Titta

UR Samtiden - Faktaresistens och alternativa fakta

UR Samtiden - Faktaresistens och alternativa faktaDela
  1. Det är att vi helt enkelt
    enbart letar efter evidens-

  2. -som stöder det vi redan tror.
    Om vi har en åsikt, söker vi oss dit-

  3. -där vi förväntar oss att vår åsikt
    ytterligare kan förstärkas.

  4. Vi ska prata om kunskap och sanning.

  5. I dessa tider av populism,
    kunskapsrelativism-

  6. -pseudovetenskap, alternativa fakta,
    faktaresistens-

  7. -så är det viktigare än nånsin
    att reda ut vad kunskap är.

  8. Vad kan vi lita på?
    Vad innebär kritiskt tänkande?

  9. Varför går människor lätt
    i kognitiva fällor av olika slag?

  10. Varför tror vi på så mycket
    konstiga saker? Det ska vi prata om.

  11. Låt mig presentera
    mina samtalspartners.

  12. Åsa Wikforss,
    professor i teoretisk filosofi.

  13. Emma Frans,
    doktor i medicinsk epidemiologi.

  14. Nej, det var inte riktigt rätt.
    Jag kan inte uttala ordet.

  15. Medicinskt kunnig.

  16. Och Arne Jarrick,
    som är professor i historia.

  17. Välkomna! - En applåd för panelen.

  18. Vi ska börja med
    grundläggande begreppsdefinitioner-

  19. -som man alltid bör göra
    i alla goda filosofiska samtal.

  20. Så att vi pratar om samma saker.

  21. Åsa, som filosof
    sysslar du med kunskapsteori.

  22. Vad är definitionen av kunskap?

  23. Det har man pratat om sen Platon.
    Den definition han kom fram till-

  24. -är ungefär den man håller sig till
    i dag. Följande:

  25. För att ha kunskap krävs tre saker.
    Jag måste ha en uppfattning om nåt.

  26. Det finns en massa fakta
    som jag inte har nån uppfattning om.

  27. Som hur många grässtrån
    som finns på min gräsmatta.

  28. Jag måste ha en uppfattning om det.

  29. Sen måste min uppfattning vara sann,
    verklighet och tro stämma överens.

  30. Det måste vara som jag tror. Tror jag
    att det finns 3 217 000 grässtrån-

  31. -har jag bara kunskap om det stämmer.

  32. Det räcker inte,
    jag kan ju råka gissa rätt.

  33. Jag kan råka gissa rätt på stråna.
    Inte särskilt sannolikt.

  34. Säg att jag gissar hur många
    som är här i dag, det kan gå.

  35. Saknar jag evidens för tron att ni är
    214 stycken, och ni råkar vara det-

  36. -då saknar jag kunskap. Varför det?
    Gissning är inte baserat på evidens.

  37. Jag har inga skäl för min tro.

  38. Så för att jag ska veta
    att ni är 217 stycken-

  39. -måste jag tro det,
    ni måste vara 217 stycken härinne-

  40. -och jag måste ha skäl att tro det.
    Det kan vara en expert som sagt det.

  41. Nån berättar
    hur många biljetter de har sålt.

  42. Eller att jag går runt och räknar.
    Det finns olika sätt.

  43. Alla tre komponenter måste finnas
    för att det ska vara kunskap.

  44. -Håller ni med?
    -Jag håller absolut med.

  45. Jag vill bara lägga till en sak:
    Till vardags-

  46. -säger vi ibland att vi kan nåt
    om vi har en färdighet.

  47. "Jag kan dansa eller snickra." Det
    kan få kvala in som praktisk kunskap.

  48. Det är okej
    att kalla en färdighet för kunskap.

  49. Det kan vara så att det man en gång
    har haft en begreppslig kunskap om-

  50. -hur man kör bil... Man vet det, det
    är sant, man har goda skäl att veta.

  51. Sen glömmer man. Man har färdigheten,
    men inte den begreppsliga kunskapen.

  52. För min del är det ett tillägg.
    Men jag har inga invändningar mot...

  53. -Kallas det praktisk kunskap?
    -Jag pratar om den teoretiska.

  54. På engelska "knowledge that".
    Den praktiska är "knowledge how".

  55. Vad fakta handlar om
    är teoretisk kunskap.

  56. Ibland är den praktiska ett utflöde
    av teorin, som man sedan glömmer.

  57. Håller ni med om
    att tro är en komponent av kunskap?

  58. Man måste tro
    att Paris ligger i Frankrike.

  59. Ofta hör man att tro
    skulle stå i motsats till kunskap.

  60. Inte i den här bemärkelsen,
    där tro bara betyder övertygelse.

  61. Det kan visa sig att det var fel.
    Att vi har goda skäl att tro nåt-

  62. -och att det förmodligen är sant,
    kan visa sig...

  63. -Man kan ha goda skäl, men ändå fel?
    -Ett av kriterierna faller, men ja.

  64. -Att det är sant?
    -Ja.

  65. Grundidén är att en stark övertygelse
    inte räcker för kunskap.

  66. Det ska vara sant och finnas evidens.

  67. Då säger en massa att
    "din sanning inte är min sanning".

  68. -"Sant för dig, men inte för mig."
    -Folk menar olika saker med det.

  69. Man pratar ofta om sina upplevelser.
    Hur man upplevde nåt som skedde.

  70. Det finns objektiva sanningar om min
    upplevelse. Du upplevde det inte så.

  71. Det är objektivt sant att du upplevde
    det så. Men det var på ett sätt.

  72. Ibland pratar man om upplevelser.
    "Min sanning" handlar om narrativ.

  73. Man berättar hur man uppfattar sitt
    liv. Så kan man prata i vardagslag.

  74. Men där det finns objektiva fakta,
    då är det inte min eller din sanning.

  75. Då är det falskt eller sant. Ibland
    finns det inte objektiva fakta.

  76. Till exempel om chokladglass
    är objektivt gott eller inte.

  77. Det kanske inte finns nåt faktum där.
    Där det finns faktum, finns sanning.

  78. Talet om min och din sanning
    fungerar inte där.

  79. Är det en objektiv sanning att det
    finns liv på en planet runt Sirius...

  80. -...även om vi aldrig kan veta det?
    -Ja.

  81. -Det är ändå ett objektivt faktum.
    -Men ingen kunskap.

  82. Ett faktum vi inte känner till.
    Kunskap måste finnas i nåns huvud.

  83. Vad är då sanning? Ett kriterium
    för kunskap, men vad är det då?

  84. Vem vill du ska svara?
    - Du kan hugga.

  85. Jag är inte filosof.
    Mitt sätt att närma mig kunskap-

  86. -handlar mer
    om det evidensbaserade begreppet.

  87. Jag jobbar med
    naturvetenskaplig metod mestadels.

  88. Det är så jag närmar mig olika fråge-
    ställningar för att ta reda på saker.

  89. Vi påverkas mycket av känslor.
    Vi har systematiska tankefel-

  90. -som får oss ibland
    att tro saker som inte är sanna.

  91. Richard Feynman, som var
    en amerikansk fysiker, sa nån gång:

  92. "Science is what we learned about
    how to keep from fooling ourselves."

