Titta

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Om UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

En konferens om nyanlända elever. Här får du som lärare och skolpersonal lära dig mer om hur det kan gå till att förankra ett helhetstänk i lärarlaget och skapa en röd tråd i undervisningen. Du får också veta hur man på ett bra sätt kommer igång med en traumamedveten pedagogik i skolmiljön. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever : Framgångsfaktorer för en bättre skolstartDela
  1. Det vi gör nu - för vi måste hela
    tiden förändra, lära och utveckla.

  2. Sen 2013 har vi en organisation-

  3. -där en eller två skolor i taget
    har en särskild beredskap.

  4. De har ett särskilt ansvar.

  5. Monica Sonde. Verksamhetschef för
    grundskolan i Södertälje kommun.

  6. Som Ann-Marie sa: Södertälje kommun
    har tagit emot nyanlända i många år.

  7. Det finns en lång erfarenhet.

  8. Det finns fler kommuner här
    som har lika lång erfarenhet-

  9. -och sen är det många kommuner som
    plötsligt har fått många nyanlända.

  10. Min ambition i dag är att dels kort
    beskriva dels "vad menas med många?"

  11. Vad handlar det om
    för Södertäljes del?

  12. Jag tänkte beskriva hur vi har
    organiserat mottagandet över tid.

  13. Vi lär oss ju på vägen.

  14. Då förändrar man.

  15. Var befinner vi oss just nu hur vi
    löser mottagandet för nyanlända?

  16. Det blir den korta delen.

  17. Den stora delen är hur vi bedriver
    själva utvecklingsarbetet

  18. -utifrån styrning, ledning
    och åtgärder-

  19. -för att det ska bli en bra kvalitet
    i undervisningen.

  20. Jag ska försöka ge en bild av
    resultaten som Anna-Maria nämnde.

  21. Vi har en positiv resultatutveckling.

  22. Det kanske man ska se som att vi
    sysslar med hyfsat rätt saker.

  23. Jag började 2007 i Södertälje.

  24. Det är tio år sen nu.

  25. Då var det en ganska hög topp
    med nyanlända elever.

  26. Det var många från Irak
    som kom till Södertälje just då.

  27. När jag säger "många",
    var det ca 500 elever-

  28. -som var nyanlända
    sen två år tillbaka.

  29. Den statistiken byggde vi på då. Nu
    bygger vi både på två år tillbaka-

  30. -och på den definition som finns
    på Skolverket med fyra år tillbaka.

  31. Men då hade vi ca 500 elever som var
    nyanlända sen två år tillbaka.

  32. Vi har 9 000 normalt i grundskolan.

  33. Sen sjönk det.
    2010 låg det på ca 400 elever

  34. 2013 och framför allt 2014
    ökade det dramatiskt.

  35. Då hade vi 650-700 elever som var
    nyanlända sen två år tillbaka.

  36. Vi fick ca 30 elever i månaden
    under lång tid.

  37. D.v.s. en ny klass in månaden.

  38. Hösten 2015...

  39. Jag tror att många av er känner igen
    det jag beskriver från 2014.

  40. Den påverkade inte Södertälje i samma
    utsträckning som övriga Sverige.

  41. Det är kanske till stor del orsaken
    till att ni sitter här.

  42. Det fortsatte komma,
    men det steg inte ytterligare.

  43. Hur ser det ut nu? Jag ska se
    om jag kan trycka på knappen.

  44. Just nu är det lite lägre. Så tror
    jag att det är för många utav er.

  45. I nuläget har vi 450 elever
    i grundskolan-

  46. -som är nyanlända
    sen två år tillbaka.

  47. Den stora språkgruppen
    är arabisktalande. 216-

  48. -utav den 450 nyanlända.

  49. När vi hade uppåt 700 nyanlända-

  50. -var 350-400 av dem arabisktalande.

  51. Södertälje har hela tiden haft
    en stor tonvikt på arabisktalande.

  52. Den nästa största språkgruppen
    just nu, är polsktalande. 22 elever.

  53. Den tredje största språkgruppen,
    är engelsktalande. 21 elever.

  54. Ni ser att det är en enorm tonvikt
    på arabisktalande.

  55. Det påverkar lite hur man kan tänka
    och organisera undervisningen.

  56. Jag jobbade tidigare utanför
    Stockholm i stadsdelen Skärholmen.

  57. Där såg det inte ut så här. En skola
    hade 60-70 olika språk på skolan.

  58. Det blir ett sätt att jobba. Ser det
    ut så här blir det ett annat sätt.

  59. Det är viktigt att titta på,
    vilken kontext man befinner sig i.

  60. Det förs hela tiden statistik.
    Jag får statistik varje månad.

  61. Hur många som har kommit,
    i vilka årskurser, vilka språk.

  62. De är stöd för hur vi ska organisera.

  63. Nu går jag över till
    hur vi ska organisera.

  64. När jag kom 2007-

  65. -hade Södertälje fem skolor
    med s.k. förberedelseklasser.

