Titta

UR Samtiden - ResearchED 2017

UR Samtiden - ResearchED 2017

Om UR Samtiden - ResearchED 2017

Föreläsningar från Researched leads network day som hölls på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge den 4 februari 2017. Arrangör: Researched.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2017: En students resa genom lärandetDela
  1. Informationen börjar förfalla
    så snart den har studerats.

  2. Man börjar glömma bort informationen.

  3. Nu ska jag prata
    om minnesframplockning.

  4. Även känt som "Det eleverna
    bör göra under fördelad inlärning".

  5. För det är ingen idé
    att dela upp lärandet-

  6. -om man inte gör nånting
    som är effektivt.

  7. Det hjälper inte att bara låta eleverna
    studera en text igen-

  8. -eller att gå igenom samma information
    med dem som man har gjort tidigare.

  9. Eleverna måste göra nåt
    som är effektivt.

  10. Jag ska berätta lite om nånting
    som kallas för testeffekten.

  11. Jag ska visa er två grupper.

  12. Den översta gruppen
    kallar vi "den översta gruppen"-

  13. -och den undre gruppen... Bra, va?

  14. Det börjar med
    att båda grupperna studerar nånting.

  15. De avslutar också med samma sak,
    nämligen med ett slutprov.

  16. Skillnaden mellan grupperna
    är det som händer däremellan.

  17. I en av grupperna får de studera
    materialet en gång till.

  18. De spelar ingen roll vad - det här har
    gjorts med hundratals olika material.

  19. Vi säger att de läser
    ett kapitel i en lärobok.

  20. Och den här gruppen
    läser kapitlet igen.

  21. Den andra gruppen
    får göra ett övningstest i stället.

  22. Så de fick bara
    läsa igenom texten en gång.

  23. Deras andra kontakt med materialet
    var ett test.

  24. De får inte ens nån feedback,
    utan de gör bara ett prov.

  25. De kanske får skriva ned allt de minns-

  26. -eller svara på flervalsfrågor eller
    liknande. De gör ett test, helt enkelt.

  27. Och efter hundratals studier vet vi nu
    att gruppen som gör övningstestet-

  28. -och inte studerar texten två gånger,
    får bättre resultat på slutprovet.

  29. Lite överraskande, för den första
    gruppen fick läsa texten två gånger.

  30. Att tvingas hämta upp information
    ur minnet under ett övningsprov-

  31. -är ett effektivare sätt att studera
    än att inhämta informationen igen.

  32. Det kallas för testeffekten.
    Det var i alla fall så vi kallade det.

  33. Men testeffekten... Jag har slarvat bort
    en bild, så jag får berätta i stället.

  34. "Test" låter lite skrämmande, för då
    tänker man på standardiserade prov-

  35. -som åtminstone folk i USA och
    Storbritannien är väldigt rädda för.

  36. Man anser att de stressar både skolan
    och eleverna, och mycket står på spel.

  37. Så i stället för "testeffekten" kommer
    vi att säga "minnesframplockning".

  38. Det låter mycket bättre,
    och frammanar inte samma bilder-

  39. -av såna där prov
    där väldigt mycket står på spel.

  40. Men den här effekten, att testbaserat
    lärande är bättre än att bara studera-

  41. -inträder först efter en tid.

  42. Den här studien liknar den förra.

  43. En grupp studerade materialet en gång
    till, den andra gjorde ett övningsprov.

  44. Vad händer om slutprovet hålls fem
    minuter efter att materialet studerats?

  45. Stapeln till höger är gruppen
    som studera materialet två gånger.

  46. Så i det här fallet
    fick den gruppen bättre resultat.

  47. Men om man väntar med slutprovet
    två dagar eller en vecka-

  48. -så blir resultatet det motsatta.

  49. Den här vändningen sker även
    med flera andra studietekniker.

  50. Om man ska göra ett slutprov direkt-

  51. -så fungerar korvstoppning
    ganska bra.

  52. Men om man vill komma ihåg
    informationen en längre tid-

  53. -så är det såna här studietekniker,
    som inte känns lika bra...

