Titta

UR Samtiden - Från Burma till Brexit

UR Samtiden - Från Burma till Brexit

Om UR Samtiden - Från Burma till Brexit

Föreläsningar från Utrikespolitiska institutets (UI) gymnasiedag. Om konflikter i världen och Sveriges arbete med internationellt utvecklingsarbete. Inspelat den 15 februari 2017 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Från Burma till Brexit: Brexit och Europas framtidDela

  1. Omröstningen om Brexit
    var ett annat exempel.

  2. Den kom att handla om en annan fråga
    än det som skulle bestämmas.

  3. Det handlade mer om brittisk politik
    än om relationen till EU.

  4. Björn Fägersten heter jag, och är
    chef för Europaverksamheten på UI.

  5. Jag ska tala
    om vad Brexit innebär för EU-

  6. -och avsluta med
    vad det innebär för Sverige.

  7. Jag tänkte börja med att tala lite
    om hur det kommer sig-

  8. -att det är så mycket motstånd
    mot EU och mot europeisk integration.

  9. Brexit är ett exempel på det. Det är
    inte det enda och det kan bli fler.

  10. Varför är det egentligen så?

  11. Man kan säga att Europa
    står inför en samarbetsparadox i dag.

  12. Behoven av internationellt samarbete
    i Europa är större än nånsin.

  13. Det finns en mängd olika frågor som
    ingen stat kan lösa själv i Europa-

  14. -oavsett om vi pratar om klimat-
    ångest, finanskris, migrationsfrågor-

  15. -terrorism, ekonomisk obalans,
    etcetera.

  16. Samtidigt finns det i hela Europa ett
    motstånd mot att stärka samarbetet-

  17. -och att stärka de institutioner
    vi har, som kommissionen i Bryssel-

  18. -för att göra samarbetet,
    och det är själva paradoxen.

  19. Det finns ingen aptit på samarbete,
    men alla länder har ett behov av det.

  20. Inte bara EU är kritiserat.

  21. Det finns i Europa
    och kanske även globalt-

  22. -en väldigt stark kritik
    mot alla sorters eliter i dag.

  23. Vi statsvetare talar om "populism",
    att man vänder sig mot de styrande-

  24. -och hävdar att de sviker folken
    och medborgarna i alla länder.

  25. EU är extra illa ute
    i den här tiden av allmän kritik-

  26. -för att EU symboliserar
    det man är mest kritisk mot:

  27. Det är långt bort, avståndsmässigt.
    Det är ofta byråkratiskt.

  28. Det är kosmopolitiskt till skillnad
    från nationalstaten, och så vidare.

  29. EU är en enkel måltavla
    i dessa tider av populism.

  30. De krafter
    som vill stoppa samarbetet-

  31. -har fått ett effektivt verktyg
    i form av folkomröstningar.

  32. Folkomröstningar är bra
    för att samla upp åsikter i ett land-

  33. -men det är lätt att mobilisera
    motstånd genom folkomröstningar.

  34. Det som EU gör är att under lång tid-

  35. -förhandla fram olika paketlösningar.

  36. Om man då drar ut en specifik del
    i en sån paketlösning-

  37. -och protesterar mot den,
    kan man stoppa hela paketet.

  38. Nederländerna kan folkomrösta om en
    liten del av ett avtal med Ukraina-

  39. -och stoppa en paketlösning på ett
    område. Vi ser flera exempel på det.

  40. Omröstningen om Brexit
    var ett annat exempel.

  41. Den kom att handla om en annan fråga
    än det som skulle bestämmas.

  42. Det handlade mer om brittisk politik
    än om relationen till EU.

  43. Vi kan ta lite till om den frågan.

  44. Varför är vi i en situation
    med så mycket kritik i Europa?

  45. EU bildades inte
    för att vara särskilt populärt-

  46. -eller för att skapa nån passion.

