Titta

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Om UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

En konferens om nyanlända elever. Här får du som lärare och skolpersonal lära dig mer om hur det kan gå till att förankra ett helhetstänk i lärarlaget och skapa en röd tråd i undervisningen. Du får också veta hur man på ett bra sätt kommer igång med en traumamedveten pedagogik i skolmiljön. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever: Bättre och snabbare integration i skolanDela
  1. Det är intressant.
    Vi var ett utvandrarland.

  2. Vi blev ett land
    som tog emot människor.

  3. Nu är vi beroende av nya människor-

  4. -eftersom vi blir bara äldre och
    behöver många som tar hand om oss.

  5. Tack för den här möjligheten
    att få delge er alla-

  6. -vad vi jobbar med just nu
    på Skolverket-

  7. -kring nyanlända elever
    och deras undervisning-

  8. -och hur vi ska höja kvaliteten
    i den verksamheten.

  9. Vi har haft ett stort mottagande
    och har också ett stort åtagande-

  10. -att hantera alla ungdomar och barn
    som finns i våra verksamheter.

  11. Jag tänkte att i dag ska ni
    få höra en del-

  12. -om det arbete som vi har-

  13. -tillsammans med
    ett antal utvalda kommuner-

  14. -för att försöka utveckla
    det lokala arbetet-

  15. -med undervisningen av de nyanlända.

  16. Det här knyter an till
    det Uppvidinge berättade om-

  17. -hur de har arbetat
    med sitt utvecklingsarbete-

  18. -och det som Monica från Södertälje
    pratade om.

  19. Här har båda nämnt att det är viktigt
    att se över sin organisation.

  20. Att man ser vilka möjligheter
    och problem som finns-

  21. -för att förbättra arbetet
    och undervisningen för eleverna.

  22. Jag ska ge exempel på hur vi
    och några kommuner arbetar just nu-

  23. -och vilka insatser de prioriterar.
    När de gör en översyn-

  24. -och får en ordentlig analys
    av vad de har för utmaningar-

  25. -vad är det då man kan prioritera?
    Det kommer jag att prata mest om.

  26. Men inledningsvis: det här är ju inte
    nåt helt nytt för oss.

  27. Vi har en bra beredskap
    i det svenska skolsystemet-

  28. -för att ta emot elever
    som kommer nyanlända-

  29. -alltså från ett annat språkområde.

  30. Vi har sen 40-talet haft
    arbetskrafts- och flyktinginvandring.

  31. Framför allt finsktalande föräldrar
    ställde tidigt krav:

  32. "Vi vill att det ska finnas
    en undervisning i finska."

  33. Det spred sig och blev modersmåls-
    undervisning redan från 60-talet.

  34. Det här är vi jätteglada för i dag,
    för i skolsystemet finns det-

  35. -en upparbetad kunskap-

  36. -och en lärarkår
    som kan erbjuda studiehandledning-

  37. -och länka in nya människor som kan
    erbjuda modersmålsundervisning.

  38. Den här bilden
    tycker jag är intressant.

  39. Vi var ett utvandrarland,
    vi blev ett land som tog emot.

  40. Nu är vi beroende av nya människor-

  41. -eftersom vi blir bara äldre och
    behöver många som tar hand om oss.

  42. Det skulle inte räcka till om det
    bara var människor som fanns här.

  43. Vi behöver ett inflöde av människor.

  44. Det här är nånting som är
    så naturligt och klart för alla-

  45. -att det ska vara så här.

  46. Men vi har ju hört både av Monica
    och av Uppvidinge-

  47. -att det ställer särskilda krav
    på verksamheter-

  48. -för att kunna ta emot alla elever-

  49. -och ge dem samma möjligheter.

  50. Vad innebär det egentligen,
    att man säger det här?

  51. Det är en sån självklarhet,
    men vad innebär det?

  52. Det innebär att man måste göra
    anpassningar i sin verksamhet.

  53. Det går inte att rulla på.
    Man måste finna nya vägar-

  54. -och erbjuda alternativa vägar.
    Det gäller framför allt...

  55. Eleverna ska ha undervisning
    och det i alla ämnen.

  56. Eleverna ska ha rätt till elevvård-

  57. -de ska ha rätt till
    studie- och yrkesvägledning.

  58. Alla de här utmaningarna som kommer-

  59. -när man har elever
    som inte har svenska som modersmål.

  60. Man måste fundera på
    att organisera sig-

  61. -för att det här ska bli möjligt.

  62. Och...

  63. Det här är ju...

  64. När man kommer som nyanländ elev
    till Sverige är det en jätteutmaning.

  65. Egentligen
    en ganska besvärande situation.

  66. På tv i går visade de från
    de svenska familjerna som flyttar ut.

  67. Vi får följa en familj på Grönland-

  68. -och två barn som sitter i en skola
    och hänger över bänken-

  69. -och säger: "Det går inte.
    Jag förstår inte ett ord."

  70. Det är precis den situationen
    barnen möter.

  71. Där hade de inte gjort anpassningar-

  72. -men här har vi en förberedelse
    och ett ganska långtgående arbete-

  73. -så vi ska kunna göra anpassningar
    som hjälper eleverna att lyckas.

  74. Det här är det vi har
    att förhålla oss till.

  75. Lagstiftningen har förstärkts
    kring undervisning för nyanlända-

  76. -och det är ju också en effekt av
    att vi har jobbat med frågan länge.

  77. Vi har också i dag en möjlighet
    att kunna erbjuda de här sakerna-

  78. -som lagstiftningen säger.

