersöker
    vad som händer nu och här.

  4. Jorden blir varmare.

  5. I Sverige har vi unika möjligheter
    att se vad som ska hända med världen.

  6. Sverige är som ett titthål
    in i framtiden.

  7. Vattnet här värms upp.

  8. Snön smälter.

  9. Permafrosten tinar.

  10. Kanske kan vi i det se en glimt
    av en annalkande global katastrof.

  11. Eller så blir det bara längre somrar
    och varmare badvatten.

  12. På våra fjäll och i våra skogar
    gömmer sig svaren.

  13. Här ligger en bomb begravd.

  14. Men ligger den tryggt under marken,
    vilande utan risk att brännas av...

  15. ...eller hotar den att smälla
    med full kraft-

  16. -och med konsekvenser för hela jorden
    och livet härpå?

  17. Det vill Ellen Dorrepaal svara på.

  18. När jag sticker ner en stav i marken
    kommer jag inte längre ner än 30 cm.

  19. Det beror inte på stenar,
    utan på att jorden är frusen.

  20. Jag kommer bara ner till det frusna.

  21. Det är i slutet av juni nu,
    och det är fruset året runt.

  22. Det är vad vi kallar permafrost.

  23. Över stora delar av norra jordklotet,
    nära polerna och vid höga berg-

  24. -finns permafrosten.

  25. De döda växterna har frusit, och
    växthusgaserna har inte smitit i väg.

  26. De är kvar, men när marken tinar
    släpps växthusgaserna åter fria.

  27. Det finns mycket koldioxid där nere.

  28. Om man tar all koldioxid i atmosfären
    över hela världen gånger två-

  29. -så får man mängden organiskt kol
    i permafrosten.

  30. Folk oroar sig för
    att kolet i permafrosten-

  31. -inte lagras där längre när den tinar.

  32. Om mikrober bryter ner det och skapar
    koldioxid så hamnar det i atmosfären.

  33. Då skulle koldioxidhalten i atmosfären
    bli tre gånger så hög som nu.

  34. Som en följd av det skulle det bli
    mycket varmare på jorden.

  35. Det är det här som kan vara bomben.

  36. Koldioxiden i marken.

  37. Ellen beräknar hur mycket koldioxid
    som kan släppas fritt hur snabbt.

  38. Det avgörande är vad som trivs bäst
    i den tinande jorden:

  39. Mikroorganismer
    som släpper loss koldioxid-

  40. -eller växter som binder kolet
    och får utsläppen att gå långsammare.

  41. Då har vi en positiv balans.

  42. Systemet tar upp mer extra koldioxid
    än vad det släpper ut.

  43. Om mikroberna trivs i det
    nya materialet som frigörs från frosten-

  44. -så kan det släppas ut mer koldioxid
    i atmosfären än vad som tas upp.

  45. Jag vill förstå den här balansen
    och hur de interagerar.

  46. Grundprincipen för växthuseffekten
    har vi hyfsat klar för oss.

  47. Vi skulle inte klara oss utan den.
    Atmosfären håller kvar solens värme.

  48. Men vi har ställt till det.

  49. Våra utsläpp av växthusgaser, främst
    koldioxid från fossila bränslen-

  50. -håller kvar mer av solens värme.

  51. Det spär på växthuseffekten,
    och temperaturen ökar.

  52. Den grundprincipen är enkel,
    men sen blir det svårare.

  53. Själva uppvärmningen
    sätter i gång tusentals förlopp-

  54. -som kan ge ytterligare uppvärmning
    eller svalka jorden.

  55. Det är de nya, svårtydda förloppen
    som många forskare nu vill förstå.

  56. Maja Sundqvist och David Wardle
    försöker göra det där svåra.

  57. Att förutsäga växternas utveckling
    på en varmare jord och varmare fjäll.

  58. Det var det jag såg senast.

  59. Om du går över åsen här
    ser du den här bäcken.

  60. Det är snö på höger sida.

  61. Maja och David
    har testbäddar på fjället.

  62. En gång om året kommer de hit.

  63. I dalen är det varmt,
    men högre upp blir det kallare.

  64. Sluttningarna representerar
    ett temperaturspann.

  65. Temperaturspannet
    är ungefär tre, fyra grader.

  66. Det är ungefär vad vi förväntar oss-

  67. -av den globala uppvärmningen
    de närmaste årtiondena.

