Titta

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Om UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

En konferens om nyanlända elever. Här får du som lärare och skolpersonal lära dig mer om hur det kan gå till att förankra ett helhetstänk i lärarlaget och skapa en röd tråd i undervisningen. Du får också veta hur man på ett bra sätt kommer igång med en traumamedveten pedagogik i skolmiljön. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever: Kollegial samverkan i lärarlagetDela
  1. Vi vill ha flerspråkiga elever.
    Vi behöver det i alla yrken.

  2. Jag kommer enligt uppgift
    att prata med er-

  3. -om hur man i en kollegial samverkan
    över ämnesgränser-

  4. -kan stimulera eget
    och elevernas lärande.

  5. Hur man kan utveckla undervisningen
    utifrån eleverna-

  6. -och deras välbefinnande, engagemang
    och kunskapsresultat.

  7. Vi berör hur lärare, som modersmåls-
    lärare och studiehandledare-

  8. -kan använda tillgängliga resurser
    för att bidra-

  9. -till elevernas språk-
    och kunskapsutveckling i alla ämnen.

  10. Jag vill ändra rubriken på en gång.

  11. Kollegialt lärande
    är det som jag kommer att vilja-

  12. -att ni tänker på den här timmen.

  13. Jag vill också att ni tänker
    på kvalitet i undervisningen.

  14. Att prata om bättre undervisning...
    I relation till vad?

  15. När vi tänker
    systematiskt kvalitetsarbete-

  16. -så bör vi fundera
    på vad kvalitet är.

  17. Det ska ni få tänka lite på.

  18. Jag vill också förvarna om att jag
    inte kommer lära er särskilt mycket.

  19. Så att ni vet.

  20. Ni som är hitskickade av era chefer
    kan säga:

  21. "Det är när vi kommer hem
    vi ska lära oss saker."

  22. Ni som är chefer vet
    att ni inte har lärt er massor-

  23. -men ni kanske har börjat tänka
    på saker ni vill lära er.

  24. Så att ni inte blir besvikna.

  25. "Kollegialt lärande för högre
    kvalitet i undervisningen"-

  26. -"oavsett elevens sociala, kulturella
    eller språkliga bakgrund."

  27. Det kommer vi att röra oss kring.

  28. Ni får börja med att fundera på-

  29. -vad ni tänker
    att det kan röra sig om.

  30. Vad förväntar du dig att du
    ska få höra och resonera kring nu?

  31. Prata med den bredvid
    i ett par minuter. Varsågoda.

  32. Tack så mycket.

  33. Vi hade inte behövt någon föreläsning
    - jag hade kunnat låta er diskutera.

  34. Ni har fått mycket input i dag, och
    det viktiga är att ta vara på den.

  35. Jag ska berätta kort om mig själv
    och varför jag är här.

  36. Jag är lärare i svenska,
    svenska som andraspråk och engelska-

  37. -för årskurs 4-9.

  38. Jag har jobbat i Örebro kommun
    sen 2001.

  39. Det är där jag är uppfostrad
    som lärare.

  40. Jag har jobbat uteslutande
    i flerspråkiga klasser-

  41. -men på senare år också mycket
    med nyanlända elever.

  42. Jag har varit olika saker
    samtidigt som lärare-

  43. -som utvecklingspedagog
    och språk-, läs- och skrivutvecklare.

  44. Det är lite olika titlar,
    men jag har jobbat med samma saker.

  45. Utvecklingsarbete, stöd
    och kompetensutveckling.

  46. Det har varit nätverk för lärare
    i svenska och svenska som andraspråk-

  47. -eller skolans övriga ämnen.

  48. Jag har träffat modersmålslärare
    och studiehandledare-

  49. -i arbetslag eller hela skolor.

  50. Fokus på grundskolan,
    men även gymnasiet.

  51. Jag har även haft uppdrag
    för SFI och Komvux.

  52. Jag har jobbat med skolledarna
    i grundskolan-

  53. -men också på de skolor där jag
    har arbetat med utvecklingsarbete.