  47. EU bildades för att på ett tekno-
    kratiskt sätt bygga ihop länderna.

  48. Om vi kunde enas om hur vi skulle
    köpa och sälja metall till varann-

  49. -så skulle det bli svårare
    att rusta och göra vapen, etcetera.

  50. Man föreslog en mängd tekniska
    områden man skulle samarbeta på.

  51. Folket måste inte älska unionen-

  52. -men den skulle göra det svårare
    att komma i konflikt mellan länderna.

  53. Det funkade ganska bra. Vi blev
    tätare och tätare sammankopplade.

  54. Det tickade på under 50, 60-,
    70-talet utan större motstånd.

  55. Det var frågor folk inte bryr sig om.
    Det var långt ifrån folks vardag.

  56. Så höll det på... Vi statsvetare
    pratar om en integrationsstege.

  57. Om man börjar samarbeta
    på ett område, som tullar-

  58. -då krävs det efter hand
    en gemensam marknad.

  59. Om man har det får man gemensamma
    intressen gentemot omvärlden.

  60. Då behöver man till slut
    en gemensam utrikespolitik.

  61. Då växer samarbetet i en trappa.

  62. Mot 80-, 90-talet hade
    det här samarbetet blivit så nära-

  63. -att det fanns behov av gemensam
    valuta och gemensam utrikespolitik.

  64. Man rör sig från områden som varit
    tekniska, som många inte bryr sig om-

  65. -till symbolladdade saker. Vilken
    valuta man har är nåt alla märker.

  66. Utrikespolitik har folk åsikter om.
    Det säger nåt om vad man står för.

  67. När det gjordes på europeisk nivå
    blev det väldigt känsligt.

  68. Det brottades man med för 10-15 år
    sen. EU behövde en ny konstitution.

  69. Det hade en annan bakgrund. Man
    hade utvidgats, Sovjet hade fallit-

  70. -och man skulle ta in
    tio nya medlemmar från Östeuropa.

  71. Då behövdes det ett nytt regelverk.

  72. Då kom det här missnöjet
    verkligen upp till ytan.

  73. Det kom mycket kritik
    mot EU-projektet.

  74. I det läget hade man kunnat
    dra i handbromsen, närmat sig folket-

  75. -och hittat mer stöd.
    Det gjorde man inte-

  76. -utan man tryckte igenom det som
    kom att kallas "Lissabonfördraget".

  77. Vissa länder, som Irland,
    röstade nej.

  78. Man lät dem rösta igen på en likartad
    produkt, tills alla hade sagt ja.

  79. Den processen kan man diskutera
    hur demokratisk den är-

  80. -men den skapade i alla fall
    inget direkt stöd för Europa-tanken.

  81. Varför gjorde man det? Tanken var,
    om man lyssnar på de involverade-

  82. -att om man skulle ha det nya
    fördraget, skulle EU börja leverera.

  83. Man skulle visa att man var en nyttig
    aktör, och därför vinna popularitet.

  84. Problemet var att man stod rustad med
    det nya, inte så populära, fördraget.

  85. 2009 trädde det i kraft.

  86. Det var också starten för år
    av kriser för den europeiska unionen.

  87. Vi hade en bankkris i USA,
    som blev en finanskris i Europa.

  88. Vi fick migrationskris, eller en kris
    för migrationspolitiken i alla fall.

  89. Vi fick en säkerhetspolitisk kris
    i form av Rysslands agerande.

  90. Helt plötsligt måste man reformeras
    igen. Det här räckte inte.

  91. EU måste på nåt sätt förändra sig,
    men medborgarnas förtroende var slut.

  92. Därför befinner vi oss nu
    i den här paradoxen.

  93. Det finns uppenbara behov av sam-
    arbete, men lite stöd ute i Europa-

  94. -för att faktiskt göra det här.