  66. Skolor med ett tydligt uppdrag att ta
    emot nyanlända. Dit slussades de.

  67. Det fanns en stolthet och det fanns
    anledning att vara stolt.

  68. Södertälje var snabb på att ta emot,
    ordnade skola omedelbart.

  69. Det fanns en flexibilitet.
    Man var beredd att lösa nuet-

  70. -att ordna och utöka verksamheten så
    att skolorna med förberedelseklasser-

  71. -skulle kunna ta emot de nyanlända.
    En stor del kom också dit.

  72. Men...

  73. 2010 började vi titta på hur det
    egentligen blir för eleverna.

  74. Vad får de för undervisning?
    När det kommer väldigt många-

  75. -hamnar man lätt i
    hur man ska organisera.

  76. Så att man snabbt kan få in barnen
    skolan, i en verksamhet.

  77. Man har fokus på att barnen blir
    omhändertagna, känner sig trygga-

  78. -och bekräftade. Det är jätteviktigt.

  79. Men det räcker inte.

  80. Här har både skollagen och Skolverket
    utarbetat stödstrukturer-

  81. -som hjälper oss att fokusera också
    på undervisningen. Det behövdes.

  82. Vi gjorde en kartläggning och kunde
    se att eleverna var trygga och nöjda.

  83. Vi intervjuade elever och föräldrar
    och tittade på undervisningen.

  84. Vi intervjuade lärare
    och skolledning.

  85. Men eleverna
    fick för lite undervisningstid.

  86. De hade inte fulla skoldagar.

  87. Eleverna i förberedelseklasser
    hade för få ämnen.

  88. Få i skolorna
    med förberedelseklasser-

  89. -kände ansvar utöver lärarna och
    medarbetarna i förberedelseklasserna.

  90. Där fanns det kompetens och ansvar.

  91. Skolans totala skola
    tog inte riktigt ansvar för eleverna.

  92. Eleverna kunde beskriva
    att de trivdes bra-

  93. -men de kände sig inte
    som en del av skolan.

  94. Det finns rätt mycket undersökningar
    som visar på precis samma fenomen.

  95. Informationen om de här eleverna-

  96. -stannade i för stor utsträckning
    hos lärarna i förberedelseklass.

  97. Det är ett fenomen som många känner
    igen oavsett hur man organiserar.

  98. Kompetensen hos lärarna i
    förberedelseklasser, stannade där.

  99. Den fick ingen spridning
    till de övriga på skolan-

  100. -och i än mindre utsträckning
    till de övriga skolorna i Södertälje.

  101. Så kan vi inte ha det
    Så vi var tvungna att tänka om.

  102. Så pass många elever började komma
    att det inte höll.

  103. En mängd olika skäl gjorde att vi
    tog bort våra förberedelseklasser.

  104. Samtliga skolor fick uppdraget
    att ta emot nyanlända elever.

  105. Parallellt utarbetade vi riktlinjer.

  106. Hur ser ett bra mottagande ut?

  107. Vad krävs?
    Vilka förväntningar har vi?

  108. På vilket sätt ska skolhälsovården
    finnas med? Lärare, skolledning, etc.

  109. Det utarbetas riktlinjer.

  110. Dessutom gjorde vi
    en intensiv kompetensutveckling-

  111. -kring svenska som andraspråk,
    och språkutvecklande arbetssätt.

  112. Mycket i samarbete med Nationellt
    centrum för svenska som andraspråk.

  113. Det var en utbildning på 7,5 poäng
    som många lärare gick-

  114. -men också skolledare.

  115. Vi försökte jobba med att bredda
    kompetensen och samtidigt styra ut-

  116. -så att nyanlända
    kom till närliggande skola-

  117. -eller till skola som de aktivt valt.

  118. Så såg det ut i några år.
    Sen såg vi att det inte blev bra.

  119. Så här efteråt är det ju självklart.

  120. Vissa skolor fick ta emot
    väldigt många nyanlända.

  121. De fanns i det området.

  122. Vi började få en knepig balans
    som inte var helt bekväm.

  123. Jag kan ta ett exempel. Ronnaskolan.

  124. Ronnaskolan hade 2013...

  125. ...25 % av eleverna som var nyanlända
    sen två år. En jättehög siffra.

  126. Tittar man på det utifrån fyra år,
    ligger det mycket högre procentuellt.

  127. Det är inte heller bra.

  128. Även om man har hög kompetens
    och lång erfarenhet av nyanlända-

  129. -som på Ronnaskolan-

  130. -håller det inte.