  54. Tester känns inte lika bra som att läsa,
    men det ger ett mer långvarigt lärande.

  55. Man kan se det som att det minskar
    mängden information som glöms bort.

  56. Informationen börjar förfalla
    så snart den har studerats.

  57. Man börjar glömma bort informationen.

  58. Genom att göra ett prov stärker man
    minnet - man glömmer inte lika snabbt.

  59. Om man ber folk - det spelar ingen roll
    huruvida de är studenter-

  60. -att förutspå sitt resultat
    efter upprepad inlärning-

  61. -så tror vi att det ger ett bättre
    resultat än med testbaserat lärande.

  62. Stapeln i blått är folks förväntningar
    efter att ha läst texten fyra gånger.

  63. De tror att de kommer
    att lära sig fem av sju.

  64. Folks som har fått göra övningsprov
    är inte lika självsäkra.

  65. De har fått skriva ned allt de minns,
    vilket är svårare än att läsa.

  66. Så de har lägre förväntningar
    på sina provresultat.

  67. När vi mäter det faktiska lärandet
    får vi helt motsatt resultat.

  68. Som jag nämnde
    är det här väldigt vanligt.

  69. Elevernas förutsägelser om sitt lärande
    är tvärtemot det faktiska resultatet.

  70. Så det är farligt att lita på sin egen
    känsla för hur det kommer att gå-

  71. -eftersom man då ofta får
    helt motsatt information.

  72. En del säger att minnesframplockning,
    att plocka upp information från minnet-

  73. -fungerar bra för vuxna studenter.
    Man kan ge dem en lärobok-

  74. -och sen får de stänga den och skriva
    ned allt de minns. Men yngre barn, då?

  75. De är för väl unga för sånt?
    Det har man testat i flera studier.

  76. Först gav man... Det här handlar
    om elever i femte klass.

  77. De gav dem små texter och en uppgift.
    "Skriv ned allt ni minns."

  78. Är det nån av er
    som är lärare i femman?

  79. Vad skulle hända om ni gav era elever
    en text, och efteråt ett tomt ark?

  80. Inte särskilt mycket.

  81. De kunde inte plocka fram nån
    information. De försökte, men gav upp.

  82. De insåg att yngre elever
    behöver fler stödstrukturer.

  83. Pedro pratade om det i morse. Hur
    stöttar man dem i den här aktiviteten?

  84. Här är några idéer.

  85. Man kan låta dem använda begrepps-
    kartor, men som Pedro nämnde-

  86. -så ger man dem inte dessa, utan
    de skapar dem själva från minnet.

  87. Med en sån stöttad framplockning får
    man samma effekt som med tester.

  88. Om eleverna presterar väldigt dåligt
    på övningsprovet-

  89. -och inte alls klarar av det,
    så hjälper det inte.

  90. Men är det för lätt
    så hjälper det inte heller.

  91. Det ska inte vara jättelätt
    att få alla rätt-

  92. -för då behöver de inte
    plocka fram informationen ur minnet.

  93. Och det är framplockandet som skapar
    lärandet. Så det ska man tänka på.

  94. Elever testar sig själva,
    och lärarna ger dem övningsprov-

  95. -men vad är syftet med dessa prov?

  96. För att ta reda på hur mycket de vet.

  97. Vi måste börja se övningsproven
    som en form av lärande-

  98. -för det är under proven
    som lärandet sker.

  99. Det sker inte under studierna inför
    provet, utan under själva provet.

  100. Proven är inte bara till för
    att testa hur mycket eleverna vet.

  101. Hur många prov ska man göra?

  102. Säg att en elev testar sig själv
    på glosor i ett främmande språk.

  103. Det finns en massa studier, där man
    använder ett språk som är väldigt...

  104. Är det nån som vet vilket språk
    "mashua" kommer ifrån?

  105. Det är ett väldigt ovanligt språk,
    så deltagarna har inte stött på det.

  106. Vi låter studenterna studera ordet, och
    sen får de göra övningsprov på det.

  107. Och så håller de på,
    och under dessa förutsättningar-

  108. -så läggs ordet åt sidan
    så fort de svarar rätt på det.

  109. Många studerar så här. Vissa studie-
    vägledningar rekommenderar det.

  110. "Studera, studera, studera, och när
    ni får rätt behöver ni inte öva längre."

  111. Under andra förutsättningar... De här
    förutsättningarna kallas "Avfärdande".

  112. När de lärde sig ordet
    i det andra fallet-

  113. -så studerade de det två gånger till.