  93. Det citatet tycker jag mycket om.
    Det sättet jag ser på vetenskap-

  94. -är just metoder som vi har tagit
    fram för att kunna bedöma sanningar-

  95. -på ett objektivt sätt.

  96. Var det inte han som talade om
    "the pleasure of finding things out"?

  97. Han har bra och fina citat
    som man kan fundera över.

  98. -Arne?
    -Jag skulle enkelt säga:

  99. "Jag håller nåt för sant."

  100. Jag tror att bussen gick i tid.
    Det är mitt "för sant"-hållande.

  101. Det har en sanningskraft om
    det korresponderar med hur det var.

  102. Jag har en korrespondensidé
    om vad man ska mena med sanning.

  103. -Vad är filosofens syn på sanning?
    -Det är den vanligaste synen.

  104. En form av korrespondens.

  105. Sen finns det olika
    filosofiska teorier om sanning.

  106. Men att det skiljer sig från tron.
    Stark övertygelse är inte sanning.

  107. Det är genomgående för alla teorier
    om sanning som finns bland filosofer.

  108. Påståendet "det ligger ett äpple på
    bordet" är bara sant om det gör det.

  109. Det är korrespondensteorin,
    verkligheten korresponderar med tron.

  110. Ingen tror väl att våra beskrivningar
    av verkligheten är identiska med den.

  111. -Beskrivning är beskrivningar.
    -Ja, och verkligheten är ett faktum.

  112. Verkligheten finns utan beskrivning.
    När mänskligheten är borta-

  113. -finns det fakta om vår planet
    även om ingen tänker på dem.

  114. Utan distinktion finns ingen kunskap.
    Kunskap är kunskap om nånting-

  115. -annat än uttalandet
    om att nåt är på ett visst sätt.

  116. Det finns en skillnad.

  117. För en tid sen i "Idévärlden"
    var Dick Harrison med-

  118. -och talade om den högre bildningens
    förfall i Sverige.

  119. En opponent sa då att
    historieskrivning är ett kunskapande.

  120. "Vi producerar kunskap. Vi kan gräva,
    men sanningen finns nog inte där."

  121. "Det beror på vad
    man menar med sanning." Vad menas?

  122. Jag är så trött på att höra det.
    Jag har bekämpat det i 45 år.

  123. -På tv häromdagen!
    -Ta bara en enda sats.

  124. Jag tror att den absoluta merparten
    av er som sitter här-

  125. -avvisar påståendet
    att det nånsin har funnits häxor.

  126. Jag skulle tro det. I betydelsen att
    de kan flyga till Blåkulla och så.

  127. En gång i världen
    så trodde många att det fanns häxor.

  128. Nu har vi avvisat det.
    Det har aldrig funnits häxor.

  129. Om tusen år kommer vi fortfarande att
    säga att det inte har funnits häxor.

  130. Det är en etablerad sanning
    som inte lär omkullkastas.

  131. Det är inte så att en generation
    säger att det inte har funnits-

  132. -och nästa kommer fram till
    motsatsen. Då är den dum i huvudet.

  133. Det är etablerat. Liksom mycket annat
    som inte ändras när historien går.

  134. Som att Harvey på 1600-talet
    upptäckte vårt blodomlopp.

  135. Det gjorde han då. Vi kan inte ändra
    på att det var just då det hände.

  136. Jag är väldigt less
    på den typen av resonemang.

  137. -Du tänker på nåt. Ut med det.
    -Jag håller med. Sen är det klart...

  138. -Jag är inte historiker.
    -Vi kan väl snacka ändå.

  139. Det är klart att historiska skeenden
    är extremt komplexa.

  140. Den fulla sanningen om nåt kräver
    mycket kunskap som vi sällan har.

  141. När folk säger att kunskap är makt
    och att vinnarna skriver historien-

  142. -kan de ha en poäng.
    Vi har missat viktiga fakta.

  143. Vi såg det bara från ett perspektiv.
    Det är inte att relativisera.

  144. "Ta fram hur kvinnorna hade det!"
    Att hitta fler objektiva fakta-

  145. -som man har försummat.
    Det är inte att relativisera.

  146. Om man tittar på nåt från ett håll
    ser man nånting och tvärtom.

  147. Men hur man än tittar på förekomsten
    av häxor, hittar man dem inte.

  148. Nej, men man kan få mer kunskap
    om hur kvinnor hade det på den tiden-

  149. -när de anklagades för att
    vara häxor. Allt det där växer fram.

  150. Emma, du skriver i Svenska Dagbladet
    om vetenskapliga myter.

  151. Nåt som ser ut som vetenskapliga
    föreställningar som är myter.

  152. Varför uppkommer såna myter?
    Först kanske du ska ge några exempel-

  153. -och sen berätta varför de uppkommer.

  154. Det finns många orsaker.

  155. Vi människor är inte rationella,
    vi har "kognitiva bias".

  156. Mycket av de här myterna
    passar i det narrativet-

  157. -som vi människor tilltalas av.

  158. Om vi har ett barn som blir sjuk
    och får autism-

  159. -vill vi inte tänka
    att det var slumpen, "shit happens".

  160. Det är ett dåligt narrativ
    för hjärnan, vi vill hitta orsaker.

  161. Vi vill gärna hitta en syndabock.
    Det är tilltalande-

  162. -att det kanske var
    den här vaccinationssprutan.

  163. Det kanske finns myndigheter
    som mörkar den teorin.

  164. Det finns vinstintressen
    från läkemedelsföretag.

  165. Det finns den typen av tankar bakom.
    Man vill gärna hitta en orsak.

  166. Det finns andra teorier.
    Vi har ju placeboeffekter.

  167. Vi ser saker. På ett barnkalas
    ser vi att barn blir stojiga-

  168. -när de äter sötsaker. Då tror vi
    att socker gör barn hyperaktiva.

  169. Det är sånt vi ser.
    För att kunna bedöma sånt här-

  170. -behöver vi objektiva sätt
    att närma oss.

  171. Att göra vetenskapliga studier,
    där vi kan utvärdera information.

  172. Inte bara det vi ser,
    utan också på ett mer objektivt sätt.

  173. På ett sätt går det att förstå
    att om man råkar ut för en tragedi-

  174. -vill man hitta en förklaring. Men ta
    att c-vitamin hjälper mot förkylning.

  175. Det är en myt, men många tror det.
    Det är knappast katastrofrelaterat.

  176. -Varför uppstår en sån grej?
    -Det var en nobelpristagare.

  177. Jag minns inte exakt vad han heter.
    Han fick pris inom ett annat område.

  178. -Det är ändå en auktoritär person.
    -Auktoritetstro.

  179. Jag tror att den faktaresistens
    som vi ser nu-

  180. -också är ett resultat av att
    forskare tidigare var auktoriteter.

  181. Man har trott att det de säger
    är sanningen. De skrev läroböckerna.

  182. Nu är de inte på samma sätt
    auktoritära figurer.

  183. Även Trump,
    som försöker få fram sina sanningar.

