Titta

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Om UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

En konferens om nyanlända elever. Här får du som lärare och skolpersonal lära dig mer om hur det kan gå till att förankra ett helhetstänk i lärarlaget och skapa en röd tråd i undervisningen. Du får också veta hur man på ett bra sätt kommer igång med en traumamedveten pedagogik i skolmiljön. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever: Nytänkande och samarbete gav resultatDela
  1. Vi fick vara med i ett projekt
    och ha studiehandledning online.

  2. Då öppnades en ny värld för eleverna.
    Deras tidigare kunskaper syntes.

  3. Åsedaskolan är en F-9 skola,
    men den är uppdelad på två rektorer.

  4. Vi har ungefär 500 elever totalt
    på den här skolan.

  5. Av de 500 eleverna
    så fick vi 80 elever-

  6. -som var nyanlända, inom två år.

  7. De är i olika stadier,
    från första klass till nionde klass.

  8. Vi började med
    undervisning i källare.

  9. Många känner nog igen att man
    har haft undervisning i källare.

  10. Det är inte den bästa
    lösningen över huvud taget.

  11. Vi fick en...

  12. Vi hade mellan 15 och 20 elever
    och hade tre små rum i källaren.

  13. Källaren var inte bra
    och det fanns ett arbetsmiljöproblem-

  14. -som satt i väggarna
    och som kom upp genom vissa rör.

  15. Detta är borta, men vi är inte
    heller i källaren längre.

  16. 2013 var genomströmningen
    av nyanlända elever 80 procent.

  17. De kom till oss, fick undervisning
    och sen flyttade de ganska snabbt.

  18. Så fort de fick en möjlighet.

  19. Nej...

  20. Kanske p.g.a. bostadsbrist.

  21. Migrationsverket köpte de flesta
    lediga lägenheterna i Åseda.

  22. Vi var ju tvingade
    till en förändring.

  23. Vi plockade givetvis upp eleverna.

  24. Vi satte dem
    i skolans centrala delar.

  25. De nyanlända eleverna och
    förberedelseklasserna satt centralt.

  26. Man hade alla möjligheter
    att gå åt olika håll.

  27. Man möttes i elevkafeterian...

  28. De ordinarie klasserna sprang förbi,
    man pratade.

  29. En grej som var väldigt rolig
    med det här-

  30. -att man också flyttade upp de små
    till ett högstadium.

  31. Vi är på högstadiet-

  32. -men jag ansvarar även för
    förberedelseklass för de små.

  33. De mindre fick följa med upp
    till att gå på högstadiet.

  34. Det gav en jättebra arbetsmiljö
    för de här eleverna.

  35. Förlåt, för de äldre eleverna.

  36. Vissa elever var ute och spelade
    fotboll med de här knattarna.

  37. De som har spelat ishockey och är
    med i A-laget och väger 90 kilo-

  38. -spelar med nån som väger 20 kilo,
    eller nästan.

  39. De hoppar hopprep med de här små.

  40. Själva känslan var helt underbar.
    Det var väldigt lyckat.

  41. Men det var inget vi hade planerat,
    det bara blev.

  42. Kommunövergripande organisation,
    vi var tvungna att åtgärda det.

  43. Vi hade svårt att få studiehandledare
    och modersmålslärare.

  44. Så vi sa till förvaltningen
    att vi måste göra nånting.

  45. Så vi tillsatte
    en organisatör där uppe.

  46. Det var en rektor
    som fick ta på sig en uppgift till.

  47. Men i och med det här,
    så fick vi möjlighet att göra-

  48. -vårt eget upplägg.

  49. Jag har med vårt och en annan skolas
    upplägg, så att ni ser skillnaderna.

  50. Vi fick ju göra på vårt eget sätt
    som skulle passa oss.

  51. Det första är, att all information om
    nya elever gick till förvaltningen.

  52. Förvaltningen meddelade kartläggare
    att en ansökan om ny elev kommit in-

  53. -och att det var dags
    att kalla till kartläggning.

  54. Vårt upplägg var
    att vi har tre grupper.

  55. Grupp FBK 3 var för de minsta-

  56. -och så FBK 2 och FBK 1.

  57. FBK 1 är de som närmast ska in-

  58. -i grundskolans ordinarie klass.

