Titta

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Om UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

En konferens om nyanlända elever. Här får du som lärare och skolpersonal lära dig mer om hur det kan gå till att förankra ett helhetstänk i lärarlaget och skapa en röd tråd i undervisningen. Du får också veta hur man på ett bra sätt kommer igång med en traumamedveten pedagogik i skolmiljön. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever : Hur bemöter man elever med trauma?Dela
  1. Så länge ni tar emot budskapet,
    kan vara lugna och lyssna på barnen-

  2. -så får de veta
    att det inte är så farligt.

  3. Jag är inte van vid
    så här många människor-

  4. -men det är fantastiskt roligt
    att få berätta lite om min forskning-

  5. -och om mina intressen.

  6. Jag kommer från Linnéuniversitetet,
    och vi har haft förmånen att få ge-

  7. -ganska många
    av Skolverkets olika...kurser-

  8. -som handlar om att på olika sätt
    förbättra bemötandet av nyanlända.

  9. Vi har rätt många sådana.

  10. Vi jobbar även direkt
    med HVB-boenden-

  11. -och har forskare
    som är intresserade av området.

  12. Vi är starka
    på den interkulturella sidan-

  13. -så det blir extra spännande
    att få berätta lite om det här.

  14. Vi har fortbildningar om ni blir
    intresserade efter föreläsningen.

  15. Själv började jag intressera mig
    för området på tidigt 90-tal-

  16. -efter att ha kommit tillbaka
    från London-

  17. -där jag hade utbildat mig
    till psykolog.

  18. Jag hade då upptäckt att jag inte
    tyckte att sjukhus var så roligt-

  19. -och inte heller
    att jobba med den kliniska delen-

  20. -så jag visste inte riktigt
    vad jag skulle göra.

  21. Jag flyttade också tillbaka till ett
    land som jag inte var helt van vid-

  22. -för jag hade bott utomlands länge.
    Jag kom hit när jag var fem-

  23. -och kunde inte svenska,
    men min mamma var svensk.

  24. Vi skulle då flytta till Limhamn.

  25. Vi var de enda utlänningarna där-

  26. -och ungarna hängde runt vår trädgård
    och ville prata engelska med mig.

  27. Tack och lov flyttade
    en sikhisk familj in bredvid oss-

  28. -och då förflyttade sig alla barnen,
    så jag slapp dem.

  29. Men jag fick uppleva att lära mig
    svenska och komma in i svensk kultur.

  30. Men sen åkte vi i väg igen.

  31. Det blev Iran 1977-1978.

  32. Och revolutionen
    och en flykt därifrån.

  33. Vi fick fly under ganska
    dramatiska former och jag såg våld.

  34. Jag trodde inte att det påverkade mig
    så mycket och jag flydde ju hem.

  35. Men jag kom att inse
    att det påverkade mig.

  36. Min familj åkte till Grekland-

  37. -och sen var det Kenya i fem år,
    tills det blev en revolution där.

  38. Kanske förföljer det mig.
    Det blir ofta lite smårevolutioner.

  39. Via olika vägar kom vi tillbaka till
    Sverige igen och sen till England.

  40. Jag har även bott
    i bland annat USA och Thailand.

  41. Jag har också
    en mångkulturell bakgrund.

  42. Jag har släktingar i Indien,
    och vi ska på indiskt bröllop snart.

  43. Vi har de flesta religioner
    i vår familj.

  44. Folk bor på olika kontinenter
    och vi reser mycket.

  45. Nu är det inte ovanligt,
    men däremot när jag var liten.

  46. Det var häftigt
    med en moster i Indien.

  47. Tills sikhen med turban flyttade in,
    då var det inte lika spännande.

  48. När jag kom tillbaka från England
    och min universitetsutbildning-

  49. -kom jag till ett Malmö
    som var mitt uppe i Balkankrisen.

  50. Min psykologutbildning
    skulle ekvivaleras.

  51. En engelsk utbildning kan inte
    bara överföras till en svensk.

  52. Men då fanns det lärarjobb.

  53. Jag skulle aldrig bli lärare,
    för min mamma är det.

  54. Jag hade sett henne sitta och rätta
    på helger och det ville jag inte.

  55. Jag skulle absolut inte bli lärare.

  56. Men jag hade inget annat att göra
    just då och tog ett lärarjobb.

  57. Jag hamnade i en värstingklass
    som mobbat ut sin lärare.

  58. Nån hade slagit läraren
    som inte ville komma tillbaka.

  59. Jag fick den klassen plus en pojke
    som var ganska våldsam och arg.

  60. Men jag upptäckte att det var det
    mest fantastiska jag varit med om.

  61. Jag älskar fortfarande jobbet.

  62. Och jag älskar värstingar,
    för jag passade verkligen med dem.

  63. Så jag fick värstingklass
    i Rosengård-

  64. -och värstingklasser på andra håll.

  65. Den sista jag hade som gjorde mig
    intresserad av traumaområdet-

  66. -var en grupp killar
    som hade varit barnsoldater.

  67. De var från Iran, Libanon, Palestina.
    Lite olika platser.

  68. De hade kommit till Sverige
    som ensamkommande flyktingbarn.

  69. En del kom som tonåringar,
    men när några blev tonåringar-

  70. -fick de tråkigt,
    träffades på en fritidsgård-

  71. -och hittade på saker
    som inte var så trevliga.