  184. Han jobbar hårt
    med att underminera etablissemanget.

  185. Vilket han menar
    är media och forskare.

  186. Jag vill modifiera talet
    om att vi är irrationella.

  187. Jag tycker inte att det är så dåligt.
    Jag vill göra det på två sätt.

  188. Om man tittar
    på kunskapshistorien på lång sikt-

  189. -verkar det som att väsentlig
    och solid kunskap vinner i längden.

  190. Sen är det så att när rön är nya,
    är det en minoritet som står för dem.

  191. Det ligger i sakens natur.
    Ofta är de kontroversiella.

  192. Mänskligheten verkar ändå
    med viss eftersläpning ta till sig.

  193. Jag såg att bara hälften av USA:s
    befolkning tror på evolutionen.

  194. För 150 år sen var det noll procent.
    Det har skett nåt.

  195. Det är det ena. Det andra är att...

  196. Nu tror utbildningsministern
    inte på det.

  197. Han hör till den andra hälften.
    Beklagligt.

  198. Det andra är att i de flesta mikro-
    sammanhang är vi rätt rationella.

  199. De flesta kommer i tid till bussen.
    Vi klär oss varmt när det är kallt.

  200. Vi har beteenden som är rationella
    och bygger på att vi vet sanningen.

  201. När vi ställs inför den stora frågan
    om sanningen backar många ur.

  202. Trots att vi till vardags lever
    som att det fanns en sanning.

  203. Jag menar inte
    att vi är irrationella-

  204. -utan att vi inte alltid
    är rationella. Vi har båda sidorna.

  205. Är vi känslomässiga, som vi kanske
    är nu... Det händer mycket saker.

  206. Vi lever i ett samhälle
    där vi hela tiden nås-

  207. -av nyhetsflashar om allt hemskt som
    händer. Vi ser inte stora framgångar-

  208. -utan det finns en domedagsstämning.
    Då tror jag att vår rationalitet-

  209. -begränsas av de starka känslor
    som är i omlopp.

  210. Jag vill lägga till just...
    Ni har rätt båda två.

  211. I grunden är vi rationella,
    annars skulle vi gå under.

  212. Vi skulle inte hitta mat,
    ingenting skulle fungera.

  213. Sen finns det situationer där känslor
    tar över och vi blir irrationella.

  214. Det faktum
    att vi i grunden är rationella-

  215. -utnyttjas också av onda krafter.

  216. Det bästa sättet
    att få mig att tro nåt tokigt-

  217. -det är inte att hota, utan
    att ge mig evidens för det tokiga.

  218. De desinformationskampanjer-

  219. -som tobaks- och oljeindustrin
    har ägnat sig åt har varit effektiva.

  220. Varför? Jo, de har lyckats
    ifrågasätta vetenskaplig evidens.

  221. Genom att sprida
    det falska påståendet-

  222. -att vetenskapliga experter
    inte är ense om-

  223. -att mänsklig aktivitet
    orsakar klimatförändringar.

  224. Genom att rubba tillgänglig evidens
    så reagerar vi med tvivel.

  225. De kallar sig för "merchants
    in doubts". De säljer tvivel-

  226. -för att uppnå sina mål.
    Då exploaterar de vår rationalitet.

  227. Man slutar tro på nåt
    om evidensen ifrågasätts.

  228. Det jobbiga
    är att ibland har ju tvivlaren rätt.

  229. Nu har vi avslöjat det,
    ibland har tvivlaren rätt.

  230. Fram till 1600-talet trodde man att
    solens strålar direkt nådde jorden.

  231. Det visade Olle Römer var felaktigt.
    Han tillhörde en minoritet.

  232. Han lyckades demonstrera det så att
    fakta slog till framför tvivlarna.

  233. Ibland är det så att de som står för
    den sanna kunskapen är en minoritet.

  234. Och ibland en majoritet. Det
    är det predikament vi lever under-

  235. -eftersom vi inte har en Gud
    som talar om vad som är sant.

  236. Emma,
    är det inte så att medicinska myter-

  237. -ofta uppstår
    då man misstolkar statistik?

  238. Som medellivslängden i Sverige.
    På 1850-talet var den under 50 år.

  239. Nu är den över 80 år. Det vill säga
    en ökning på 30 år på 150 år.

  240. Men det är inte så,
    vilket många tror-

  241. -att vuxna blir väldigt mycket äldre
    i dag. Många blev 80 år då också.

  242. Faktum är barnadödligheten,
    som drog ner medelvärdet.

  243. Jag möter ofta folk som tror
    att vi lever mycket längre i dag.

  244. -Vi lever några få år längre.
    -Vi vill gärna tro det, kanske.

  245. Det är en statistisk missuppfattning.
    Är det också önsketänkande?

  246. Det tror jag nog. Det händer
    vissa saker med vår medellivslängd.

  247. Det förklaras av att
    dödligheten i malaria har halverats.

  248. Det påverkar statistiken globalt.

  249. I Sverige förklaras det också
    av att barnadödligheten har gått ner.

  250. Många medicinska myter
    beror på olika missförstånd.

  251. Det finns ett exempel
    när man pratar om-

  252. -att all värme försvinner ut
    genom huvudet. Man ska ha mössa.

  253. Det är inte mer värme som försvinner
    än om man har en arm avtäckt.

  254. Det var nån studie
    där man var i Arktis-

  255. -och mätte vad som hände
    när man inte hade mössa på sig.

  256. Om man är täckt helt i övrigt
    så förvinner ju värme.

  257. Det är ofta mössan man inte
    har på sig, det är mer sällan ärmen.

  258. Det handlar ibland om data.
    Man missuppfattar-

  259. -det här med förkylningar och kyla,
    och såna faktorer.

  260. Man tror
    att det är direkta orsakssamband-

  261. -när det är bakomliggande faktorer.

  262. Man skulle önska att folk
    kunde hålla huvudet kallt lite mer.

  263. Sen kanske man utnyttjar det.
    Jag kan säga det till mina barn.

  264. Jag orkar inte krångla till det.

  265. En del kanske önskar
    att det räckte att ha mössa på sig.

  266. Nåt annat som florerar mycket är
    det här med sociala konstruktioner.

  267. Att kunskap
    är sociala konstruktioner.

  268. Hur ska man förstå
    detta postmoderna begrepp?

  269. Hur ska man förstå det?
    Det ligger nåt i det, eller hur?

  270. -Åsa?
    -Okej, det finns sociala fakta.

  271. -Det faktum att...
    -...en enkrona är värd en krona.

  272. Eller att den här personen är kung,
    att min bil är försäkrad.

  273. Min bil kan inte vara det om
    det inte finns en samhällsstruktur.

  274. Det finns mängder med sociala fakta,
    och objektiva sanningar om dem.

  275. Om min bil inte är försäkrad, är det
    ett problem om jag råkar illa ut.

  276. Så visst, det finns det.
    Men alla fakta är inte sociala fakta.

  277. Kunskap är övertygelser,
    och vetenskap innehåller teorier.

  278. Övertygelse är psykologiskt tillstånd
    och teorier formuleras med språk.