  54. Ni skolledare är ju centrala-

  55. -i en skolas hela kvalitetsarbete
    och utvecklingsarbete.

  56. Jag har också studerat,
    parallellt med min undervisning.

  57. För flera år sen fördjupade jag mig
    i lässtrategier i min C-uppsats.

  58. Där väcktes intresset för att studera
    mer och lära mig mer om undervisning.

  59. 2015 skrev jag min masteruppsats.

  60. "Språk- och kunskapsutvecklande
    arbetssätt och lärares lärande."

  61. Jag undersökte en biologilärares, en
    sva-lärares och en studiehandledares-

  62. -tankar och lärande kring biologi-
    undervisning för nyanlända elever.

  63. Jag lärde mig otroligt mycket
    av den studien.

  64. I övrigt har jag skrivit
    en hel del artiklar i tidskrifter-

  65. -men också en del kapitel
    i olika publikationer.

  66. Jag har deltagit och deltar
    väldigt aktivt i sociala medier.

  67. Jag lär mig otroligt mycket där,
    och min värld utvidgas.

  68. Om någon vill hänga med på Twitter
    så kan ni göra det.

  69. 2013 fick jag
    Örebro kommuns pedagogiska pris.

  70. Delvis för arbetet med flerspråkiga
    och nyanlända elevers rätt-

  71. -till en likvärdig utbildning.

  72. 2016 fick jag
    Svenska akademiens svensklärarpris.

  73. Jag var den första som fick ett pris
    speciellt för svenska som andraspråk.

  74. Det är ju fantastiskt
    att få vara den.

  75. Jag hoppas att det betyder mycket för
    oss lärare i svenska som andraspråk.

  76. Just nu jobbar jag 20 %
    i Örebro kommun, på Vivallaskolan-

  77. -en skola med nästan bara elever
    med annan bakgrund än svensk-

  78. -så det är en fantastisk skola -
    från 4:an till 9:an.

  79. Mestadels jobbar jag på Nationellt
    centrum för svenska som andraspråk.

  80. Jag kommer också...

  81. I dag börjar min tjänst som doktorand
    i språkdidaktik i Stockholm.

  82. Min forskning kommer att handla om
    det jag hållit på med i många år.

  83. Språk och lärande, och lärares och
    skolledares lärande kring lärande.

  84. Det blir superspännande.

  85. Känner ni inte till Nationellt
    centrum för svenska som andraspråk-

  86. -så är det ett nationellt centrum-

  87. -vid Stockholms universitet.

  88. Det är ett resurscentrum på uppdrag
    av regeringen som gör allt möjligt.

  89. Vi har en webbsida,
    administrerar Facebookgrupper-

  90. -sprider information, kommunicerar
    och jobbar med kompetensutveckling.

  91. Det är det jag gör på NC.

  92. Gå gärna in där och titta.

  93. Anledningen till att jag började
    med det jag håller på med-

  94. -är att jag började intressera mig
    för min undervisnings effekter.

  95. Framför allt
    för att det inte gick så bra.

  96. I efterhand var ju det tur.

  97. Annars hade jag inte
    lärt mig så mycket.

  98. Jag intresserade mig för sådant som
    behövde ändras på i min undervisning-

  99. -men också gällande det som påverkar
    om vi kan utveckla vår undervisning.

  100. Tid och organisation, till exempel.

  101. Jag har lärt mig
    att saker och ting går att ändra-

  102. -och att jag själv och andra
    behöver och kan lära oss.

  103. Det är det viktigaste vi som jobbar
    i skolan behöver förstå.

  104. Vi kommer att behöva lära oss
    hela tiden.

  105. Då är det inte så farligt
    när man inte fattar.

  106. Då är allt som det ska.

  107. Jag ville ge er ett ord
    som jag har hört på lite olika sätt-

  108. -under mina år:
    Begreppet "engagemang".

  109. "Det är bra att du är så engagerad."