  131. Vi var tvungna att tänka om igen.

  132. Vi besökte en del andra kommuner
    som har en central mottagningsenhet.

  133. Vi tittade på hur det såg ut.

  134. Vi kunde se att det fanns en risk
    att hamna i det som vi hade sett här.

  135. Framför allt
    att eleverna blir isolerade.

  136. Vi var lite oroliga över
    informationen efter kartläggning...

  137. Nu har vi lärt oss mer
    jämfört med 2007.

  138. ...hur den skulle följa med eleven
    i den fortsatta undervisningen.

  139. Vi valde att inte ha en organisation
    med en central mottagning.

  140. Det vi gör nu - för vi måste hela
    tiden förändra, lära och utveckla.

  141. Just nu - sen 2013
    - har vi en organisation-

  142. -där en eller flera skolor i taget
    har en särskild beredskap.

  143. De har ett särskilt ansvar. Just nu
    har en skola särskild beredskap-

  144. -att ta emot arabisktalande elever
    i årskurs 5-9.

  145. Kommer en nyanländ elev
    med sina föräldrar till en skola-

  146. -hänvisas de för ett första samtal
    hos en modersmålslärare centralt.

  147. Jag pratar bara om arabisktalande
    elever i årskurs 5-9.

  148. De hänvisas till ett första samtal
    centralt. Steg ett i kartläggningen.

  149. Det första samtalet.

  150. I det samtalet informeras föräldrarna
    om skolan med särskild beredskap-

  151. -för deras barn i just
    den språkgruppen och årskursen.

  152. På den skolan finns det en förväntan
    att de ska ta emot 20-30 elever.

  153. När de närmar sig den volymen-

  154. -har jag redan utsett en ny skola
    med uppdraget att vara mottagande.

  155. Vi flyttar runt ansvaret-

  156. -och ökar kommunövergripande ansvaret
    för mottaganden.

  157. Samtidigt finns det förväntan
    på skolor md särskild beredskap.

  158. Det ska finnas en tydlig
    mottagningsstruktur på skolan.

  159. Det ska vara tydligt vem man
    kontaktar, vem som har dialogen-

  160. -med modersmålsläraren, hur steg två
    ser ut i kartläggningen...

  161. Jag återkommer till det.

  162. Det ska vara väl förankrat
    på hela skolan.

  163. "Nu är vi den skola som har
    det särskilda beredskapsansvaret."

  164. Inte någon enstaka lärare, utan
    hela skolan. Det är jätteviktigt.

  165. Sen flyttas det successivt.

  166. Sen vi införde det har 6-7 skolor
    haft särskilt mottagningsansvar.

  167. Hittills ser vi
    en positiv utveckling.

  168. Vi kan intensifiera studiehandledning
    och jobbar mer flexibelt-

  169. -med modersmålsundervisningen.
    Vi styr resurserna.

  170. Dessutom har vi
    en ambulerande skolsköterska.

  171. Sköterskorna är anställda på skolor
    men en är central. Den personen-

  172. -styrs till skolorna
    med det ökade ansvaret.

  173. Det blir ju en ökad belastning.

  174. Då avlastas sköterskan på skolan-

  175. -och kan fokusera på den här gruppen.

  176. Det är ett sätt att jobba
    med mål- och resultatstyrning.

  177. Vad blev då effekterna av det här?

  178. Ronnaskolan... Jag fick lära mig att
    man kunde peka. Här är Ronnaskolan.

  179. 2008 hade de 16 % nyanlända
    sen två år tillbaka.

  180. 2011 var det uppe i 24 %.
    Under en period var det uppe i 25 %.

  181. I dag har de 8 %.

  182. Om vi tar en mer central skola-

  183. -hade de 1 % 2008, 2 % 2011.

  184. Sen gör vi en förändring.

  185. Blombackaskolan blir en av de första
    skolorna med särskild beredskap.

  186. Det stiger till 9 %, 13 %,
    och i dag ligger de på 12 %.

  187. Det är ett exempel på hur vi ökade
    fördelningen inom kommunen.

  188. Därmed ökade också intresset av
    att kollegialt hjälpas åt och lära.

  189. Jag har också skrivit - om jag backar
    bilden - "Skolor för vissa språk".

  190. Förutom arabisktalande-

  191. -får vi ganska små grupper
    med olika språk.

  192. Vi har, när det gäller
    engelsktalande, polsktalande-

  193. -thai och ryska...

  194. De fyra språken har vi riktat
    till vissa skolor.

  195. Då blir det ingen tillfällig
    beredskap. Då är det skolor-

  196. -som har en nära kontakt med
    modersmålslärare i de här språken-

  197. -och där vi kan jobba
    mer resurseffektivt.

  198. -och där eleverna kommer till skolor
    med fler i samma språkgrupp.

