Titta

UR Samtiden - ResearchED 2017

UR Samtiden - ResearchED 2017

Om UR Samtiden - ResearchED 2017

Föreläsningar från Researched leads network day som hölls på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge den 4 februari 2017. Arrangör: Researched.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2017 : Att pröva och ompröva undervisningDela
  1. Eftersom vi fattade våra beslut
    tillsammans så blev vi starka.

  2. Jag heter Karin Berg och jag kommer
    från Schillerska gymnasiet i Göteborg-

  3. -här i Sverige.

  4. Jag gillar att utmana mig själv,
    och det här är årets utmaning för mig.

  5. Det här är inte mitt modersmål,
    för jag kommer från Sverige-

  6. -och jag talar det inte särskilt ofta-

  7. -men vi ska försöka
    guida er genom det här.

  8. Jag är lärare, men jag är
    modersmålslärare i svenska...

  9. ...och litteratur, och religion.

  10. Jag har också en tjänst
    som avancerad lärare-

  11. -som ska leda och utveckla
    undervisningen vid min skola.

  12. Jag ger rektorn råd
    om hur vi borde göra saker och ting-

  13. -och jag utvecklar undervisningen.
    Det är det jag gör.

  14. Skolutveckling är allt för mig.

  15. Varje minut av min lediga tid-

  16. -tänker jag på
    hur man ska organisera skolor bäst.

  17. Jag gör det hela tiden.

  18. 2013 grundade jag
    tankesmedjan Skolsmedjan.

  19. Vi arbetar med skolorganisationsfrågor.

  20. Vi försöker...

  21. ...nå fram till politiker och förändra
    skolsystemets organisation.

  22. En gång i veckan sänder jag också
    podcasten "Skolsverige".

  23. Där pratar vi om skolfrågor-

  24. -om allt som har med skolan att göra,
    och försöker lära oss nya saker.

  25. Jag är också krönikör
    i tidskriften Skolporten.

  26. Jag gör många saker,
    och allt handlar om skolan.

  27. Min man är väldigt... Han är inte
    lärare, så han har väldigt roligt.

  28. I dag är jag här för att prata om
    undervisningsutveckling.

  29. Jag ska prata om
    vad vi gör på min skola-

  30. -hur vi har försökt förbättra resultaten
    och vad jag har lärt mig på vägen.

  31. Men jag vill faktiskt börja här.

  32. Ja, det här är en teater.

  33. Det är Lorensbergsteatern,
    Göteborgs största privatteater-

  34. -och mitt andra hem.
    Jag växte upp där.

  35. När jag var elva, 1987, tog min far
    och hans kollegor över teatern.

  36. De har en komedigrupp som heter
    Galenskaparna och After Shave.

  37. Jag kan höra
    att vissa av er vet vem de är-

  38. -men om ni inte gör det spelar det
    ingen roll. Ni kommer att förstå ändå.

  39. När de tog över teatern
    lärde de sig snabbt-

  40. -att om man vill göra en stor teater
    ekonomiskt lönsam-

  41. -måste man se till att publiken
    i den lilla stad som Göteborg ändå är...

  42. Vi gillar inte att säga det,
    men vi vet att staden är liten.

  43. Man måste se till att publiken kommer
    tillbaka om och om och om igen.

  44. Sen måste man vara rolig,
    om det är det man sysslar med.

  45. Även om min fars uppsättningar
    var väldigt populära då, på 80-talet-

  46. -och de drog en stor publik, så ville de
    alltid vara så bra som möjligt.

  47. Så 1987 började de spela in
    varje föreställning.

  48. Det blev många föreställningar.

  49. Om de gjorde nåt bra en kväll
    så ville de ha det på film-

  50. -så att de kunde gå tillbaka
    och lära sig av det och göra det igen.

  51. Jag ska ge er ett exempel.

  52. Här har vi... Det där är min far...

  53. ...hans bror, och deras vän. Ja.

