Titta

UR Samtiden - ResearchED 2017

UR Samtiden - ResearchED 2017

Om UR Samtiden - ResearchED 2017

Föreläsningar från Researched leads network day som hölls på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge den 4 februari 2017. Arrangör: Researched.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2017 : (R)evolutionär skolutvecklingDela
  1. Bara vi och Chile hade så utpräglat
    marknadsanpassade skolsystem.

  2. Chiles system infördes under Pinochet.

  3. Jag heter Per Kornhall.

  4. Jag återkommer till den bilden.

  5. För er som känner mig
    är det här inget nytt.

  6. Jag är författare, forskar på halvtid
    vid Mälardalens högskola-

  7. -och är även konsult och föreläsare.

  8. Jag har intresserat mig för kopplingen
    mellan forskning och lärande-

  9. -och forskningens och undervisningens
    inverkan på de här frågorna.

  10. Jag är också mycket intresserad av-

  11. -de professionella aspekterna
    av undervisning som yrke.

  12. Det kommer att vara huvudtemat
    i den här föreläsningen.

  13. Jag var nyligen redaktör för "Flip the
    system", utgiven på Studentlitteratur.

  14. Jag tycker att det är en fantastisk bok.

  15. Faktiskt.

  16. Men jag ska börja med...

  17. Ni som lyssnade på Jonas Linderoth
    kommer att känna igen bilderna.

  18. Men jag använder originalen.
    Jag har inte gjort några egna.

  19. Jag börjar med situationen i Sverige.

  20. Fokus för mitt föredrag
    liksom för boken är-

  21. -vilka konsekvenser new public
    management har fått för läraryrket.

  22. Men jag pekar också framåt
    mot viktiga lärdomar-

  23. -och mot vad vi bör fokusera på-

  24. -när vi vill gå vidare.

  25. I Sverige... En introduktion
    för våra internationella gäster.

  26. Vi har ett marknadsanpassat
    skolsystem. Jag ska prata mer om det-

  27. -och om hur new public management
    har påverkat skolsystemet-

  28. -i min sista föreläsning i eftermiddag.

  29. Som jag sa så har vi
    ett marknadsanpassat skolsystem-

  30. -som är ganska sällsynt-

  31. -sett utifrån hur extremt
    marknadsanpassat det är.

  32. Fram till för ett par år sen-

  33. -hade bara vi och Chile så utpräglat
    marknadsanpassade skolsystem.

  34. Chiles system infördes under Pinochet.

  35. Nästa land som vill ta efter oss-

  36. -är mr Trumps USA.

  37. Det har antytts av Trump och DeVos,
    hans tilltänkta utbildningsminister-

  38. -att de vill införa ett system
    liknande det vi har i Sverige.

  39. Det är viktigt att påpeka att systemet
    i allt högre grad inte kan leverera-

  40. -i enlighet med de centrala krav
    som lagstiftningen ställer.

  41. Lagstiftningen ställer krav på
    att skolsystemet ska vara rättvist.

  42. Det ska inte spela nån roll
    vilken skola man går i. Det är centralt.

  43. Men vi har ett system som i allt
    högre grad producerar andra resultat.

  44. Systemet blir mindre rättvist
    för varje år.

  45. Det beror på new public management.
    Jag vet att nån suckar:

  46. "Han skyller på new public management.
    Det är så lätt att göra det."

  47. Det är lätt, men new public management
    är inte en sak.

  48. New public management
    är ett komplext...

  49. Det är ett komplext...
    Vad heter "begrepp" på engelska?

  50. Det är ett komplext begrepp
    som kan betyda allting och ingenting.

  51. Men det är viktigt i en svensk
    och i en europeisk kontext-

  52. -att diskutera olika konsekvenser
    och influenser-

  53. -som kommer från det idékomplex
    som vi kallar new public management.

  54. Jag tänker inte förenkla begreppet
    new public management.

  55. Jag menar läraryrket har påverkats
    på så sätt-

  56. -att det har tappat status i samhället
    och som ett yrke.