  72. De hamnade i bryderi med lagen
    på olika nivåer.

  73. I vissa fall var det
    både rån och våldtäkter.

  74. De hamnade på ungdomsanstalt
    och behövde sen utbilda sig.

  75. Då träffade jag dem och det var
    bara jag som ville ha den klassen.

  76. Det blev så och jag upptäckte
    att en fantastisk värld öppnade sig.

  77. Men jag förstod inte varför allihop
    hade samma sorts symtom.

  78. De sa att de hade svårt att sova
    och drömde om det de hade sett.

  79. De berättade om de hemskheter
    som de hade sett som små.

  80. De kunde inte koncentrera sig
    och hade dåligt minne.

  81. Men folk trodde inte på dem,
    utan bara att de var lata.

  82. De blev speciellt ifrågasatta när de
    hade ont i magen och ryggen och så.

  83. Det fanns ingen diagnos då.
    Från Röda Korset fick jag veta-

  84. -att det var en normal reaktion
    på en onormal situation.

  85. Men hur gör man då som lärare?
    Hur bygger jag ett bra klassrum?

  86. I mina andra värstingklasser
    räckte det ofta med en person-

  87. -med antingen koncentrations-
    störningar eller ADHD...

  88. Då var inte medicineringen så bra, så
    vissa kunde vara ganska utåtriktade.

  89. Jag hade en bror med DAMP och visste
    att de kunde bli jättearga.

  90. Det oroade mig inte,
    men jag förstod att man som lärare-

  91. -måste tänka på att bygga
    ett inkluderande klassrum-

  92. -där barn utan denna problematik
    gick tillsammans med de med trauma.

  93. Men där det också kan bli
    en bra miljö med gott utbyte-

  94. -och man kan bygga
    på styrkorna hos barnen gemensamt.

  95. Den kreativitet som alla har.

  96. Jag brukar nämligen även skriva
    om kreativitet.

  97. Jag ville veta vad det var och
    pratade om trauma med Röda Korset.

  98. Jag fick veta mer om stress och
    ganska mycket om hur det är att fly.

  99. Själv flydde jag ju hem.

  100. Det stressigaste jag hade
    var att vi inte hittade vår tax.

  101. Vi hade en iransk tax
    som kom bort på ett flygplan.

  102. Den hade hamnat på Charles de Gaulle
    och den var ilsken och bets.

  103. Nån fransman ringde om
    att de hade en konstig hund.

  104. Det trodde jag var mitt stora trauma.

  105. Men jag upptäckte
    att min flykt hade påverkat mig.

  106. Jag hade inte funderat på det.
    Bland annat på Rosengårdsskolan-

  107. -var det vid nyår en innegrej att
    släppa raketer längs korridorerna.

  108. Det lät så snyggt
    och så sa det "bom".

  109. Jag gick med en elev,
    de gick alltså på högstadiet-

  110. -från Finland och en från nåt land
    där det hade varit krig.

  111. Plötsligt hör jag nåt och innan jag
    vet ordet av ligger jag på marken-

  112. -med händerna på huvudet.
    Även hon som upplevt krig.

  113. Men den finska tjejen
    stod bara och tittade på oss.

  114. Så jag hade nog påverkats av det
    på nåt sätt.

  115. Det gjorde mig nyfiken på
    att veta mer om detta.

  116. När jag nu hade dessa grupper
    med killar som ville plugga...

  117. De kom varje dag
    och jobbade jättehårt.

  118. Det var verkligen
    en spännande mix av kulturer-

  119. -och människor
    som ville vidare i sitt liv.

  120. Och alla kom vidare, förutom en
    som det inte fixade sig för.

  121. Men det gick väldigt bra för killarna
    i de här klasserna över tid.

  122. Jag har bott i Rosengård
    och träffade dem på Möllevången.

  123. Nu har de barn-

  124. -så jag har haft en möjlighet
    att longitudinellt följa upp dem.

  125. Fast de har inte velat vara med i
    min forskning, vilket jag kan förstå.

  126. Jag ville ut i klasserna och prata om
    hur man bygger ett bra klassrum.

  127. Hur bygger vi ett inkluderande
    klassrum och får folk att lyssna?

  128. När jag var ungefär 30
    hade jag ju inte gjort så mycket-

  129. -så jag kunde ju inte prata
    i ett sånt här sammanhang.

  130. Jag tänkte att jag måste skriva en
    bok. Hur gör man det och får ut den?

  131. Jo, på universitetet. Man lyssnar ju
    på såna som är på universitetet.

  132. Inte för att jag gillade att plugga,
    men jag var tvungen för bokens skull.

  133. Jag åkte till England och gjorde
    min bok, och kom tillbaka till Malmö-

  134. -och ville jobba som lärare, för
    jag ville inte vara på universitet.

  135. Det var bättre med ett vanligt
    gymnasium, så jag var på Malmö latin.

  136. Men raggades till Lunds universitet
    efter avhandlingen.

  137. Så långsamt blev jag indragen
    i forskarvärlden.

  138. Jag hoppade inte in
    och var jätteglad.

  139. Men jag hamnade där.

  140. Då blev det mer forskning
    och fler möten med lärare-

  141. -sjuksköterskor, läkare
    och alla möjliga olika yrkesgrupper-

  142. -för att prata om det här med mötet
    med personer som upplevt trauma.

  143. Jag är mest intresserad
    av trauman från krig.

  144. För att titta på trauma och när det
    uppstår... Alla kan drabbas av det.

  145. Jag har tittat mest på dem från krig,
    men allvarliga trauman-

  146. -är även trafikolyckor,
    naturkatastrofer, överfall-

  147. -och tortyr, som jag jobbat med.