  59. Kartläggningen som har kommit
    är ju suverän.

  60. Man kan plocka in eleverna
    i rätt ålder.

  61. Om de är sju till tolv år,
    så är det inte mycket att diskutera.

  62. Men om de är äldre, så ser vi
    om de behöver läs- och skrivträning.

  63. I så fall får vi göra
    en intensivträning.

  64. Hur länge har du gått i skolan?
    Har du en skolgång?

  65. Då kanske du ska gå i den grupp som
    ligger närmast för att kunna gå ut.

  66. Man kan även gå ut från FBK 2.

  67. Det finns möjligheter,
    bara man får träningen i svenska.

  68. Sen har vi prioriterad timplan-

  69. -och en timplan för de här grupperna.

  70. Vi kan tillägga, att i FBK 1 är det
    bara ämneslärare som undervisar.

  71. Så till en annan skola i kommunen
    som har ett annat upplägg.

  72. De har mellan 50 och 60 procent
    nyanlända i sina klasser.

  73. Precis som vi, får man information om
    att en ny elev ska komma.

  74. Man gör en kartläggning och tar sen
    emot eleven i en mottagningsklass.

  75. I mottagningsklassen har man
    intensivträning i två veckor.

  76. Sen kommer man ut till en klass
    med ett system med två lärare-

  77. -och det finns
    studiehandledning att tillgå.

  78. Från mottagningsklass till vanlig
    klass följer en lärare med-

  79. -för att överlappa och eleven inte
    bara kastas in bland nya personer.

  80. För de här eleverna
    har med sig mycket i bagaget-

  81. -som gör att det inte är så lätt
    att möta nya människor hela tiden.

  82. Vi gjorde förändringar då. Vår kommun
    fick många ensamkommande.

  83. Man öppnade HVB-hem
    och det var en ny situation för oss.

  84. Och det är ju alltid
    mycket problem i början.

  85. För att få en bättre kommunikation
    med personalen på HVB-hemmen-

  86. -så kallade vi från skolan
    till möten varje månad.

  87. Då hade vi avstämning om eleverna
    och även rutiner kring skolan.

  88. Vi kallade även gode männen till
    flera möten om hur skolan fungerar-

  89. -och om deras skyldigheter
    som god man gentemot sin elev.

  90. Där skedde en stor förändring.
    Men sånt händer ju inte på en gång.

  91. Vi har jobbat med det här i flera år
    för att få det att fungera.

  92. Och man får förbättra hela tiden.

  93. Vi började även utbilda personal
    som jobbade i förberedelseklass.

  94. Vi fick åka på föreläsningar-

  95. -om hur man undervisar nyanlända.

  96. Inte många av oss hade läst
    svenska som andraspråk.

  97. De flesta kom in
    och hade undervisat på annat sätt-

  98. -men inte att lära ett nytt språk.

  99. Det gav en styrka
    att få mer på fötterna-

  100. -och veta hur man ska prioritera.
    "Hur gör jag?"

  101. Sen fick vi vara med i ett projekt
    och ha studiehandledning online.

  102. Där öppnades
    en ny värld för eleverna.

  103. Då kunde deras tidigare
    kunskaper bli synliga.

  104. Det de hade läst i skolan
    i sitt hemland-

  105. -kunde de fortsätta
    att jobbare vidare med.

  106. De var ju högstadieelever
    som skulle skriva nationella prov-

  107. -och det här gav mycket bra resultat.

  108. Det anställdes också
    studiehandledare i kommunen-

  109. -för det hade vi inte någon.

  110. Före 2012 fanns det inte
    många lagar som styrde skolan-

  111. -och hur man skulle
    göra med nyanlända.

  112. Så varje kommun och skola famlade
    och organiserade det på sitt sätt.

  113. Anita, som var chef
    för modersmålsundervisningen-

  114. -och vi arbetsledare i förberedelse-
    klass satt i en kommunal arbetsgrupp.

  115. Där utarbetade vi dokument för
    inskrivning och enklare kartläggning.

  116. Vi hade i princip gjort färdigt
    steg 1 och delvis steg 2-

  117. -i kartläggningsmaterialet
    från Skolverket.

  118. Så övergången för oss var inte så
    svår, vi hade jobbat med det länge.

  119. Men kartläggningen från Skolverket
    är så mycket bättre-

  120. -för den går på djupet
    på ett annat sätt.