  54. Det här är från föreställningen
    "Grisen i säcken" 1992.

  55. Det blev en stor succé, förstås.
    Ni kan väl se det på det här numret...?

  56. Eller kanske inte. Tiden flyger.

  57. Men det var det.
    På premiären skrattade folk-

  58. -och applåderna ville aldrig ta slut,
    och alla berömde den här sången.

  59. Det var så i 35 föreställningar,
    men sen hände nånting.

  60. Långsamt blev applådåskorna
    inte lika starka längre.

  61. Och publiken skrattade inte.

  62. Vad hade de gjort fel?
    De hade inte ändrat nånting.

  63. De dansade likadant.
    De sjöng precis likadant.

  64. De var samma personer,
    även om de var några månader äldre-

  65. -men inget annat hade förändrats.

  66. "Okej, vi får gå tillbaka och titta
    på filmerna och se vad som har hänt."

  67. Inget. De kunde inte se nåt.
    Vad var det som hade förändrats?

  68. Det enda som hade förändrats var
    publiken, så det måste vara deras fel.

  69. Nej, de sa förstås inte så.

  70. Om man tänker så är man inte komiker
    särskilt länge till.

  71. Om man skyller på publiken.

  72. Så de...

  73. Efter ett tag sa en av musikerna:

  74. "Det kanske är så att ni har ändrat
    tempot i föreställningen."

  75. Det finns nåt som kallas...

  76. Ibland när man har
    spelat en låt många gånger-

  77. -börjar man känna svänget, och det
    kan bli långsammare eller snabbare-

  78. -men man ändrar den,
    och det är sånt som musiker gör.

  79. Ja. Det var det som hade hänt.

  80. De spelade låten 20 sekunder
    snabbare än på premiären.

  81. Det är ganska mycket, men det
    varken hördes eller syntes. Det var det.

  82. Så den kvällen spelade de låten
    20 sekunder långsammare.

  83. Publiken skrattade igen. Det var
    som magi. Allt var som det skulle igen.

  84. Jag har det här sättet att jobba
    och tänka med mig i blodet.

  85. Det kan vara frustrerande ibland.
    Det påminner mig mycket om det här.

  86. Det här är en skiss av hur
    en lärandeprocess kan se ut.

  87. Man planerar en lektion, man
    genomför den, man utvärderar den-

  88. -man gör några förändringar,
    och man gör om det igen.

  89. När man gör undervisningsstudier
    så filmar man ofta sig själv.

  90. Man säger aldrig att det är elevens fel
    om eleven inte lär sig.

  91. Det är det inte.

  92. Min far kan inte säga att det är
    publikens fel om de inte skrattar-

  93. -och lärare kan inte säga att det är
    elevernas fel om de inte lär sig.

  94. Min far ska få folk att skratta,
    och jag ska få elever att lära sig.

  95. Även om min ekonomi inte är avhängig
    av om elever lär sig eller inte-

  96. -som min fars är,
    om publiken inte skrattar-

  97. -så är hela landet avhängigt av
    att jag och alla andra lärare här-

  98. -får våra elever att lära sig.

  99. Det är därför det är så märkligt
    att inte alla lärare i hela världen-

  100. -får tid att utvärdera
    och granska sin undervisning.

  101. Det är så märkligt.
    Landet är beroende av det.

  102. När jag fick mitt första lärarjobb...
    Det där är jag.

  103. ...för tio år sen, hade jag ett möte
    med rektorn den första dagen.

  104. Jag fick mitt schema,
    en lista på de elever jag skulle ha-

  105. -och han visade mig mitt skrivbord.
    Det var ungefär allt.

  106. Tre månader senare
    hade ingen frågat hur det gick för mig-

  107. -hur det gick för mina elever,
    eller om jag behövde stöd eller hjälp.

  108. Jo, efter tre månader hade vi ett möte.

  109. Där skulle jag svara på frågan-

  110. -om mina elevers resultat
    förbättrades som de skulle.

  111. Jag hade undervisat dem i tre
    månader. Hur skulle jag svara på det?

  112. Jag hade ingen aning.
    Jag hade inget att jämföra med.

  113. Ja, jag har examen från universitetet
    och jag har gjort min praktik-

  114. -men jag var ändå ensam
    och kunde inte fråga mina kollegor-

  115. -för organisationen såg inte ut så.