  114. I stället för att avfärda det
    studerade man det igen.

  115. Och i det tredje fallet-

  116. -testade man ordet två gånger till
    efter att de hade svarat rätt.

  117. Så i stället för att kasta bort ordet
    när studenten har bemästrat ordet-

  118. -fick denne två chanser till
    att plocka fram det ur minnet.

  119. Och här är resultaten.

  120. Att avfärda ordet är en dålig idé,
    trots att man har lärt sig det.

  121. Jag hör det så ofta. "Nu kommer jag
    alltid att minnas det." Nej.

  122. Man måste öva mer på det. Att bara
    studera ordet igen var verkningslöst.

  123. Att öva på ordet två gånger till
    tredubblade nästan resultaten.

  124. Det är viktigt att inte få en falsk bild
    av att man har "lärt sig" nånting.

  125. Man måste öva mer på det.

  126. Hur lär man ut minnesframplockning?
    De behöver inte vara-

  127. -ett formellt prov eller en tentamen.

  128. Man kan låta studenterna
    skriva ner allt de minns.

  129. Men de måste kontrollera
    om det de har skrivit stämmer.

  130. Annars riskerar de att förstärka
    eventuella missuppfattningar.

  131. Man kan även låta studenterna
    rita allt de minns.

  132. Då använder man sig av dubbel
    kodning, som jag ska prata om snart.

  133. Man kan använda instuderingskort.
    Det brukar mina elever göra.

  134. "Hur gör du då?", frågar jag.

  135. "Jag skriver en sak på ena sidan
    och en sak på andra sidan."

  136. "Jag lär mig massor
    bara på att göra dem."

  137. De måste försöka komma ihåg det-

  138. -och inte bara vända på kortet direkt.
    Det kan skapa en stark illusion-

  139. -av att de kan svaret, fast de inte
    var säkra när de vände på kortet.

  140. Så vi rekommenderar
    att man skiljer kortens sidor åt-

  141. -och lägger dem i varsin hög.

  142. Först går man igenom korten med
    framsidan försöker minnas svaret-

  143. -och först efteråt kollar man.

  144. Annars är det för frestande att vända
    kortet innan man hämtat fram minnet-

  145. -vilket skapar en illusion
    av att man minns det.

  146. Och det här fungerar inte bara
    för rena faktastudier.

  147. Många frågar om det bara
    är till för att plugga glosor.

  148. Nej, det fungerar på mer komplexa
    material, och det finns studier på det.

  149. Vi började
    med grundläggande forskning-

  150. -men vi har använt tekniken
    i klassrummet, och det fungerar.

  151. Studenterna kommer inte att gilla det.

  152. Det känns inte bra att sitta och stirra
    på en massa frågor på ett prov-

  153. -och inte kunna svaret. Det känns
    bättre att stryka under i läroboken.

  154. Det blir så fint,
    och man känner sig så produktiv.

  155. Många gillar
    att skriva av sina anteckningar.

  156. "Jag skriver av viktiga definitioner."
    Det ger absolut ingenting.

  157. Okej...
    Jag ska prata lite om dubbel kodning-

  158. -och sen kan vi prata om
    hur dessa två saker kan samverka.

  159. Dubbel kodning låter väldigt tekniskt-

  160. -men man menar bara att ord och
    bilder behandlas separat i hjärnan-

  161. -och man kan maximera
    sin minnespotential-

  162. -genom att använda dessa två koder.

  163. Det vetenskapliga beviset för detta
    kommer från Alan Paivio.

  164. Han var först med det här,
    och han hade en teori.

  165. Att vi behandlar information
    via dessa två kanaler.

  166. Jag vill att ni ska minnas
    den här teorin-

  167. -så jag vill visa er en annan bild av
    Alan Paivio. Han var kroppsbyggare-

  168. -och inte bara kognitiv psykolog.
    Nu glömmer ni aldrig Alan Paivio-

  169. -för ni kommer alltid
    ha den här bilden i huvudet.