  79. Kartläggningsmaterialet har berömts
    flera gånger i dag.

  80. Det kan jag bara stryka under.

  81. Det är nånting
    som vi har efterfrågat länge.

  82. Nu är det ett kraftfullt verktyg-

  83. -men det är inte självgående,
    utan kräver fortsatt arbete lokalt-

  84. -att man skaffar kunskap om det
    och förstår hur man ska använda det.

  85. Vi kommer tillbaks till det.

  86. När regeringen-

  87. -år 2015, sommaren 2015,
    lämnade uppdrag till Skolverket-

  88. -att arbeta med och höja
    utbildningens kvalitet för nyanlända-

  89. -var det en del i flera regerings-
    uppdrag som handlat om...

  90. 2012 kom uppdraget om kartläggning-

  91. -och 2015 kom uppdraget om
    att höja kvaliteten.

  92. Det innebar att Skolverket kunde
    arbeta aktivt med de här frågorna.

  93. Uppdraget, som det hanteras
    på Skolverket just nu-

  94. -är att vi har riktade insatser
    och generella insatser.

  95. Ni ser allihop
    de generella insatserna ute i landet.

  96. Där handlar det om till exempel
    det som finns på webben:

  97. Alla filmer, alla erbjudanden
    om kompetensutveckling och så...

  98. Det finns också i det här uppdraget-

  99. -hur vi tillsammans med ett antal
    utvalda kommuner-

  100. -gör det lokala utvecklingsarbetet-

  101. -för att förbättra kvaliteten
    på undervisningen för de nyanlända.

  102. Det finns lokala team
    ute hos de utvalda kommunerna-

  103. -men det finns också
    en grupp viktiga personer...

  104. Kanske några av er här
    har blivit utsedda att vara-

  105. -en kommunal samordnare för arbetet
    i just er kommun-

  106. -med de nyanlända elevernas lärande.

  107. Det är 270 kommuner
    som har anmält sig till det här-

  108. -och får ett statsbidrag
    för att en person-

  109. -en lärare eller en skolledare
    eller nån annan i kommunen-

  110. -ska kunna både få information
    kontinuerligt från Skolverket-

  111. -om vad som pågår och vad som
    kan vara fruktbart för arbetet-

  112. -får delta i ett nätverk
    via regionala utvecklingscenter-

  113. -dela erfarenheter
    med andra i regionen-

  114. -och dessutom har ett uppdrag att
    på hemmaplan börja ett analysarbete-

  115. -där man ser hur situationen ser ut
    och vad man behöver prioritera.

  116. Det är precis det som vi gör med de
    utvalda kommunerna.

  117. Samordnaren är en jätteviktig person
    i er kommun.

  118. Ta reda på vem den är, ta kontakt-

  119. -och stötta den personen
    så den kan göra sitt jobb.

  120. Den får stöd av RUP, som sagt.

  121. Det här stödet på webben
    är ju jätteviktigt-

  122. -för där finns uppgifter
    om allmänna råd-

  123. -och förutsättningarna för
    den verksamhet ni ska erbjuda.

  124. Där finns webbsidor...
    Den ser ut så här.

  125. "Nyanlända elevers skolgång".

  126. Där finns information om hur man kan
    organisera sin verksamhet.

  127. Exempel från olika kommuner
    och fristående...

  128. Det finns också en särskild plats
    som handlar om undervisning.

  129. Det finns olika webbkurser,
    fortbildningar på lärosäten-

  130. -erbjudanden om sånt och
    information om kommunala samordnare-

  131. -och om vilka statsbidrag
    som kan vara aktuella i sammanhanget.

  132. När det gäller statsbidrag-

  133. -är ju det en viktig möjlighet
    för staten-

  134. -att kunna prioritera och lyfta fram
    vissa områden man vill ska utvecklas.

  135. Det som vi ser är att statsbidrag
    kan vara väldigt fint att få-

  136. -men kan vara svårt
    att omsätta i en god användning.

  137. Det kan komma mycket pengar
    med kort varsel-

  138. -och på kort tid ska man genomföra
    en förändring i sin verksamhet.

  139. Från forskning om skolutveckling
    vet vi-

  140. -att de snabba greppen
    är oftast inte så framgångsrika-

  141. -utan man behöver stanna upp
    och titta på sin verksamhet-

  142. -fundera över vad man ska prioritera
    och sen därifrån sätta i gång.

  143. Man ska veta att en skola
    inte ligger oplanerad från dag ett-

  144. -utan den nya satsningen ska passa in
    i det som finns-

  145. -och kanske konkurrera med insatser
    som staten erbjudit tidigare.

  146. Att tro att man på nåt år ska kunna,
    med statsbidrag, förändra nånting-

  147. -det har visat sig vara
    ganska orealistiskt.

  148. Vi försöker i möjligaste mån-

  149. -vi som har möjlighet att diskutera-

  150. -att bromsa upp den statsbidragsflora
    som kommer-

  151. -och i stället försöker ha en dialog
    med huvudmännen-

  152. -om hur medlen ska användas.

  153. Det är det som det här arbetet
    med de utvalda kommunerna handlar om.

  154. Webbsidan är central för att
    ni ska hitta det jag har pratat om.

  155. De här utvalda kommunerna
    och stödet som jag pratar om-

  156. -att Skolverket vill ge
    de kommunerna-

  157. -ser i dag ut på följande sätt.

  158. Vi har alltså fått,
    i regeringsuppdraget, uppgift-

  159. -att ta kontakt med huvudmän
    ute i landet-

  160. -som har tagit emot många elever-

  161. -i relation till
    sin tidigare verksamhet.

  162. Om en kommun har haft tusen elever
    och tar emot 300 nyanlända-

  163. -har man uppemot 30 procent,
    en ganska stor andel.