  68. Vad som ska hända är svårt att säga.
    Det avgörs i ett komplext samspel.

  69. Det handlar om vilken växt det är-

  70. -hur mycket näring, alltså kväve
    och fosfor, den behöver och kan få-

  71. -och så förstås temperaturen.

  72. Allt det avgör
    vilka växter som frodas-

  73. -och vilka som kommer föra
    en tynande tillvaro.

  74. Växterna finns redan här, och man
    kan studera framtidens temperaturer-

  75. -genom att vara olika högt upp
    längs fjällsidan.

  76. Halten av näringsämnen
    styr forskarna själva.

  77. Här ser man hur vegetationen svarar.

  78. Inte bara mer växtlighet, utan
    framför allt en stor ökning av gräs.

  79. Om växtligheten minskar
    kan det vara illa-

  80. -men om det växer mer
    kan det vara positiva besked.

  81. Vår svenska fjällvärld
    blir då en kolsänka-

  82. -som binder koldioxid
    och håller jorden svalare.

  83. Redan nu finns försiktiga resultat,
    bland annat för fjällhedarna-

  84. -som brer ut sig
    som en buskliknande matta.

  85. Resultaten så här långt visar
    att heden fortfarande är kolsänka.

  86. Både på våra låga sajter
    på 500 meter-

  87. -och uppe på 900 meter.

  88. Där är systemet fortfarande
    en kolsänka under växtsäsongen.

  89. -Lite goda nyheter så långt.
    -Ja, i nuläget.

  90. På en varmare jord
    kommer det att växa annorlunda.

  91. Det kommer att växa mindre
    i heta områden men mer här.

  92. Allt som växer påverkar vattnen.

  93. Enkelt sagt:
    När fler växter och djur dör-

  94. -rinner deras rester till sjöarna
    och förmörkar dem.

  95. De blir rikare på så kallat humus.

  96. Det gör det svårare
    att ta dricksvatten från sjöarna.

  97. Nu är frågan: Vad händer med livet
    i sjöarna som förmörkas?

  98. David Seekell
    har flyttat från USA till Umeå-

  99. -för att genomföra ett av de största
    experimenten på en sjö någonsin.

  100. Jag vill veta hur den förändrade
    vattenfärgen påverkar fiskbestånden.

  101. Jag ska testa det
    genom att ändra färgen på hela sjön.

  102. För David är frågan hur det ska gå
    för gäddan och abborren här.

  103. Kommer de att klara klimatsmällen?

  104. För att få bra svar som kan gälla
    över stora delar av norra halvklotet-

  105. -behöver David göra experiment
    i de största av skalor.

  106. Jag vill göra det här så storskaligt
    eftersom ekosystem är komplexa.

  107. Mer småskaliga studier-

  108. -ger ofta felaktiga svar
    jämfört med hur verkligheten fungerar.

  109. Det är studier av hela ekosystem,
    som den här-

  110. -som leder till framsteg
    för förståelsen av sjöar och floder.

  111. Det finns två sätt att förmörka sjön på.

  112. Ett är att pumpa upp vatten på myren,
    där det sen sjunker ner.

  113. Myren är mörk
    och har mycket organiskt material.

  114. Vattnet spolar med sig det från myren
    tillbaka till sjön.

  115. Det andra sättet är att pumpa upp
    vatten från andra mörka system-

  116. -köra det med bil till sjön
    och hälla i det.

  117. Det förmörkar också sjön.

  118. Experimentet ska pågå i minst tre år.

  119. Sjöarnas ljusinsläpp, syresättning,
    ämnesnivåer-

  120. -och framför allt fiskliv
    ska övervakas.