  116. Jag visste att vissa av mina elever
    hade problem och fick dåliga resultat.

  117. Jag såg det, men jag...

  118. Jag hade svårt
    att förbättra deras lärande-

  119. -och jag visste inte
    om deras resultat var tillräckligt bra-

  120. -och hur jag kunde se till
    att alla elever som jag hade ansvar för-

  121. -utvecklades till sin fulla potential,
    som det står i läroplanen.

  122. Jag hade ingen aning.

  123. Jag hade inga nycklar,
    och inga kollegor att jobba med.

  124. Trots det jobbade jag ständigt med att
    göra bra, inspirerande lektioner-

  125. -rätta prov och ge eleverna feedback
    som de förstod, vilket är svårt-

  126. -och jag blev bara
    mer och mer frustrerad.

  127. Så när kommunen några år senare-

  128. -startade en grupp som skulle skapa
    ett program för kvalitetssäkring-

  129. -av undervisningen i kommunens
    skolor, så ansökte jag om att få delta.

  130. Jag förstod att nåt måste förändras,
    men jag visste inte vad-

  131. -som behövde förändras, för jag var
    upptagen med att rätta uppsatser.

  132. I den här gruppen...

  133. ...träffade jag den här mannen,
    Michael Fullan.

  134. Han är undervisningsforskare
    från Kanada-

  135. -och tidigare dekanus för Ontario
    Institute for Studies in Education.

  136. Han är känd som expert
    på utbildningsreformer.

  137. Han har hjälpt distrikt, lärargrupper,
    forskningsinstitut och myndigheter-

  138. -särskilt i Ontario.

  139. Han har skrivit mycket
    om skolors organisation-

  140. -och jag tänker bara sammanfatta
    lite av hans tankar.

  141. Om man vill förbättra skolan måste alla
    på skolan sätta sig på skolbänken...

  142. ...och fokusera och lära sig
    om vad och hur eleverna lär sig.

  143. Alla inom skolans organisation-

  144. -måste ha sina elevers lärande i fokus.

  145. Man måste arbeta tillsammans.

  146. För att få det att hända pratar
    Michael Fullan om sex hemligheter.

  147. Hemligheterna bakom förändring.

  148. Den första...
    Det är inte särskilt konstigt.

  149. Det första han pratar om är respekt
    och hänsyn bland skolans anställda.

  150. Vi ska respektera varandra.
    Ja. Det borde vi säkert.

  151. Enligt Fullan har utvecklingsprocesser-

  152. -ofta problem
    med otillräcklig respekt och hänsyn.

  153. Det förhindrar oftast utvecklingen.

  154. Han pratar om kollegialitet.

  155. Man måste se till
    att alla inom organisationen-

  156. -ständigt lär sig.

  157. Och man måste...

  158. ...se till att all personal
    arbetar tillsammans.

  159. Man måste arbeta mot samma mål.
    Hela tiden.

  160. Samtidigt, även om man arbetar
    tillsammans och mot samma mål-

  161. -så måste man få individerna att växa.
    Det är det som är det svåra.

  162. Att få individen att växa inom gruppen.

  163. Han pratar om att bygga kapacitet.

  164. Det handlar om att se till
    att alla inom organisationen...

  165. ...ständigt lär sig,
    så att kapaciteten hela tiden växer.

  166. Att man alltid, varje dag,
    blir en lite bättre lärare.

  167. Naturligtvis.

  168. Han pratar om min favorit,
    att lära sig på jobbet.

  169. Man måste kunna prova nya saker.

  170. Men det måste vara som forskning.

  171. Man måste organisera det som
    forskning, att man provar nånting-

  172. -och ser hur det fungerar, och sen
    utvärdera det och se vad som hände.

  173. Lärde de sig mer eller inte?

  174. På det sättet kan vi
    lära oss nya saker hela tiden.

  175. Det här är svårt:

  176. Transparens.

  177. Elevernas resultat.
    Hur bra går det för dem?

  178. "Nu lägger vi resultaten på bordet.
    Din klass är väldigt dåliga på matte."