  148. Posttraumatiskt stressyndrom
    kopplat till de som har torterats.

  149. Vi har stora grupper människor
    i Europa som har utsatts för tortyr.

  150. Det är inte roligt, men stora grupper
    av dem som torterats är barn.

  151. Men också äldre. Man gör det
    för att få ut information.

  152. Det är lite svårt att bemöta,
    men absolut inte omöjligt.

  153. Jag har pratat med många lärare
    om hur man gör-

  154. -och fått många goda tips
    från hur de jobbar.

  155. Våldtäkt, vistelse i koncentrations-
    läger. Allt kan traumatisera en.

  156. Och mycket som inte är så här
    allvarligt, men jag tar det svåraste.

  157. En bild.

  158. Vad brukar hända efter ett trauma?
    Det här känner ni nog igen.

  159. Hur många
    känner inte igen krisfaserna?

  160. Räck upp en hand. Alla känner till
    det. Bra, då går vi vidare.

  161. Det här är en ganska normal reaktion.
    Det ser vi även under flyktprocessen.

  162. Människor som flyr är i olika delar
    av sin krisbearbetningsfas.

  163. Det går mycket långsammare
    när man flyr.

  164. Olika trauman och olika människor
    har olika krisförlopp.

  165. Det är väldigt individuellt.

  166. Stress känner ni förstås inte till.
    Ingen här vet väl vad det är.

  167. Jag ska bara visa
    vad som brukar ge stress.

  168. När man blir psykolog får man
    tillgång till intressanta modeller-

  169. -och forskning,
    och en av dessa saker är-

  170. -hur stress rankas och ses på i USA.

  171. I dag borde nog Trump
    vara nummer ett.

  172. Men det här var innan Trump.

  173. Det som faktiskt ger mycket stress-

  174. -och ackumulerar mycket poäng,
    är förluster av olika slag.

  175. Vi blir naturligtvis stressade av
    förluster av partner och skilsmässa.

  176. Förlust av personlig frihet,
    nära släktingar och kroppsfunktioner.

  177. Om ni ser på alla dessa förluster
    som man kan drabbas av-

  178. -förstår ni att många av dem ingår
    när man flyr.

  179. Kan ni gissa vad nummer sex var-

  180. -av saker som är mest stressande att
    utsättas för, eller utsätta nån för?

  181. Äktenskap... Så var försiktiga.

  182. Det är helt sant, alltså.

  183. Förluster, alltså. Andra grejer
    som också är ganska jobbiga-

  184. -och som alla kan uppleva är byte av
    jobb, arbetsplats, bostad och skola.

  185. Och vi byter mycket i dag.
    Vi reser runt och byter mycket.

  186. Kroppen måste göra den omställningen.

  187. Varenda gång i en ny miljö
    måste den förstå var den är nånstans.

  188. Det är ännu värre när man inte vet
    vart man ska, som på HVB-boenden.

  189. Så man behöver inte fly,
    utan kan bara byta.

  190. Mer som skapar stress är
    oro över ekonomi och tidsbrist.

  191. Oro över mathållning och vikt
    är en stor stressfaktor.

  192. Och oro över att dokument, nycklar,
    strumpor inte ligger där de ska.

  193. Vi är körda.

  194. Tack och lov för IKEA
    som har systematiserat allt åt oss.

  195. Det är en stressminskningsmekanism.

  196. Förlorad kontroll är alltså inte bra.

  197. Det här är ju en uppräkning...

  198. Så här kan det vara när man känner
    att man inte har kontroll.

  199. Dessa stressfaktorer
    känner vi alla igen.

  200. Alla kan relatera till
    vad det är att bli traumatiserad-

  201. -och som sen leder till stress.

  202. Genom att känna igen
    vår egen stressreaktion-

  203. -kan vi förstå oss på dem som trauma-
    tiserats. Det är liknande saker.

  204. Och stressade blir vi ju hela tiden.

  205. Den här känner ni väl igen?
    Ni ska köra bil till ett möte.

  206. En stor traktor åker framför
    och man kommer inte förbi.

  207. Man tutar men inget händer. Kör om
    när man inte borde och ser en kamera.

  208. När man kommer hem kollapsar man.
    Ibland.

  209. Vissa klarar det varje dag.
    Det beror på hur man är.

  210. Vad händer då när man blir stressad?

  211. Sömnsvårigheter.
    Halva Sverige lider av det.

  212. Man sover för lite, för mycket
    eller inte tillräckligt djupt.

  213. Tror att man inte har sovit-

  214. -fast den bredvid säger
    att man har snarkat.

  215. Men man vet att man hört bilarna
    utanför, fast man har snarkat.

  216. Koncentrationsproblem. Det är typiskt
    för dem som har traumatiserats-

  217. -och bär med sig problemen
    att de har det svårt p.g.a. stress.

  218. När man ska sitta och läsa
    och förbereda sig för en lektion-

  219. -och man är lite stressad-

  220. -så börjar man läsa
    och kommer ner till slutet-

  221. -men kommer inte ihåg nånting alls.
    "Nada."

  222. Man börjar bli svettig, för man
    ska skriva och göra saker innan.

  223. Man läser det en gång till,
    men fattar ändå ingenting.

  224. Då får man göra nåt tråkigt som att
    tvätta eller dammsuga en stund.

  225. Men tänk att ha det så
    att det stänger ner jämt.

  226. Det är Retikulära
    aktiveringssystemet-

  227. -kärnor som används
    när man sövs vid operation-

  228. -eller som söver er per automatik
    på fredag eftermiddag.