  57. Jag är inte ensam om den slutsatsen.
    Det finns forskning som visar det.

  58. Det är viktigt, för skolor och
    undervisning är viktigt i ett samhälle.

  59. Det är viktigt att man har en lärarkår-

  60. -som kan arbeta professionellt,
    med stöd i lagstiftningen-

  61. -med allt som vi vill
    att skolan ska vara.

  62. Skolan ska inte bara
    lära människor matematik-

  63. -utan även demokratiska värderingar
    och annat.

  64. Vi behöver lärare som kan hantera
    undervisning i all sin komplexitet.

  65. I Sverige är det här mycket lätt att se.

  66. Utbildningsdepartementet bedömer-

  67. -att vi inom några år kommer att sakna
    60 000 lärare i Sverige.

  68. Jag har inga säkra siffror för i år,
    men det kan saknas 5 000-6 000 lärare.

  69. Det råder brist på utbildade lärare,
    och bristen kommer att förvärras.

  70. Det här kunde man ha förutsett
    för tio år sen-

  71. -men man agerade inte
    utifrån den information som fanns.

  72. Ett belägrat yrke...

  73. Decentraliseringen av skolsystemet-

  74. -diskuteras inte heller så ofta.

  75. Kommunaliseringen av skolan
    påverkades av new public management.

  76. Tanken var att decentralisera
    beslutsfattandet i skolsystemet.

  77. Vi har ett system
    med utpräglat individuell lönesättning.

  78. Enligt en OECD-rapport 2011-

  79. -hade vi den mest individualiserade
    lönesättningssystemet som de kände till.

  80. I rapporten från 2011
    var OECD ganska kritiskt-

  81. -och rekommenderade Sverige
    att byta till ett system-

  82. -som är mer förutsebart för lärarna.

  83. Vi har målstyrning. Det senaste
    decenniet har vi gått hela vägen...

  84. Vi hade ett nationellt skolsystem
    med många regler-

  85. -om antal elever i klassrummen,
    utrustning och undervisningstimmar.

  86. Alla reglerna avskaffades.

  87. Enligt
    new public management-ideologin-

  88. -ska staten bara bestämma
    vilka mål eleven ska uppnå.

  89. Sen får man göra hur man vill
    för att uppnå de målen.

  90. Det är målstyrning.

  91. Det här tänkandet har påverkat
    på många olika sätt.

  92. Vi har Skolinspektionen.

  93. Tanken är att kvalitetskontroller
    ska genomföras i efterhand.

  94. Systemet med nationella prov
    har utvidgats kraftigt.

  95. Syftet är att styra
    lärares och skolors arbete.

  96. Proven är viktiga
    eftersom resultaten publiceras öppet.

  97. De används
    för att utvärdera lärare och skolor.

  98. Tanken är också att de ska användas
    av föräldrar när de väljer skola.

  99. De ska alltså få betydelse-

  100. -för elevantalet. Och systemet
    är som sagt marknadsanpassat.

  101. Vi vet inte hur det har påverkat
    lärare och undervisning.

  102. Man har genomfört så många reformer-

  103. -att det är svårt att veta
    vad som har påverkat vad.

  104. Men effekterna är problematiska.

  105. Det här är OECD:s Talismätning.
    De blå staplarna svarar på frågan:

  106. "Om jag fick välja yrke på nytt, skulle
    jag fortfarande välja läraryrket."

  107. Ni ser Sverige här borta.

  108. De svenska lärarna
    var de som mest av alla-

  109. -ville byta yrke.

  110. Det är viktigt att komma ihåg-

  111. -att de inte säger
    att de inte vill vara lärare.

  112. På frågan om de ser yrket
    som meningsfullt svarar de "ja".

  113. Men de gillar inte förutsättningarna
    och systemet som de måste arbeta i.

  114. De känner sig inte...

  115. Konsekvenserna är allvarliga.

  116. Här ser vi data
    från Pisa- och Talismätningar.

  117. Y-axeln visar andel lågpresterande
    i matematik.

  118. Ju högre värde,
    desto fler lågpresterande i matematik.

  119. X-axeln visar lärarnas upplevelse av-

  120. -hur läraryrket värderas i samhället,
    deras uppfattade status.