  179. Man behöver respekt, hänsyn och
    kollegialitet för att få det att hända.

  180. Man måste känna sig trygg,
    men också tänka på vilken metod-

  181. -som gav det resultatet.
    Där måste också finnas transparens.

  182. För att skapa transparens
    måste man ha respekt och hänsyn...

  183. ...inte bara från kollegor,
    utan från föräldrar...

  184. ...från politiker, från samhället
    i stort och från alla som...

  185. De måste tro
    att det man gör är bra för eleverna.

  186. Det sista han pratar om
    är lärande organisationer.

  187. Det finns inte många organisationer
    som är lärande organisationer-

  188. -på det sätt som Fullan menar.

  189. En lärande organisation är en
    som fångar upp systemets komplexitet-

  190. -och där man lär sig
    av sina erfarenheter.

  191. Organisationen själv är det viktiga,
    inte människorna inom organisationen.

  192. Och... En stark lärande organisation
    är inte beroende av sin ledare.

  193. Den fungerar ändå. Man kan byta ut
    ledaren, men organisationen fortsätter.

  194. Många organisationer är beroende av
    vilken rektor vi har just nu-

  195. -och när det kommer en ny har den
    nya idéer om hur vi borde arbeta.

  196. Eller?

  197. När jag har besökt skolor
    runt om i världen...

  198. ...framgångsrika skolor, så har alla
    anammat det som Fullan pratar om.

  199. Var och en av dem.

  200. Här har vi förmodligen den bästa
    lektion jag nånsin har varit med på.

  201. Det här är i Kina.
    Det är i Guangzhou, Kanton.

  202. Hon är helt otrolig.

  203. Hon undervisar
    på otroligt många nivåer.

  204. Hon har 58 elever i sitt klassrum.

  205. Hon ser alla elever
    i en klass på 40 minuter.

  206. Varje elev uppmärksammas-

  207. -och hon undervisar
    på så många nivåer samtidigt...

  208. Jag lärde mig själv
    otroligt mycket på den här lektionen.

  209. Men...

  210. Hon har arbetat
    med den här lektionen så mycket-

  211. -att den naturligtvis var bra.

  212. Där träffade jag ett antal politiker
    och skolledare från Singapore-

  213. -och där har man
    en landsomspännande organisation-

  214. -som arbetar för att förbättra
    kvaliteten på undervisningen.

  215. Om de sätter in
    ett nytt digitalt verktyg-

  216. -vet de inom två veckor om det
    fungerar eller inte, på varje skola.

  217. Det är därför de ligger högst i PISA.

  218. Skulle jag säga.

  219. De vet det. De har tid att prova det
    och bli säkra på att det fungerar.

  220. Om det inte fungerar slutar de.
    Inom två veckor.

  221. Det här är från Abu Dhabi.

  222. Dubai.

  223. För sexton år sen
    hade de ingen skolorganisation.

  224. För sexton år sen bestämde de sig
    för att bygga världens bästa skola.

  225. Vem tror ni de bad om hjälp?

  226. Michael Fullan.

  227. De har anammat
    mycket av det som han säger-

  228. -och de säger att när oljan är borta-

  229. -så kommer de att ha
    världens bästa skolsystem i stället.

  230. De ska segra med kunskap.

  231. Av det jag såg när jag var där
    är det mycket troligt.

  232. Tillbaka till min skola,
    Schillerska gymnasiet-

  233. -en gammal skola
    från för väldigt länge sen.

  234. Den här skolan
    är ingen forskningsskola.

  235. Det är en vanlig gymnasieskola.

  236. Jag och mina kollegor
    påbörjade vår resa 2011-

  237. -när vi fick en ny läroplan i Sverige.

  238. Då jobbade gymnasielärare oftast
    ensamma, som jag beskrev tidigare.

  239. Den nya läroplanen
    var väldigt detaljerad-

  240. -men den var också väldigt obskyr-

  241. -så vi förstod inte vad det betydde
    eller vad vi skulle göra.