  95. Allt jag har sagt gäller mer eller
    mindre i alla europeiska länder.

  96. Storbritannien är ett specialfall-

  97. -dels för att de
    alltid har varit en udda partner-

  98. -i EU-samarbetet,
    ända sen de gick med.

  99. De har röstat tidigare, 1973,
    om att lämna samarbetet.

  100. Då valde de att stanna, men de
    har aldrig varit en "perfect match"-

  101. -utan de har alltid varit
    en ganska udda partner-

  102. -som har försökt se
    ekonomisk nytta av samarbetet-

  103. -snarare än passion eller känsla av
    att tillhöra Europa politiskt sett.

  104. Man får säga att de har en unik situ-
    ation gällande den inhemska pressen-

  105. -och hur den skriver om politik,
    som förmodligen har spelat in.

  106. Men som sagt, såna här rörelser finns
    i många olika europeiska länder.

  107. Varför valde då Storbritannien
    att göra som de gjorde?

  108. Det börjar komma, redan nu,
    ganska mycket forskning om det här.

  109. Om varför britterna, framför allt,
    röstade som de gjorde.

  110. Det var 52, 53 procent
    som röstade för Brexit-

  111. -i den folkomröstning de hade
    för snart ett år sen.

  112. Det finns en brittisk organisation
    som studerar värderingar i samhället.

  113. De har under flera år
    kategoriserat britterna-

  114. -i tre stycken kategorier.

  115. Har ni läst psykologi? Abraham Maslow
    har presenterat en behovstrappa.

  116. Det handlar om att man måste till-
    fredsställa vissa behov före andra.

  117. Du måste äta innan du vill gå på
    teater. Vissa saker är viktigast.

  118. Det här kan man också säga
    om befolkningssegment.

  119. Den brittiska undersökningen har
    kartlagt Storbritanniens invånare-

  120. -och delat upp dem i tre grupper:
    settlers, prospectors och pioneers.

  121. Settlers är på första steget
    i nån sorts behovstillfredsställelse.

  122. De är väldigt konservativa. Trygghet
    och säkerhet är deras mål i livet.

  123. De vill känna tillhörighet i
    sitt lokalsamhälle, by eller förort.

  124. Prospectors, "prospect",
    är ute efter nåt.

  125. De vill ha välstånd, personlig
    vinning, rikedom och så vidare.

  126. Pioneers, den tredje gruppen,
    har kommit längst i behovstrappan.

  127. De är intresserade av personlig
    utveckling, etik, idéer om samhället.

  128. Den här undersökningen
    har de gjort under ett antal år.

  129. Grupperna representerar ungefär
    var sin tredjedel av befolkningen.

  130. De är lika stora.
    Runt 33 procent ungefär, var.

  131. Det man kan man visa
    med Brexit-omröstningen-

  132. -är att tidigare
    har idén om europeiskt samarbete-

  133. -haft stöd i alla de här tre
    socialgrupperna, kan vi kalla dem.

  134. Sociologiska grupper.

  135. Om man då tittar på settlers-

  136. -som bryr sig om
    trygghet i sitt närområde-

  137. -var EU ändå nåt som gav fred.

  138. Här finns många äldre medborgare
    som har minnen från världskrigen.

  139. Man såg ändå EU som nåt som skapade
    fred, trygghet och stabilitet.

  140. För prospectors, som snarare
    var intresserade av att berika sig-

  141. -att avancera i karriären och så-

  142. -så var EU:s inre marknad, att man
    kan jobba inom EU, nåt som lockade.

  143. Erasmus-utbyten, att studera i
    andra länder, gav jobb och välstånd.

  144. Slutligen för pioneers,
    den idealistiska, sista gruppen-

  145. -var EU nåt som appellerade. De
    gillade idén om europeiskt samarbete-

  146. -utbyte med Europa, och så vidare.