  121. Bortsett från specialfall som Brasilien,
    Mexiko, Chile, Bulgarien och Rumänien-

  122. -ser man ett fint linjärt samband
    mellan lågpresterande elever...

  123. ...eller snarare ett hemskt samband...

  124. ...sett ur ett svenskt perspektiv...

  125. ...och lärarnas upplevda status.

  126. Sverige hade bara Frankrike
    och Slovenien bakom sig.

  127. Om man behandlar läraryrket
    styvmoderligt-

  128. -så kommer det att påverka
    lärandet och eleverna.

  129. Det är framför allt
    lågpresterande elever-

  130. -som inte blir behöriga till gymnasiet
    och får svårt att hitta jobb.

  131. Vi vet utifrån tillgänglig statistik
    att de i mycket högre grad än andra-

  132. -kommer att begå självmord, råna er-

  133. -bli med barn tidigt, hamna
    i socialbidragsberoende, och så vidare.

  134. Det här får konsekvenser för samhället,
    så det är viktigt.

  135. Om marknaden... Jag gillar den här
    bilden, som är oerhört känd i Sverige.

  136. Den målades för att kritisera en skola-

  137. -som ansågs producera material
    åt industrin.

  138. "Blir du lönsam?"
    Får samhället nån nytta av dig?

  139. Det var en kritik från vänster
    av ett skolsystem-

  140. -som ansågs producera industriarbetare.

  141. Men i dagens Sverige
    förknippas den med nåt helt annat.

  142. "Blir du lönsam?"
    Är du nån som jag kan göra vinst på?

  143. När jag berättar det här
    för utländska forskare-

  144. -säger de...

  145. Jag kan citera
    en mycket känd amerikansk forskare:

  146. "Herregud!
    Det hade jag ingen aning om."

  147. Utländska forskare känner inte till-

  148. -att den enda inkomst en skola har,
    är kopplad till individuella elever.

  149. Varje enskild elev
    tilldelas en skolpeng.

  150. Väldigt få länder - bara vi, faktiskt -
    anser att skolor ska skötas så här.

  151. De pengar skolan har-

  152. -för att betala
    för lokaler och speciallärare-

  153. -är helt beroende av antalet elever.

  154. Det är ett underligt system, och
    förutsättningarna kan förändras snabbt.

  155. I vissa kommuner är det så
    att samma dag som ett barn byter skola-

  156. -följer pengarna med barnet.

  157. Svenska rektorer har en svår situation.

  158. Det finns ingen trygghet. Anslagen
    kan förändras från månad till månad.

  159. De skolor som får försämrat rykte-

  160. -när föräldrar och barn lämnar dem-

  161. -måste ständigt kämpa för att klara sig
    med minskade anslag.

  162. Det är ett förfärligt sätt
    att styra skolor.

  163. Jag förstår inte hur man kom på idén.

  164. Jag har pratat med en kille
    som tjänar mycket pengar på systemet.

  165. Han tyckte att Nobelpriset i ekonomi-

  166. -borde ges till den som kom på idén.

  167. Vi hade olika åsikter om den saken.

  168. I ett klassrum finns det mycket pengar.

  169. Skolpengen ligger
    på runt 7 000 euro per år-

  170. -för en svensk grundskoleelev.

  171. Så här ser verkligheten ut,
    och det får förstås konsekvenser.

  172. Om de nationella proven är viktiga -
    skolor marknadsför sig ju med dem-

  173. -blir det ett starkt tryck
    på sånt som är synligt utåt.

  174. Det blev intressanta resultat
    när Skolverket undersökte-

  175. -attitydförändringar bland lärare
    rörande de nationella proven.

  176. "Jag fokuserar
    på det jag tror kommer på provet."