  164. Då kan man komma att bli föremål
    för det här erbjudandet.

  165. Har man också tagit emot många elever
    som kommer sent in i skolan-

  166. -faller man också ut i urvalet
    och kommer att få erbjudandet.

  167. Vi började med tjugo kommuner
    vårterminen 2016-

  168. -och sen fortsätter vi,
    en termin i taget, och fyller på.

  169. Vi hoppas kunna nå
    uppemot 100 huvudmän-

  170. -under den här tiden
    som regeringsuppdraget finns.

  171. Det kan komma att förlängas,
    så vi kan jobba med fler av er.

  172. Det här urvalet...

  173. ...har alltså varit,
    det första 2016, det andra...

  174. ...och nu är vi inne på urval tre,
    som startar vårterminen 2017.

  175. Det fortsätter sen på det här sättet,
    som jag sa.

  176. Arbetsgången för hur man gör-

  177. -kan vara intressant för er,
    inte bara för att se hur vi jobbar-

  178. -utan hur skulle man kunna tänka
    på hemmaplan.

  179. Om vi bestämmer oss, som Monica sa,
    att i Södertälje...

  180. "Nej, det ser inte bra ut.
    Vi behöver ett omtag."

  181. "Vi behöver ta ett rejält grepp om
    hur vi arbetar med de nyanlända."

  182. Då kan det här jag presenterar nu
    vara en möjlig tankemodell för er-

  183. -att göra även på hemmaplan,
    kanske tillsammans med samordnaren.

  184. Det går ut ett erbjudande.
    Vi startar med en gemensam träff.

  185. Sen kommer nånting...

  186. Vi vill att man, på hemmaplan,
    ska utse en lokal arbetsgrupp-

  187. -som tar ansvar för
    den fortsatta nulägesbeskrivningen-

  188. -den fortsatta analysen av nuläget-

  189. -och också börjar skriva på
    en åtgärdsplan.

  190. Det här räknar vi med att de behöver
    jobba med under hela vårterminen.

  191. Om man ska göra det här
    på vårterminen-

  192. -hur ska man få in en insats
    på hösten?

  193. Det funkar inte. Arbetet är upplagt
    på ytterligare ett år-

  194. -vilket gör att man
    under första terminen-

  195. -skaffar sig en bild och analyserar
    hur man ska gå vidare.

  196. Sen sätter man in insatser
    under de kommande tre terminerna-

  197. -för att göra ett utvecklingsarbete.
    Det behöver inte ta slut 2018-

  198. -men just den här modellen,
    där Skolverket driver arbetet-

  199. -eller är med och jobbar med det,
    det omfattar fyra terminer.

  200. Tillbaka. Tänk själva om ni ska göra
    ett omtag i er verksamhet.

  201. Räkna med att det tar mycket tid
    att skaffa en bild av er verksamhet.

  202. Att intervjua elever och lärare.

  203. Att skicka ut SWOT-analyser
    till alla arbetslag-

  204. -så de får beskriva vad de tycker
    är viktigt att utveckla.

  205. För att kunna ha diskussioner
    på alla nivåer i styrkedjan.

  206. Kunna förankra det som ska göras.
    Kunna få fram beslut...

  207. Det tar tid. Ha inte för bråttom.

  208. Avsätt ungefär en termin,
    det tror jag är rimligt.

  209. Och...

  210. Vilka personer eller aktörer
    är det man ser framför sig?

  211. Huvudmannen som har ansvar
    för verksamheten-

  212. -men de utser en lokal arbetsgrupp
    eller lokalt team-

  213. -som består av
    några centrala personer-

  214. -som ska kunna göra
    nulägesbeskrivningen och analysen-

  215. -och börja ta fram planer
    för åtgärder.

  216. De får inte vara många. Då är risken
    att man inte får till möten-

  217. -så det drar ut på tiden.

  218. Man behöver ha en stark kärna
    när man sätter i gång.

  219. Det lokala teamet måste hela tiden
    ha dialog med huvudmannen:

  220. Vad är det för arbete vi startar?
    Vad är det vi vill?

  221. Då är det också viktigt
    att ha ett mandat från huvudmannen-

  222. -i arbetsgruppen. Kanske en medlem
    som har ett lokalt mandat.

  223. Gruppen tar kontakt med verksamheten-

  224. -gör undersökningar för att se
    hur verksamheten fungerar.

  225. Hur är det när vi tar emot nyanlända?
    Lever vi upp till kraven?

  226. Får eleven undervisning
    i alla ämnen?

  227. Hur är det med elevhälsan?
    Hur är det med syv?

  228. Alla de här områdena.
    Hur möter vi föräldrar?

  229. På så sätt skaffar man sig
    en bred bild av verksamheten-

  230. -och ser var svagheterna finns.

  231. Det här måste ske i samarbete,
    givetvis.

  232. I det här fallet, där vi är med-

  233. -där träffar vi det lokala teamet
    och ställer påträngande frågor:

  234. "Hur vet ni det? Är ni säkra?"

  235. Är de inte det får de undersöka mera.

  236. På så sätt får man en kvalitativ bild
    av det som behöver åtgärdas.

  237. Eleverna är självklart med hela tiden
    och behöver frågas.

  238. Man behöver ha eleven i fokus
    när man funderar över-

  239. -vad de olika insatserna
    kommer att innebära.

  240. Exempel på ett lokalt team...
    Man behöver ha mandat och acceptans-

  241. -från förvaltning och huvudmannen
    för att det här ska bli nånting.

  242. Det finns alldeles för många
    duktiga pedagoger-

  243. -som brinner för att det ska
    bli bättre för de nyanlända...