  110. "Se till att inte jobba för mycket."

  111. Det ligger lite och skvalpar.

  112. Är det fint
    eller ligger det lite utanför?

  113. För mig
    är engagemang professionalitet.

  114. För mig är att vara lärare
    och intresserad av undervisning-

  115. -och att fortsätta lära -
    att vara engagerad.

  116. Det är svårt att jobba med det vi gör
    om vi inte engagerar oss.

  117. Det betyder att vi måste
    vara engagerade i våra professioner-

  118. -oavsett om vi är lärare, rektorer
    eller verksamhetschefer.

  119. I mina uppdrag
    jobbar jag mycket med just lärande-

  120. -och något som Helen Timperley,
    som har nämnts i dag-

  121. -särskiljer från utveckling.

  122. Utveckling kan vara lite luddigt,
    men lärande kräver något mer.

  123. Professionellt lärande förutsätter
    aktiva och engagerade lärare-

  124. -precis som elever behöver vara
    engagerade när de ska lära sig något.

  125. En viktig fråga för oss är:
    Hur blir vi aktiva och engagerade?

  126. Hur orkar vi?

  127. Det här är kopplat till kvalitet.

  128. Ju mer lärare och skolledare
    får lära sig om undervisning-

  129. -desto högre kvalitet kan vi få.
    Det finns inga genvägar.

  130. Ska det vara så svårt?

  131. Det är bara att se till
    att eleven får-

  132. -det bemötande och den undervisning
    eleven behöver.

  133. Bekymret är
    att vi är många inblandade.

  134. Läraren, arbetslaget,
    skolan som helhet, rektorn-

  135. -rektorsgruppen, skolchefen,
    huvudmannen och hela vägen upp.

  136. Det är ganska många-

  137. -och alla behöver vara inblandade
    i lärande-

  138. -om en skola ska få den kvalitet
    som vi vill att den ska ha.

  139. Det är en förutsättning att lärares
    och skolledares lärande handlar om-

  140. -både elevernas lärande
    och det egna lärandet.

  141. Hur lär vi oss?
    Under vilka förutsättningar?

  142. Vad är det vi lär oss om?

  143. Undervisning och lärande.
    Kanske flerspråkiga elevers lärande-

  144. -om det är dem vi inte riktigt vet
    hur vi ska hantera.

  145. Oj.

  146. Språk- och kunskapsutvecklande
    arbetssätt för alla elever.

  147. Arbete med lärande kräver att
    vi funderar på vår syn på lärande.

  148. Vi kommer inte bara
    kunna lära oss metoder-

  149. -utan att veta varför de är bra.

  150. I morse, när vi lyssnade
    på Södertälje, fick vi höra frågan:

  151. "Vad är det vi vill se?
    Vad är det vi ska leta efter?"

  152. För att lyckas måste vi bli bättre
    på att kombinera teori och praktik.

  153. Vi måste veta varför
    vissa arbetssätt används-

  154. -och prata om vårt förhållande till
    lärande, undervisning och elever.

  155. Vi behöver få tid och ha fokus
    och struktur på vårt lärande.

  156. Vi behöver ha kontinuitet.

  157. Vi behöver lära oss under
    ganska lång tid, även vi lärare.

  158. Det behöver finnas en långsiktighet.

  159. Vårt lärande behöver utgå från
    de vardagsproblem som vi upplever.

  160. "Det här behöver vi bli bättre på.
    Det här undrar jag över."

  161. Det är där vi behöver fylla i.

  162. Vi behöver fundera kring vad vi menar
    med olika saker i skolan.

  163. Eftersom vi är många inblandade.

  164. Jag har valt några begrepp
    som ni ska få prata om.

  165. "Nyanländ", "undervisning",
    "integrering", "inkludering".

  166. Här är några som ni nog har hört
    nästan vartenda ett i dag.

  167. Kika på de här i par.

  168. Vilka har ni hört? Vilka använder ni
    i ert professionella språk?

  169. Är ni överens om vad de betyder?