  121. Vi kommer...

  122. Vi gick med i matematiklyftet, men
    det var ju inte valbart för vår del.

  123. Alla lärare var med i det här,
    även lärarna i förberedelseklassen.

  124. Här börjar man också samarbeta-

  125. -över gränser, över ämnen.

  126. Man lär känna varandra
    på ett helt annat sätt än tidigare.

  127. I utvärderingar har matematiklyftet
    visat sig vara guld värt.

  128. I alla fall för vår skola.

  129. År 2013 blev vi tillfrågade om
    att vara en pilotkommun.

  130. Det var Skolverket
    som hade 12, 13 kommuner.

  131. De här pilotkommunerna
    skulle utbildas.

  132. Man skulle ta emot andra kommuner och
    erbjuda dem stöd och hjälp-

  133. -i att bygga upp organisationer för
    att ta emot nyanlända.

  134. Det är ju väldigt positivt
    när man får såna saker.

  135. Det stärker skolan och kommunen-

  136. -i att man kan fortsätta.

  137. Då rullar det bara på. Man har kommit
    in i ett ekorrhjul som är rätt skönt.

  138. Som i Södertälje, de ser också
    något positivt i sina siffror.

  139. Och under den senare delen av 2015-

  140. -så börjar många nyanlända komma till
    oss. Vi har ingen kontroll över det.

  141. Då anställer man någon
    som bara sköter-

  142. -samordning av modersmål
    och studiehandledare.

  143. Ansvarig rektor hade haft väldigt
    mycket arbete, så man delade upp det.

  144. Våra stora språkgrupper är arabiska,
    dari och somaliska.

  145. I den kommunala arbetsgruppen låg
    fokus även på kollegialt lärande.

  146. Först utbildade vi alla som jobbade
    i förberedelseklass i kommunen.

  147. Då utgick vi från Gibbons bok
    "Stärk språket, stärk lärandet".

  148. Vi hade träff en gång i månaden.
    Vi läste ett kapitel.

  149. Det finns uppgifter man ska göra.
    Sen träffades vi tillsammans.

  150. Vi gick igenom delade
    erfarenheter från klasserna-

  151. -och misslyckanden,
    som man stöter på många gånger.

  152. "Varför blev det så här? Kunde jag
    ha gjort på ett annat sätt?"

  153. Vi lärde mycket av varandra
    och det här gav så positiva resultat.

  154. Man blir också stärkt
    i sin lärarroll.

  155. Vi i ledningsgruppen på Åsedaskolan
    gick vidare med-

  156. -att vi behöver utbilda
    alla lärare på vår skola.

  157. Så vi bestämde att lärare
    från F-klass till årskurs 9-

  158. -ska delta i språk- och
    kunskapsutvecklande arbetssätt.

  159. Vi använde Skolverkets material.

  160. Vi hade också konferenstid
    en gång i månaden.

  161. Vi hade lästid hemma, sen träffades
    vi och jobbade vidare med det här.

  162. Det gav en helt annan medvetenhet
    om språkets vikt i alla ämnen.

  163. Vad förväntas av en NO-lärare?
    När jag ska skriva en labbrapport-

  164. -vad ska jag fokusera på? Vilka ord
    är viktiga i min undervisning?

  165. Ämnesorden. Vi ska inte undvika de
    svåra orden, för de ska lära sig dem.

  166. Men det handlar om
    hur vi lär ut de här orden.

  167. Vi har ett exempel.
    Vi hade ett möte i förra veckan-

  168. -och diskuterade det här med
    att greppa språket.

  169. Då säger Helena: "Det rör inte mig."

  170. Jag skriver ner "rör",
    för "rör" har flera olika betydelser.

  171. Och om en elev inte får reda på-

  172. -att just i den här
    situationen betyder det:

  173. "Det angår inte mig."
    I stället för "Det rör inte mig."

  174. Det här är jätteenkelt,
    men här fastnar eleverna, ofta.

  175. Vi fortsatte med utbildning och gick
    en universitetskurs på 7,5 poäng.

  176. Det var blandade kompetenser.
    Rektor, lärare i förberedelseklass-

  177. -ämneslärare, fritidsledare,
    specialpedagog. Vi hade ett nätverk.

  178. Den viktigaste lärdomen var
    att titta på vår egen verksamhet.

  179. Hur gör vi i dag?
    Hur kopplar vi det till forskning?

  180. Gör vi på rätt sätt? Varför har vi
    lyckats? Varför har vi misslyckats?

  181. I vårt arbete där, fick vi själva
    förändra vårt arbetssätt.

  182. Vi satt inte bara och läste-

  183. -utan vi tittade på oss själva.
    Hur jobbar vi, hur kan vi förbättra?