  244. Har man inte med sig hela styrkedjan-

  245. -är det väldigt svårt att driva
    nåt långsiktigt utvecklingsarbete.

  246. Här är ett exempel på
    ett lokalt team:

  247. Det är skolchef,
    förstelärare, rektor...

  248. Om ni tänker ha ett sånt här arbete,
    försök att inte ha kärnan för stor-

  249. -för då är risken att det är svårt
    att få till möten-

  250. -och det blir långa ledtider.

  251. Den sista var fem: två förstelärare,
    en kvalitetsutvecklare-

  252. -folk från elevhälsa
    och politisk nämnd.

  253. Det är alldeles fantastiskt om man
    kan få en politiker med i arbetet-

  254. -men det är inte alltid lätt.

  255. När man sätter i gång
    behöver man struktur för arbetet.

  256. Då är det viktigt att veta att
    huvudmannen ansvarar för vissa delar-

  257. -det lokala teamet ansvarar för andra
    och i det här fallet är vi med.

  258. Då måste vi vara tydliga med
    vad vi ska göra och inte.

  259. Det kopplar tillbaka till det som
    nämns från Södertälje och Uppvidinge:

  260. Vikten av tydlighet,
    så att man inte bara förväntar sig-

  261. -och det blir dolda uppdrag
    som alla är missnöjda med.

  262. Försök att vara så tydliga...

  263. Det här med mallar och sånt
    är också viktigt-

  264. -men jag tänkte på det,
    när frågan kom tidigare:

  265. "Kan vi få se
    er mall från Södertälje?"

  266. Visst kan man titta på den
    som nån sorts referens-

  267. -men det viktiga i det här
    och det som är det här arbetet-

  268. -är att se över sin egen situation.

  269. Att se lokala förutsättningar,
    möjligheter och hinder-

  270. -och utifrån dem börja fundera över
    vad för mall man ska ha.

  271. Det är lätt att ta av vad andra gör,
    men det fungerar inte.

  272. Man behöver göra det här arbetet
    på hemmaplan.

  273. Det vi gör, tillsammans med
    samordnare och de lokala teamen...

  274. Samordnarna får med sig ett verktyg
    från Skolverket-

  275. -som handlar om nulägesanalys.

  276. Den här nulägesanalysen utgår från
    de allmänna råden och kraven i dem.

  277. Med hjälp av den kan samordnaren
    försöka skaffa sig en nulägesbild.

  278. Tillsammans med sina nätverk
    utvecklar de sina nulägesanalyser.

  279. När vi jobbar med de kommuner
    vi har riktade satsningar hos-

  280. -använder vi det här stödet,
    som är lite mer långtgående-

  281. -och kan ge oss en hjälp-

  282. -att få
    en tydligare nulägesbeskrivning.

  283. Vad det vi letar efter?
    Vad är det vi tittar på?

  284. Jo, vi vill att man ska göra
    en beskrivning av nuläget-

  285. -och att man i beskrivningen
    inte bara ska tänka på-

  286. -hur fungerar det
    i förberedelseklass-

  287. -utan att man tittar på både
    hur det ser ut för enskilda elever-

  288. -hur ser det ut i skolan,
    på de olika skolformerna-

  289. -och på huvudmannanivå.

  290. Vad finns
    för resursfördelningssystem?

  291. Vad har man för möjligheter
    att kunna anställa personal?

  292. Alla de olika nivåerna
    behöver man titta på.

  293. Sen följer man kvalitetshjulet,
    där man då...

  294. När man har en bra beskrivning
    börjar man titta på-

  295. -vad vill vi och hur ska vi nå dit?

  296. Från nuläget börjar man formulera
    idéer om hur man ska nå fram dit.

  297. För att nå fram
    behöver man göra saker.

  298. Då är man i det tredje fältet.

  299. På individ-, process-
    och strukturnivå-

  300. -börjar man planera olika insatser.

  301. Det kan vara kompetensutveckling,
    att stärka sin organisation-

  302. -eller handledning.
    Ja, vi kommer till det.

  303. Men allting hänger ihop.

  304. Om man till exempel,
    som nån nämnde tidigare i dag-

  305. -vill förbättra
    studiehandledningen i kommunen...

  306. Ja, med hjälp av nulägesbeskrivningen
    på olika nivåer i system och skola-

  307. -kan man börja se
    var bristerna finns. Sen säger man:

  308. "Vi vill sätta in mer studie-
    handledningar i skolans arbete."

  309. "I processen där individen finns.
    Vi behöver fler studiehandledare."

  310. Vad krävs då? Då krävs
    att man från förvaltningsnivå-

  311. -är beredd att sätta in resurser
    för att skapa rätt förutsättningar.

  312. Man måste ha en organisation
    som kan handleda studiehandledarna-

  313. -så de är på rätt plats,
    med rätt kompetens.

  314. De behöver kompetensutveckling.
    Då behövs också resurser.

  315. Rektor på de olika skolorna
    behöver involveras-

  316. -för att studiehandledarna
    ska tas emot och stöttas-

  317. -så de ska kunna göra
    ett bra arbete med lärarna.

  318. Att säga "vi behöver
    förbättra studiehandledning"-

  319. -innebär en massa olika saker
    på olika nivåer i systemet.

  320. Det är därför det är så viktigt
    att man synliggör alla stegen-

  321. -och problemen och möjligheterna,
    så insatsen håller över tid.

  322. När vi jobbar med våra kommuner-

  323. -är det de här stegen vi går igenom.

  324. Det blir lite repetition
    av det jag har sagt innan.

  325. Jag säger det inte,
    utan klickar fram.

  326. När vi har beskrivningen
    är det problemen...

  327. Det här inte bara utvecklingsområden,
    utan faktiskt problemområden.

  328. Man kan göra antaganden om orsaker.
    Om man gör ett antagande-

  329. -och ser att det här vet vi inte.
    "Hur har vi fått reda på det här?"