  177. 2003 resonerade 30 procent
    av lärarna så, mot 56 procent i dag.

  178. "Jag låter eleverna öva på liknande
    frågor." Alltså att öva på provet.

  179. 55 procent då - ganska högt -
    men i dag 88 procent.

  180. "Provet påverkar
    vilket innehåll jag tar upp." 33 mot 60.

  181. "Provet påverkar min planering."
    45 mot 70.

  182. Jag läser mycket forskning
    om undervisning-

  183. -och jag ser sällan så tydliga effekter
    av nåt man gör i skolan.

  184. Det får enorma och dramatiska effekter
    på lärarnas attityder.

  185. Vi bör diskutera det här.
    Siffrorna kan tolkas på många sätt-

  186. -men de visar att systemet påverkar
    attityder och undervisning.

  187. Man kan jämföra med andra siffror.

  188. Betygen blir stadigt allt högre
    i Sverige, men resultaten...

  189. Vi såg en uppgång i de senaste
    Pisa- och Timss-mätningarna-

  190. -men betygen gick länge upp medan
    resultaten - kunskapen - gick ner.

  191. Det enda sättet vi mäter kunskap på
    är genom internationella jämförelser.

  192. Kunskapen har sjunkit
    och betygen har stigit.

  193. Det är bara några av effekterna.

  194. Det här är min...
    Jag försökte göra en bild-

  195. -som illustrerar problemen
    med new public management-

  196. -relaterat till läraryrket.

  197. I ett new public management-system
    är det bara målen som räknas.

  198. Allt som sker runtomkring dig...

  199. Som professionell kan du aldrig säga
    att du har rätt till nåt.

  200. I en avreglerad, målstyrd verksamhet
    kan man inte säga-

  201. -att man har en rätt till ett labb
    där vi kan utföra kemiexperiment.

  202. Det enda rättighet du har är
    att ha framgångsrika...

  203. Om jag hårddrar det hela-

  204. -så handlar allt om att eleverna ska
    få bra resultat på de nationella proven.

  205. Du har inga rättigheter.
    Detsamma gäller för löner.

  206. Lönesättningen är helt individuell.

  207. Du har inte rätt till en viss lönenivå.

  208. Den avgörs enbart,
    vilket OECD också påpekar-

  209. -av din rektor,
    och av din relation med den rektorn.

  210. Som yrkesmänniska
    är man inte garanterad lönehöjningar-

  211. -eller att ökat ansvar automatiskt
    medför en lönehöjning.

  212. Vidareutbildning garanterar
    inte heller en löneökning.

  213. Du kan inte på nåt sätt
    förutse din yrkeskarriär.

  214. Den avgörs av din personliga relation
    till rektorn - i princip.

  215. Det finns inga rättigheter. Yrkesmässigt
    är det en mycket svår situation.

  216. Därför anser jag att en återgång till
    en mer regelstyrd verksamhet är viktig-

  217. -för att läraryrket
    ska kunna fortsätta att vara ett yrke.

  218. I en svensk kontext
    är det också viktigt att titta på-

  219. -hur vi har hanterat pedagogiken
    i Sverige.

  220. Enligt de pedagogiska institutionerna
    på våra universitet och högskolor-

  221. -har vi haft
    ett extremt konstruktivistiskt synsätt.

  222. Det har sagts mer eller mindre rakt ut-

  223. -att man inte behöver ämneskunskaper
    eller kunskaper i pedagogik.

  224. Man har mycket starkt betonat
    att det problembaserade lärandet-

  225. -var det viktiga.

  226. Stat och regering skickade ut starka
    signaler om det. Ni ska få ett exempel.

  227. Om man inte behöver
    de här färdigheterna-

  228. -blir läraren
    mer eller mindre överflödig.

  229. En bild illustrerar attityden när den
    var som starkast på 80- och 90-talet.

  230. Den är tecknad av en mycket känd
    svensk satirtecknare.

  231. "Han försöker verka modern. Han låtsas
    att han inte har ämneskunskaper."