  184. Innan vi kommer in
    på tips och tricks...

  185. ...som vi har lite hjälp med
    och som vi ska visa lite på...

  186. Det står i programmet att vi ska
    visa vad vi har lyckats med-

  187. -och vad vi inte har lyckats med.

  188. Det är alltid roligt när man lyckas.
    Överskriften är: "Synlig rektor."

  189. Jag ska ju stå främst i alla led.

  190. Hur många här inne är rektorer?
    Hand upp!

  191. Det finns en hel del. Och vi har ju
    ett antal dokument som vi ska skriva.

  192. Vi har ett antal möten som vi ska ha.

  193. Jag har försökt prioritera själv-

  194. -att vara ute
    och jag har lyckats bra.

  195. Nu pratar jag om hur duktig jag är,
    men jag menar inte så.

  196. Det här med relationer. Rektorn är
    jätteviktig för de här eleverna.

  197. För där de kommer ifrån-

  198. -där är lärarkåren en kår
    med väldigt högt anseende.

  199. Och lärarkåren behöver lite stöd
    och hjälp ibland av rektorn.

  200. Därför känner jag: "Rektor,
    släpp lite papper och kom med ut."

  201. Och i relationer så har vi ju det....

  202. Om man har träffat de här eleverna
    och får prata med dem-

  203. -och om man får komma lite närmare-

  204. -så är hela min dag räddad.

  205. För de bjuder på så mycket.

  206. Och då kommer personal och träffar...

  207. Personal gör samma sak. Det är
    därifrån jag har lärt mig det här.

  208. Och då ser vi hur eleven öppnar upp,
    engagerar sig-

  209. -hur lugnet lägger sig.

  210. Hur läraren vill läggas in
    i tjänstefördelningen-

  211. -för att undervisa i förberedelse-
    klasserna och träffa de eleverna.

  212. Vi har ämnesbehöriga lärare
    i förberedelseklasserna.

  213. Kartläggning och studiehandledning
    hoppar vi över.

  214. "Läs och skriv" är jätteviktigt
    som en central del.

  215. Central placering, konferenser.

  216. Vi har lagt in en punkt
    varje vecka i konferensagendan:

  217. Förberedelseklass.

  218. Varje vecka tar vi upp förändringar,
    om eleven ska gå ut i klass.

  219. Vi tar upp om elever behöver
    lite extra stöd. Det är varje vecka.

  220. Varje vecka är det också
    en konferens-

  221. -med förberedelseklassens lärare
    och personal.

  222. Så att man får prata sig samman och
    hitta lösningar om det är problem.

  223. Utvärdering och uppföljning
    pratade Södertälje om.

  224. Var aldrig rädd för att kritiskt
    granska era egna verksamheter.

  225. Se till att om man hittar något fel,
    så ändrar man på det.

  226. Vi hittar många fel i vår verksamhet
    och vi försöker hitta nya lösningar.

  227. För att vi ska ha alla elever med...

  228. När vi har friluftsdagar, olika
    temadagar, när vi har lovskola...

  229. Om eleven inte redan är med
    i de här delarna-

  230. -så kommer de att delas upp
    och vara med på friluftsdagarna.

  231. De får givetvis göra som alla andra.

  232. Men konferenserna gör
    att vi inte tappar det här.

  233. Det är så lätt att tappa bort en
    grupp som inte finns med i närheten.

  234. Men de ligger centralt i skolan. Då
    glöms de inte, för de syns och hörs.

  235. Kollegialt lärande drog vi. Studie-
    och yrkesvägledaren är så viktig.

  236. Vi har elever som kommer-

  237. -när de har ett eller två år kvar
    innan de ska vidare till gymnasiet.

  238. Studie- och yrkesvägledaren
    har ett jättearbete.

  239. Och där har vi god hjälp
    av elevhälsan.

  240. Vi samarbetar med skola, soc.

  241. Vi har dokument så att vi når
    varandra snabbt när det krisar-

  242. -för vi har ju många ensamkommande.