  170. Varsågoda.

  171. Nu avbryter jag.

  172. Nu tycker några att det är jobbigt,
    för ni hann bara prata om tre.

  173. Ni får tänka
    att det här är en snabbspolning.

  174. Det är fantastiskt att se er.

  175. Ni pratar med hela kroppen,
    och pekar på begreppen.

  176. Det är därför
    jag har lagt upp dem här.

  177. Eftersom de flesta här kan svenska
    så valde jag svenska.

  178. Jag kunde ha valt arabiska.

  179. Då hade ni inte haft så mycket stöd,
    ni som inte kan arabiska.

  180. Det här visuella stödet
    gör att ni håller er här.

  181. Hade jag slängt ut en fråga hade det
    varit lättare att pladdra om annat.

  182. Vi kommer tillbaka till begreppen
    ett antal gånger.

  183. Ni kan ta med er dem hem-

  184. -och undersöka dem tillsammans
    i era verksamheter.

  185. Jag tänker ta bort några.
    Inte för att de inte är viktiga.

  186. De har lite olika funktion just här.

  187. Jag tar bort "nyanländ".

  188. Jag gör inte skillnad på
    nyanlända och flerspråkiga elever.

  189. Vi tar bort det, men vi ska veta
    att nyanlända elever har rättigheter.

  190. Vi tar bort "svenska som andraspråk".
    Det är ett formellt lagstadgat ämne.

  191. Vi pratar inte specifikt
    om den undervisningen.

  192. Vi pratar inte heller om rätten
    till studiehandledning på modersmål-

  193. -men vi kanske kommer in på varför
    det kan vara bra att följa lagen.

  194. Vi kan ha i tanken att vi har många
    elever med svenska som andraspråk.

  195. Det kan också vara det tredje språket
    - eller fjärde.

  196. De flesta av våra flerspråkiga elever
    har flera språk.

  197. Man kan ha flera modersmål.
    Man kanske talar två språk hemma.

  198. Dessutom,
    men det har jag ingen lapp för-

  199. -har en del elever ett annat
    undervisningsspråk än modersmål.

  200. "Modersmål", "flerspråkighet"
    och "andraspråk" har vi fokus på.

  201. Vi tänker på att kunskapsutveckling
    och språkutveckling hänger ihop.

  202. Vi ska tänka på
    att språkutvecklingen-

  203. -i modersmålet och de andra språken-

  204. -hänger samman med kunskapsutveckling
    och flerspråkighet-

  205. -men också med identitet.

  206. "Vem är jag? Är jag flerspråkig,
    en sva-elev eller nyanländ?"

  207. "Kan jag en massa saker eller inte?"

  208. Vi ska fundera på hur vi förhåller
    oss till det i undervisningen.

  209. Det har i dag pratats om språk-
    och kunskapsutvecklande arbetssätt.

  210. Vi ska kika lite på
    vad det kan innebära-

  211. -och hur det hör ihop med språk- och
    kunskapsutveckling på flera språk.

  212. Vi kommer att kort nämna
    interkulturellt förhållningssätt.

  213. Det handlar lite om
    hur vi förhåller oss till olikheter.

  214. När alla inte är exakt som jag,
    har varit med om samma saker-

  215. -har samma erfarenheter
    och har vuxit upp i min värld.

  216. Hur förhåller jag som lärare mig
    till att det förekommer?

  217. För det gör det.

  218. Vi börjar med de här begreppen.
    Vi är ju här på integrationsforum.

  219. Under dagen har jag hört
    ordet "inkludering" flera gånger.

  220. Vi använder begreppen lite så där.

  221. Ni ska få fundera
    på vad ni lägger i de här begreppen.

  222. Hur många
    har sett den här bilden förut?

  223. Ganska många. Fantastiskt!

  224. Prata med varandra
    om vad ni ser i den här bilden-

  225. -och vad det betyder att
    de olika begreppen faktiskt innebär.