  232. Skolverket sammanfattade perioden-

  233. -med den här texten:

  234. Det är min översättning,
    så jag ber om ursäkt för eventuella fel.

  235. "Såväl staten, kommunerna och facket
    gjorde tolkningen"-

  236. -"att kunskap inte kunde förmedlas
    från lärare till elev."

  237. Det här är mycket problematiskt.

  238. Hur många här vet
    vilken färg det är på min bil?

  239. Ja, en vet.
    Men jag tänkte på min andra bil.

  240. Den är blå. Hur många vet nu vilken
    färg det är på min bil? Strålande!

  241. Om jag säger att det är
    en blå, tvåsitsig sportbil-

  242. -hur många ser nu
    en tvåsitsig, blå sportbil framför sig?

  243. Några av er har en god fantasi.

  244. Det här är självklart felaktigt.

  245. Det är inte den konstruktivistiska
    teorin som är fel-

  246. -men om man inte diskuterar den
    så blir den en dogm.

  247. Jag har i skrifter för Skolverket
    velat skriva "En lärare kan lära ut"-

  248. -varpå äldre kollegor
    har slagit mig över fingrarna och sagt:

  249. "Du får inte skriva så.
    Lärare kan inte lära ut."

  250. "De kan bara skapa förutsättningar
    för lärande."

  251. Jag har varit lärare.
    Jag visste att jag kunde lära ut.

  252. Jag var ganska bra på det.
    Det var en mycket underlig situation.

  253. Jag vill bara visa den här bilden.

  254. Det här är en väldigt spridd bild
    av hur man...

  255. ...i svensk populärkultur ser på lärare.

  256. Det här betyder inte...
    - Bra att du påpekade det, Karin.

  257. Det här betyder inte att svenska lärare
    alltid är, var eller blev-

  258. -involverade i undersökande lärande.
    Tvärtom, faktiskt.

  259. Lärare är tröga
    när det gäller förändring.

  260. Vad det betyder,
    och som vi måste analysera, är-

  261. -att de som inte gick in i den rollen
    blev alienerade-

  262. -från det pedagogiska systemet-

  263. -från nationella läroplaner
    och kursplaner-

  264. -och även från läraryrket.

  265. Kritiken mot lärarutbildningen
    har varit oerhört stark-

  266. -från lärarstudenterna,
    och har varit det länge.

  267. De kände att de inte fick chansen
    att göra sitt jobb.

  268. De fick inte lära sig att undervisa.

  269. Det var avsiktligt
    från lärarutbildarnas sida.

  270. Lärarna skulle, medan de själva
    lärde ut, lära sig att undervisa.

  271. Det låter besynnerligt,
    men det är faktiskt helt sant.

  272. Det här är ett problem
    eftersom de här lärarna...

  273. "Andra undervisningsmetoder
    varken omnämndes eller utvecklades."

  274. Den undervisning
    som har skett i skolorna-

  275. -har spritts från lärare till lärare-

  276. -utan utveckling eller diskussioner, och
    utan att forskare har varit involverade.

  277. Det har, som jag ser det,
    utarmat undervisningen i Sverige.

  278. Det syns tydligast
    i matematikundervisningen.

  279. Där är det väldigt tydligt
    att lärarna inte vet hur man lär ut.

  280. Många lärare har inte fått lära sig
    metoder för att lära ut.

  281. Sånt tonades ner så till den grad-

  282. -att lärare i de tidigaste årskurserna
    inte behövde lära sig nånting om-

  283. -hur barn lär sig att läsa och skriva.

  284. Flera tusen lärare
    gick ut lärarutbildningarna-

  285. -utan att ha gått en enda kurs
    i hur barn lär sig att läsa och skriva.

  286. Det är ett symptom på det här systemet.

  287. Formativ bedömning
    har varit mycket populärt i Sverige.

  288. Ett av skälen till det är antagligen-

  289. -att det har varit
    ett pedagogiskt system-

  290. -som har gett lärarna praktiska metoder
    som kan användas i klassrummet.