  243. För några år sen började vi upptäcka
    många hedersrelaterade signaler.

  244. Som lärare i förberedelseklass
    är man både lärare och kurator.

  245. De kommer ofta
    med sina problem och frågor.

  246. Och ibland känner man:
    "Hjälp, vad gör jag nu?"

  247. Och vi har ju elevhälsan med
    på våra möten i förberedelseklass-

  248. -så vi kan ta upp det här
    ganska snabbt.

  249. Vi kände att vi behövde
    utbilda oss lite mer-

  250. -om "hedersrelaterat",
    vad det står för.

  251. Vi har lagt mycket tid på
    att undervisa eleverna på högstadiet-

  252. -om sex och samlevnad i Sverige.

  253. Vi kallar det inte för "sex och
    samlevnad", för det blev misstolkat.

  254. Du har ju en anekdot om det.

  255. Man hade sagt till eleverna: "Vi ska
    ha 'sex och samlevnad' nästa vecka."

  256. Kan ni gissa
    vad eleven går hem och säger?

  257. Gissa vilka samtal vi får och hur
    många elever som kom till skolan.

  258. Så vi har bytt namn.

  259. "Att leva i Sverige", kallar vi det.

  260. Så man lär sig.

  261. Det blev många samtal
    med föräldrarna.

  262. Vi kan väl säga att nu är de på plats
    och de är fulltaliga.

  263. Eftersom det är ett viktigt ämne,
    så vill vi bli förstådda med en gång.

  264. Så tolkar är alltid med, på elevernas
    modersmål, i den här undervisningen.

  265. Vi pratar om
    vad som gäller i Sverige.

  266. Du är fri att ha vilken sexuell
    läggning du vill, inget hindrar det.

  267. Du får inte ha sex med någon
    som är under 15 år.

  268. Det har varit viktigt för de ensam-
    kommande pojkarna som kan vara äldre.

  269. Vi vill inte att någon av dem
    ska bli anmäld för våldtäkt.

  270. Så vi har tryckt jättehårt på
    vad det är som gäller.

  271. Vi pratar även om praktiska saker.
    Hur flörtar man i Sverige?

  272. Hur gör vi
    så att vi ska förstå varandra?

  273. Kan en kille skicka ett sms
    med tio hjärtan på rad till en tjej?

  274. Det blir inte så bra. Eller:
    "Jag älskar dig" i ett första sms.

  275. De blir jätterädda
    och vill inte prata mer.

  276. Vi spelar mycket teater för
    att göra oss förstådda.

  277. Och jag tror
    att eleverna har förstått.

  278. Det kommer mycket frågor sen och en
    öppenhet att våga prata om det här.

  279. Och viktigt att veta är att i Sverige
    umgås killar och tjejer som kompisar.

  280. Och det är helt okej.

  281. Vi har fortbildat personal
    om allt det här.

  282. Vi har tagit något av barnäktenskap,
    könsstympning och hedersvåld.

  283. Det gäller att kunna se signaler.
    När ser vi att någonting är på gång?

  284. Vad gör vi då?

  285. De signalerna finns
    och vi får inte misstolka dem.

  286. Då gör vi eleven orätt.

  287. Hela personalstyrkan, 60 personer,
    var på en föreläsning.

  288. Det var om könsstympning.

  289. Jag pratade med någon efteråt
    och han bara stakade sig.

  290. Han hade pratat om det här
    på sina lektioner.

  291. Men sen visade man
    bilder på det här utan förvarning.

  292. Han backade och jag förstår.

  293. Vi vaknar vid sånt. Men det ska inte
    behövas, vi ska jobba med det ändå.

  294. Vi ska se...

  295. Du kan ta tillbaka.
    Jag vill bara ha det här.

  296. Nu ska vi ta praktiska exempel på
    hur man jobbar i klassrummet.

  297. Jag fick ett tips
    från en lärare i Eskilstuna.

  298. "Kommer ni att ta upp något om
    hur ni jobbar i klassen?" Det gör vi.

  299. Som lärare är det viktigt att ha
    kunskap om andraspråksinlärning.

  300. Man behöver också ha en förståelse
    om deras tidigare skolgång.

  301. Hur skolan är
    i de länder de kommer ifrån.

  302. Jag har varit i skolan i Pakistan
    och fått undervisa där.

  303. Den skiljer sig
    otroligt mycket från Sverige.

  304. Läraren är väldigt auktoritär-

  305. -och eleverna skriver av exakt
    det jag skriver och säger.