  330. Då kanske man måste gå tillbaka igen
    till beskrivningen-

  331. -och ytterligare förstärka
    sin kunskap.

  332. Vi vill inte ha ett utvecklingsarbete
    som leder åt fel håll.

  333. Då får vi inte ha för bråttom.

  334. "Vi hade hoppats att vi skulle
    få klart det för nämnden"-

  335. -"men de får ta det vid nästa möte,
    för vi måste veta det här."

  336. När det gäller insatser
    är det återigen...

  337. Det är inte bara att säga
    "vi behöver kompetensutveckling".

  338. Vad är det den kompetensutvecklingen
    ska leda till?

  339. Vad är det, på lång sikt,
    vi vill se ute i verksamheten?

  340. Leder kompetensutvecklingen till det,
    eller måste vi komplettera den-

  341. -med nåt uppföljningsarbete?
    Behöver vi avsätta tid för det?

  342. Behöver vi avsätta tid
    för att lärarna ska kunna delta?

  343. Det är såna frågor
    som snabbt blir väldigt aktuella.

  344. Det kommer ibland förslag:
    "Vi vill åka på konferens."

  345. "Vad trevligt.
    Var och vad kostar det?"

  346. "Men åk ni. Det är säkert bra."

  347. Hur mycket har ni, innan ni kom hit,
    förankrat att ni skulle komma hit?

  348. Vet era kollegor att ni ska åka hit
    och vad de kan få ut av det?

  349. Har ni planerat
    hur ni ska dela med er?

  350. Har ni sett till att det finns tid
    för att göra det och för att lyssna?

  351. De frågorna ska man ha med sig.
    Annars blir det bara ett bloss.

  352. Jag säger inte att det här är det.

  353. Jag tror att det är viktigt
    att man får dela erfarenheter-

  354. -men det får inte stanna med det.
    Fortsätt och tänk:

  355. "Hur ska jag förmedla det här
    till mina kollegor?"

  356. Det var precis det jag sa.

  357. Utvecklingsområden...

  358. Ja, då kommer vi lite grann in på:
    vad är det man prioriterar?

  359. Vad är möjligt att klämma in-

  360. -tillsammans med allt annat
    som ska hända inom det här området?

  361. Då vill man ju ha sånt som är kopplat
    till elevernas resultat-

  362. -och fokus på sånt som är möjligt.

  363. Man vill prioritera
    det man behöver göra först-

  364. -och än en gång:

  365. Hur ska det vi planerar att ta fäste
    i den verksamhet vi jobbar i?

  366. Det är nämligen inte alltid-

  367. -som ett problem har samma åtgärd
    eller samma lösning.

  368. Om vi tittar längst ut till vänster:

  369. De nyanlända eleverna får
    för lite undervisning.

  370. Det är tyvärr ett ganska vanligt
    problem för arbetet med nyanlända.

  371. Man har mycket svenska, men inte
    så mycket undervisning i alla ämnen.

  372. Det har de rätt till.

  373. Det kan vara att man inte har
    en tillräckligt stark organisation.

  374. Man har inte nog med ämneslärare
    i förberedelsegrupp-

  375. -eller möjlighet
    för direktintegrerade att delta-

  376. -för de har inte språket så starkt.

  377. Det är där problemet ligger.

  378. Då behöver man ha huvudmannen med
    för att få in organisatoriskt stöd.

  379. Det kan också vara så att
    de inte får undervisning därför att-

  380. -kunskaper om de nyanländas
    rättigheter är otillräcklig.

  381. Man har resurser, men man vet inte
    att det är nåt de har rätt till.

  382. Eller man har inte tydliga direktiv
    från skolledning-

  383. -att det här ska faktiskt göras.

  384. Ja, då är det nån form
    av kompetensutveckling-

  385. -och implementering av allmänna råd
    som behövs.

  386. Då är det
    där man behöver sätta in krafterna.

  387. Eller... De får inte undervisningar
    för att attityder skapar motstånd.

  388. Det finns ett inbyggt motstånd
    nånstans bland lärarna:

  389. "Nej, men svenska måste komma före
    allt annat."

  390. "De kan vänta med det andra.
    Det får de när de kan svenska."

  391. "De ska ha undervisning på svenska
    och bedömas på svenska i alla ämnen."

  392. "Vi kan inte..." Ja, ni hör.

  393. Den typen av argumentation
    måste man hantera-

  394. -och då kan det vara
    värdegrundsarbete man behöver göra.

  395. Man behöver kanske skaffa influenser
    från andra skolor om hur de jobbar-

  396. -för att man ska kunna
    jobba med de här frågorna.

  397. Ett annat problem
    som innebär olika saker-

  398. -är att undervisningen inte anpassas
    i tillräcklig grad-

  399. -till de nyanlända elevernas behov.

  400. Det kan vara som vi har sagt innan-

  401. -att det språkutvecklande arbets-
    sättet har man inte tagit till sig-

  402. -utan man fortsätter som tidigare-

  403. -och eleverna får försöka klara sig
    så gott de kan.

  404. Lärarna kanske inte har kompetens-

  405. -om att man kan undervisa på
    ett kompletterande sätt-

  406. -när man har en blandad målgrupp
    i sin klass.

  407. Då behöver man kompetensutveckling
    kring språkutvecklande arbete.

  408. Det kanske är så att huvudmannen inte
    är tillräckligt insatt.

  409. Ja, då behöver de kunskap
    om de här möjligheterna-

  410. -för att de ska låta lärare
    och skolledare delta i utbildningar.