  147. Det man såg efter omröstningen var
    att det svängt i alla tre grupperna.

  148. I alla de tre sociologiska grupperna
    hade det svängt.

  149. En majoritet var kritisk
    till EU-samarbetet.

  150. Synen på EU har förändrats.

  151. Settlers oroade sig över den ökade
    migrationen till Storbritannien-

  152. -som man kopplade till EU-medlem-
    skapet, en sanning med modifikation.

  153. EU sågs som nåt som skapade
    osäkerhet, snarare än trygghet.

  154. Prospectors, som ville berika sig,
    såg en eurozon i fritt fall.

  155. Man kopplade Europa
    till ett ekonomiskt misslyckande-

  156. -och man blev orolig att
    det skulle smitta Storbritannien.

  157. Pioneers,
    som bryr sig om idéer och etik-

  158. -såg inte längre EU som attraktivt,
    utan som en byråkratisk koloss.

  159. De lockades av idéer om mer globalt
    engagemang för Storbritannien.

  160. Det här är en förklaring
    som har getts-

  161. -till hur EU kunde förlora stöd
    i så breda befolkningsgrupper.

  162. Till det
    kan man lägga en stor åldersfaktor.

  163. Äldre var mer kritiska. Jag åter-
    kommer till vad det betyder på sikt.

  164. Det finns även
    en regional skillnad som är viktig-

  165. -nämligen att det är till stor del
    England som vill lämna EU.

  166. Skottland har en majoritet
    för att vara kvar.

  167. Där har Storbritannien en utmaning
    framför sig, att få ihop det här.

  168. Vad händer nu i Storbritannien?
    Jo, flera saker samtidigt.

  169. Dels ska man förhandla om en
    skilsmässa från Europeiska unionen.

  170. Det styrs av nåt som heter artikel
    50, och ska ta ungefär två år.

  171. Det gäller som sagt bara skilsmässan.

  172. Man ska dela på tillgångar-

  173. -och komma överens
    om regler för hur det ska ske.

  174. Det säger inte så mycket om den nya
    relationen man vill ha i framtiden-

  175. -utan det måste man förhandla om
    separat. Det kan ta upp till tio år.

  176. Det vill säga: Vilket ekonomiskt sam-
    arbete ska vi ha med Storbritannien?

  177. Vad ska vi ha för säkerhetspolitiskt
    samarbete? Ska vi dela information?

  178. Hur ska våra poliser samarbeta?

  179. Ska vi ha gemensamma militärinsatser
    i Mali och Libyen, eller inte?

  180. Det finns en mängd områden där man
    ska ha nya avtal med Storbritannien.

  181. Eftersom skilsmässoförhandlingarna
    ska vara färdiga inom två år-

  182. -som artikel 50 säger-

  183. -medan förhandlingarna om de nya
    relationerna kan ta jättemånga år-

  184. -måste man även ha övergångsregler.

  185. Vad gäller mellan skilsmässan och
    då de nya reglerna träder i kraft?

  186. Allt det här
    ska man förhandla om samtidigt-

  187. -vilket ni förstår
    är väldigt krävande.

  188. En fråga, förutom om vad
    Storbritannien vinner och förlorar-

  189. -handlar om vad de mäktar med.

  190. Hur många förhandlare har de, för
    att genomföra de här förhandlingarna?

  191. Vad är den administrativa kapacitet-
    en? Kan de lämna EU inom tidsramen?

  192. Kan de skapa alla nya lagar de
    behöver för att det här ska fungera?

  193. Det vi pratade om nu
    var bara relationen med EU.

  194. Storbritannien har också relationer
    med andra organisationer genom EU.

  195. Det är genom EU-medlemskapet de är
    med i Världshandelsorganisationen.

  196. Om man vill ha en egen relation och
    bli medlem av WHO måste det göras om-

  197. -för nu är man det
    via sitt EU-medlemskap.

  198. Det säger nåt om de utmaningar
    Storbritannien står inför just nu.

  199. Politiskt kan man säga
    att innan man lämnar EU-

  200. -och förhandlar om nya avtal, måste
    man ha en idé om vad man vill uppnå.