  306. Inget ifrågasätts, allt jag förmedlar
    är rätt. I Sverige gör vi ju inte så.

  307. Jag vill lära eleverna att diskutera,
    argumentera, säga sina åsikter.

  308. Och det får man
    börja med i liten skala.

  309. Att jag engagerar mig i eleverna-

  310. -att de känner att jag vill
    skapa ett förtroende mellan oss-

  311. -för att kunna bygga vidare.

  312. Vi jobbar ju med språket
    i alla ämnen.

  313. Och det första man ska tänka på
    är att skapa en förförståelse-

  314. -för det ämnet man ska jobba i.

  315. Jag använder jättemycket bilder
    när vi läser och så.

  316. Jag bildgooglar hela tiden
    för att visa...

  317. Jag låter eleverna som har
    lite mer av svenska språket-

  318. -förklara för dem som har varit här
    kortare tid och inte förstår-

  319. -så att jag har alla med på tåget.

  320. Vi samtalar mycket om små meningar.
    Det tar lång tid att undervisa.

  321. Men för att lyckas med det,
    får man ta det i etapper.

  322. Att skriva texter är svårt för många.
    Så där jobbar jag med-

  323. -att vi skriver gemensamma texter
    utifrån det vi har samtalat om.

  324. Sen får de lära sig mer och mer
    på egen hand att skriva själva.

  325. Att jobba med läsförståelse
    är också otroligt viktigt.

  326. Hur gör jag för
    att ta mig an en ny text?

  327. Känner jag igen
    någonting sen tidigare?

  328. Vad säger titeln, rubriker, bilder?

  329. Allting i boken har
    något att säga som är av vikt.

  330. Här är studiehandledarna viktiga för
    att få eleverna att bli självgående.

  331. Vi ska ju ge dem medel för
    att kunna klara sig själva.

  332. Använd hela kroppen när du förklarar.
    Var inte rädd för att gestikulera.

  333. Är något stort, så använd kroppen.
    Och var inte rädd att göra bort dig.

  334. Ibland betyder inte tecken
    samma sak som i andra länder.

  335. Hur många har gjort så här
    till en elev? "Gott!"

  336. Hur många har gjort så till en elev?
    Det funkar jättebra.

  337. I vissa delar av vår värld-

  338. -så betyder det här en manslem.

  339. Och det här betyder rektum.

  340. Så när ni gör så
    och sen så... Tjena.

  341. Lycka till...

  342. Eleverna lär väl sig. De tycker
    att vi är tokiga från början, men...

  343. Lite kulturkrockar.

  344. Repetera mycket, minst tio gånger-

  345. -i olika situationer,
    med många sinnen.

  346. Vi sjunger mycket, lyssnar på musik.

  347. De får takten i språket med sig
    på ett mycket bättre sätt.

  348. De älskar stunderna
    när vi lyssnar på svensk musik.

  349. Strukturen i klassrummet är viktig.
    De är vana vid tydliga regler.

  350. Vi måste tydligt visa vad vi vill,
    hur det ska undervisas.

  351. Vi för även in svenska koder,
    hur man hälsar på varandra.

  352. Vi tar i hand, tittar varandra i
    ögonen när vi hälsar och är trevliga.

  353. Tekniska hjälpmedel har vi...inte
    tillräckligt av, så klart.

  354. Men vi använder oss mycket
    av Inläsningstjänst på olika språk.

  355. Alla läroböcker finns ju inlästa.

  356. Studier.se har
    många bra föreläsningar.

  357. Här förklaras olika ämnesområden.

  358. Vi skalar ned
    kunskapsområdena för dem.

  359. Vi tittar i kursplanerna.
    Vad ska eleverna kunna?

  360. Hur vi kan sammanköra det här
    mellan olika ämnen-

  361. -så att de inte
    sitter och läser dubbelt.

  362. Och det sista är, att vi kanske
    måste anpassa timplanen.

  363. Vad vill eleven gå vidare i
    sen på gymnasiet?

  364. Hur många betyg ska man ha med sig?
    Är det åtta betyg eller tolv betyg?

  365. Vilka ämnen satsar vi på
    för att klara det här?

  366. Och det viktigaste,
    höga förväntningar.

  367. Stöttning ska vi ge
    genom studiehandledning-

  368. -och modersmålet är av största vikt,
    att de har ett bra språk där.

  369. Något jag jobbat mycket med
    från sju år upp till de äldsta-

  370. -är sekvensbilder.