  279. Språk är en mänsklig konstruktion,
    om du så vill.

  280. Men språket beskriver en verklighet
    som existerar oberoende av språket-

  281. -och som korresponderar
    mot vad man beskriver eller inte.

  282. Två saker, för att lägga till.
    Vi är jobbigt överens.

  283. I alla fall, det ena är att
    det finns en osund konstruktivism.

  284. Det är när man säger att världen
    etableras när den benämns.

  285. Det finns inga giraffer,
    utan bara en massa av fenomen.

  286. Giraffen finns för att vi bestämmer
    oss för att gränsa av världen.

  287. Det är den osunda konstruktivismen.
    Allt är inte lika i världen.

  288. Världen
    är uppdelad på fenomen som är olika.

  289. I slutändan kanske den
    kommer att vara det, det vet vi inte.

  290. Men nu är den uppdelad på fenomen som
    skiljer sig åt. Det är det osunda.

  291. Det sunda är att det mänskliga
    samhället består av institutioner.

  292. Riksdag och penningsystemet.

  293. De institutionerna, som är
    en interaktion mellan människor-

  294. -är vad de är
    så länge vi är överens om det.

  295. Pengar fungerar som betalningsmedel
    om den som betalar-

  296. -och den som tar emot accepterar det.

  297. Det är det meningsfulla begreppet
    sociala konstruktioner.

  298. I samhället skapar vi inrättningar
    som finns eftersom vi går med på det.

  299. När riksdagshuset stänger på natten
    anser vi att riksdagen finns kvar.

  300. Vi har föreställningen om det.
    Det är meningsfullt.

  301. Men att förneka att det finns fenomen
    tills vi hittar på ord för dem-

  302. -det är den osunda varianten.

  303. Även inom naturvetenskapen
    arbetar man med metaforiska modeller.

  304. Som atomen. Jag lärde mig
    att den var som ett solsystem-

  305. -med en kärna och grejer som
    snurrade runt. Det är inte alls så.

  306. Det var en fungerande metafor.

  307. Vi konstruerar metaforer
    för att kunna tala om verkligheten.

  308. Det är synd att naturvetenskapen,
    som evolutionsläran-

  309. -inte talar om att det är bildspråk.

  310. Som den "själviska genen",
    det finns inga gener som vill nåt.

  311. Man borde tala om
    när man pratar bildspråk-

  312. -och när man beskriver nåt faktiskt.
    Annars riskerar vi gå vilse.

  313. Inom datavärlden, när man uppfann
    det grafiska gränssnittet Windows-

  314. -benämnde man det i början
    som en "användarillusion".

  315. Hur man arbetar i Windows har lite
    att göra med hur det faktiskt funkar.

  316. Det är
    en användbar användarillusion.

  317. Lite så är det väl även när
    vi beskriver världen vetenskapligt?

  318. Jag jobbar inom psykiatrin med sån
    forskning. Man har spektrumdiagnos.

  319. Vi kan inte ta ett blodprov på
    en person. "Är du sjuk eller frisk?"

  320. Vi har vissa symptom och kriterier.
    Man kan ha mycket eller lite.

  321. Det blir en tydlig angreppspunkt
    för personer som vill underminera-

  322. -den medicinska vetenskapen.

  323. De går hårt in på psykiatrin
    och pratar om-

  324. -att det är olika konstruktioner.
    Adhd finns inte på riktigt.

  325. Det är inte en riktig diagnos,
    utan nåt som uppstår i vår miljö.

  326. Just sjukdomsbegrepp är ju knepiga.
    De ligger ibland på gränsen-

  327. -där man gör normativa antaganden.
    Särskilt psykiatriska sjukdomar.

  328. I många sammanhang accepterar vi-

  329. -att saker och ting
    är lite oklara i gränsområdet.

  330. Vi säger att nåt är rött eller blått-

  331. -trots att det kan vara svårt
    att tala om det.

  332. Ändå ser vi det som oproblematiskt.
    Så är det med många fenomen-

  333. -att det är en skala man rör sig på.
    När man är vid gränsen-

  334. -är det svårt att avgöra vilken sida
    det är. Ändå går vi med på-

  335. -att tala om det ena och det andra.
    Det är meningsfullt-

  336. -trots att det är en gradient.

  337. Det har blivit populärt
    att tala om faktaresistens.

  338. Det är ett problem.
    Vad handlar det om egentligen?

  339. Vad beror det på att människor i
    vissa lägen inte tar till sig fakta-

  340. -som finns där lätt tillgängliga?

  341. Jag tycker att
    vi ska prata om kunskapsresistens.

  342. Det finns mängder med fakta som
    vi aldrig kommer att få kunskap om.

  343. Till exempel universums ursprung.

  344. Problemet är att det finns kunskap
    som människor inte tar till sig.

  345. Det finns välgrundade övertygelser
    som folk inte tar till sig.

  346. Framförallt handlar det om
    att man inte tar till sig evidensen.

  347. Man slår ifrån sig
    den evidens som finns.

  348. Man pratar
    om kognitiva begränsningar.

  349. Vad är det? Vad handlar det om?

  350. Om jag svarar på första frågan,
    tänker jag mig två kunskapsmotstånd:

  351. Det ena är det kognitiva. Vår hjärna
    klarar inte att hantera information.

  352. Det andra är önsketänkande.
    Vår önskan om hur det ska vara.

  353. Det är två olika saker.

  354. En sån här, som jag ser det...
    Jag är inte kognitionsvetare-

  355. -men en sak jag har tagit till mig
    av forskaren Daniel Kahneman-

  356. -är vårt snabba tänkande.

  357. Vi har god användning
    av att tänka snabbt.

  358. Vi behöver ofta lösa problem snabbt.

  359. Men ibland bedrar oss det
    snabba tänkandet. Ett utslag av det-

  360. -är att vi har lätt att se orsaker
    där orsaker inte finns.

  361. Vi sluter oss snabbt
    till ett orsaksförhållande.

  362. Det finns en bok av Kahneman,
    "Tänka, snabbt och långsamt".

  363. Där ställer han upp
    en tänkt sekvens av födslar.

  364. Ena dagen föds det bara sex flickor,
    andra tre pojkar och tre flickor.

  365. Tredje dagen är det blandat.
    Det är lätt att tänka-

  366. -att det måste finnas en orsak
    till att det bara var flickor en dag-

  367. -och nästa dag bara pojkar.

  368. Det är lätt att tänka att
    det finns en orsak. Det gör det inte.

  369. Könet på en flicka har inget att göra
    med nån annans kön.

  370. -Det är en kognitiv begränsning.
    -Försöker vi sätta mönster?

  371. Även när det inte finns mönster?

  372. Absolut. Det är en väldig tillgång.

  373. Det är så med mycket att det
    vi på goda grunder håller för sant-

  374. -bygger på sånt vi inte riktigt ser.

  375. Det är sunt, men ibland sluter vi oss
    för snabbt till orsaker.

  376. Kahneman säger
    att vi är dåliga statistiker.

  377. Det är en kognitiv sak
    som kan förklara vår kognitiva bias.

  378. Sen finns det emotionella saker.
    Vill Åsa komma in på det?

  379. Det vanligaste
    är "confirmation bias".

  380. Den är vanlig nu,
    det har med sociala medier att göra.

  381. Det är att vi helt enkelt
    letar efter evidens-

  382. -som stödjer det vi redan tror.
    Om vi har en åsikt-

  383. -söker vi oss till ställen där
    vår åsikt ytterligare kan förstärkas.