  199. Självklart kan föräldrar säga:
    "Jag vill inte."

  200. Kanske var det frågan här.

  201. Men det är sällan.

  202. Enstaka familjer har sagt: "Jag vill
    att mitt barn går i närmaste skola."

  203. Då har vi gjort så.

  204. Men 95 % väljer det som
    vi rekommenderar, styr åt.

  205. I uppföljning som görs varje termin
    med föräldrar som har hänvisats-

  206. -är både elev och föräldrar nöjda.

  207. Vi känner
    att det har varit en bra modell.

  208. Däremot ser vi just nu-

  209. -att det inte är lika stor grupp
    arabisktalande som kommer.

  210. Fortsätter det behöver vi tänka om.

  211. Men just nu är det här rätt för oss.

  212. Det var lite hur vi organiserar.

  213. Vi har pratat förutsättningar. Hur
    många elever? Var kommer de ifrån?

  214. Hur organiserar vi mottagandet?

  215. Men nu kommer vi in på det viktiga,
    det som är helt avgörande-

  216. -för att vi ska få en kvalitet
    i undervisningen.

  217. I grunden handlar allt vi gör
    om att arbeta systematiskt.

  218. Ha koll på vad vi vill åstadkomma-

  219. -ha en struktur för att ta reda på om
    vi är på väg åt rätt håll.

  220. Det definierar jag
    som systematiskt kvalitetsarbete.

  221. Jag var på en skolchefskonferens. Där
    sa en kollega från en annan kommun:

  222. "Jag är så trött på det här
    med systematiskt kvalitetsarbete."

  223. Det gör mig lite orolig.

  224. Det finns en sammanblandning på det
    där dokumentet som nog ska heta:

  225. "Plan för systematiskt
    kvalitetsarbete". Och sen pratar man-

  226. -om ett systematiskt arbete
    med fokus på kvalitet.

  227. Det är viktigt att hålla isär.

  228. Om vi inte har koll på vad vill
    åstadkomma och inte har en struktur-

  229. -där vi hela tiden följer upp och tar
    reda på om vi går åt rätt håll-

  230. -då ska vi vara lite oroliga.

  231. Det är den absolut viktigaste
    framgångsfaktorn i Södertälje.

  232. Vi har ett systematiskt
    kvalitetsarbete. Strukturen, alltså.

  233. Det har ett helt pedagogiskt fokus.

  234. I det systematiska kvalitetsarbetet
    finns inte sjukfrånvaro och ekonomi.

  235. Självklart har vi koll
    på de frågorna-

  236. -men jag pratar om ett arbete-

  237. -för att verkligen stärka kvaliteten
    för eleverna.

  238. I det arbetet utgår vi
    från fyra utvecklingsområden.

  239. Vi skulle lika väl kunna säga
    grundförutsättningar, kvalitéer.

  240. Basen. Allt jag gör som
    verksamhetschef har jag det i fokus.

  241. Jag använder det när vi nu pratar om
    nyanlända, men vi skulle kunna ta-

  242. -vilket pedagogiskt utvecklingsområde
    som helst.

  243. Det här är fortfarande grunden,
    naven och vår ryggrad.

  244. Vi har haft fokuset i sex år. Det är
    ytterligare en framgångsfaktor.

  245. Vi gör inte om hela tiden.

  246. Vi försöker förändra där det inte är
    bra, men det här är strukturen.

  247. Det här är framgångsfaktorer.

  248. För er är det nog inget nytt,
    men jag kommer ändå att gå in på dem.

  249. Pedagogisk ledning. Då pratar jag
    inte om ledarskapet i klassrummet.

  250. Jag pratar utifrån ett skolledar-
    eller huvudmannaperspektiv.

  251. Det hänger ihop.
    Vi pratar ofta om styrkedjan.

  252. Ett väl fungerande pedagogiskt
    ledarskap, till exempel en rektor-

  253. -är när är det tydligt vad som
    ska åstadkommas, vad man vill se.

  254. "Vad vill du se för att vara nöjd?"

  255. Självklart ska inte rektorn
    ha svaren själv.

  256. Man har många skickliga medarbetare
    som kan hjälpta till att identifiera.

  257. Men det ska vara tydligt
    vad det är man ska åstadkomma.

  258. Om vi tittar på kartläggning-

  259. -som är en viktig framgångsfaktor
    i arbetet med nyanlända elever-

  260. -måste det vara tydligt vad
    kartläggningen ska visa.

  261. Hur ska den användas
    och påverka undervisningen?

  262. Det måste vara tydligt för att
    kartläggningen ska få effekt.

  263. Höga förväntningar. Otroligt viktigt
    när det gäller nyanlända elever.

  264. Det är lika viktigt utifrån en
    ledning eller utifrån en huvudman.

  265. Samma sak gäller ett språk- och
    kunskapsutvecklande arbete.

  266. Det måste vara tydligt. Vad vill vi
    se i undervisningen i klassrummet-

  267. -som kännetecknar ett språk- och
    kunskapsutvecklande arbete? Vet vi-

  268. -är det lättare att lyckas-

  269. -och att ta reda på om man är på väg
    åt rätt håll.