  371. Vi pratar muntligt om vad de ser
    på bilderna. Vad händer?

  372. Det här kan man jobba i
    som ett helt tema.

  373. Hur det är att gå till tandläkaren,
    varför man ska sköta sina tänder.

  374. Vad vi ska äta för någonting.

  375. Veckans ord får de också
    utifrån det här vi jobbar med.

  376. När vi har gått igenom det, skriver
    vi en gemensam text till varje bild.

  377. Och de får träna
    på ord och uttal under tiden.

  378. Sen övergår vi till enskilt arbete.

  379. Då får de bilderna. Eleverna klipper
    sina bilder, lägger dem i ordning.

  380. Sen gör vi en bok av papper
    där de får klistra in bilderna-

  381. -och skriva en text.

  382. De som inte kan så mycket svenska,
    skriver av vår gemensamma text.

  383. De som har kommit lite längre,
    skriver kanske den vi har skrivit-

  384. -plus lite eget
    och fyller ut mer och mer.

  385. Så här kan man
    individanpassa på ett enkelt sätt.

  386. Sen gör vi en fin bok av det här
    och jobbar färdigt temat.

  387. Man knyter ihop det till en helhet.

  388. Jag använder smartboard
    väldigt mycket.

  389. Det är ett fantastiskt redskap.

  390. Jag kan lägga in mycket,
    jag har mina lektioner sparade.

  391. Jag kan plocka fram den
    när jag vill och repetera.

  392. Om vi har fem minuter över,
    så tar vi fram våra ord.

  393. Man kan ju bolla runt bild och text
    hur man vill här.

  394. Nu jobbade vi med verb här i måndags.

  395. De får också ta ett kort
    och sen får de...

  396. De får visa vad det är för verb
    och de andra eleverna får gissa.

  397. Vi använder hela kroppen
    för inlärning, på många sätt.

  398. Vi har även börjat att blogga.

  399. Det har gjort att elevernas intresse
    för läsning och skrivning har ökat.

  400. De tycker att det är
    väldigt roligt att följa bloggen-

  401. -och de vill visa
    vad de gör i skolan.

  402. Föräldrarna blir mer delaktiga när de
    kan se hemma vad vi gör i skolan.

  403. De följer eleven
    med ett nytt intresse.

  404. Skolan är ju svår att förstå
    för många föräldrar-

  405. -att förstå hur skolsystemet
    fungerar i Sverige.

  406. På den ena bilden ser vi Ingemar,
    lärare i SO på högstadiet.

  407. Han kommer en gång i veckan och läser
    för de yngsta i förberedelseklass.

  408. Det är ett frivilligt initiativ.

  409. "Kan inte jag få komma en gång?
    Jag har lite planeringstid då."

  410. -"Kan jag läsa för dem en halvtimme?"
    -"Självklart, du är välkommen."

  411. Den andra är från en musiklektion
    där de ska lära sig spela gitarr.

  412. Att sprida information är viktigt,
    vi har ju konferenser som Caj sa.

  413. Men i vårt personalrum
    har vi en whiteboard-

  414. -där vi sätter upp information
    om eleverna.

  415. Vilka går i vilka klasser, vilka
    lärare och studiehandledare finns.

  416. Eleverna som ska gå ut i ordinarie
    klass, sätter vi ut information om.

  417. Då finns det tillgängligt för alla.

  418. Då är det inte bara beroende av
    att man har varit på konferensen.

  419. Elevintegrering, här skriver vi om
    varje gång en elev går ut i ett ämne.

  420. Och vi skriver uppföljningsdatum för
    att kolla hur det går med eleven.

  421. Så vi släpper inte bara någon.

  422. På föräldramöten har vi pratat mycket
    om det svenska skolsystemet-

  423. -och förväntningar
    hos elever och föräldrar.

  424. Och vi har alltid tolkar med oss där.

  425. Sjukanmälan är ett problem
    för de elever utan personnummer.

  426. För vår sjukanmälningstelefon krävs
    ett fullständigt personnummer.

  427. Så de får skicka ett sms.

  428. Det är ett resultat
    av samarbetet med HVB-hemmet.

  429. Man anmäler sjukdom,
    ogiltig frånvaro om någon skolkar-

  430. -och giltig frånvaro
    om man ska gå på något besök.

  431. "Upplevda problemområden."