  384. Det har aldrig varit lättare än idag.
    Man går in på rätt sociala medier-

  385. -för att hitta bevis för att
    Trump eller Clinton gjorde si och så.

  386. Det som är svårt med det där,
    är att när man väl har en åsikt-

  387. -är det extremt svårt
    att bli av med den.

  388. Man har olika kognitiva mekanismer
    som gör att man förstärker den.

  389. Det är en enorm utmaning.

  390. Har man fått ut en felaktig sak bland
    folk är det svårt att ändra på det.

  391. Det finns en plats för
    varje konspirationsteori på nätet?

  392. Jag tror att bekräftelsebias
    är det stora problemet...

  393. -...apropå faktaresistens.
    -Vad menar du med bekräftelsebias?

  394. Att man "cherry pickar"
    den information som går i linje-

  395. -med den världsbild man redan har.

  396. Googlar man nåt, går det
    att hitta nåt som bekräftar det.

  397. Du kan hitta en peer reviewad
    vetenskaplig artikel-

  398. -som visar att schizofreni orsakas
    av att man är besatt av demoner.

  399. -I en vetenskaplig tidskrift?
    -Ja, peer reviewad.

  400. Den har impact-faktor.
    Inte så hög, men ändå.

  401. Återigen som du säger,
    när man väl har fått världsbilden-

  402. -finns det också forskning
    som visat att du till och med...

  403. Bemöts du med motstridig evidens,
    finns en backfire-effekt.

  404. Det innebär att du blir mer övertygad
    om din ursprungliga ståndpunkt...

  405. -...när du får motstridig evidens.
    -Där slår det emotionella till.

  406. Du känner dig angripen, du har
    en identitet kring de här idéerna.

  407. -Någon angriper din identitet.
    -Man blir defensiv.

  408. Hur kan artikeln
    gå igenom peer review?

  409. Jag vet inte exakt
    hur den granskningen går till.

  410. Men den har blivit peer reviewad.

  411. Det vetenskapliga systemet där
    vi granskar texter är inte felfritt.

  412. Det ser vi hela tiden. Mycket
    av de medicinska myter som finns-

  413. -bygger på missuppfattningar.
    Men ibland ligger också fusk bakom.

  414. Det är svårt det här med faktakoll,
    vad är sant och falskt.

  415. Om nån för två år sen hade sagt-

  416. -att om du doppar en plastbit
    i stamceller... Funkar det?

  417. Då kanske man hade sagt ja,
    det fanns en artikel som visade det.

  418. Det är svårt på det sättet,
    de här begreppen om sant och falskt.

  419. Jag träffade en katolsk präst
    som hade utfört en exorcism.

  420. "Trodde du att hon var besatt?"
    "Nej, men hon trodde det."

  421. Jag har hört att just exorcism
    har en extrem placeboeffekt.

  422. Det här med att när man kommer
    så långt att man låser sig-

  423. -vid en uppfattning, då börjar
    man närma sig det emotionella.

  424. Det finns empiriska studier
    som visar-

  425. -att man lägger ner mer energi på att
    visa att en annan uppfattning är fel-

  426. -än att visa att ens egen uppfattning
    är riktig. Man accepterar lättare-

  427. -svag evidens för det man tror på,
    än stark för det man anser vara fel.

  428. Det finns studier på det. Apropå
    backfire-effekt, baktändningseffekt-

  429. -kan jag ge ett belysande exempel:

  430. Det gjordes i USA
    en studie på 1 700 amerikaner.

  431. Först fick de höra den numera falska
    nyheten att det finns ett samband-

  432. -mellan mässlingsvaccin och autism.

  433. Wakefield fick det publicerat i The
    Lancet. Det visade sig vara falskt.

  434. -Han har väl erkänt det själv?
    -Ja, det är så.

  435. Man gjorde fyra försök att få de
    här försökspersonerna att sluta tro-

  436. -på det här sambandet. Och därmed bli
    mer villiga att vaccinera sina barn.

  437. Man informerade om att det var fel.

  438. Det andra var att man informerade
    om mässlingens skadeverkningar.

  439. Det tredje minns jag inte, det fjärde
    var att man visade nån som var sjuk.

  440. I inget fall lyckades man få folk
    att bli mindre motspänstiga-

  441. -mot vaccinering mot mässling.

  442. I tre av fallen ökade motståndet
    när avsikten var att minska.

  443. Det är en viktig lärdom. Vi råder
    inte bot på vanföreställningar-

  444. -bara för att vi säger att de är fel.
    Vill man säga vad som är rätt-

  445. -mot nåt som är fel, ska man inte
    ägna sig åt att säga vad som är fel.

  446. Man ska ägna sig åt
    att tala om vad som är rätt.

  447. Det har varit ett jätteproblem i år,
    speciellt i USA.

  448. Pressen visste länge inte om det.

  449. De ägnade sig åt
    att lägga Trumps lögner i rubrikerna.

  450. Sen fick man läsa
    för att förstå att det var en lögn.

  451. Det som folk minns är rubriken,
    inte att det var en lögn.

  452. Särskilt
    om det är vad folk önskar tro.

  453. Trumps pressassistent
    har lanserat det här begreppet-

  454. -alternativa fakta,
    "alternative facts".

  455. Presidentinstallationen blev komisk.
    Flygfoton visade att det var färre.

  456. Hur ska man tänka att de menade
    med det här alternativa fakta?

  457. Är de relativister,
    eller är de bara jäkligt lögnaktiga?

  458. De har väl inga teoretiska
    antaganden. Inte Trump i alla fall.

  459. Dels tror jag... Trump
    lyckas nog lura sig själv att tro-

  460. -att det var den största publiken.
    De som omger honom är skickliga.

  461. Det är propaganda och manipulation.

  462. Att försöka hitta olika sätt att...
    Just det här med att så tvivel-

  463. -som tobaksindustrin har gjort.
    Det är det de gör.

  464. Man sår tvivel genom att säga
    att det finns ett annat perspektiv.

  465. Lite är det strategin som auktoritära
    regimer alltid har ägnat sig åt.

  466. Genom att bombardera med tokigheter
    och konstigheter hela tiden-

  467. -löser man upp
    folks grepp om verkligheten.

  468. Man vet inte vad man ska tro. Man
    kände "det här är vettigt, inte det".

  469. När man förlorar greppet om det
    är man "lost". Högerextrema rörelser-

  470. -har alltid haft det som strategi.