  170. Och det här är sant, det är inget skämt.
    Det är faktiskt han.

  171. Titta på de här orden.
    De står i två kolumner.

  172. Kan ni berätta vad skillnaden är
    mellan de två kolumnerna?

  173. Ja? Vad är skillnaden?

  174. Precis, abstrakt och konkret. De är
    lika långa och lika vanliga i engelskan.

  175. De har samma grad av betydelse.
    Det är ett väldigt kontrollerat urval.

  176. Den enda skillnaden är att ett ord
    är konkret och det andra abstrakt.

  177. Det borde vara mycket lättare för er
    att skapa en bild i huvudet-

  178. -av de konkreta orden till höger.

  179. Man ser framför sig en vrist, vindruvor,
    ett hotell, en sallad, en tjuv.

  180. Men om man tänker på brott... Fast nu
    har vi ju precis tänkt ordet "tjuv".

  181. "Sorg." Man måste skapa en situation
    där nån sörjer.

  182. Det går inte lika automatiskt
    att frammana bilden.

  183. Och på grund av detta är konkreta ord
    mycket lättare att komma ihåg-

  184. -än abstrakta ord. "Knapp" och
    "knappt" är två likartade ord.

  185. "Knapp" är lätt, men för "knappt"
    måste man tänka sig en situation.

  186. Hastigheten med vilken bilden
    frammanas skiljer sig markant.

  187. Det här kan vi använda genom att vi
    som lärare måste göra informationen-

  188. -så konkret som möjligt, för det
    abstrakta är svårare att komma ihåg.

  189. Det beror inte på
    att barnen är lata eller dumma.

  190. Det är bara så våra hjärnor fungerar.

  191. Konkret information förvandlas
    mycket lättare till bilder.

  192. När man stöter på ett ord så aktiveras
    flera olika aspekter av ordet.

  193. Man kanske tänker på vad det rimmar
    med... Och det gör man automatiskt.

  194. Man kanske tänker på hur det ser ut
    och hur man använder föremålet.

  195. För att göra nånting
    lättare att komma ihåg-

  196. -måste vi försöka aktivera så många
    informationstyper som möjligt.

  197. Här har vi ett smart sätt
    att ta hjälp av en bild.

  198. Det är viktigt att bilden är relevant.

  199. Tänk er att ni undervisar i engelska-

  200. -och ni försöker lära ut att bokstaven C
    kan uttalas på två olika sätt.

  201. Hårt och mjukt. "Cat in the city."

  202. Man kan använda sig av olika exempel-

  203. -men tänk er om man även visade
    en bild på en katt i en stad.

  204. Nu har man två sätt att komma ihåg
    informationen. Orden och bilden.

  205. Om studenten glömmer ordet kan
    denne ta hjälp av bilden för att minnas-

  206. -eftersom de går via två olika kanaler.

  207. Det här experimentet
    handlar inte bara om att förstå ord-

  208. -utan även om
    att minnas och förstå en text.

  209. Man hade fyra olika förutsättningar.

  210. Bild och ingen bild, och en lång
    och en kort version av texten.

  211. Här ser vi
    den långa och den korta texten.

  212. De innehåller samma information - den
    längre versionen är mer detaljerad.

  213. Och så har vi en bild. Den ger ingen
    ytterligare information-

  214. -utan illustrerar bara texten.

  215. Vad tror ni händer här?

  216. Är den långa eller korta texten bättre?

  217. Den långa texten
    kanske utvecklar ämnet mer-

  218. -vilket kan hjälpa en att minnas.
    Eller så blir det bara för mycket.

  219. De här två staplarna jämför den långa
    och den korta... Det är svårt att se.

  220. Det spelade ingen roll
    huruvida texten var lång eller kort.

  221. Det som däremot spelade roll
    var förekomsten av en bild.

  222. Bilden bidrog inte
    med ytterligare information.

  223. Bilden beskrev bara
    samma information visuellt.

  224. En annan fråga när de olika
    informationsformerna ska presenteras.

  225. Bör bilder och ord presenteras
    samtidigt, eller vid olika tillfällen?

  226. Båda varianterna
    skulle kunna fungera bäst.

  227. I den här studien
    fick deltagarna se en animation-

  228. -av hur en cykelpump fungerar.

  229. Antingen presenterades beskrivningen
    före bilderna visades-

  230. -eller samtidigt som de visades.
    Vad är bäst?

  231. Är det bäst att sära på dem eller
    är det bättre att få dem samtidigt?