  121. David har inga positiva förväntningar
    inför vad som komma skall.

  122. Jag tror att fiskbestånden
    kommer att minska drastiskt.

  123. Till exempel abborre och gädda,
    som är vanliga här.

  124. Jag vill veta hur snabbt det går-

  125. -och om det går att sakta ner
    eller förhindra.

  126. Forskare reser hit för att förstå
    den feber världen ska drabbas av...

  127. ...och så finns det forskare här
    som sträcker sig ut över jorden.

  128. Örjan Gustafsson
    har rest till haven norr om Sibirien-

  129. -för att mäta utsläpp
    från de tinande bottnarna.

  130. De släpper nu ut växthusgaser, precis
    som fjällen när permafrosten tinar.

  131. Hans nya projekt
    täcker in hela sydöstra Asien.

  132. Det handlar om det bruna molnet.

  133. Det är en illustration av det bruna
    molnet över södra och östra Asien-

  134. -som min son kom hem med från dagis.

  135. "Pappa, här har du ditt bruna moln."

  136. Det bruna molnet
    är inte att leka med.

  137. Över Indien, Nepal, Thailand
    och Kina-

  138. -utgörs det av sotpartiklar
    från allt som eldas.

  139. Bränsle i kolkraftverk, ved i spisar,
    dieselbussar och jordbrukens eldar.

  140. De väldiga snöområdena blir mörkare,
    med stora konsekvenser.

  141. Ren, helt vit snö
    reflekterar solljus effektivt-

  142. -och skickar ut ljus och därmed värme
    i rymden.

  143. Snön som blivit mörkare
    suger åt sig solvärmen.

  144. Hela området blir varmare.

  145. Det är som ett turboaggregat
    på växthuseffekten.

  146. Enligt forskarna värmer sotet området
    mer än den förhöjda koldioxiden.

  147. Närmare bestämt tjugo gånger mer.

  148. Örjans team vill förstå vilka
    utsläppskällor var som är värst.

  149. Vi försöker läsa av sotpartiklarnas
    kemiska fingeravtryck i luftprov.

  150. Det visar hur mycket
    som kommer från trafik, kolkraftverk-

  151. -och hushållens vedeldning.

  152. Det blir ett vetenskapligt underlag
    för politiska beslut-

  153. -kring var man bäst
    sätter in åtgärder mot utsläpp.

  154. För att rita kartan över utsläppen
    har de mätstationer-

  155. -över hela Sydostasien, Indien
    och Kina.

  156. Filter samlar in
    det som finns i luften.

  157. Det här är mätstationen på Maldiverna
    - långt ut i Indiska oceanen.

  158. Filtren skickas för analys
    i Stockholm, som här.

  159. Det här är provtaget
    långt ut i Indiska oceanen-

  160. -på en liten öde ö utan egna utsläpp.

  161. Det här är vad som finns i luften
    på den ön.

  162. Trots enorma utsläpp och att det tar
    tid att reda ut vilka som är värst-

  163. -är Örjan hoppfull, då länder
    redan tar det bruna molnet på allvar.

  164. Det har sjösatts stora program
    i till exempel Indien och Kina.

  165. Vi ser en positiv utveckling.

  166. En morot är
    att där man minskar på utsläppen-

  167. -får man de största effekterna.

  168. Sotpartiklarna är bara några dagar
    i luften.

  169. Vi går in i en värld
    där framtiden är höljd i dunkel-

  170. -men forskarna ser alltmer.

  171. Klimatet är en av de största
    forskningsfrågorna nu och någonsin.

  172. Det kommer att förbli det.

  173. Forskarna vi har mött gör vad de kan
    för att ge svar kring det som kommer.

  174. För en sak är de säkra på
    redan i dag:

  175. Världen av i morgon
    kommer att se annorlunda ut.

  176. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Klimatbomben i Abisko

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Enorma områden med snö färgas mörk av föroreningar i luften. Det gör att solens strålar inte studsar ut i rymden utan blir kvar som värme på jorden. Temperaturen stiger och påverkar allting som finns på vår planet. Koldioxid sipprar upp från mark som tidigare varit frusen. Runtom i Sverige forskas det intensivt. Storskaliga experiment ska ge svar på hur komplexa ekosystem påverkas av en miljö i förändring. Klimatet är en av vår tids största frågor. Men i all osäkerhet är det en sak som forskarna är säkra på. Morgondagens värld kommer att se annorlunda ut.