  229. Man går in i och ut ur koncentration.

  230. När ni sitter här går ni normalt sett
    in och ut ur koncentration.

  231. Ni försöker lyssna på mig,
    men om jag blir monoton-

  232. -börjar ni tänka på
    om ni ska ha kotletter i kväll.

  233. Sen kommer man tillbaka. Vid stor
    stress får man stora problem med det.

  234. Och så infinner sig
    "Alzheimers light".

  235. Ingen här har väl haft det...

  236. Man går fram till kylskåpet
    och tänker: "Vad gör jag här?"

  237. Eller hur?
    Man får gå tillbaka där man började.

  238. Man får tänka: "Yoghurt, yoghurt,
    yoghurt." Det fungerar.

  239. När man blir för stressad finns det
    en del i hjärnan som krymper.

  240. Det är hippocampus som ser ut som en
    upp och nedvänd korv i hjärnans mitt.

  241. Den är viktig, för den lagrar
    de första långtidsminnena-

  242. -koordinerar minnen och hittar
    tillbaka till sånt man vill lära sig.

  243. De här resultaten
    kommer faktiskt från Karolinska-

  244. -men de funkar och är sanna.
    Man kan se hur den krymper.

  245. Då har man mindre plats för minnen
    och att få tillbaka dem.

  246. De kommer tillbaka bara man vilar.
    Alla kan drabbas av det.

  247. Ibland stressar vi så mycket
    att vi inte har lika mycket plats-

  248. -att samordna och hitta tillbaka
    till sina minnen.

  249. Så vad säger man då till sina elever
    som inte har nån sorts stressyndrom?

  250. För de som har det
    kan inte vila sig tillbaka.

  251. Men till andra med problemen kan man
    säga att de får vila och ha tråkigt.

  252. Man kan gå i skogen
    eller ligga och vila i sängen.

  253. Man ska absolut inte
    hålla på med chatten.

  254. Man ska låta bli att stimulera
    hjärnan, för då växer de tillbaka.

  255. Rasar RAS, så rasar ert fokus.
    Det kan ni säga till era elever.

  256. Då får man göra nåt annat.

  257. Stressar man för mycket
    kommer hippocampus att krympa-

  258. -och då lagras det inte
    på samma sätt.

  259. Dessutom får man vid mycket stress
    en lägre fokusförmåga-

  260. -eller koncentrationsförmåga.

  261. Mycket hänger på regenerering av
    katekolaminer. Det är psykologspråk.

  262. Katekolaminer är exempelvis
    adrenalin och noradrenalin.

  263. Man måste regenerera dem för att
    kunna fokusera och då måste man sova.

  264. Väldigt många som har flytt
    har problem med sömnen-

  265. -tillsammans med oss alla.

  266. Det blir inte bättre
    av iPad-fladder och annat-

  267. -som gör att hjärnan hålls i gång
    då den tror att det är dagtid.

  268. Man kan också bli lättirriterad.

  269. Om man då har stressat länge-

  270. -kanske man kan bli mer känslig
    för irritation-

  271. -och man kan bli lite mer lagd
    åt det depressiva hållet.

  272. Det finns i PTSD, till exempel-

  273. -men också människor som
    har varit utbrända känner igen det.

  274. En annan besvärlig grej är att
    när man börjar bli alltför stressad-

  275. -så hör man väldigt bra.
    Oj, vad de som behöver sova kan höra!

  276. Om ni går på kafé och allt är okej
    och ni är lugna-

  277. -kan ni sitta bredvid varandra,
    dricka kaffe och prata.

  278. Men är ni stressade
    hör ni konversationen bakom-

  279. -fokuserar på espressomaskinen
    och musiken som bankar-

  280. -och till slut måste ni tyda munnen
    på personen framför.

  281. Dopamin och andra stressprocesser
    kan ställa till med saker-

  282. -gällande fokus.

  283. Ett klassrum där man ska försöka ha
    en stor grupp människor-

  284. -och där en del varit med om trauma-

  285. -och man har problem med fokus,
    så får man tänka efter.

  286. Hur gör man
    så att det inte blir för rörigt?

  287. Hur bygger man upp det
    utan för mycket ljud och spring?

  288. Ungdomar och barn med PTSD
    behöver ha lugna perioder.

  289. De behöver lugna ytor,
    ungefär som barn med ADHD.

  290. Det är lätt att se fel på ADHD
    och PTSD vid diagnos.

  291. Det blir ofta fel i diagnoser.

  292. Det är rätt likt, speciellt
    hos pojkar med utåtagerande symtom.

  293. Det känner ni säkert till
    och har varit med om-

  294. -och märkt att det inte
    har blivit rätt med diagnosen.

  295. Man måste tänka lite på hjärnan,
    och utgå från er själva.

  296. Det som brukar få er att reagera-

  297. -och bli lite trötta och stressade.