  411. Att man driver ett sånt arbete.

  412. Det kanske saknas
    organisatoriska förutsättningar.

  413. Då behöver huvudman och rektor
    ha stöd-

  414. -för att kunna ordna
    så de här bitarna faller på plats.

  415. När man jobbar med-

  416. -att skaffa en bild av nuläget-

  417. -och man ser de olika problemområdena
    och man jobbar med dem-

  418. -är det viktigt att tänka
    att man har strukturer på plats-

  419. -som man kan ta vara på.

  420. Nån nämnde tidigare att Mattelyftet
    hade öppnat ögonen för lärarna-

  421. -om hur man kunde arbeta kollegialt
    och utveckla sin undervisning.

  422. Läslyftet har ju många delar-

  423. -som är användbara för alla elevers
    läs- och skrivutveckling.

  424. Nu kommer
    ytterligare moduler i Läslyftet-

  425. -som kommer att beröra
    nyanlända elever och deras lärande.

  426. Har man jobbat med Läslyftet
    och har det som fungerande struktur-

  427. -då finns kanske ingen anledning
    att gå på kurs i sånt arbete-

  428. -utan man kan på hemmaplan
    jobba in de här modulerna-

  429. -kring nyanlända elevers lärande,
    inom ramen för Läslyftet.

  430. Eller man har andra lärdomar
    man kan bygga vidare på.

  431. De ska man givetvis ta vara på-

  432. -för det stora problemet är
    om man försöker klämma in för mycket-

  433. -på för kort tid.

  434. Då får man det här motståndet.
    "Nu hinner vi inte med!"

  435. Så fort man har fått det motståndet
    och ändå trycker på-

  436. -då kommer inte det
    att bli nån utveckling av arbetet.

  437. När man har kommit till
    en tydlig bild-

  438. -och man har fått sina problem
    tydligt framskrivna-

  439. -och man faktiskt börjar se
    "det här skulle vi vilja åtgärda"-

  440. -då kommer ett antal förslag på
    vad man vill sätta in insatser kring.

  441. Då gäller det att kunna prioritera.

  442. Det får inte tränga ut eller komma
    i konflikt med sånt som måste göras.

  443. Det ska ges utrymme för.
    Vilka förutsättningar behövs?

  444. Vad krävs av organisationen för att
    man ska få åtgärderna på plats?

  445. Man får en realistisk bild över
    de förslag som man lägger.

  446. Det kan annars bli: "Wow, vi har
    tio saker vi vill göra på en gång!"

  447. "Kompetensutveckling
    för alla lärare."

  448. "De ska läsa de här böckerna.
    Vi ska vara med där och där."

  449. Sen finns ingen realism i det.

  450. Då kommer det att falla
    av den anledningen.

  451. Titta i stället mer på
    vad som redan finns-

  452. -och bygg på det.

  453. När det finns hinder: ta dem,
    jobba med dem på olika nivåer-

  454. -för att kunna gå runt dem
    eller bryta bort dem.

  455. Hela tiden kommer man tillbaka
    till de olika delarna:

  456. Vem tar ansvar
    för att det blir gjort?

  457. Och hur får vi en delaktighet?

  458. Om man bestämmer sig på förvaltningen
    med det lokala teamet:

  459. "Jo, vi vill ha en jättebred satsning
    på språkutveckling för alla lärare."

  460. Går man ut och säger
    "det blir en kurs i höst"-

  461. -då kommer man
    att möta motstånd direkt.

  462. Man måste, innan man kommer dit,
    börja prata med sina kollegor:

  463. "Vi planerar för att...
    Vad tycker ni om det?"

  464. Att man involverar sina kollegor.

  465. Då har man goda förutsättningar
    för att de åtgärder man väljer-

  466. -faktiskt kommer att bli verklighet.

  467. Då kommer vi in på pudelns kärna.
    Vad är det för nånting...

  468. Om vi tittar på kommunerna
    vi jobbar med...

  469. Just nu är det alltså 40 kommuner
    som har börjat skriva åtgärdsplaner-

  470. -och som vill ha insatser för att
    utveckla arbete med nyanlända.

  471. Vad är det för typ av insatser
    som man vill genomföra?

  472. Det kopplar till det
    jag har sagt innan-

  473. -men vi kan väl titta på den här
    tillsammans en stund.

  474. Ni ser i det bruna fältet
    uppe till vänster-

  475. -insatser på huvudmannanivå
    som utvecklar organisationen-

  476. -och det systematiska
    kvalitetsarbetet kring nyanlända.

  477. Där har man bland annat föreslagit-

  478. -att man vill ha
    handledning för förvaltningen.

  479. Man vill ha in extern konsult.

  480. Man ser själv att man,
    i arbetet med de nyanlända eleverna-

  481. -behöver förstärka sin organisation
    och ansvarsfördelningen-

  482. -kring hur arbetet ska bedrivas
    och hur fortsatt utveckling ska ske.

  483. Man säger på huvudmannanivå också
    att man vill-

  484. -göra insatser för att ta fram
    planer, riktlinjer och mallar.

  485. Man behöver kanske förstärka
    med en eller två personer-

  486. -som kan driva arbetet.

  487. Man vill bli bättre på
    att följa upp elevernas resultat.

  488. De nyanlända elevernas resultat,
    i det här fallet.

  489. Monica berättade hur viktigt det är
    att kunna följa eleverna.

  490. Hon visade siffror på
    hur måluppfyllelsen hade ökat-

  491. -men det finns inte-

  492. -nåt enkelt råd att ge-

  493. -hur ni i er kommun ska följa
    de nyanlända elevernas utveckling-

  494. -förutom vilka betyg de får.
    Det finns det ju system för.