  242. Vi sa att om vi ska klara av det här
    måste vi arbeta tillsammans.

  243. Trots att vår organisation inte
    var gjord för att vi skulle göra det-

  244. -så gjorde vi det ändå, på fritiden.

  245. Ja, Göteborg,
    ni är skyldiga mig ett tack för det.

  246. Vi hade en ny läroplan
    som vi var tvungna att hantera.

  247. Men så hände nånting.

  248. Antalet sökande minskade.

  249. Ingen ville gå i vår skola.

  250. Då sa förstås rektorn och alla andra
    att det inte var så bra.

  251. Dessutom försämrades resultaten.

  252. 2013 hände nåt annat också.
    Hela Sverige fick PISA-chock.

  253. Ja...

  254. Det gjorde det möjligt för oss
    att omorganisera vår skola.

  255. Vi började arbeta tillsammans,
    för vi behövde ändra på det här.

  256. Skolledningen
    förstod att vi måste ändra på det här.

  257. Jag tackar PISA för den chocken.
    Det var bra.

  258. Nu kunde vi förbättra saker.

  259. Det första vi gjorde var enkelt. Vi
    började planera terminen tillsammans.

  260. Vi ville se till
    att kunskapskraven i läroplanen-

  261. -stämde överens
    med vår undervisning.

  262. Alla i alla olika ämnesgrupper...

  263. ...satte sig ner och pratade om
    att man skulle lära ut det här...

  264. ...och eleverna ska lära sig det här.
    Hur ska vi göra det?

  265. Och...

  266. På det sättet lärde vi oss
    den nya läroplanen ganska snabbt-

  267. -och vi kände oss mer professionella:
    "Det är det här vi ska lära ut."

  268. Vi fick dessutom
    mer respekt och hänsyn för varandra-

  269. -för att vi förstod att vi kunde olika
    saker och kunde lära av varandra.

  270. Och...

  271. Vi hade möjlighet
    att inspirera varandra-

  272. -och vi arbetade plötsligt mot samma
    mål när vi planerade tillsammans.

  273. Genom att göra det här hade vi skapat
    respekt, hänsyn och kollegialitet.

  274. Faktiskt. Så enkelt var det.

  275. Sen började vi bedöma tillsammans.

  276. Vi började med att bedöma
    de nationella proven. Vi ville inte...

  277. Det är så mycket att bedöma och läsa-

  278. -och massor med uppsatser,
    så vi började göra det tillsammans-

  279. -samtidigt som vi åt kakor
    och hade roligt.

  280. Och...

  281. Snart insåg vi att vi kunde göra
    likadant med andra prov.

  282. Varför måste vi göra det ensamma,
    när vi kan äta kakor tillsammans?

  283. Vi gjorde likadant
    med andra prov under året.

  284. Då insåg vi att vi lättare kunde se
    vad eleverna hade svårt för.

  285. "Varför tycker inte dina elever
    att det här är svårt? Mina hatar det."

  286. Vi kunde prata med varandra
    om vad som fungerade och inte.

  287. Plötsligt utvecklade vi undervisningen.

  288. Transparensen
    var inte skrämmande längre.

  289. Vi hade flyttat fokus från oss själva.

  290. Vi var inte längre ensamma
    i våra diskussioner, och vi...

  291. Beslut. Vi var inte ensamma i våra
    beslut. Vi fattade dem tillsammans.

  292. Eftersom vi fattade våra beslut
    tillsammans så blev vi starka.

  293. Ingen kan ringa Schillerska gymnasiet
    och ifrågasätta vad vi sysslar med.

  294. Vi vet. Alla modersmålslärare
    har varit med och beslutat det här.

  295. Ingen pratar om problem med
    betygssättning. Vi har inte det längre.

  296. För att vi är starka tillsammans.

  297. Sen började vi utvärdera tillsammans.

  298. Det var en naturlig följd.

  299. Vi kunde se
    vad eleverna hade problem med-

  300. -och vad vi behövde göra
    för att hjälpa dem.