  291. De kan pröva andra sätt att lära ut.
    Det tror jag är ett av skälen till-

  292. -att formativ bedömning har blivit en så
    populär undervisningsstrategi i Sverige.

  293. Det finns en hunger bland lärare
    att lära sig mer om att lära ut.

  294. Det säger inget om formativ bedömning,
    även om jag tycker att den har fördelar.

  295. Vi vet också att svenska lärare
    har jämförts med andra lärare-

  296. -t.ex. i hur kognitionsaktiverande
    undervisning används i OECD-länderna.

  297. Svenska lärare ägnar sig mindre
    åt kognitionsaktiverande undervisning-

  298. -och mer åt elevorienterad undervisning.

  299. Det här har även påverkat läraryrket.

  300. I Pisa-mätningarna
    är det här kopplat till resultaten.

  301. Forskningen indikerar starkt-

  302. -att den här sortens undervisning
    är problematisk-

  303. -för individer som kommer från hem
    med mindre studievana.

  304. Jag tror att vi måste tänka om.

  305. Det här är bara lösa tankar.

  306. Undervisning är för komplext för att
    rymmas i ett ideologiskt begrepp.

  307. Man kan inte säga att konstruktivism
    och problembaserat lärande är rätt.

  308. Då reducerar man undervisning till nåt
    som det inte bör eller kan vara.

  309. För vissa elever är problembaserad
    undervisning det absolut bästa.

  310. Andra ska man bara prata med.
    Att berätta historier är väldigt bra.

  311. Andra gånger funkar problemsökande
    lärande bäst, och så vidare.

  312. Som lärare behöver man
    en bred repertoar av metoder-

  313. -som man kan pröva på olika grupper.

  314. Man får förkasta sånt som inte funkar
    för en viss grupp.

  315. Det behövs pluralism, och vi måste
    gå in på ämnesspecifika frågor.

  316. Det har vi knappt gjort i Sverige.

  317. Hur lär man ut -
    jag är ju gammal kemilärare-

  318. -vissa aspekter av kemi på bästa sätt?

  319. Gaser, molekyler och såna saker.

  320. Hur lär man ut det
    och andra aspekter av kemi bäst?

  321. Forskningen om yrkesutbildning visar-

  322. -att ju närmare den ämnesspecifika
    undervisningen man ligger-

  323. -desto bättre resultat får man
    när det gäller elevers lärande.

  324. Det bör man tänka på
    när det gäller forskning.

  325. Leta inte efter universalmediciner,
    utan gå ner på detaljnivå.

  326. Hur lär man ut franska verb
    på bästa sätt?

  327. Hur memorerar man
    multiplikationstabellen-

  328. -på bästa sätt?

  329. Vilken typ av läxor fungerar bäst
    när man försöker lära sig olika saker?

  330. Förstår ni? Det handlar om att i detalj
    gå in på lärarnas arbete.

  331. Det finns inte forskare nog
    för att göra det-

  332. -så det måste göras inom yrket.

  333. Därför är det viktigt
    för omstruktureringen av ett yrke-

  334. -att lärarna prövar nya metoder,
    granskar dem-

  335. -diskuterar med kollegor,
    skriver om dem, med mera.

  336. Varje lärare måste vara en forskare,
    inom citationstecken.

  337. De ska utvärdera
    och utveckla sina metoder.

  338. Dessutom, och det här är viktigt-

  339. -är inga i Sverige bättre på att lära ut
    och inga vet mer om ämnet-

  340. -än Sveriges lärare.
    Det är de som är experterna.

  341. Vi måste använda oss
    av deras expertis-

  342. -och överföra den
    från ett klassrum till ett annat.

  343. I ett klassrum har nån en bra metod
    för det de håller på med-

  344. -men de kan vara urusla på annat.

  345. Om vi kan överföra kunskaperna
    så vore det bra.

  346. Ännu en populärkulturell referens.