  495. Monica pratade om att
    använda kartläggningen som verktyg-

  496. -och sen, på nåt sätt,
    ha avstämningsstationer.

  497. Kartläggningen är ju färskvara.

  498. Eleven går i skola i ett halvår,
    sen behövs en annan kartläggning.

  499. Hur skulle man bygga upp ett system
    där man gör en kartläggning-

  500. -och där man gör avstämningar,
    som man på nåt sätt kan dokumentera-

  501. -i ett uppföljningssystem.

  502. Jag har inte sett hittills
    nån färdig modell för det.

  503. Vi ska inte ha mallar till allt.
    Vi själva behöver tänka:

  504. "Vad är det vi behöver veta
    för att utveckla vår verksamhet?"

  505. Då kan kartläggningen vara ett sätt,
    men det kan finnas andra stationer.

  506. När eleven går över
    från en förberedelsegrupp-

  507. -hur många ämnen deltar den i?
    Sen kan man se en progression.

  508. Jag tror att det där är nånting
    vi kommer att ha stor nytta av-

  509. -om vi kan skapa de strukturerna.
    Då ser vi var undervisningen brister.

  510. Var fungerar den bra?
    Hur kan vi lära av det?

  511. Systematiskt kvalitetsarbete.

  512. Insatser på rektor och ledningsgrupp.

  513. Där ser man möjligheter
    till handledning av nåt lärosäte.

  514. Man har pratat om att man vill,
    på skolnivå hos rektor-

  515. -utveckla organisationen
    på sin skola.

  516. Det har handlat om hur man jobbar
    med studiehandledarna som ambulerar.

  517. Hur möter vi dem? Hur ser vi till
    att lärarna får bra kontakt?

  518. Hur ser vi till att de får stöd, så
    det blir bra kvalitet för eleverna?

  519. Man pratar också om, för rektorer,
    utbildning i kartläggningen-

  520. -och hur man ska förstå kartläggning
    och använda den.

  521. Insatser på skolnivå för att utveckla
    kvaliteten på undervisningen.

  522. Det är, till exempel...
    Ska se om jag kan ta fram...

  523. Den där till höger, där nere.

  524. Utbildning i språkutvecklande arbete
    har kommit tillbaka-

  525. -men det är en jätteviktig möjlighet-

  526. -som vi behöver mer kompetens kring.

  527. Skua, eller språk- och
    kunskapsutvecklande arbete-

  528. -behövs fortbildning i
    och där satsas det ganska mycket-

  529. -för att förstärka den kunskapen.

  530. Man skickar folk på kurs
    till Nationellt centrum.

  531. Man får tillbaka personer
    som kan leda arbetet i kommunen.

  532. Man får också direkt riktade insatser
    av Nationellt centrum i sin kommun.

  533. Och...man vill också utveckla arbetet
    i förberedelseklass.

  534. Man vill ge stöd till dem
    som arbetar i förberedelseklass-

  535. -men man behöver också se till
    att inkludera fler lärare-

  536. -som jobbar i förberedelseklass.

  537. Man behöver göra tydligare steg
    för eleverna-

  538. -när de ska jobba i olika ämnen.

  539. Den översynen gäller i lika hög grad
    språkintroduktionen på gymnasiet.

  540. Det måste bli tydligare för eleverna-

  541. -vilka steg de ska ta
    för att se att de kommer framåt.

  542. Att de får undervisning i alla ämnen
    de behöver i det val de gör-

  543. -beroende på om det är yrkesprogram
    eller nationellt program-

  544. -eller om man har så lite tid kvar
    att det-

  545. -är Komvux eller SFI
    som man kommer emot.

  546. Det innebär att man behöver
    få en egen planering.

  547. Hur arbetar man
    på språkintroduktionen-

  548. -för att elevernas val ska bli
    så väl tillgodosedda som möjligt?

  549. Studiehandledning är nåt
    man vill utveckla.

  550. Kommunerna väljer att skicka studie-
    handledare på kompetensutveckling-

  551. -men man försöker också
    att inte bara låta dem åka på kurs-

  552. -utan ser till att det kommer med
    lärare, som parallellt deltar.

  553. Man har uppföljningen när
    studiehandledarna kommer tillbaka-

  554. -så att mellan studiehandledarnas
    träffar på lärosäten-

  555. -så har de tid för
    att arbeta med kursen på hemmaplan.

  556. Det blir en integration
    av deras kunskap-

  557. -samtidigt som de får stöd
    i sin kompetensutveckling.

  558. Man satsar på
    svenska som andraspråks-utveckling-

  559. -och på fortbildningen
    i kollegialt lärande.

  560. Det kan vara olika typer av övningar
    som man gör i skolan-

  561. -för att förbättra det här mötet
    och samarbetet mellan lärare.

  562. Okej, på skolnivå igen...

  563. För att
    förändra undervisningskulturen-

  564. -är det bland annat insatser
    för att förbättra föräldrasamverkan.

  565. Man vill jobba med interkulturell
    kunskap och värdegrundsarbete-

  566. -men där finns också satsningar på-

  567. -att utveckla stödet
    för användningen av IKT-

  568. -informations- och kunskapsteknologi.

  569. Det är ju ett väldigt starkt-

  570. -kompletterande verktyg-

  571. -som finns för elever
    som kommer med andra modersmål.

  572. Man vill också utveckla studie-
    och yrkesvägledarens kunskaper-

  573. -om hur man vägleder
    nyanlända elever.