  471. Steve Bannon driver det skickligt.
    Trump är nog en blandning av allt.

  472. Han har ändå en stab omkring sig. Du
    tror inte att de trodde på det de sa.

  473. De ser det som ett sätt
    att få väljarna att misstro medierna.

  474. Jag är djävulens advokat.
    Platons kunskapsdefinition:

  475. Man ska tro att nåt är sant, man
    ska ha evidens och det ska vara sant.

  476. Med det kravet på vad vi tror om vad
    Trump tror, kan jag inte säga nåt.

  477. Jag har inte kunskap om det.
    Vi kan anta en massa saker.

  478. Det är klart att jag gissar.

  479. Jag vet inte. Däremot vet
    vi att det är destruktivt.

  480. Men om de är relativister eller inte?
    Jag vet inte.

  481. -Emma?
    -Han är nog inte kunskapsrelativist.

  482. Han tror det finns en sanning, men
    det är inte den som media för fram.

  483. Den klassiska konspirationsteorin.

  484. Tror du han tror att det var fler
    på hans installation än på Obamas?

  485. Trump som person tror nog det.
    Det finns folk som manipulerar honom-

  486. -till att tro både det ena och det
    andra. Nån har säkert nån sorts...

  487. Kan vi inte sluta spekulera
    kring detta? Spelar det nån roll?

  488. Det är vad en del har sagt
    om den döda katten på bordet.

  489. Jag vet inte om det är sant,
    men det har antagits-

  490. -att snacket är ett sätt att få oss
    att tala om mindre viktiga saker-

  491. -för att inte tala om de viktigare,
    som hans attacker mot abort.

  492. Då vill jag prova en sak på er.

  493. Historieprofessorn Timothy Snyder-

  494. -har kommit ut med en bok
    om lärdomarna från förintelsen.

  495. Han talar om begreppet "post truth".

  496. Det är ett begrepp som är på tapeten.

  497. Han säger att vi tar det begreppet
    för lättvindigt.

  498. Vi kopplar det till internet,
    som sprider konspirationsteorier.

  499. Vi kopplar "post truth" till
    postmodernism och franska filosofer.

  500. När vi tänker på franska filosofer,
    tänker vi på latte och baguette.

  501. Lite tokigt, men mysigt.
    Det är inte så farligt.

  502. Han säger att det är livsfarligt.
    Det borde associeras med fascism.

  503. "Vad var fascismens kunskapssyn?
    Dess epistemologi."

  504. Jo, bland annat att avgränsa.
    Empiriska fakta är inte så viktiga.

  505. Vi bör överge principen
    om motsägelsefria resonemang.

  506. Det är ingen viktig princip. Att det
    som egentligen spelar nån roll-

  507. -är den övergripande berättelsen
    som fogar samman en slags helhet.

  508. Empiriska fakta får inte störa
    denna övergripande vision.

  509. Idén om att det finns en sån vision,
    och att ledaren är visionär.

  510. Då ska inte fakta stå i vägen.

  511. Snyder säger att detta
    är den fascistiska kunskapsteorin.

  512. Det är "post truth". Vad säger ni?

  513. -Det var Stalins kunskapsteori också.
    -Okej.

  514. Återigen två saker. Det här
    med att vi lever i "post truth".

  515. Tills för två veckor sen sa alla
    att vi levde i kunskapssamhället.

  516. Inte länge sen.
    Nu lever vi i postkunskap-samhället.

  517. Jag följer inte med i den svängen än,
    därför att vi ser det som händer.

  518. Jag är inte heller säker på
    att folks kunskapsmotstånd är större-

  519. -än tidigare. Vi kan inte avläsa
    om det var större på 1600-talet.

  520. När det gäller beskrivningen du gör:
    Jag känner igen det-

  521. -som en tankefigur inom fascismen
    och totalitära ideologier-

  522. -som har funnits långt tillbaka.
    När man...

  523. När man har en religiös ortodoxi
    på 1600-talet-

  524. -som konfronteras med motsägelser,
    så säger man-

  525. -"guds vägar äro outgrundliga". Idén
    om att godta motsägelser är gammal.

  526. Idén om en stark ledare också. Att
    kalla det fascistiskt vet jag inte.

  527. Det finns hos fascismen, men även hos
    en massa andra auktoritära kulturer-

  528. -än just fascismen.
    Så skulle jag reagera på det.

  529. -Emma, vad tänker du?
    -Det är intressant.

  530. Jag kan hålla med dig också
    apropå det här med "post truth".

  531. Jag tror problemen alltid
    har funnits. På sikt blir vi klokare.

  532. Men jag tror att vissa i samhället
    inte är lika auktoritära figurer.

  533. Det kanske kan resultera i att många
    ifrågasätter de sanningar som vi har.

  534. Nåt som är lite nytt, kan jag tycka-

  535. -är ifrågasättandet av expertis.

  536. Och väldigt problematiskt. Kanske
    har det med sociala medier att göra.

  537. Om man lyssnar på nyheterna,
    till och med P1 som jag lyssnar på...

  538. Om nånting har hänt, så intervjuar
    de folk på gatan om vad de tycker.

  539. Det är irrelevant. De vet ingenting
    om just det som har hänt.

  540. Den här uppmuntran att vi ska tycka
    om sånt vi inte kan nåt om-

  541. -är mycket ett barn av vår tid.

  542. Kommentarsfält och sociala medier
    uppmuntrar det enormt mycket.

  543. Att respektera att i ett kunskaps-
    samhälle finns mycket kunskap-

  544. -som man bara kan ta till sig
    och värdera som expert.

  545. Vill man veta hur det ligger till
    måste man förlita sig på experterna.

  546. Det är viktigt. Och så idén om att
    det är auktoritetstro på experter.

  547. Nej, tvärtom. Det är auktoritetstro
    att inte titta på experter-

  548. -utan bara på
    vad nån som har makt säger.

  549. Experter ska man lyssna på.
    De har evidens för det de påstår.

  550. Inte för att de är auktoriteter. Det
    upplever jag som ett nytt fenomen.

  551. Det har skett många skandaler
    på sistone. Skandaler då forskare-

  552. -har fuskat och så vidare. Det finns
    problem inom forskningskulturen.

  553. -Det är väldigt tävlingsinriktat.
    -Macchiarini.

  554. Vissa tar genvägar. Det gäller också
    mycket att marknadsföra sig.

  555. Det ser man varje dag.
    Forskare som slår sig för bröstet-

  556. -och överdriver egna resultat.

  557. Vi tenderar
    att skylla det på journalister-

  558. -men det finns studier som har visat
    att felen finns i pressreleasen-

  559. -som universiteten skickar ut.

  560. Det finns begränsat med anslag,
    vi forskare tävlar om dem.

  561. Det tror jag på sikt
    gör att det blir sämre.

  562. Forskares trovärdighet
    minskar därför.

  563. Man måste också jobba
    med experterna själva-

  564. -och hur vi kan upprätthålla
    vår trovärdighet.

  565. Ta bort korrumperande
    belöningssystem, som citeringar.

  566. Jag håller med Åsa om att...

  567. ...det finns en tendens att tala om
    "de så kallade experterna".

  568. Det river ner den sunda auktoriteten
    hos experterna.

  569. Även om jag välkomnar varje nykter,
    kritisk granskning-

  570. -av vad jag säger från vem som helst.
    Det har funnits tidigare också.