  347. Den här bilden är väldigt lik den förra,
    inte sant?

  348. Han är ännu mer auktoritär, eller hur?
    På ett dramatiskt sätt.

  349. Men det här väcker bara
    positiva konnotationer.

  350. Jag vill gärna lyfta fram det här.
    Jonas visade samma citat.

  351. Det är skrivet av Gert Biesta
    i en artikel som ni bör läsa.

  352. Det handlar om
    att återupptäcka undervisningen.

  353. Han betonar mycket starkt vikten av
    att ha lärare-

  354. -som får saker att hända
    i elevernas hjärnor.

  355. Han använder en robotdammsugare
    som liknelse.

  356. Han jämför konstruktivismen
    med en robotdammsugare.

  357. Lämnar man den på,
    lär den sig rummet utantill.

  358. Men är det det vi vill?

  359. Nej, vi vill omprogrammera den
    till att göra andra saker.

  360. Vi vill kunna flytta den,
    så att den lär sig andra saker.

  361. Skolan handlar om mer än att
    bara fokusera på sin egen lilla värld.

  362. Annorlunda uttryckt:

  363. Om ni tänker på er egen skoltid och på
    vilka lärare som gjorde intryck på er-

  364. -så är det i många fall en lärare
    som undervisade er på ett sätt-

  365. -som gjorde er intresserade av nåt
    ni inte ens visste fanns.

  366. Det är en viktig uppgift för en lärare.

  367. Om vi vill att skolan
    ska förändra unga människors liv.

  368. Hur åstadkommer vi det?
    Jag ska fatta mig kort.

  369. Det finns gott om stöd i forskningen
    om vikten av samarbete mellan lärare.

  370. Det är centralt att lärare får arbeta
    kollektivt med undervisningen.

  371. Om man vill att det ska hända nåt
    med undervisningen-

  372. -måste lärarna få samarbeta om den
    i skolan.

  373. Vi började
    med new public management-

  374. -och nu citerar jag Mourshed at al:

  375. "How the world's most improved school
    systems keep getting better."

  376. De säger att de finner det här
    i alla framgångsrika skolsystem-

  377. -såna som har blivit bättre och bättre.
    Så här skriver de:

  378. "En effekt av samarbetspraktik är att
    den främjar peer to peer-ansvarighet"-

  379. -"och ersätter..."

  380. Med samarbetspraktik
    behövs inga nationella prov.

  381. Det är kontentan av vad de skriver.

  382. Lärarna kommer själva att upprätthålla
    standarden på undervisningen.

  383. De kommer se till att alla
    tar sitt ansvar för undervisningen.

  384. De här länderna behöver alltså inte
    utvärderingssystem-

  385. -som bygger på new public management.
    Yrket sköter sånt själv.

  386. Det viktiga här är vad
    new public management inte förstod.

  387. Det handlar om lärarnas drivkraft.

  388. "Drivkraften i det komplexa läraryrket
    handlar om inre motivation."

  389. Det är roligt att undervisa.

  390. Det är givande att få undervisa
    unga människor.

  391. Man lär inte ut matte för att man
    tjänar mer om man blir bättre på det.

  392. Det är inte därför man undervisar barn.

  393. Det finns en drivkraft.
    Det gäller att fånga den-

  394. -och att konstruera ett system
    som belönar den.

  395. Det kan handla om individanpassning,
    högre lön-

  396. -eller andra incitament.

  397. Etiken i och passionen för läraryrket
    är det centrala.

  398. Det finns en mycket intressant bok
    av Anthony Bryk och hans kollegor:

  399. "Learning to improve."

  400. "Problemet med skolreformer är att
    man inte knyter an till yrkesetiken"-

  401. -"och till lärarnas hjärtan och sinnen."

  402. De har en illustration som visar-

  403. -att reformer inte ska införas uppifrån,
    där man ger lärarna order.