  232. Efteråt fick de svara på frågor.
    Så det handlade om överföring.

  233. De skulle inte bara minnas fakta,
    utan de skulle försöka lösa problem.

  234. Och att presentera orden tillsammans
    med bilderna var mycket bättre.

  235. Orsaken är att om man
    presenterar dem var för sig-

  236. -så måste man komma ihåg den ena
    medan man visas den andra.

  237. Det blir för mycket för arbetsminnet.

  238. Vi ber dem att plocka fram information
    samtidigt som de tittar eller lyssnar.

  239. Idealet är att ha båda samtidigt,
    så att man kan hoppa mellan dem.

  240. En viktig sak som togs upp tidigare-

  241. -är skillnaden mellan dubbel kodning
    och lärstilar. Det här är viktigt.

  242. Dagens lärdom: Dubbel kodning
    och lärstilar är inte samma sak.

  243. Med dubbel kodning menas
    att alla lär sig bättre-

  244. -om man kombinerar
    verbal och visuell information.

  245. Man utnyttjar människans förmåga
    att lära sig-

  246. -med båda dessa informationstyper
    i samspel.

  247. Lärstilar gör nåt helt annat.

  248. Man påstår ofta inom olika lärstils-
    teorier - det finns massvis av dem-

  249. -att det finns olika sorters människor -
    visuella inlärare, auditiva inlärare-

  250. -kinestetiska inlärare, och så vidare-

  251. -och man menar att dessa människor
    måste få lära sig på olika sätt.

  252. Men det synsättet begränsar ju faktiskt
    människans förmåga.

  253. Man säger: "Du lär dig bara från bilder.
    Glöm det auditiva och det kinestetiska."

  254. "Du lär dig bara från bilder.
    Läs aldrig nånting."

  255. Hur kan det vara bra? Även om vissa
    lär sig bättre med hjälp av bilder-

  256. -så borde de väl öva
    på sånt de är mindre bra på?

  257. Så det finns inget stöd för att ge folk
    just den information de behöver.

  258. Men ju fler olika sätt
    informationen presenteras på-

  259. -desto mer ökar man inlärningen.

  260. Man skadar ingen genom att använda
    bilder. En del kanske inte gillar dem-

  261. -men de kan ju
    låta bli att titta på dem.

  262. Hur lär man ut dubbel kodning? Man
    kan ju visa en massa bilder-

  263. -men man bör även uppmuntra
    studenterna att skapa egna bilder.

  264. Då säger folk ofta
    att de inte är så bra på att rita.

  265. Man får förklara att det inte handlar om
    att skapa nånting vackert.

  266. Bara att skapa nånting visuellt hjälper
    minnet att lagra informationen.

  267. Om man dessutom låter dem
    rita saker från minnet-

  268. -så blir det även minnesframplockning.
    Allt som behövs är papper och penna.

  269. Det krävs inga särskilda material.

  270. Man kan bara säga: "Som läxa ska ni
    rita från minnet det ni har lärt er."

  271. Fördelad inlärning, dubbel kodning,
    minnesframplockning. Lätt.

  272. Man kan låta studenterna titta
    på bilder och text-

  273. -och jämföra dem. "På vilket sätt
    skiljer sig bilden från texten?"

  274. Och hoppa fram och tillbaka.

  275. Man kan ge dem en text
    och be dem rita en bild till den.

  276. Det bästa är att ta bort texten
    och be dem rita den från minnet.

  277. Jag nämnde vår hemsida
    learningscientists.org-

  278. -och jag ville avsluta med att visa...
    Det är många som fotar nu.

  279. Jag vill visa
    vad som finns på hemsidan.

  280. Vi har skapat en del affischer.

  281. En del av bilderna ni har sett
    är skapade av Oliver Caviglioli.

  282. Han var tidigare rektor
    för en skola i Storbritannien-

  283. -men ägnar sig nu åt
    att skapa såna här material.

  284. De är gratis, och beskriver
    strategierna jag har pratat om-

  285. -plus tre till,
    som jag inte hann prata om.

  286. Man får instruktioner steg för steg
    för hur eleven använder dem.

  287. Vi har även Power Point-bilder som
    man kan presentera utan förberedelse.

  288. Varje strategi tar 5-10 minuter att gå
    igenom. Hur eleven kan använda dem.

  289. När eleverna blir 14-15 år gamla-

  290. -behöver de olika strategier
    för sina hemmastudier.