  226. Varsågoda.

  227. Ja. Jag avbryter.

  228. Bilden är ju tagen ur "Forskning
    för klassrummet" från Skolverket.

  229. Den kan man ladda ner.

  230. I kapitlet "Inkluderande arbetssätt"
    kan man läsa mer kring det här.

  231. Vi kommer i dag inte reda ut det här,
    men vi ska börja lite.

  232. Det brukar, när jag visar
    den här bilden, vara ganska lätt...

  233. Man är oftast överens här.

  234. Sen är man överens där,
    om segregation.

  235. Det är liksom:
    "Där är de som inte är som de här."

  236. "De som är som folk.
    De är någon annanstans."

  237. Det kan vara på en skola
    eller i samhället.

  238. Det problematiska är bilderna
    om integration och inkludering.

  239. En del frågar: "Vad är skillnaden
    mellan den där och den där?"

  240. Vi i skolan behöver fundera på vad vi
    menar med att elever ska integreras.

  241. När vi pratar inkludering -
    vad lägger vi i det begreppet?

  242. Enligt definitionen
    i det här kapitlet-

  243. -är det stor skillnad
    mellan integration och inkludering.

  244. Inkludering handlar om att
    alla resurser kommer till sin rätt.

  245. Fastän man är olika.

  246. Här handlar integration om att
    "Så här ser det ut".

  247. "Så här är de flesta,
    och ni andra ska vara med"...

  248. ..."här."

  249. "Men ni kan kanske inte."

  250. Eller så vill de kanske inte.

  251. Man kan titta från olika håll.

  252. "Integrationstanken
    handlar om att barn"-

  253. -"anpassas till fasta organisationer
    som inte är anpassade efter dem."

  254. "Inkludering handlar om
    att anpassa skolmiljön"-

  255. -"till den mångfald
    av elevers olikheter som vi har."

  256. Vi lärare vet att det alltid
    är en variation i våra klassrum.

  257. Vi vet också att vi kan fastna i-

  258. -att det blir stressigt
    när alla elever inte är likadana.

  259. Vi ska ha anpassningar
    och särskilt stöd.

  260. Den vokabulären
    krånglar till det för oss ibland.

  261. I grunden är vi olika.

  262. Om vi inte stressar upp oss över det
    så kan vi lättare hantera det.

  263. Dessutom, och
    det kanske är allra viktigast i dag:

  264. "Inkluderande skolgång
    är det effektivaste sättet"-

  265. -"att bygga upp solidaritet
    mellan samtliga elever."

  266. Där vi faktiskt ser alla likas värde.

  267. Ska vi lära våra barn det
    så behöver vi nog göra som vi menar.

  268. Inte säga en sak och visa en annan.

  269. "Inkludering innebär att alla deltar
    i gemenskapen och lärandet"-

  270. -"och att alla är involverade
    i de demokratiska processerna."

  271. Det här är lite lurigt
    och behöver undersökas.

  272. En viktig sak är att det inte handlar
    om "Jag tycker att du är inkluderad".

  273. Det handlar om huruvida du
    upplever att du är inkluderad.

  274. Alla har nog någon gång
    varit inbjudna, kanske till en fest-

  275. -och känt: "När får man gå hem?"

  276. Man har fel kläder och alla
    känner alla och jag känner ingen.

  277. Jag är inbjuden, men jag vet inte
    hur det är här. Det känns så där.

  278. Det här citatet
    kommer från en rektor i Örebro-

  279. -som berättade om en elev
    i en annan kommun.

  280. Det var en elev i särskolan
    som gav en definition av inkludering.

  281. "Att man i matsalen
    sitter tillsammans och inte bredvid."

  282. Hur känns det?

  283. Och frågor. När ni på era skolor-

  284. -har utforskat
    vad inkludering innebär-

  285. -kan ni fråga er det här:

  286. "Vad är utmärkande för undervisning
    där nyanlända elever blir delaktiga"-

  287. -"i lärande
    och demokratiska processer?"