  571. När professionerna växer fram
    på 1700-talet-

  572. -finns det en väldig protest mot dem.
    Historikern Penelope Corfield-

  573. -studerade hur man ifrågasatte läkare
    och jurister när de växte fram.

  574. Om det nu finns globala smågrupper
    som isolerar sig i åsiktsgrupper-

  575. -fanns det då lokala åsiktsgrupper
    som på motsvarande vis isolerade sig.

  576. Om man tittar på rättsskipning förr
    innan den professionaliserades-

  577. -fanns en folkjustis. Man kunde dömas
    därför att folk tyckte illa om den.

  578. Sen fick vi
    en professionaliserad rättsskipning-

  579. -som man kan börja nagga i kanten
    om man talar om "så kallade domare".

  580. Det är oroväckande.

  581. Vad beror tillitsbristen
    till auktoriteter på?

  582. Till expertisen? Jag läste just
    att vi uppmuntras att tro-

  583. -att vi klarar av att bedöma saker
    själva på ett sätt som vi inte gör.

  584. Vad gäller forskningsskandalerna
    blir det mediauppmärksamhet.

  585. Men det är toppen på ett isberg
    av solid och seriös forskning-

  586. -där jag tycker
    att citeringsgrejen är bra.

  587. -Jag tycker det är dåligt.
    -Man kontrolleras av andra.

  588. Det här med peer-kontroller
    är extremt viktigt.

  589. Vi är så kontrollerade,
    allt vi publicerar.

  590. Den enorma mängden är oproblematisk.
    Sen att det finns nån skandal...

  591. Att det lyfts fram i media, okej. Man
    bör också lyfta fram solid forskning.

  592. Intressant att vi har en övertro
    på vår egen bedömningsförmåga.

  593. Det märker man ibland.
    I new age-kulturen säger folk ofta:

  594. "Jag var med om nåt jag inte kan
    förklara. Det var nåt övernaturligt."

  595. De säger sällan att nån annan
    kanske hade kunnat förklara det.

  596. Så fort jag inte klarar det,
    då är det övernaturligt.

  597. Det finns nåt tilltalande
    hos oss människor att känna...

  598. Vi blir lite överlägsna
    om vi kan genomskåda etablissemanget-

  599. -och tänka lite längre.

  600. Jag ska berätta ett skräckexempel.
    Jag träffade en man-

  601. -som livnärde sig
    som ledarskapscoach.

  602. Han berättade att alla kan få kontakt
    med minnen från befruktningen.

  603. Alltså inte från födseln. När jag
    invände att utvecklingspsykologer-

  604. -har problem med det, så sa han:
    "De har inte gått vidare i insikten."

  605. De är liksom inte öppna. Han säljer
    sina tjänster till näringslivet.

  606. Det är ju oroväckande.
    Får jag ge en släng åt skolan?

  607. För att det är... Det finns...

  608. I våra skolor uppmuntras eleverna
    att tycka om allting.

  609. För att få ett a
    måste man tycka saker.

  610. Det är bra att få folk att tänka
    själva, men det är inte att tycka.

  611. Att tänka själv är att kunna värdera
    argument, se vad som följer från vad.

  612. Den typen av kritiskt tänkande
    ska vi uppmuntra.

  613. Men tyckandet är ett problem, som
    hänger ihop med trenden i samhället.

  614. -Där man ska tycka om allt möjligt.
    -Jag håller med, nästan.

  615. Det är viktigt att man får respekt
    för att när kunskap produceras-

  616. -så tar det tid. Det kräver
    noggrannhet och uthållighet.

  617. Vi använder statistiska metoder
    för att skilja bort slump.

  618. I medicinsk forskning
    spärrar man sin subjektivitet-

  619. -genom dubbelblinda tester.
    Inom historia är man källkritisk-

  620. -för att vara säker på att
    ett historiskt påstående är riktigt.

  621. Det måste man förmedla respekten för,
    att det kräver ett uthålligt arbete.

  622. Det är ena sidan av saken. Den andra
    är att vi måste vara öppna för-

  623. -att vem som helst i vilken position
    som helst kan rikta ett bra argument-

  624. -mot det vi anser är sant. Det kanske
    har drivits så långt att man gör det-

  625. -utan att ha på fötterna. Vi kan inte
    slänga ut barnet med badvattnet-

  626. -och inte vara öppna för att vem
    som helst har nåt viktigt att säga.

  627. Absolut. Poängen är att då är det ett
    gott argument och inte bara tyckande.

  628. Självklart.

  629. I skolvärlden verkar många tro
    att kritiskt tänkande är källkritik.

  630. Källkritik är viktigt, men kritiskt
    tänkande är mycket mer än källkritik.

  631. Nåt annat som hänger samman med
    det-

  632. -är den falska balansen,
    som är väldigt vanlig.

  633. Om vi tar det amerikanska valet:

  634. "Trump är hemsk,
    men Clinton har också problem."

  635. "Evolutionsteorin har problem
    precis som kreationismen har det."

  636. Att man ger ett falskt intryck
    av att det finns två sidor.

  637. När det i själva verket handlar om
    att nåt är baserat på evidens-

  638. -och nåt är spekulation.
    Det är medielogiken.

  639. Det är inte en debatt
    mellan jämbördiga parter.

  640. Det är intressant. Journalister
    är lite inkonsekventa när de gör det.

  641. Om nån ska prata om homeopati, vill
    man ha en homeopat där för balansen.

  642. Om nån ska prata om förintelsen,
    bjuder man inte in en förnekare.

  643. Det är en inkonsekvent hantering
    av den där balansidén.

  644. Det finns nåt sunt med det, att
    man kan väga argument mot varandra.

  645. Men då måste det vara
    seriösa perspektiv.

  646. Men hörni, vad ska man göra-

  647. -om världen går mot alltmer
    kunskapsresistens och populism?

  648. Det är uppenbart att demokratiska
    system har valt fram en Trump.

  649. Kanske en Geert Wilders snart
    och en Marine Le Pen.

  650. Brexit var en folkomröstning.

  651. Vad är det för fel?
    Är det nåt grundfel på systemet?

  652. Grundfelet är
    att folk saknar tillräcklig kunskap.

  653. Brexit var ett bra exempel.
    Det spreds falsarier.

  654. I USA, läste jag häromdagen,
    tror 35 % av amerikanerna-

  655. -att Obamacare inte är detsamma
    som "affordable act".

  656. De lär upptäcka att deras "affordable
    act" kommer att försvinna.

  657. Utan kunskap
    kan man inte rösta vettigt.

  658. Kunskapssamhället
    fungerar inte som det ska.

  659. Jag tror att vi har
    en övertro på faktakollen.

  660. Vi tror att vi kan ställa ordning
    genom att bemöta med korrekta fakta.

  661. Mycket talar emot det. När en person
    har baserat sin åsikt på en känsla-

  662. -kan vi inte ändra den åsikten
    genom att bemöta den med fakta.

  663. Det är bara logiskt grundade åsikter
    som kan ändras med hjälp av fakta.

  664. Man måste också lära människor
    hur man förhåller sig-

  665. -till den här informationen
    och de intryck man får.