  201. Vilken sorts aktör vill
    Storbritannien vara i framtiden?

  202. Ska man vara en frihandelsaktör? Ska
    man ta en annan politisk inriktning?

  203. Det är frågor som måste avgöras
    innan man bestämmer nånting med EU.

  204. Det vi kan se, när vi lyssnar på
    Storbritanniens premiärminister-

  205. -är att allt pekar på att man går
    mot en så kallad "hård Brexit".

  206. Ett abrupt uppbrott
    från den Europeiska unionen.

  207. Det har pratas om nån halvlösning,
    med medlemskap på den inre marknaden.

  208. Nu har man markerat att man kommer
    att lämna alla samarbetsområden-

  209. -och sen får man återskapa samarbete.
    Man lämnar den inre marknaden.

  210. Nu har man för första gången varit
    ärliga med att man måste betala.

  211. Innan har det låtit...
    Bilden här är från kampanjen.

  212. NHS, National Health Service, är
    deras offentligt finansierade vård.

  213. Nåt Brexit-sidan hävdade var:

  214. "Om vi slutar betala
    350 miljoner pund till EU"-

  215. -"så kan vi finansiera
    vår vårdsektor med det."

  216. Mycket av de pengarna
    fick Storbritannien tillbaka.

  217. Andra delar av de summorna måste de
    ändå betala när de är utanför EU-

  218. -precis som Norge betalar till EU-

  219. -för att få ta del av
    samarbetets villkor.

  220. Man har signalerat att man förstår
    att det är ekonomiskt tveksamt-

  221. -men det är värt att betala ett pris-

  222. -för att uppnå det man upplever
    som en politisk frihet.

  223. Det är lite mer realism
    från Storbritannien nu.

  224. Vad kommer det här att betyda
    för Storbritannien?

  225. På kort sikt
    har det skapat en massa turbulens.

  226. De ekonomiska kortsiktiga effekterna
    var inte så där jättestora.

  227. Dagen efter sjönk börserna,
    men de har hämtat sig till viss del.

  228. På kort sikt
    handlar det mest om psykologi.

  229. Där var det väldigt stor osäkerhet
    innan man röstade-

  230. -men när man väl hade avgjort det
    försvann en del av osäkerheten.

  231. De kortsiktiga effekterna är små.

  232. På lång sikt är bedömarna ense
    om att det kommer att bli kostsamt.

  233. Storbritanniens tillväxt och möjlig-
    het till forskning och innovation-

  234. -som ofta sker i samarbete med
    andra länder, kan påverkas av Brexit.

  235. Grunden
    till argumentet "Bring back control"-

  236. -att de vill ha mer insyn
    i vem som kommer in i landet-

  237. -och få mer makt över sitt öde-

  238. -är nåt man undrar
    om de verkligen kommer att uppnå.

  239. Jag vill hävda att EU och samarbete
    inom EU är just en möjlighet-

  240. -för ett europeiskt land att faktiskt
    ha kontroll över globaliseringen-

  241. -och kunna hävda sig och förhandla
    med stormakter som Kina och USA.

  242. Genom att lämna klubben får man
    mindre kontroll. Det återstår att se.

  243. Storbritannien
    måste ersätta mycket lagstiftning-

  244. -med brittisk lagstiftning,
    under åren framöver.

  245. De måste bestämma sig för
    en ekonomisk politik.

  246. Brexit-kampanjen var full av löften
    åt väldigt olika håll.

  247. Man skulle investera mer
    i NHS och även i andra sektorer-

  248. -medan andra lockades av att Stor-
    britannien skulle bli som Singapore:

  249. En frihandelsö med väldigt låg
    företagsbeskattning, och så vidare.

  250. Vi får se hur de ska få ihop det här
    till ett ekonomiskt paket.

  251. Det kommer att ta tid,
    av flera anledningar.

  252. Det tar lång tid att förhandla.

  253. En annan faktor är att själva
    Brexit-förhandlingarna-

  254. -kan bli offer
    för samma sorts populism-

  255. -som låg bakom Brexit-frågan i sig,
    det vill säga kritiken mot EU.