  301. Vi började läsa böcker och artiklar
    och prova nya saker.

  302. "Okej, vi har lärt oss det här.
    Dylan William säger si och så..."

  303. Kan "inga händer i luften" fungera?

  304. Kan vi prova det här?

  305. Vi började prova, och vi upptäckte...

  306. ...att dramaeleverna...

  307. ...hade andra problem
    än språkeleverna, förstås.

  308. Vi kunde jämföra och lära oss om det.

  309. Vi lärde oss på jobbet.

  310. I dag har vi en organisation där alla
    ämneslärare träffas varannan vecka-

  311. -för att prata om de här frågorna.

  312. Det är inte så ofta
    som jag skulle vilja, inte alls.

  313. I Guangzhou i Kina, där den bästa
    lärare som jag nånsin har sett finns-

  314. -undervisar hon
    hälften så många timmar som jag.

  315. Resten av tiden utvecklar hon
    undervisningen med sina kollegor.

  316. Den lektion som jag var på har hon gått
    genom med sina kollegor och rektorn.

  317. De andra skolorna i området
    har tittat på hennes lektion...

  318. ...och sagt vad som är bra och dåligt.
    Då blir det förstås en bra lektion.

  319. Det är viktigt för de kinesiska
    myndigheterna att det blir så bra.

  320. Eller åtminstone för skolan.

  321. Men med tanke på hur
    skolor är organiserade i Sverige-

  322. -och särskilt i Göteborg,
    är jag tacksam för de två timmarna.

  323. Det har gett resultat.

  324. För att...

  325. Vi har... Ni kan se
    att de elever som tog studenten...

  326. Vi har två sektioner i skolan.
    Det har gått från 63 till 93 procent.

  327. Vi är väldigt stolta över de siffrorna.
    Och det är inte för att vi är snälla.

  328. Skolinspektionen har sagt
    att siffrorna stämmer.

  329. Det är inte vi
    som sätter för höga betyg.

  330. De har kontrollerat hur det har gått
    på nationella prov och så vidare.

  331. För att göra Sveriges skolorganisation
    till en lärande organisation-

  332. -finns mycket kvar att göra.

  333. I dag älskar politiker att prata om
    hur lärare ska undervisa-

  334. -i stället för att låta oss utveckla den
    bästa undervisningen för våra elever.

  335. I skoldebatten i Sverige pratar vi
    mycket om att utbilda bättre lärare...

  336. ...men jag tror definitivt
    att vi måste börja utbilda rektorer...

  337. ...och vi måste börja utbilda
    kommunledningar och politiker...

  338. ...i hur man organiserar skolor.

  339. Ja, det är lärarens jobb att utveckla
    undervisningen. Jag gör det gärna.

  340. Men om det inte finns en organisation
    för det så blir det inte av.

  341. Jag har jobbat som en galning för att
    få till två timmar varannan vecka.

  342. Det är väldigt svårt
    att driva igenom såna saker.

  343. Det är en kedja, och varje länk i kedjan
    måste göra sitt jobb.

  344. Det låter enkelt,
    men det är det uppenbarligen inte.

  345. Det här är min sista bild.

  346. Jag älskar den här bilden.

  347. Det är en målning
    av Laurentius de Voltolina från 1350.

  348. Det är länge sen. Den kommer från
    ett universitet i Bologna.

  349. Jag såg den först i en presentation
    från en Google-representant.

  350. Han ville bevisa för oss,
    med sin föreläsning-

  351. -att föreläsningar aldrig har varit
    effektiva sätt att undervisa.

  352. Han menade att det faktum
    att folk sov redan 1350...

  353. Ja... Att de pratade med varandra...

  354. ...eller drömde...

  355. ...eller rent av gick ut...

  356. ...bevisade att föreläsningen som form
    inte fungerade 1350...

  357. ...och fortfarande inte gör det.