  270. Jag har helt köpt Helen Timperleys
    begrepp "spår och bevis".

  271. Hon är en forskare från Nya Zeeland.

  272. Hon gör det enkelt. Hon pratar om att
    leta spår, bevis, tecken-

  273. -på att du är på väg åt rätt håll.

  274. Ett sånt arbetssätt kännetecknar
    kvalitet på en pedagogisk ledning.

  275. Man ska vara extremt nyfiken på hur
    det blir på riktigt för eleverna-

  276. -och använda det man ser
    i utvecklingsarbetet.

  277. Nästa del i kvalitetsarbetet
    handlar om en lärande organisation-

  278. -en sådan som skapar förutsättningar
    för att lära av varandra-

  279. -och för samarbete.
    Det vet vi är en framgångsfaktor.

  280. I arbetet med nyanlända-

  281. -blir förutsättningarna
    att lära av varandra extremt viktigt.

  282. Vi kan inte de här sakerna
    på en gång.

  283. Hur gör man en kartläggning med
    kvalitet? Hur använder man den-

  284. -i det fortsatta arbetet?

  285. På vilket sätt organiserar ni
    i kommunen-

  286. -för att skapa förutsättningar
    att lära av varandra?

  287. Vi måste skapa de förutsättningarna-

  288. -men hela tiden utifrån
    att vi vet vart vi är på väg.

  289. Även i rektorsgruppen har vi jobbat
    med att förstå vad kartläggningen är-

  290. -och på vilket sätt den ska användas.

  291. Skolledaren
    ska inte genomföra en kartläggning-

  292. -men hen måste veta vad den
    innehåller, hur den bör se ut-

  293. -hur man använder den, och hur
    hen tar reda på att så är fallet.

  294. Även biträdande rektorer
    behöver öva på det här.

  295. Det har vi gjort tillsammans
    på rektorsgrupper.

  296. Mål- och resultatstyrning
    är en viktig faktor.

  297. Det handlar om att
    ta reda på spår och bevis-

  298. -men också att styra resurser
    där de behövs bäst.

  299. Att styra en sköterska är en aspekt
    av mål- och resultatstyrning.

  300. Men även att se
    elevernas kunskapsutveckling.

  301. Att följa upp deras resultat.

  302. Då handlar det inte bara om betyg
    utan om att se progressionen.

  303. Progressionen kan man bara se
    om man vet var de var från början.

  304. Därför blir kartläggningen
    så enormt viktig.

  305. Men det viktigaste av allt
    är kvaliteten i undervisningen.

  306. Vad sker i klassrummet? Här
    tänkte jag stanna med två perspektiv.

  307. Dels, vad är särskilt viktigt i
    undervisningen för nyanlända elever?

  308. Dels, vad är särskilt viktigt
    generellt, för alla elever?

  309. Vi måste passa oss-

  310. -för att göra nyanlända elever
    till nåt extremt speciellt.

  311. Ju bättre kvalitet
    i ordinarie undervisning-

  312. -desto bättre förutsättningar skapar
    vi för den här gruppen elever.

  313. Vi ska påminna oss om att nyanlända
    elever inte är en homogen grupp.

  314. Det finns en enorm spridning förstås.

  315. Jag skulle lyfta fram två saker som
    är särskilt viktiga att fokusera på-

  316. -specifikt för elever
    som är nyanlända i Sverige.

  317. Det ena återkommer jag till om och om
    igen, nämligen kartläggningen.

  318. Att verkligen som elev
    få visa de kunskaper man har-

  319. -och bli sedd för den man är
    med de förmågorna och kunskaperna-

  320. -är jätteviktigt.

  321. Tittar jag tillbaka på 2007,
    så var vi alldeles för dåliga på det.

  322. Om eleverna inte kunde svenska-

  323. -hamnade man lätt i att de inte
    hade kunskaper. Det mår ingen bra av.

  324. Då slocknar ljuset.

  325. Så kartläggningen är viktig för
    elevernas fortsatta studiemotivation.

  326. Att bli mött där man är. Vi har...

  327. Det bör stå steg tre.
    Jag missade att skriva det.

  328. Det är tre steg i kartläggningen.

  329. Steg ett är det första samtalet
    som för en del sker på våra skolor.

  330. För de arabisktalande eleverna
    i årskurs 5-9 sker de centralt.

  331. Litteracitets- och numeracitetssteget
    ligger i steg två.

  332. Det sker med lärare på skolan
    tillsammans med modersmålsläraren.

  333. Det finns tydliga mallar i allt-

  334. -och vi länkar allt vi kan
    till det som sker på Skolverket.