  256. Brexit-förhandlingen kommer att syfta
    till att skapa en stor paketlösning-

  257. -som är acceptabel för alla parter.

  258. Man kan anta att paketlösningen
    kommer att angripas på samma sätt-

  259. -som britterna själva angrep
    alla paketlösningar inom EU tidigare-

  260. -och andra aktörer också.

  261. Man skjuter in sig på specifika
    element och begär folkomröstning-

  262. -eller att den delen
    ska undantas från omröstningen.

  263. Det såg vi i EU:s frihandelsavtal
    med Kanada för några månader sen.

  264. Jag antar att samma taktik kommer att
    användas mot Brexit-förhandlingarna.

  265. Folk kommer att ha specifika åsikter
    i det som ska vara en paketlösning.

  266. Det kommer att bli
    väldigt komplicerat.

  267. Jag har skrivit United Kingdom
    med ett frågetecken.

  268. Det blir aktuellt
    under förhandlingarna.

  269. Storbritannien är i sig en union.

  270. De ska lämna EU men vissa delar av
    unionen, Skottland, vill vara kvar.

  271. Hur håller man ihop landet framöver?

  272. Det är nånting som kommer
    att vara med i diskussionerna.

  273. Skottland har visat tydligt att de
    går långt för att få sin vilja fram.

  274. Jag har två saker till.

  275. Det ena handlar om stödet.

  276. De som röstade för att lämna EU
    var till stor del de äldre.

  277. Man har räknat ut att om ingen av
    sidorna i omröstningen byter åsikt-

  278. -så är de som vill vara kvar i EU
    i majoritet runt 2022-

  279. -för att så många som vill lämna EU
    har dött.

  280. Demografin har gjort sitt jobb,
    och Bremain-sidan blir i majoritet.

  281. Det är om folk inte byter åsikt.
    Det har skett en del åsiktsbyten.

  282. Det väcker frågan om legitimitet.

  283. Om förhandlingarna drar ut
    flera år i tiden-

  284. -och det var
    en rådgivande folkomröstning-

  285. -hur gör man om några år om en
    majoritet av britterna vill stanna?

  286. Påverkar det det brittiska parla-
    mentets röstning om slutprodukten?

  287. Hur ska de resonera? Det är nånting
    som vi kommer att få höra mer om.

  288. Trump, den amerikanska presidenten-

  289. -har haft en effekt på Stor-
    britannien, och har påverkat det här.

  290. Storbritanniens strategi var, enligt
    brittiska konservativa politiker-

  291. -att lämna EU
    som är tungt och byråkratiskt-

  292. -och bli en egen frihandelsnation
    med egna avtal med andra länder.

  293. Det bygger på en världsordning,
    ett världssystem-

  294. -där man lätt förhandlar med olika
    aktörer, och att det är attraktivt.

  295. Den nya amerikanska presidenten är
    inte det minsta intresserad av det-

  296. -utan vill ha stora,
    maktpolitiska uppgörelser-

  297. -med några få andra,
    som Kina, Ryssland och så vidare.

  298. Han är inte intresserad av att upp-
    rätthålla det regelstyrda systemet-

  299. -kanske under WTO, som Storbritannien
    hade haft stor nytta av-

  300. -om man ska ut i världen
    och förhandla om avtal.

  301. Trumps strategi för USA
    och den sorts värld han vill skapa-

  302. -går rakt emot
    vad Storbritannien skulle behöva-

  303. -för att tjäna på
    att stå utanför Europeiska unionen.