  298. Jag har tittat på PTSD.

  299. Men jag ska hoppa tillbaka lite,
    för det är också viktigt...

  300. Nu går jag in på en social aspekt.

  301. Barn tänker inte mycket på
    att de är stressade.

  302. När jag flydde upplevde jag inte
    mig själv som stressad.

  303. Men jag var lite "high",
    och dramatiska saker hände.

  304. Det var ingen jättelätt flykt
    där vi gick på ett flyg hem.

  305. Det var ganska mycket dramatik.

  306. Men under tiden vi flydde kändes det
    som om jag var i en actionfilm.

  307. Jag var tretton när det hände.

  308. Först på flygplanet
    märkte jag att jag var upptaggad.

  309. Jag bet på nagelbanden, var
    uppstressad och hade svårt att sova.

  310. Jag ändrades också som människa.

  311. Det har med upplevelsen av trauma
    att göra.

  312. Jag hade varit med om en del och var
    ganska vuxen när jag kom till skolan.

  313. Jag fick bo på en institution,
    som många som flyr, fast i Sigtuna.

  314. Fast likheter finns.

  315. Sigtuna har strikta regler
    och man är långt från föräldrarna.

  316. Man ser dem inte.

  317. För min del
    blev jag ganska besvärlig.

  318. Jag var ingen gullig unge precis.

  319. Jag tyckte inte att mina lärare
    hade varit med om nånting.

  320. Vad kunde de egentligen?
    Jag hade klarat mig i Teheran.

  321. Och det värsta för mig,
    mitt uppe i allt detta...

  322. Hormonerna var på gång
    och så hade jag stressen.

  323. Men de ville
    att jag skulle vara barn igen.

  324. Att jag skulle vara gullig.
    Jag var förbannad.

  325. Jag var en riktigt trulig tonåring.
    Den allra värsta sorten, tror jag.

  326. Det är svårt att balansera
    när man går igenom tonårsprocessen.

  327. Myelinskidorna börjar åka runt
    i banorna.

  328. Tonåringar blir ju
    plötsligt myeliniserade.

  329. Hjärnorna fungerar då mer effektivt
    allteftersom vi blir äldre.

  330. Först är våra kablar
    som en vanlig sladd utan plast.

  331. Och långsamt får vi plast, höljet
    plastar till sig genom hela hjärnan.

  332. Då börjar vi tänka på ett annat sätt
    och blir mer rationella och lugna.

  333. Men processen går
    härifrån och framåt-

  334. -och det gör att den här delen-

  335. -den emotionella delen
    börjar bli myeliniserad-

  336. -men de frontala loberna med kontroll
    och planer har inte blivit det.

  337. Man tror att man har kontroll-

  338. -men de frontala loberna
    är ju inte färdigmyeliniserade.

  339. Men man tror att man vet bättre
    än andra som tretton-fjortonåring.

  340. Men de frontala loberna
    är inte färdiga.

  341. I mitt fall tog det tills jag var 25
    innan polletten föll ner.

  342. Men då kan ni tänka er
    att man går igenom tonårsprocessen-

  343. -och är ganska stressad efter
    en flykt och ska in i ett nytt språk-

  344. -och har en ny kultur och flykt-
    upplevelser som kan vara traumatiska.

  345. Sen kommer man till ett ställe
    där man plötsligt ska passa in.

  346. Det är ganska mycket som man kräver
    av tonåringar generellt.

  347. Ovanpå det har vi en skola som säger:
    "One size fits all shoes".

  348. Man måste gå in i ett klassrum
    och anpassa sig.

  349. Det är svårt nog för barn annars.

  350. Nu börjar jag gå...
    Då ska jag hoppa lite.

  351. De som får PTSD har sett hot om våld.

  352. Traumat kan bli allvarligt om man
    sett nån annan hotas till livet-

  353. -eller sett nån skadas,
    eller själv hotats eller skadats.

  354. Ser vi på trauma,
    denna extrema reaktion jag tar upp...

  355. Alla får det ju inte. Men det säger
    att vi är väldigt empatiska.

  356. Vi blir sjuka av
    att se andra människor drabbas.

  357. Det räcker alltså med
    att nån annan blir hotad.

  358. Men för PTSD ska man
    ha varit utsatt för nära död-

  359. -eller råka väldigt illa ut fysiskt-

  360. -eller se nån annan, och inte
    nödvändigtvis nån i familjen.

  361. I Australien har man haft fall
    där brandmän har fått PTSD-

  362. -av att se skadade djur
    efter en skogsbrand.

  363. Vi är inte vana vid att se
    att levande varelser drabbas illa.

  364. Det är skönt att vi är så empatiska-

  365. -men det som händer om man får PTSD-

  366. -är att man blir taggad till att
    gå in i ett bättre "överlevnadsmode".

  367. Man reagerar snabbare på fara
    och därmed snabbare på ljud.

  368. Man kanske också reagerar fortare
    på saker även om de inte är farliga.

  369. Man kan överreagera på en smäll i ett
    klassrum. Det heter hypervaksamhet.

  370. Det som skiljer PTSD och som jag
    upptäckte med mina studenter-

  371. -var att de hade
    återupprepade drömmar.

  372. Utan det är det andra former
    av reaktioner på trauma.

  373. Då är det bara stress.

  374. Människor med ADHD
    har inte såna drömmar.

  375. Men underligt nog
    gör man ändå fel ibland.

  376. Men det med hyperaktiviteten
    är förstås likt.

  377. Man vill inte bli påmind
    om det som har hänt.

  378. Om det nu var ett trauma i hemmet,
    här eller i ett annat land, på flykt.

  379. Affekterna är lite begränsade.

  380. Det här oroar vi oss ofta för
    vid traumatisering:

  381. Ungdomar och barn
    som blir väldigt ilskna.

  382. Vi är inte så vana vid
    att man blir väldigt arg.

  383. Det är lite kulturbetingat.
    Vi tycker att folk ska vara lugna.

  384. Man får i alla fall inte uttrycka
    för mycket ilska.

  385. I England är det helt okej
    att bli ganska arga på varandra.

  386. Men i Sverige fick jag inte det,
    då var jag en besvärlig flicka.

  387. Men ilska kommer med detta.

  388. Man kan tyvärr också få depression,
    smärta och ångest.

  389. Vi hinner inte prata mer
    om hjärnan och stress.

  390. Jag hoppar några sidor-

  391. -och kommer
    till klassrummet istället.