  288. Nyanlända och andra.

  289. "Vad i vår undervisning behöver
    förändras för att inkludera alla?"

  290. "Vad i vår organisation
    behöver förändras eller utvecklas?"

  291. Men vi måste först fundera på
    vad vi lägger i begreppet.

  292. Det är mycket mer
    än en fysisk placering.

  293. Det här kan kopplas till
    interkulturellt förhållningssätt.

  294. Det handlar lite om hur vi
    förhåller oss och organiserar skolan-

  295. -så att fler faktiskt ryms
    inom ramen för "vanligt".

  296. Definieras en skola
    som multietnisk och mångkulturell-

  297. -borde det förutsätta ett annat
    pedagogiskt innehåll och arbetssätt-

  298. -som mer utgår från elevers kulturer
    och språk än enbart den svenska.

  299. Det är också en sak att utforska.

  300. Varför är det här så svårt?
    Varför har vi inte en undervisning-

  301. -där alla elever inkluderas,
    lär sig och känner sig delaktiga?

  302. Varför behöver vi
    en konferens om nyanlända elever?

  303. Vi har ganska mycket forskning
    om språk, lärande och identitet...

  304. ...men det finns en dissonans mellan
    forskning om flerspråkiga barn-

  305. -och den utbildning
    som eleverna erbjuds.

  306. Effekter av läroplansreformer
    uteblir-

  307. -om man bortser från orsaker
    som makt och identitet-

  308. -när det gäller marginaliserade
    gruppers underprestationer.

  309. Vi kanske bara pratar om språk
    men inte funderar på-

  310. -hur hela systemet möjliggör
    eller hindrar.

  311. Flerspråkighet har setts
    som ett hinder för svenskinlärning.

  312. Språken i skolan har hållits åtskilda
    och setts som separata enheter.

  313. Majoritetssamhällets enspråksnorm
    och bristperspektiv-

  314. -utgör ett hinder
    för en likvärdig skola.

  315. Samtidigt som vi pratar om
    en likvärdig skola och anpassning-

  316. -så hindrar vi ibland oss själva.

  317. Vad behöver vi veta?

  318. Vad säger forskningen?

  319. Det finns olika forskning.
    Dels om undervisning generellt-

  320. -men på senare år har man tittat
    på nyanlända elever i Sverige.

  321. Man har tittat
    på bl.a. organisationsformer.

  322. Det finns förberedelseklass
    och direktplacering.

  323. Eller integrering,
    om man vill uttrycka det så.

  324. I förberedelseklasserna har man sett
    - i just den här studien-

  325. -att elever upplever att de får stöd
    och att det finns en samhörighet.

  326. Man är inkluderad i gruppen.

  327. Man får kamrater
    och får vara språkligt aktiv.

  328. Kanske inte alltid på modersmålet,
    men på svenska.

  329. Men:
    Det är en väntan på "den riktiga".

  330. "När jag får bli som alla andra."

  331. Det kan vara för enkelt. Man anpassar
    inte efter kunskaper, utan språknivå.

  332. Sen är det inte alltid så...

  333. Det börjar ändras, men vi har inte
    alltid haft lärare i alla ämnen.

  334. Men det händer mycket nu.

  335. I direktintegrering, när nyanlända
    elever går ut direkt i klasser-

  336. -får man ofta undervisning
    i alla ämnen av utbildade lärare.

  337. Men det är för lite stöd,
    och man upplever ett utanförskap.

  338. Man får få kamrater, och framför allt
    blir man språkligt passiv.

  339. Man pratar varken på det egna språket
    eller på det nya.

  340. Studiehandledningen är begränsad
    i båda grupperingarna.

  341. I den här skriften finns det en
    hel del artiklar om nyanlända elever.

  342. Jenny Nilsson Folke har skrivit-

  343. -"Från inkluderande exkludering
    till exkluderande inkludering"-

  344. -om övergången från förberedelseklass
    till den vanliga klassen.