  304. Kommer vi att se mer samarbete
    mellan Storbritannien och USA-

  305. -på grund av det här?
    Det finns vissa signaler.

  306. Trump har inget emot att splittra EU-

  307. -och kan därför ge Storbritannien
    en bra handelsuppgörelse-

  308. -men hans plan för resten av världen
    går emot Storbritanniens intressen.

  309. Det återstår att se vilken roll
    Storbritannien vill ha i framtiden.

  310. Vad betyder det för EU
    att Storbritannien lämnar EU?

  311. Först och främst att man inte kan
    fokusera på annat som är viktigare.

  312. Det finns mycket EU borde göra:

  313. Den politiska situationen
    i Nordafrika, Libyen, Jemen-

  314. -Ryssland, krig i Syrien,
    Israel-Palestinafrågan, etcetera.

  315. Internt har vi Europas ekonomi, euro-
    samarbetet måste stärkas, och så.

  316. Det finns många frågor som borde få
    europeiska politikers uppmärksamhet-

  317. -som inte kommer att få det, då alla
    är fokuserade på förhandlingarna.

  318. Det är en hög alternativkostnad.

  319. Säkerhetspolitiskt satt
    Storbritannien på mycket resurser-

  320. -i form av båtar, soldater,
    diplomater, och så vidare-

  321. -som de ibland använde inom ramen
    för EU:s säkerhetspolitiska verktyg.

  322. Där förlorar EU mycket kapacitet.

  323. Å andra sidan ville många andra
    länder gå längre i samarbetet-

  324. -med ett gemensamt militär-
    högkvarter. Storbritannien sa nej.

  325. Det är nu fritt fram att
    fortsätta bygga upp det samarbetet.

  326. Det är osäkert vilken av de här
    effekterna som blir viktigast.

  327. Det pratas om en dominoeffekt, att
    andra länder följer Storbritannien.

  328. Vi har snart val i Nederländerna.
    Vi har val i Frankrike till våren.

  329. Till hösten har vi val i Tyskland.

  330. Jag tycker att man anar
    lite av en rekyl redan nu.

  331. Partier som vill
    att deras länder ska lämna EU-

  332. -har backat lite, möjligtvis
    för att man ser konsekvenserna.

  333. Om ett av Europas största och mest
    resursrika länder som Storbritannien-

  334. -har så svårt att bestämma vad man
    vill, och genomföra förhandlingarna-

  335. -hur skulle då ett mindre land
    ens klara av att lämna EU-samarbetet?

  336. Folk kanske är lite avskräckta.

  337. EU har 60-årskalas
    om nån månad i Rom-

  338. -när de ska fira Rom-fördraget,
    ett av de äldsta fördragen.

  339. Då förväntas man,
    som en sorts motåtgärd-

  340. -visa att man inte gett upp
    och tänker lägga sig ner och dö.

  341. Man förväntas ta nya steg, framför
    allt inom det ekonomiska samarbetet-

  342. -och kanske
    inom det säkerhetspolitiska området.

  343. Det är intressant
    från ett svenskt perspektiv.

  344. Slutligen måste EU, som det ser ut,
    simultant förhandla med ett antal...

  345. Vi behöver nya relationer
    med Storbritannien och USA-

  346. -som vill andra saker under Trump än
    tidigare, och kanske också med Kina.

  347. Jag har några saker om Sverige.

  348. Sverige och Storbritannien
    har haft ett nära samspel inom EU-

  349. -och velat ungefär samma saker när
    det gäller ekonomisk politik och så.

  350. På det sättet
    blir det sämre för Sverige.

  351. Vi kommer inte att ha
    en lika stark allierad vid vår sida.

  352. Det är säkerhetspolitiskt negativt
    för ett litet land som Sverige-

  353. -som lever i ett område som numera är
    ganska turbulent - Östersjöregionen.

  354. Det är bra för oss
    om Europas stora länder håller ihop-

  355. -och har ungefär samma syn
    på Ryssland.