  404. Drivkraften bakom skolreformer
    bör vara lärare som prövar olika saker.

  405. Man bör bygga system där lärare
    kan dela sin kunskap när det behövs.

  406. Jag rekommenderar boken varmt.

  407. Jag väljer att kalla det "(R)evolutionär
    utveckling av undervisning".

  408. "Revolutionär"
    syftar på nåt som roterar.

  409. Man prövar kontinuerligt nya saker
    och utvärderar dem.

  410. Det liknar evolution. Man behåller det
    som funkar och kasserar det andra.

  411. Men man måste ha kunskap,
    och där kommer forskningen in.

  412. Man kan bättre gissa sig till vad
    som fungerar med hjälp av forskning.

  413. Den ger inga slutgiltiga svar
    om vad som fungerar bäst, glöm det.

  414. Men den kan ge idéer
    om vad som är värt att pröva-

  415. -och om varför vissa saker
    inte är så bra.

  416. Det är även en revolution, för ingen
    ser det här med lärarens ögon.

  417. Rektorerna har inte tid och politikerna
    är bara intresserade av röster.

  418. Lärarna måste själva utveckla sitt yrke,
    sin yrkeskunskap-

  419. -och den kunskapsbank som krävs
    för att ett yrke ska vara autonomt.

  420. För att ett yrke ska erkännas
    måste man ha en kunskapsbas.

  421. Det är vad boken handar om.

  422. Jag gillar verkligen
    Andy Hargreaves ord-

  423. -nämligen att utveckling
    är obligatoriskt för lärare.

  424. Som lärare ska du vara bättre på
    ditt yrke i morgon än vad du är i dag.

  425. Men det är också en rättighet.

  426. Rektorn och systemet måste ge läraren
    möjlighet att bli bättre.

  427. Det är ett tveeggat svärd,
    som kan döda i två riktningar.

  428. Det var min sista bild. Tack!

  429. Översättning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

(R)evolutionär skolutveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Per Kornhall är författare och skoldebattör och talar om att nyliberala förvaltningsidéer har påverkat de flesta skolsystemen i Europa. I Sverige har det lett till ett marknadsanpassat skolsystem. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Fristående skolor, Privatisering, Skolan, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

En forskningsengagerad skola

Många skolledare har svårt att hantera all information som finns om utbildning och utnyttja den vid rätt tidpunkt för att minska gapet mellan forskning och praktik. Carl Hendrick är chef vid Wellington College i Storbritannien och ger praktiska råd till skolledare och lärare om hur de kan länka forskning till praktisk utbildning. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

Vad kan forskningsskolor göra?

Alex Quigley är chef vid forskarskolan vid Huntington School i York i Storbritannien. Han talar om forskningsskoleprojektet EEF/IEE och hur det syftar till att stödja skolor i dess utbyte, tolkning och användning av forskningsresultat för att förbättra elevers skolgång. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

(R)evolutionär skolutveckling

Per Kornhall är författare och skoldebattör och talar om att nyliberala förvaltningsidéer har påverkat de flesta skolsystemen i Europa. I Sverige har det lett till ett marknadsanpassat skolsystem. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

En students resa genom lärandet

Hur kan kognitiva psykologer bidra till att synliggöra inlärningsprocessen? Yana Weinstein är medgrundare till The learning scientists och har studerat elevers lärandeupplevelser från ett kognitivt psykologiskt perspektiv. Här talar hon om framstegen som gjorts och begränsningarna inom ämnesområdet. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

Att pröva och ompröva undervisning

Hur vet vi vad som faktiskt ger effekt på elevers lärande och inte bara är "nytt" eller "nyskapande"? Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg och talar om kollegialt lärande och om vad som behöver förändras i undervisningen och varför. Vilka är svårigheterna och glädjeämnena i förändringar? Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Med pensionärer i skolbänkarna

"Jag har tusen år av livserfarenhet och visdom i klassrummet", säger Peter Müller-Temme som undervisar pensionärer vid PRO:s folkhögskola i Stockholm. Talesättet att det inte går att lära gamla hundar sitta anser han är nonsens. Däremot ser lärandet delvis annorlunda ut hos äldre.

Fråga oss