  358. Man måste dock lägga märke till att
    han valde att säga det i en föreläsning.

  359. Och att han dessutom ville sälja
    nåt slags digitala verktyg.

  360. Jag är en stor förespråkare
    för digitala hjälpmedel i skolor-

  361. -men jag tror att skolan
    måste ha en organisation-

  362. -som gör att man kan utvärdera dem
    och se hur och för vad de fungerar-

  363. -och jag kan inte tro att människan-

  364. -har använt föreläsningen som
    undervisningsmetod i hundratals år-

  365. -om det inte har fungerat.
    Så kan det inte vara.

  366. Den här målningen bevisar inte
    att föreläsningar inte har nån effekt.

  367. Det tror jag inte.

  368. Vi kan inte lära oss nånting alls
    genom att titta på den här målningen.

  369. Vi vet inte om eleverna i målningen
    lärde sig det de skulle eller inte.

  370. Vi har inte sett
    nån utvärdering av den här klassen.

  371. Och vi vet inte syftet.

  372. Vad var syftet med det här?
    Vad ville den här läraren lära ut?

  373. läraren har kanske valt bäst metod
    för att undervisa de här människorna.

  374. Eller så var lärarens föreläsning
    framgångsrik en gång i tiden-

  375. -men han har hållit den så många
    gånger att han har glömt vissa saker-

  376. -som min far gjorde
    i början av mitt föredrag.

  377. När han glömde detaljerna
    blev inte föreläsningen lika bra.

  378. Eller så är det som Google-killen sa,
    och ingen lär sig nånting.

  379. Det vet vi inte,
    för vi kan inte veta effekterna-

  380. -genom att titta på den här målningen.

  381. Jag vet att det finns
    både bra och dåliga föreläsningar.

  382. Innan ni går hem
    och förändrar allt i era skolor-

  383. -måste ni veta vad som fungerar
    av det som ni gör just nu.

  384. Det var allt för mig.
    Tack så mycket för er tid-

  385. -och för ert tålamod
    med mitt språk och allting.

  386. Tack.

  387. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att pröva och ompröva undervisning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur vet vi vad som faktiskt ger effekt på elevers lärande och inte bara är "nytt" eller "nyskapande"? Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg och talar om kollegialt lärande och om vad som behöver förändras i undervisningen och varför. Vilka är svårigheterna och glädjeämnena i förändringar? Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolutveckling, Undervisning, Utbildningsvärdering
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

En forskningsengagerad skola

Många skolledare har svårt att hantera all information som finns om utbildning och utnyttja den vid rätt tidpunkt för att minska gapet mellan forskning och praktik. Carl Hendrick är chef vid Wellington College i Storbritannien och ger praktiska råd till skolledare och lärare om hur de kan länka forskning till praktisk utbildning. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

Vad kan forskningsskolor göra?

Alex Quigley är chef vid forskarskolan vid Huntington School i York i Storbritannien. Han talar om forskningsskoleprojektet EEF/IEE och hur det syftar till att stödja skolor i dess utbyte, tolkning och användning av forskningsresultat för att förbättra elevers skolgång. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

(R)evolutionär skolutveckling

Per Kornhall är författare och skoldebattör och talar om att nyliberala förvaltningsidéer har påverkat de flesta skolsystemen i Europa. I Sverige har det lett till ett marknadsanpassat skolsystem. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

En students resa genom lärandet

Hur kan kognitiva psykologer bidra till att synliggöra inlärningsprocessen? Yana Weinstein är medgrundare till The learning scientists och har studerat elevers lärandeupplevelser från ett kognitivt psykologiskt perspektiv. Här talar hon om framstegen som gjorts och begränsningarna inom ämnesområdet. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

Att pröva och ompröva undervisning

Hur vet vi vad som faktiskt ger effekt på elevers lärande och inte bara är "nytt" eller "nyskapande"? Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg och talar om kollegialt lärande och om vad som behöver förändras i undervisningen och varför. Vilka är svårigheterna och glädjeämnena i förändringar? Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Med respekt för elevernas IT-kunnande

Helena Kvarnsell är lärare i matte, NO och teknik på Björknässkolan i Nacka. Hon är prisbelönt för sitt arbete med att integrera IT i undervisningen. Helena tycker inte att användningen av IT i undervisningen kan räknas som någonting nytt längre. För henne är det någonting självklart.

Fråga oss