  335. Där finns det hur mycket som helst.
    Ingen anledning att krångla till det.

  336. Det är svårt nog ändå.

  337. Steg tre handlar om att vidga
    kartläggningen till fler ämnen.

  338. Det sker parallellt i undervisningen
    med ämneslärare-

  339. -och oftast i samarbete
    med studiehandledare.

  340. Men spridningen
    behöver man en struktur för.

  341. Det måste finnas en spridning
    så att lärare på skolorna-

  342. -kan... Inte bara den
    som gjort kartläggningen.

  343. Det där kan vi säga om och om igen.

  344. Men finns det ingen struktur
    som efterfrågar det-

  345. -med fasta datum, en fast punkt,
    vissa arbetslag där det efterfrågas-

  346. -händer det i för liten utsträckning
    att man lämnar över informationen.

  347. Handlingsplaner och riktlinjer
    är nödvändiga.

  348. De ska vara konkreta. Man talar inte
    bara om vad som ska göras-

  349. -utan när det ska göras och av vem.

  350. Annars sticker tiden i väg.

  351. Då har några få vuxna god kännedom om
    en nyanländ elev och dess kunskaper-

  352. -men alltför många lärare
    har inte den informationen.

  353. Det är den ena delen.

  354. Studiehandledning lyfter vi ständigt
    upp som en framgångsfaktor.

  355. Det är jätteviktigt.

  356. Men vi diskuterar för sällan-

  357. -vad som kännetecknar en
    studiehandledning med kvalitet.

  358. Man hamnar i en kvantitetsdiskussion.
    "Hur många timmar?"

  359. Det håller inte.

  360. Jag är ofta ute på skolor, ofta ute
    i verksamhet och i undervisning.

  361. Jag har sett många lektioner med en
    studiehandledare bredvid en elev-

  362. -och är tolk.

  363. Ibland kan det vara rätt.

  364. Men det är inte genomtänkt-

  365. -att studiehandledaren jobbar så
    just nu med just den här eleven.

  366. Det blir en vana.

  367. En ganska dyr vana.

  368. Här finns det ett stort område att
    uppmärksamma och ta tag i.

  369. Vi har jobbat med frågan
    och har kommit en bit på väg-

  370. -men vi är inte i mål.

  371. Jag kommer att återkomma till det.

  372. Jag tjatar om riktlinjer,
    stödstrukturer och mallar.

  373. Det är det man kan hålla i sig i.

  374. Vi har utarbetat strukturer kring
    studiehandledning som vi kopplar-

  375. -till efter kartläggning.
    Vad såg man i kartläggningen?

  376. Vad ska vi prioritera när det gäller
    studiehandledningen? Varför?

  377. Hur länge? Hur följs det upp?

  378. Hur väl informerade och involverade
    är elev och vårdnadshavare?

  379. Då kan vi diskutera huruvida
    handledningen ska ske på lektionstid-

  380. -eller inför lektion.
    Eller kanske efter lektion.

  381. Ibland kan man jobba med fler elever,
    ibland individuellt.

  382. Sen finns det en krass verklighet,
    ett pussel att få igenom.

  383. Man måste mixa och rigga.

  384. Men man kan inte säga att det inte
    går att tänka strategiskt-

  385. -p.g.a. för svåra omständigheter.
    "Vad blir bäst för den här eleven?"

  386. Eller eleverna. Och sen
    göra allt vi kan för att möta det.

  387. När det gäller studiehandledning
    måste vi titta på-

  388. -vad som genererar kvalitet,
    och inte bara omfattningen.

  389. Två punkter
    behöver man särskilt beakta-

  390. -i kvaliteten i undervisningen
    för elever och lärare.

  391. Samarbetet mellan ämneslärare och
    studiehandledare är helt avgörande.

  392. Återigen krävs det en struktur,
    en mall och en tydlig förväntan-

  393. -på hur dialog och samarbete ska se
    ut. Det löser sig inte per automatik.

  394. Vi jobbar med att stärka kvaliteten
    på undervisningen för alla elever.

  395. Det vinner naturligtvis
    dessa elever också på.

  396. Vi har jobbat intensivt med språk-
    och kunskapsutvecklande arbetssätt-

  397. -på alla nivåer
    Vi fortsätter med det.

  398. Vi har skolor med verksamhetsidéer
    där man profilerar sig tydligt-

  399. -som skolor som genomsyras av språk-
    och kunskapsutvecklande arbetssätt.

  400. Det är ett sätt att locka till sig
    skickliga lärare-

  401. -som är intresserade av att utveckla
    den pedagogiken och det arbetssättet-

  402. -med kollegor som aktivt har sökt sig
    till skolor som driver det hårt.