  432. Ni ser här. Fritt arbete har inte
    funkat i de här grupperna.

  433. De behöver struktur, rakt av.

  434. Föräldrars information.
    De kan säga att de har gått i skolan.

  435. -"Hur länge har de gått?"
    -"I sex år."

  436. Sen visar det sig att de tittat på
    skolan en gång och sen en gång till.

  437. Då räknas det som att man har gått i
    skolan. Jag hårdrar, men ungefär så.

  438. "Idrott, simning, omklädning."
    Inga nyheter.

  439. Jag ska bara nämna en punkt till,
    tiden jagar bort oss.

  440. En sak som vi upplever
    som ett problem-

  441. -som vi inte vet än hur vi ska lösa,
    det hänger på relationer.

  442. "Vem kan eleven lita på?"

  443. Eleven kommer från ett ställe där
    man inte har kunnat lita på någon.

  444. Man har inte kunnat
    lita på sina syskon.

  445. Man har inte kunnat lita på
    myndigheter, inte på polisen.

  446. I bästa fall har man kunnat
    lita på sina föräldrar.

  447. Och det här har man levt med
    under så pass lång tid.

  448. Vad händer om jag går in i rummet
    och säger något till just den eleven?

  449. Kan eleven lita på mig?

  450. Kan eleven lita på Helena
    om hon säger något?

  451. Det gör de inte första gången.

  452. De kommer att nicka och hålla med,
    men inget händer.

  453. Det tar ett litet tag.

  454. Man måste ställa upp på eleven. Det
    man säger, måste man stå fast vid.

  455. Man får inte svika dem,
    för så många har svikit dem på vägen.

  456. Tack så mycket!

  457. Textning: Maria Kott
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Nytänkande och samarbete gav resultat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rektorn Caj Stigson och läraren Helena Baardh från Åsedaskolan i Uppvidinge berättar om sin resa mot ett mer professionellt mottagande av nyanlända elever. En viktig framgångsfaktor i deras arbete har varit att noggrant kartlägga den nyanlända elevens kunskapsstatus. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Invandrarelever, Kunskapsbedömning (pedagogik), Mångfald i skolan, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Kollegial samverkan i lärarlaget

Projektledaren Josefin Nilsson har nyligen fått pris för sitt arbete med fokus på flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Främst har jag riktat in mig på skolledare för den här gruppen är central för att ett förändringsarbete skall fungera på ett bra sätt, berättar hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Nytänkande och samarbete gav resultat

Rektorn Caj Stigson och läraren Helena Baardh från Åsedaskolan i Uppvidinge berättar om sin resa mot ett mer professionellt mottagande av nyanlända elever. En viktig framgångsfaktor i deras arbete har varit att noggrant kartlägga den nyanlända elevens kunskapsstatus. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Bättre och snabbare integration i skolan

Mats Wennerholm från Skolverket berättar om vilka riktade insatser Skolverket gjort till kommuner som tagit emot många nyanlända elever. Ska skolan klara ett stort mottagande går det inte att jobba på som vanligt. Det krävs både nytänkande och uppfinningsrikedom, menar Mats Wennerholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Framgångsfaktorer för en bättre skolstart

Södertälje kommun har förbättrat sina skolresultat samtidigt som antalet nyanlända elever legat högt. Verksamhetschefen Monica Sonde berättar här om flera framgångsfaktorer som varit avgörande. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Hur bemöter man elever med trauma?

Genom att på ett lyhört sätt försöka förstå var i sin flyktprocess eleven befinner sig så går det att professionellt stödja elever som drabbats av trauma, menar psykologen Anna Herbert. Själv har hon erfarenhet av en dramatisk flykt från Iran som ung. Det tog tid innan jag förstod hur mycket den här händelsen påverkat mig, säger hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Från nyanländ till nyanställd lärare

I Stockholm finns idag ett 40-tal skolor som valt att ta emot nyanlända lärare med en utländsk lärarexamen. De här lärarna tillför enormt mycket. På min skola är det här det bästa som hänt, att vi fått nya kollegor med andra erfarenheter, menar Jenny Stanser, rektor på Blommensbergsskolan i Stockholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolfotografen

Vi slår följe med en återkommande gäst i skolan, skolfotografen. Flera kommuner och skolor säger numera nej till skolfotografering. Obetalda skolfotoräkningar är en växande kategori hos Kronofogden och klagomålen till Konsumentverket ökar för varje år. Är skolfotot en hotad tradition?

Fråga oss