  392. Men jag har förklarat
    de här olika delarna ganska väl.

  393. De här kan ni se sen.

  394. Vi hoppar över stressreaktion.
    Jag ska bara säga...

  395. Vid stress frigörs opioider som finns
    för att vi ska klara smärta.

  396. Men de leder även till
    att vi blir mindre empatiska.

  397. Ju mer irriterade vi blir,
    desto mindre empatiska.

  398. Så aggressionsspiralen går uppåt och
    till slut pekar vi med hela handen.

  399. När ungarna i klassen frågar varför,
    säger man: "För att jag sa det!"

  400. Man har ingen kemisk förutsättning
    att känna in vad den andra upplever-

  401. -när man är högt
    i aggressionsspiralen.

  402. Det handlar också om barn i en miljö
    där de ofta blir irriterade och arga.

  403. Då hamnar de högt
    i aggressionsspiralen-

  404. -och man märker inte mycket empati.
    Man känner även mindre smärta.

  405. Ni har sett de som boxas,
    och det är en sak.

  406. Då frigörs opioider och smärtan
    kommer ett par timmar efter.

  407. Samma sak när knivhuggna
    har ramlat in på akuten.

  408. De borde ha jätteont,
    men de känner inte så mycket.

  409. Det känner ni nog igen.

  410. Sömnbrist är alltså typiskt
    vid stress.

  411. Och ni förstår att det blir
    stora koncentrationsproblem.

  412. Lite om flyktens faser
    när man möter barn.

  413. Kriget blir ju även en vardag.
    Det är lite spännande...

  414. Jag kanske inte ska säga så,
    men jag tyckte att det var det.

  415. Ibland fick vi stanna i källaren
    i flera dagar.

  416. Ibland sköt de över trädgården.
    Det var så overkligt.

  417. Man gör det till en film
    och det blir en vardag.

  418. Men det är jobbigt
    att inte ha tillgång till mat.

  419. Det hade inte jag heller i perioder
    när vi var i en källare.

  420. I Teheran fick man inte gå i skolan,
    så man var mycket ensam hemma.

  421. Plötsligt måste man fly
    och bara det blir en chock-

  422. -även om man har tränat för det
    och kroppen är beredd.

  423. I flyktperioden är man
    i en överlevnadsbubbla.

  424. Det är inte särskilt verkligt.

  425. Man bara slåss för att komma vidare.
    Det har ni sett i filmer.

  426. När man kommer fram hinner
    allt det där till slut ifatt en.

  427. Då kommer ofta bearbetningen.
    Varför är vi här?

  428. Vad har hänt med mormor och farmor?
    Det blir mycket bearbetning.

  429. Ibland träffar ni unga som
    precis har kommit efter sin flykt-

  430. -och ibland både unga människor
    och nya kollegor, som bearbetar.

  431. Man får då känna av.
    Pratar de mycket om sin flykt-

  432. -eller ser de allt i svartvitt
    och älskar det fantastiska Sverige.

  433. Man blir ofta
    en pigg överlevare ett tag.

  434. Men man är lite "speedad"-

  435. -och till slut kommer det igen
    och påverkar en.

  436. Olika sätt
    att jobba med barn i skolan.

  437. Hur många känner igen
    STROF-modellen?

  438. Nej? Okej.

  439. Den modellen används mycket i USA-

  440. -men även i Norge, har jag för mig.
    Jag har också använt den.

  441. Det handlar om hur man strukturerar
    samvaron med barn i skolan.

  442. F står för föräldrasamverkan.

  443. O står för organiserad lek.
    R står för rutiner.

  444. Vi ska se här, jag minns inte allt.
    Tala med barnet och struktur.

  445. Varför det? Jo...

  446. Det hjälper hippocampus
    att läka tillbaka-

  447. -och den är viktig
    för det episodiska minnet.

  448. Alltså att minnas i vilken ordning
    saker och ting har hänt.

  449. Man får bättre tidsförståelse också.

  450. Förhållningssättet till tid är svårt
    när hippocampus inte funkar.

  451. Vi får en struktur med ett schema-

  452. -och då kan hippocampus
    växa tillbaka.

  453. Skolan är en fantastisk plats
    för att läkas.

  454. Man känner igen sig.
    Skolan finns i alla länder.

  455. Även om det har varit krig länge har
    man lärare, klassrum och struktur.

  456. Bara att få komma in i den strukturen
    är en hjälp.

  457. Oavsett vad man tycker om det.

  458. Bara ni finns
    och har tydliga strukturer-

  459. -hjälper ni barnen
    att komma tillbaka till sig själva.

  460. Hjälper dem att växa tillbaka-

  461. -i sitt förhållande till tid,
    helt enkelt.