  291. Jag vill berätta om Michaela School i
    Storbritannien. Jag har inte varit där-

  292. -så jag har inga åsikter
    om skolan i stort-

  293. -men de har helt ersatt alla läxor
    med minnesframplockning.

  294. Barnen behöver inte göra några läxor,
    förutom att läsa.

  295. Minnesframplockningen gör de genom
    att de har sina anteckningar-

  296. -som de täcker för... Och de vet
    att det hjälper, så de fuskar inte.

  297. De skriver ned allt de minns, och
    sen kollar de. En halvtimme om dagen.

  298. Väldigt bra för inlärningen,
    och det krävs ingenting av lärarna.

  299. Ingen rättning, inga läxutdelningar.

  300. Eleverna vet att alla gör det,
    så de gör det varje kväll.

  301. Vi har även
    små dekaler och bokmärken.

  302. De går också att ladda ner. Och det här
    rekommenderar jag verkligen.

  303. Det ligger på en annan hemsida.
    Jag ska visa er en liten...

  304. Om det fungerar. Vi får se.

  305. Vi tog all information och gjorde
    några hjälpvideor för lärare-

  306. -som förklarar steg för steg hur man
    får in strategierna i undervisningen.

  307. Vi går igenom de sex strategierna
    steg för steg.

  308. Hur lär man det här, och hur
    lär man ut användandet av strategin?

  309. Man modellerar det för eleverna,
    genomför en viss aktivitet-

  310. -och låter sen eleverna
    göra det hemma.

  311. Vi går igenom hela skeendet i detalj,
    så det är väldigt användbart.

  312. Tack.

  313. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

En students resa genom lärandet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan kognitiva psykologer bidra till att synliggöra inlärningsprocessen? Yana Weinstein är medgrundare till The learning scientists och har studerat elevers lärandeupplevelser från ett kognitivt psykologiskt perspektiv. Här talar hon om framstegen som gjorts och begränsningarna inom ämnesområdet. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Inlärning, Kognitiv psykologi, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

En forskningsengagerad skola

Många skolledare har svårt att hantera all information som finns om utbildning och utnyttja den vid rätt tidpunkt för att minska gapet mellan forskning och praktik. Carl Hendrick är chef vid Wellington College i Storbritannien och ger praktiska råd till skolledare och lärare om hur de kan länka forskning till praktisk utbildning. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

(R)evolutionär skolutveckling

Per Kornhall är författare och skoldebattör och talar om att nyliberala förvaltningsidéer har påverkat de flesta skolsystemen i Europa. I Sverige har det lett till ett marknadsanpassat skolsystem. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

Vad kan forskningsskolor göra?

Alex Quigley är chef vid forskarskolan vid Huntington School i York i Storbritannien. Han talar om forskningsskoleprojektet EEF/IEE och hur det syftar till att stödja skolor i dess utbyte, tolkning och användning av forskningsresultat för att förbättra elevers skolgång. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

Att pröva och ompröva undervisning

Hur vet vi vad som faktiskt ger effekt på elevers lärande och inte bara är "nytt" eller "nyskapande"? Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg och talar om kollegialt lärande och om vad som behöver förändras i undervisningen och varför. Vilka är svårigheterna och glädjeämnena i förändringar? Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

En students resa genom lärandet

Hur kan kognitiva psykologer bidra till att synliggöra inlärningsprocessen? Yana Weinstein är medgrundare till The learning scientists och har studerat elevers lärandeupplevelser från ett kognitivt psykologiskt perspektiv. Här talar hon om framstegen som gjorts och begränsningarna inom ämnesområdet. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaI love språk - samtal

Hur startar man en språklektion?

Lärarna Anne-Marie Körling och Lisa Källemark-Haya ger konkreta tips om bra sätt att inleda lektioner på.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: Den segregerade skolan

Skolan ska erbjuda alla elever samma förutsättningar men det är en uppgift många skolor inte klarar. Orsaken anges ofta vara den ökande segregationen – att vissa skolor blir en slags andrasortering. Vi träffar lärare, föräldrar och politiker i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården. Och så frågar vi riksdagspartierna vad de tänker göra för att minska segregationen mellan skolorna.

Fråga oss