  574. Där finns kompetensutveckling
    som de kan gå på.

  575. Man vill ge elevhälsans personal
    ökad kunskap-

  576. -om hur man kan kartlägga
    eller bedöma elevernas behov-

  577. -av de specialinsatser
    som de kan behöva.

  578. Det här är nånting som...

  579. Just elevhälsan menar ofta
    att man är underbemannad.

  580. Då är det inte en fråga
    om kompetensutveckling-

  581. -utan huvudmannen
    behöver förstärka verksamheten-

  582. -allra helst om de ska gå utbildning
    behöver man förstärka parallellt-

  583. -så de hinner gå utbildningen.

  584. Det är några bilder ifrån...

  585. ...det som vi har sett
    när vi har börjat jobba...

  586. ...med 40 kommuner runtom i landet
    som vill förbättra sin verksamhet.

  587. Det är den här typen av insatser
    som man planerar.

  588. De insatser som vi sätter plus för-

  589. -är såna som det finns
    vetenskaplig grund för-

  590. -som har tydlig koppling
    till problemen och har långsiktighet.

  591. Startar man ett arbete
    med språk- och kunskapsutvecklande-

  592. -vill vi se att man inte bara
    har kurs ett år framåt-

  593. -utan man vill se: "Hur ser ni till
    att det kan fortsätta?"

  594. "Hur avsätter ni tid?
    Hur finansieras det?"

  595. En idé om hur insatsen
    ska kunna få effekt-

  596. -och hur den ska synas
    och kunna följas upp.

  597. När man föreslår nånting
    ska man ha en plan för uppföljning.

  598. Att man hela tiden ska vara beredd...
    Omvärlden och kunskapen förändras-

  599. -alltså måste vi vara beredda
    att kunna ändra organisationen.

  600. Vi ser gärna att man använder
    insatser som finns från Skolverket:

  601. De nationella utvecklingsprogrammen
    och de kurser och material vi har.

  602. Det vi inte vill stötta
    från statens sida-

  603. -det är att man vill ha pengar
    till tjänster-

  604. -eller utökning av personal.
    Det är lite synd, kan man tycka.

  605. Man behöver personal
    för att göra arbetet-

  606. -och många har svårt
    att få tag på personal.

  607. Men det är huvudmannens ansvar.

  608. Där ska inte vi gå in
    från statens sida-

  609. -och lappa under nåt år,
    för att sen falla tillbaka.

  610. Är det så att man inte hinner med...

  611. Då är det huvudmannens ansvar
    att få reda på det och åtgärda det.

  612. Där försöker vi att inte gå in
    och ge statligt stöd till det.

  613. Vi vill helst inte se
    att man köper prylar...

  614. ...att man har
    för många insatser samtidigt...

  615. ...och att man satsar på för mycket
    på en gång.

  616. Ja, det här var ett försök
    att ge er en bild av-

  617. -hur vi samarbetar med kommuner.
    Ha med er den bilden hem-

  618. -och tänk: "Hur ska vi börja
    att se över vår organisation?"

  619. Tack!

  620. Text: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Bättre och snabbare integration i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mats Wennerholm från Skolverket berättar om vilka riktade insatser Skolverket gjort till kommuner som tagit emot många nyanlända elever. Ska skolan klara ett stort mottagande går det inte att jobba på som vanligt. Det krävs både nytänkande och uppfinningsrikedom, menar Mats Wennerholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Invandrarelever, Mångfald i skolan, Skolan, Skolutveckling, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Kollegial samverkan i lärarlaget

Projektledaren Josefin Nilsson har nyligen fått pris för sitt arbete med fokus på flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Främst har jag riktat in mig på skolledare för den här gruppen är central för att ett förändringsarbete skall fungera på ett bra sätt, berättar hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Nytänkande och samarbete gav resultat

Rektorn Caj Stigson och läraren Helena Baardh från Åsedaskolan i Uppvidinge berättar om sin resa mot ett mer professionellt mottagande av nyanlända elever. En viktig framgångsfaktor i deras arbete har varit att noggrant kartlägga den nyanlända elevens kunskapsstatus. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Bättre och snabbare integration i skolan

Mats Wennerholm från Skolverket berättar om vilka riktade insatser Skolverket gjort till kommuner som tagit emot många nyanlända elever. Ska skolan klara ett stort mottagande går det inte att jobba på som vanligt. Det krävs både nytänkande och uppfinningsrikedom, menar Mats Wennerholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Framgångsfaktorer för en bättre skolstart

Södertälje kommun har förbättrat sina skolresultat samtidigt som antalet nyanlända elever legat högt. Verksamhetschefen Monica Sonde berättar här om flera framgångsfaktorer som varit avgörande. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Hur bemöter man elever med trauma?

Genom att på ett lyhört sätt försöka förstå var i sin flyktprocess eleven befinner sig så går det att professionellt stödja elever som drabbats av trauma, menar psykologen Anna Herbert. Själv har hon erfarenhet av en dramatisk flykt från Iran som ung. Det tog tid innan jag förstod hur mycket den här händelsen påverkat mig, säger hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Från nyanländ till nyanställd lärare

I Stockholm finns idag ett 40-tal skolor som valt att ta emot nyanlända lärare med en utländsk lärarexamen. De här lärarna tillför enormt mycket. På min skola är det här det bästa som hänt, att vi fått nya kollegor med andra erfarenheter, menar Jenny Stanser, rektor på Blommensbergsskolan i Stockholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolfotografen

Vi slår följe med en återkommande gäst i skolan, skolfotografen. Flera kommuner och skolor säger numera nej till skolfotografering. Obetalda skolfotoräkningar är en växande kategori hos Kronofogden och klagomålen till Konsumentverket ökar för varje år. Är skolfotot en hotad tradition?

Fråga oss