  462. Och så ska man förstås tala.
    Det är jätteviktigt med ritualer.

  463. Att börja fira högtider igen
    hjälper också hippocampus.

  464. Fira julafton, eid
    eller vad det nu är.

  465. Det hjälper barnet
    att strukturera året.

  466. Organiserad aktivitet... Det kan vara
    virrigt när man blir för stressad.

  467. Nån kanske har varit nära
    eller har haft utmattningssyndrom.

  468. Då vet ni att det är svårt
    att organisera saker.

  469. Det flyter ut och blir ingen ordning.

  470. Då behöver man hjälp
    att organisera aktiviteter.

  471. Även när man leker på skolgården
    kan man behöva organiserad lek.

  472. Och så är det jätteviktigt
    att få med föräldrar i verksamheten.

  473. Har nån jobbat med affektinlärning?

  474. Har nån här jobbat med ART?
    Ja, några stycken.

  475. Tyckte ni att det var bra?

  476. Det där att känna igen sina känslor.

  477. Det kan vara väldigt kaotiskt-

  478. -att försöka förstå hur man känner
    i den nya situationen.

  479. Sätta ord på känslor, jobba med roll-
    spel, litteratur, ibland med film.

  480. Skapa fall
    och göra rollspel av dessa fall.

  481. Man kan rollspela två bröder-

  482. -som bråkar om fjärrkontrollen
    framför tv:n.

  483. Man tar ett fall där det gick illa
    och ser hur man löser det bättre.

  484. Då lär sig barnet olika fall.

  485. Självbedömning. Barn lär sig att säga
    att de är duktiga när de har lyckats.

  486. Ofta lyckas man inte, men man måste
    ge sig själv belöningar.

  487. "Nu gjorde jag vad jag skulle när det
    blev så som vi hade rollspelat."

  488. "Det blev bråk med brodern, men jag
    hanterade det väl. Jag är duktig."

  489. Och så förebilder.
    Ni ser när jag är född.

  490. Kanske inte de bästa förebilderna,
    men det finns nåt att säga om Pippi.

  491. Ni har kanske andra.

  492. En annan bra modell
    är Meichenbaums fyrstegsmodell.

  493. Där ska man också
    försöka hjälpa barn med trauma-

  494. -att identifiera stressiga
    situationer. När blir de stressade?

  495. Det gäller alla barn.

  496. Ju mer barn förstår sin egen stress-
    reaktion, desto bättre hanteras den.

  497. Det är ungefär som vi
    när vi fattar hur kroppen funkar.

  498. Vet de om hur de reagerar kan de ofta
    tänka några steg innan det smäller.

  499. Det är min erfarenhet.

  500. Berättelser om hur det fungerar,
    och förstärkning igen-

  501. -när man lär sig hantera
    de stressiga situationerna.

  502. Naturligtvis är samtalet
    jätteviktigt. Ni är ju vana vid det.

  503. Ni är pedagoger, didaktiker
    och pratar hela tiden.

  504. Ni har bakgrunden, så jag ska inte
    säga mycket om samtalet som verktyg-

  505. -med tanke på era erfarenheter.

  506. Men nåt ska jag förstås säga:

  507. Ögonkontakt och lugn.

  508. Tänk på att när unga
    berättar om sina trauman-

  509. -har vi försvarsmekanismer
    om det är för hemskt.

  510. De kan berätta om väldigt svåra saker
    och man kan bli rädd.

  511. Ofta säger lärare: "Barnet sa att
    han såg sin morfar bli halshuggen."

  512. "Hur hanterar jag det
    med de andra barnen?"

  513. Rädslan gör att vi stoppar samtalet.
    Vi tror att de andra skadas.

  514. Känner ni igen det?

  515. Så länge ni är i klassrummet
    och lyssnar...

  516. Jag har aldrig hört nån som har sagt
    att det har varit på nåt annat sätt.

  517. Så länge ni tar emot samtalet
    och pratar med barnen-

  518. -även när väldigt svåra frågor
    kommer upp, även med de allra minsta-

  519. -så ser de på er
    att det inte är så farligt.

  520. De ser på er reaktion.
    Det är som med bebisar som skriker.

  521. De kollar om mamman blir rädd.
    Då är det farligt.

  522. Annars är det inte farligt.

  523. Så länge ni tar emot budskapet,
    kan vara lugna och låta barnet prata-

  524. -får alla barnen veta
    att det inte är så farligt.

  525. Man kan även jobba med minnena
    med musik eller konst.

  526. Man kan be konstläraren
    ta upp ett tema om döden-

  527. -om man behöver göra det
    för att arbeta vidare på det.

  528. Empati. Det tror jag
    att ni alla har nästan hela tiden.

  529. Men när man blir stressad
    är det svårt.

  530. Ingen av oss kan hjälpa det.
    När vi blir för stressade-

  531. -och hamnar för högt i stresspiralen,
    så kan vi stänga ner.

  532. Det får vi vara medvetna om.
    Och även barnet gör det.

  533. Det finns förstås hinder
    för kommunikation.

  534. Det är våra attityder, normer,
    värderingar, behov, känslor-

  535. -och våra roller. Det kan vara
    besvärligt att hålla reda på dem.

  536. Ska jag vara psykolog
    och lyssna på allt?

  537. När ska jag säga stopp?
    När är det inte min roll?

  538. Vad har jag min SYV, kurator
    och psykolog till?

  539. Hur många barn behöver prata? Ni kan
    ju inte göra hur mycket som helst.

  540. Ni måste se vad ni har för stöd
    och känna av hur mycket ni orkar.

  541. Ni ska inte klappa ihop,
    utan kunna finnas kvar för barnen.

  542. Så ni måste avväga
    hur mycket ni orkar med.

  543. Men samtidigt bli medvetna om
    att allt det här påverkar en.

  544. Det påverkar även barnet som
    kommunicerar. Det har sina normer.

  545. Det här är verktyg
    för att förstå samspelet.

  546. Så länge man lär sig nåt om detta...
    Ni känner nog igen det.

  547. Ni kan kolla
    i nån av era pedagogikkurser-

  548. -och hittar säkert nåt kapitel i
    den utbildningsvetenskapliga kärnan.