  403. Där ser vi tydliga framgångsfaktorer.

  404. Vi prövar en tvålärarmodell
    eller en flerlärarmodell.

  405. Vår ambition är att ha två lärare
    i undervisningen-

  406. -kopplat till en klass.
    Det går inte fullt ut.

  407. Det krävs större klasser för att det
    ska vara hållbart ekonomiskt.

  408. I så stor utsträckning som möjligt
    jobbar vi så.

  409. Flera skolor har utvecklat ett
    alternativ med en flerlärarmodell-

  410. d.v.s. tre lärare på två klasser.

  411. Vi vill åstadkomma
    ett flexibelt arbetssätt.

  412. Men det blir inte
    bättre undervisning-

  413. -för att vi har organiserat
    med två lärare i en klass.

  414. Det blir inte bättre
    om vi bara organiserar-

  415. -och inte har ett tydligt syfte
    och en diskussion om vad vi vill se.

  416. Det vi gör är att vi
    ändrar lärarnas förutsättningar.

  417. Ska lärare använda den tiden
    på bästa sätt-

  418. -måste de diskutera vad de gör
    med helt nya förutsättningar.

  419. Risken är annars att de undervisar
    som vanligt medan den andra går runt.

  420. Det blir lite bättre studiero, men i
    övrigt stärker vi inte kvaliteten.

  421. Men får man helt nya förutsättningar-

  422. -att planera, genomföra
    och följa upp en undervisning-

  423. -då ges det otroliga möjligheter
    att också utveckla kvaliteten.

  424. Det finns massor med exempel på
    hur undervisningen har utvecklats.

  425. Framför allt språk- och
    kunskapsutvecklande, och också...

  426. ...mer kvalitet genom anpassningar.
    Men man måste veta vad man ska göra-

  427. -man måste ha en skolledning
    som följer upp...

  428. Det sker inte av sig självt.

  429. Riktlinjer har jag pratat om.

  430. Jag tänker
    att vi har ett svårt arbete.

  431. Ingen anledning att krångla till det.

  432. Det finns riktlinjer från Skolverket.

  433. Vi har utarbetat riktlinjer,
    styrdokument, stöd och mallar.

  434. Min förväntan
    är att alla skolor följer dem.

  435. Om man inte har kommit på nåt bättre.

  436. Då ska vi naturligtvis ta över det
    till samtliga skolor.

  437. Det är en ram att utgå ifrån-

  438. -och det skapar förutsättningar
    för att lära av varandra.

  439. Lite kort om våra resultat.

  440. Vi har höjt meritvärdet.

  441. Generellt har vi höjt det
    sex år i rad för årskurs nio.

  442. Det känns bra. Jag ser det som bevis.

  443. Jakten är inte poängen.
    Jakten är kvaliteten.

  444. Poängen är en effekt av att vi
    stärker kvaliteten. Det är viktigt.

  445. Vi har höjt resultaten sex år i rad
    i Södertälje.

  446. Tittar man på elever med svensk
    bakgrund - föräldrar födda i Sverige-

  447. -har meritvärdet gått
    från 205 poäng 2011-

  448. -till 235 nu senast.

  449. Riket ligger på 237. Det känns bra.

  450. Tittar man på elever med en utländsk
    bakgrund men födda i Sverige...

  451. Föräldrarna har utländsk bakgrund.

  452. Där har vi ökat från 206 till 233.

  453. Det är inte så stor skillnad längre
    på den här gruppen.

  454. Det känns extra bra.

  455. Att båda grupperna ökar,
    men att skillnaden minskar.

  456. Det tycker jag är bra.

  457. Tittar vi på elever med utländsk
    bakgrund som är födda utomlands-

  458. -har den ökat från 146 år 2011
    till 195.

  459. Här hittar jag inte
    motsvarande siffra för riket.

  460. Det finns mycket
    som pekar på en positiv utveckling.

  461. Nu måste jag skynda mig. Meritvärdet
    har ökat de senaste fyra åren.

  462. Parallellt har andelen nyanlända
    sen fyra år tillbaka också ökat.

  463. Det är också viktigt. En hel del av
    våra nyanlända presterar imponerande.

  464. Jag tänker att jag ska avsluta med...

  465. ...en liten episod.

  466. Framgångsfaktorerna
    är att vi har en tydlig styrning.

  467. Att vi hela tiden är tydliga med
    vad vi vill åstadkomma-

  468. -och att vi ständigt följer upp det.

  469. Ständigt nyfikna.

  470. Juni 2016, i somras. Vi hade för
    första gången en stipendieutdelning-

  471. -för elever som har gjort
    särskilt imponerande prestationer.