  666. Och fundera på hur man kan påverka
    folk på ett känslomässigt plan.

  667. Att vi också har ett mediesamhälle
    som larmar. En alarmistisk värld.

  668. Vi får flashar i vår mobil.

  669. Vi får illusionen
    av att domedagen närmar sig.

  670. När mänskligheten egentligen
    går framåt på väldigt många plan.

  671. Det ligger mycket i det du säger.

  672. Det här är svåra samhällsproblem.

  673. Jag tror inte att amerikanernas
    kunskap är mindre än för åtta år sen.

  674. Det finns andra processer,
    som har att göra med det här.

  675. Jag leker med tanken att vi hade
    ett proportionellt valsystem i USA.

  676. Clinton hade blivit president. Hade
    vi då gett samma förklaring som nu?

  677. Hon vann ju
    om man ser till antalet röster.

  678. Vi sa att man av sociala, kognitiva
    skäl gör motstånd mot kunskap.

  679. Då handlar det också om
    hur man ska nöta ner motstånd.

  680. Kanske har de ekonomiska
    strukturförhållandena en betydelse?

  681. Ska man vara tvungen att klara
    ett kunskapstest för att få rösta?

  682. -Absolut inte.
    -"Just testing".

  683. En professor i politisk filosofi,
    Jason Brennan, har lanserat idén-

  684. -om en epistokrati. Staten
    ska slumpmässigt selektera fram-

  685. -10 000 frivilliga, som under fyra år
    utbildas i politiska frågor.

  686. -Sen är det bara de som får rösta.
    -"Dream on".

  687. Tänk tanken att alla intellektuella,
    vi alltså, som är förlorarna-

  688. -inte längre tycker att majoriteten
    ska bestämma. Vi är i minoritet.

  689. Vilken framgång skulle en sån idé ha?
    Den är dödfödd och felaktig.

  690. -Det är farligt.
    -Jo, men det är kul att reflektera.

  691. Vi låter inte barn rösta
    till exempel. Ja...

  692. Vad som är korrekt med det
    är att folk behöver utbildas.

  693. En väl fungerande skola är avgörande
    för en väl fungerande demokrati.

  694. Men seriöst,
    det finns mycket tecken som tyder på-

  695. -att många länder är på väg att rösta
    fram populistiska, nationalistiska-

  696. -auktoritära ledare.
    Om vi ändrar det i skolan-

  697. -då får vi vänta
    ett par generationer.

  698. Det är ett extremt komplext skeende
    som sker nu.

  699. Det ligger nåt i det du säger.

  700. Demokratin bygger på
    att vi gör informerade val.

  701. Det var Platons idé,
    att en kunnig elit skulle rösta.

  702. Vem ska bestämma vem som
    ska vara det? Vi biter oss i svansen.

  703. Det är klart att vår demokrati
    skulle fungera bättre-

  704. -om människor gjorde informerade val.

  705. Ju sämre informerade vi är, desto
    större risk för opinionssvängningar.

  706. Som också har ekonomiska rötter.

  707. Det är en jättefråga,
    som vi kan ta om några veckor.

  708. Med ett nytt samtal?
    Vi ska snart avrunda. Men...

  709. Ni drar alla ert strå till stacken.
    Emma skriver i Svenskan om myter.

  710. -Jag har ett nytt projekt.
    -Berätta!

  711. Jag har funderat på
    hur man kan påverka folks känslor.

  712. Jag tror att det här med att vi
    hela tiden får flashar på telefonen-

  713. -som visar att...
    Det skrämmer upp oss helt enkelt.

  714. De formuleras på ett sätt
    så att vi blir extra oroliga.

  715. "Den döda kroppen
    hittades på en gata."

  716. Det kan ha varit min gata, mitt barn.

  717. Jag skickar nu ut på Twitter nåt
    som jag kallar "alternativa flashar".

  718. -Åh, vad roligt.
    -Hans Rosling-kunskap.

  719. Som visar de framsteg vi har haft.

  720. De senaste 15 åren har dödsfallen
    i malaria minskat. Skicka ut det.

  721. Också hur barnadödligheten
    har minskat på senare tid.

  722. Den typen av information
    genererar inte flashar.

  723. Det är processer
    som sker på hundra år, femton år.

  724. Det är viktigt att den informationen
    når folk på samma sätt.

  725. När man är oberedd kommer en flash
    om att det inte bara går åt helvete.

  726. Får jag ge en sån flash?

  727. Det dödliga våldet har ökat
    i Sverige, dramatiskt står det.

  728. 2016 mördades 110 personer.
    Det är 1,1 per 100 000.

  729. 1480 var det 40 per 100 000
    i Stockholm.

  730. 1750 var det 7 eller 8 per 100 000
    i Stockholm.

  731. För 10-15 år sen var det kanske 0,9.
    Risken att bli dödad är jätteliten.

  732. Nu slår man upp det, så att man tror
    att det är en dramatisk uppgång.

  733. Det är det inte.

  734. Det har Pinker skrivit om, att våldet
    i världen har minskat hela tiden.

  735. Även om det blir
    tillfälliga fluktuationer.

  736. -Det kanske är så vi får göra.
    -Vi får jobba på olika plan.

  737. Det är inte bortkastad tid
    att faktagranska saker.

  738. Det är bara det att mycket
    av det folk kallar fakta-

  739. -egentligen är baserat på en åsikt.
    Då är det svårt att bemöta det.

  740. Då kanske man kan jobba förebyggande
    med att information kommer ut.

  741. Forskare har ett ansvar att inte bara
    larma om att mjölk är farligt-

  742. -utan också informera
    om den positiva utvecklingen.

  743. Det handlar om ett narrativ, att
    inte fastna i idén att allt går åt...

  744. Utan att det är komplicerat. Bra
    saker händer, farliga saker händer.

  745. Man får inte ge en för ensidig sida.
    Vi står inför många utmaningar.

  746. Men vi måste balansera
    alla de här larmen som kommer-

  747. -och de här domedagsprofetiorna.

  748. Det var Hans Roslings livsgärning.
    Vi kan tillägna samtalet honom.

  749. Stort tack för att ni kom.
    - Och tack för att ni har tittat.

  750. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

UR Samtiden - Faktaresistens och alternativa fakta

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är kunskap och vem producerar den? Panelsamtal om polariserad politisk debatt, pseudovetenskap och sanning. Medverkande: Arne Jarrick, professor i historia; Åsa Wikfors, professor i filosofi och Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 15 februari 2017 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern, Kungl Vetenskapskademien och Fri Tanke förlag.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Kritiskt tänkande, Källkritik, Masskommunikation, Massmedia, Mediekompetens
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Speldesign för äldre

Hur konstruerar man spel för äldre människor som inte är vana vid dataspel? Ismet Bachtiar, spelkreatör från Norge, berättar här om sina erfarenheter. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Att twittra sig in i maktens korridorer

Det är i de sociala medierna som de politiska partierna skall vinna sina väljare. Men hur ska partiledarna komma i kontakt med väljarna och dessutom vinna valet? Vilka partiledare regerar på nätet? Hur bygger de sina relationer? Vi möter mediestrateger som berättar om sociala medier, politik och demokrati.

Fråga oss