  549. Om det nu är Piaget, Vygotskij
    eller nån annan.

  550. Ni hittar många av de här idéerna-

  551. -i den bakgrund ni har som lärare.

  552. Som ni vet är det spännande
    att få möta en annan person-

  553. -som har varit med om sånt
    man inte alltid förstår.

  554. Det gör inget.
    Man ska inte behöva förstå allt.

  555. Så länge man orkar hålla
    sin nyfikenhet i gång-

  556. -och inte själv blir för trött,
    så klarar man det mesta.

  557. Tänk på att bara det
    att komma in i en skola-

  558. -är för de allra flesta
    en väldigt viktig upplevelse-

  559. -där man kanske kan vila ett tag,
    borta från hemmet.

  560. Många barn har föräldrar som sörjer.

  561. Eller sörjer själva.

  562. Med en förälder som sörjer
    har man svårt att få ta plats.

  563. Såna barn brukar bli väldigt duktiga
    hemma och låter föräldrarna sörja.

  564. Ofta är det en äldre generation
    som fattas. Mammas mamma fattas.

  565. Hennes systrar, pappas bröder
    är inte där.

  566. Då förstår man
    att mamma och pappa måste få tid-

  567. -och då blir man jätteduktig, men
    kanske inte orkar vara det i skolan.

  568. Ibland agerar de ut helt,
    och då kan man prata med föräldern-

  569. -om att deras barn behöver få lov
    att kommunicera sina känslor.

  570. Men ni har en unik situation då-

  571. -i att det är en plats där man
    kan få lov att vara som man är.

  572. Ibland verkar det riktat mot oss-

  573. -men det är sällan så faktiskt,
    tack och lov.

  574. Tack för er tid.

  575. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur bemöter man elever med trauma?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Genom att på ett lyhört sätt försöka förstå var i sin flyktprocess eleven befinner sig så går det att professionellt stödja elever som drabbats av trauma, menar psykologen Anna Herbert. Själv har hon erfarenhet av en dramatisk flykt från Iran som ung. Det tog tid innan jag förstod hur mycket den här händelsen påverkat mig, säger hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Elever, Flyktingbarn, Invandrarelever, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Framgångsfaktorer för en bättre skolstart

Södertälje kommun har förbättrat sina skolresultat samtidigt som antalet nyanlända elever legat högt. Verksamhetschefen Monica Sonde berättar här om flera framgångsfaktorer som varit avgörande. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Nytänkande och samarbete gav resultat

Rektorn Caj Stigson och läraren Helena Baardh från Åsedaskolan i Uppvidinge berättar om sin resa mot ett mer professionellt mottagande av nyanlända elever. En viktig framgångsfaktor i deras arbete har varit att noggrant kartlägga den nyanlända elevens kunskapsstatus. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Bättre och snabbare integration i skolan

Mats Wennerholm från Skolverket berättar om vilka riktade insatser Skolverket gjort till kommuner som tagit emot många nyanlända elever. Ska skolan klara ett stort mottagande går det inte att jobba på som vanligt. Det krävs både nytänkande och uppfinningsrikedom, menar Mats Wennerholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Hur bemöter man elever med trauma?

Genom att på ett lyhört sätt försöka förstå var i sin flyktprocess eleven befinner sig så går det att professionellt stödja elever som drabbats av trauma, menar psykologen Anna Herbert. Själv har hon erfarenhet av en dramatisk flykt från Iran som ung. Det tog tid innan jag förstod hur mycket den här händelsen påverkat mig, säger hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Från nyanländ till nyanställd lärare

I Stockholm finns idag ett 40-tal skolor som valt att ta emot nyanlända lärare med en utländsk lärarexamen. De här lärarna tillför enormt mycket. På min skola är det här det bästa som hänt, att vi fått nya kollegor med andra erfarenheter, menar Jenny Stanser, rektor på Blommensbergsskolan i Stockholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Kollegial samverkan i lärarlaget

Projektledaren Josefin Nilsson har nyligen fått pris för sitt arbete med fokus på flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Främst har jag riktat in mig på skolledare för den här gruppen är central för att ett förändringsarbete skall fungera på ett bra sätt, berättar hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Metodiken Reading to learn för alla

Metodiken Reading to learn, R2L, går ut på att påverka elevers läs- och skrivkunnighet. Läraren och kompetensutvecklaren Ann-Christin Lövstedt berättar om olika undervisningsstrategier i R2L. Inspelat 13 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Skolsegregation, konkurrens och lottning i USA

Skolsystemet i USA:s huvudstad Washington D.C. har vissa likheter med det svenska. Dessutom har skolorna liknande utmaningar, även om problemen med segregation i USA går längre tillbaka och har en egen historik. Vi hör vad föräldrar och elever i Washington tänker om skolsegregation, friskolornas roll och om vilket urvalssystem som egentligen är mest rättvist - lottning, kötid eller närhetsprincip. Det här är frågor som debatteras intensivt i USA, precis som i Sverige.

Fråga oss