  356. Ju mer splittring mellan dem,
    desto sämre för Sverige.

  357. Vi har ingen att gömma oss bakom.

  358. Storbritannien
    har ofta tagit våra fighter i EU-

  359. -som när euroländerna vill påverka
    oss länder som inte är med i euron.

  360. Storbritannien har markerat mot sånt.

  361. Nu måste vi välja. Gör vi det själva?
    Är vi beredda att mucka med Tyskland?

  362. Eller så får vi vara mer medgörliga.
    Storbritannien tar inte fighten.

  363. Är Sverige bekväm med den
    allmänna inriktningen på EU framöver?

  364. Vi ser om nån månad på 60-årskalaset
    i Rom, vad som presenteras.

  365. Andra länder har talat om
    en radikal utveckling av samarbetet.

  366. Frågan är
    om Sverige är bekväm med det.

  367. Man har blivit tydligare med
    att man måste samarbeta-

  368. -med de som kommer att forma
    framtidens Europa, som Tyskland.

  369. Vi såg Merkel i Stockholm för
    nån vecka sen. Det är illustrativt.

  370. Vill man ha makt i framtidens Europa
    behövs en god relation med Tyskland.

  371. Vi kommer nog att se fler såna möten.

  372. Det var det jag hade att säga i dag.

  373. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Brexit och Europas framtid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kommer Storbritanniens utträde ur EU att påverka Europa och Sverige? Björn Fägersten tecknar en bild av en europeisk paradox. Samtidigt som behovet av internationella samarbeten är större än någonsin så finns det ett motstånd och engagemanget mellan EU-länderna är litet. Inspelat den 15 februari 2017 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete > EU
Ämnesord:
EU-länderna, Europa, Europeiska unionen, Internationella relationer, Internationellt samarbete, Samhällsvetenskap, Storbritannien
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Från Burma till Brexit

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Från Burma till Brexit

Burma och drömmen om demokrati

Vilka utmaningar står Burma inför? Sara Schulman är forskare i statsvetenskap och bosatt i Burma där hon bedriver sin forskning. Hon ger en lägesbild från Burma och berättar om landets väg mot demokrati. Från kolonialstat till fria val. Inspelat den 15 februari 2017 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Från Burma till Brexit

Brexit och Europas framtid

Hur kommer Storbritanniens utträde ur EU att påverka Europa och Sverige? Björn Fägersten tecknar en bild av en europeisk paradox. Samtidigt som behovet av internationella samarbeten är större än någonsin så finns det ett motstånd och engagemanget mellan EU-länderna är litet. Inspelat den 15 februari 2017 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Från Burma till Brexit

Internet på riktigt

Marcin de Kaminski arbetar på biståndsmyndigheten Sida och föreläser om medias betydelse för samhällsbyggnaden i flera av de länder där Sida är verksamma. Han berättar om hur viktigt det är att ha koll på sociala medier i odemokratiska länder, hur man ska förhålla sig till alternativa fakta och vilka digitala spår vi lämnar efter oss. Inspelat den 15 februari 2017 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDiktatorn

Dag 2

Den första natten har tagit hårt på deltagarna. De lär känna sitt nya samhälle och varandra bättre, men överraskas av en händelse som kommer att prägla gruppen resten av tiden i diktaturen. Diktatorn introducerar invånarna i arbetet som ska utföras åt regimen. Ett arbete som direkt ger upphov till orättvisor.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPop och politik

Ordning

Anna Charlotta granskar vårt behov av topplistor och musikaliska rättesnören. Hiphoparna Just D bröt mot många oskrivna regler när de slog igenom, sångaren Wille Crafoord berättar om att utmana normerna. Vi synar polisens roll i hitlåtarna och Marie Korpe från organisationen Freemuse berättar om artisterna som riskerat livet för sin musik.

Fråga oss