Ämnen:
Miljö > Föroreningar och miljögifter, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Ekosystem, Forskning, Klimatförändringar, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Sverige, Temperaturförändringar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskning pågår

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Universum börjar i Sverige

Avsnitt 1 av 5

Astronomi är en vetenskap som inrymmer många av de frågor som gäckat mänskligheten i tusentals år. I korridorer på svenska universitet pågår jakten efter svaren. Där Einstein, Copernicus och Galilei slutade tar nutidens forskare vid. För att förstå vår egen galax vintergatan söker astronomer svaren i nybildade galaxer, flera miljarder år tillbaka i tiden. Och innan solen slukar oss, eller vår egen galax kolliderar med Andromeda, så är det en sak vi vill veta: finns det liv i universum?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Kriget mot cancer

Avsnitt 2 av 5

Varje år diagnosticeras nästan 60 000 svenskar med cancer. En hänsynslös sjukdom som är lika gammal som människan själv. Runt om i landet angriper några av våra skarpaste hjärnor cancerns mekanismer. Det är ett krig på cellnivå. Och från flera forskningsinstitutioner kommer nu resultat som får världen att häpna. Kriget mot cancern är en av vår tids stora utmaningar. Men det är en utmaning som forskarna är villig att möta.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Evolutionen blottar livets framtid

Avsnitt 3 av 5

På svenska universitet fortsätter forskare lägga det pussel som en gång påbörjades av Charles Darwin. Supermikroskop avslöjar den mänskliga kroppens tidigaste föregångare. Dna-sekvensering visar hur evolutionen hela tiden skapar nya arter. Superdatorer hjälper forskare att förstå miljarder år av evolution. Att förstå evolutionen är att förstå oss själva.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Klimatbomben i Abisko

Avsnitt 4 av 5

Enorma områden med snö färgas mörk av föroreningar i luften. Det gör att solens strålar inte studsar ut i rymden utan blir kvar som värme på jorden. Temperaturen stiger och påverkar allting som finns på vår planet. Koldioxid sipprar upp från mark som tidigare varit frusen. Runtom i Sverige forskas det intensivt. Storskaliga experiment ska ge svar på hur komplexa ekosystem påverkas av en miljö i förändring. Klimatet är en av vår tids största frågor. Men i all osäkerhet är det en sak som forskarna är säkra på. Morgondagens värld kommer att se annorlunda ut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Cellernas hemliga liv

Avsnitt 5 av 5

Hur fungerar själva livet? Forskningen om detta kallas livsvetenskap, eller life science. En viktig del rör livets mest grundläggande byggsten: cellen. Det handlar bland annat om att upptäcka och kartlägga alla olika celltyper. Att förstå hur cellen läser av sin egen dna-kod. Och att hitta cellernas dolda uppgifter. Mycket av cellens liv är fortfarande höljt i dunkel. Lyckas forskarna avslöja dessa cellens hemligheter kan det komma till enorm nytta - för hela mänskligheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Artificiell fotosyntes

I dag har vi hyfsat effektiva solceller, men solenergin måste också lagras. En lösning kan vara att härma naturens fotosyntes, menar kemisten Björn Åkermark. Här berättar han om försök att återskapa denna komplexa process. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaTänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Daniel Paris, dag 1-4

Daniel, Ison och Emilia diskuterar miljöförstöring, klimatkompensation, köttkonsumtion, miljömärkningar och greenwashing. Miljöfrågan är viktig för många men samtidigt fortsätter folk ta bilen till jobbet och flyga till Maldiverna på semester. Hur mycket är vi beredda att offra för miljöns skull?

Fråga oss