  472. Nu pratar jag inte om elever
    som har nått absolut max meritvärde.

  473. Det finns en mängd exempel på
    imponerande prestationer.

  474. Rektorerna från våra skolor
    fick skriva en motiveringstext-

  475. -till varför just de här eleverna
    borde få stipendium på kommunal nivå.

  476. Sex elever prioriterades.

  477. Det är några dagar före avslutningen
    och vi har utdelningen i stadshuset.

  478. Det är högtidligt.
    Vi har blommor, massmedia är där...

  479. Vi har en stor papperscheck, vi har
    tårta. Föräldrarna är också inbjudna.

  480. Vårt kommunalråd fanns med.

  481. Jag kommer att nämna två elever.
    Den ena är en flicka i årskurs nio-

  482. -från Hovsjöskolan.

  483. Hon har varit drygt två år i Sverige.
    Hon kom från Syrien.

  484. Pojken i årskurs nio från Vasaskolan-

  485. -har varit knappt två år här.
    Han kom från Syrien.

  486. Nu står de här och ska få stipendium
    med fyra andra elever-

  487. -för en imponerande prestation
    när de slutar grundskolan.

  488. Det visar sig att de här två eleverna
    känner varandra.

  489. De har gått i samma klass
    i sex år i Syrien.

  490. Det blir så häftigt.

  491. Flickan från Hovsjöskolan har
    fortfarande kontakt med sin lärare-

  492. -som de hade i Syrien, på Facebook.

  493. Så vi tog ett kort på de här eleverna
    med blommor och tårtor-

  494. -och skickade till läraren.

  495. Den läraren ska känna sig proppstolt
    över vilket arbete som de har gjort.

  496. De två eleverna ska känna sig extremt
    stolta över ansvaret de tagit-

  497. -i resan som de har varit med om.
    De går ut med fantastiska resultat.

  498. Lärarna som har mött de två eleverna-

  499. -ska känna sig stolta
    över att ha haft höga förväntningar-

  500. -och gett eleverna förutsättningar.

  501. Det var en av de bättre dagarna som
    verksamhetschef i Södertälje. Tack.

  502. Textning: Petra Vancea
    www.btistudios.se

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framgångsfaktorer för en bättre skolstart

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Södertälje kommun har förbättrat sina skolresultat samtidigt som antalet nyanlända elever legat högt. Verksamhetschefen Monica Sonde berättar här om flera framgångsfaktorer som varit avgörande. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Inkluderande utbildning, Invandrarelever, Mångfald i skolan, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Framgångsfaktorer för en bättre skolstart

Södertälje kommun har förbättrat sina skolresultat samtidigt som antalet nyanlända elever legat högt. Verksamhetschefen Monica Sonde berättar här om flera framgångsfaktorer som varit avgörande. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Nytänkande och samarbete gav resultat

Rektorn Caj Stigson och läraren Helena Baardh från Åsedaskolan i Uppvidinge berättar om sin resa mot ett mer professionellt mottagande av nyanlända elever. En viktig framgångsfaktor i deras arbete har varit att noggrant kartlägga den nyanlända elevens kunskapsstatus. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Bättre och snabbare integration i skolan

Mats Wennerholm från Skolverket berättar om vilka riktade insatser Skolverket gjort till kommuner som tagit emot många nyanlända elever. Ska skolan klara ett stort mottagande går det inte att jobba på som vanligt. Det krävs både nytänkande och uppfinningsrikedom, menar Mats Wennerholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Hur bemöter man elever med trauma?

Genom att på ett lyhört sätt försöka förstå var i sin flyktprocess eleven befinner sig så går det att professionellt stödja elever som drabbats av trauma, menar psykologen Anna Herbert. Själv har hon erfarenhet av en dramatisk flykt från Iran som ung. Det tog tid innan jag förstod hur mycket den här händelsen påverkat mig, säger hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Från nyanländ till nyanställd lärare

I Stockholm finns idag ett 40-tal skolor som valt att ta emot nyanlända lärare med en utländsk lärarexamen. De här lärarna tillför enormt mycket. På min skola är det här det bästa som hänt, att vi fått nya kollegor med andra erfarenheter, menar Jenny Stanser, rektor på Blommensbergsskolan i Stockholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Kollegial samverkan i lärarlaget

Projektledaren Josefin Nilsson har nyligen fått pris för sitt arbete med fokus på flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Främst har jag riktat in mig på skolledare för den här gruppen är central för att ett förändringsarbete skall fungera på ett bra sätt, berättar hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Det krävdes en flytt

Tobias har en autismdiagnos och ända sedan han började skolan har hans mamma Karin fått kämpa för att han ska få det stöd han behöver. Det var inte förrän familjen flyttade till en annan kommun som saker och ting började fungera. Hur långt ska man som förälder egentligen behöva gå för att ens barn ska få det som den har rätt till?

Fråga oss