  345. Hon såg att inkludering reduceras
    till en fråga om fysisk förflyttning.

  346. Ni som är intresserade av det här...

  347. Jenny Nilsson Folke disputerar
    om en vecka om just det här.

  348. I avhandlingen
    får vi ta del av elevernas röster.

  349. Jättespännande. Ni kanske
    kan klämma er in och lyssna.

  350. Och...

  351. Om vi tänker på det vi
    har gått igenom eller kikat lite på-

  352. -så kommer vi tillbaka-

  353. -till synen på flerspråkigt lärande
    och flerspråkig kompetens.

  354. Elevernas kunskaper och resurser.

  355. Är man intresserad av flerspråkighet
    och klassrumssamtal-

  356. -så rekommenderar jag
    Jenny Roséns och Åsa Wedins bok.

  357. Den tar upp just vårt behov
    av att skifta fokus-

  358. -från en- till flerspråkighet,
    och vilka möjligheter det ger.

  359. Ni får en lång litteraturlista
    att välja ur.

  360. Vi vet,
    när det gäller flerspråkiga elever-

  361. -att det inte räcker
    att fokusera på andraspråket.

  362. Vi kan inte säga: "De lär sig
    svenska först, och sen ämnen."

  363. Man måste få ämnesundervisningen
    språkligt anpassad.

  364. Precis som alla elever.

  365. Då behöver vi kunskap. Vi behöver
    lärare i svenska som andraspråk-

  366. -men vi som undervisar i andra ämnen
    behöver också få fortbildning.

  367. Elever behöver få använda sitt
    starkaste språk som lärandeverktyg.

  368. Vi behöver använda mycket mer
    samarbetsinriktad undervisning.

  369. Det är en kärna i språk-
    och kunskapsutvecklande arbetssätt.

  370. Synen på språk, lärande
    och identitet-

  371. -påverkar
    hur vi organiserar undervisningen-

  372. -och hur vi organiserar lärarna.

  373. Därför måste vi fundera
    på varför vi gör saker.

  374. Vi kan höra jättebra exempel-

  375. -men det är inte säkert att
    vi förstår varför exemplet är bra.

  376. Vi måste, som professionella,
    bli bra på att baka nya bullar-

  377. -men kunna förklara
    varför de smakar bättre.

  378. De som kör utan recept
    vill vi faktiskt inte prata med.

  379. De är bara stöddiga.

  380. "Det är bara lite på känsla."

  381. Ja...
    När vi pratar språk och lärande-

  382. -språk- och kunskapsutvecklande
    arbetssätt och vår läroplan-

  383. -utgår vi
    från sociokulturell teori.

  384. Det är där vi behöver backa.
    Vad handlar det om?

  385. En viktig del är språkets roll.

  386. "Språk är människans främsta redskap
    för att tänka, kommunicera och lära."

  387. När vi undersöker det citatet-

  388. -upptäcker vi
    att språket har olika funktioner.

  389. Det är det vi behöver fundera på.

  390. Om tanke och språk
    är djupt förenade...

  391. När ni har pratat i par
    har ni tänkt när ni öppnar munnen.

  392. När ni öppnar munnen hör ni vad ni
    tänker. När ni skriver ner tankar.

  393. Därför är det avgörande
    att alla elever får tänka högt.

  394. Får de inte det så kan de tro
    att de inte kan tänka.

  395. Det tar tid att lära sig tänka
    nya tankar till slut inne i huvudet.

  396. Därför får ni prata här,
    fastän vi har ganska kort om tid.

  397. Genom språket
    kan vi synliggöra våra tankar.

  398. I samspel med andra omformar vi dem.

  399. Interaktionen i vår undervisning
    är central.

  400. Det påverkar
    hur vi lägger upp undervisningen-

  401. -och vilka vi behöver ha
    runtomkring våra elever.

  402. Vi arbetar för att eleverna
    ska få utveckla språk-

  403. -för olika situationer på svenska...

  404. ...men också få använda sina språk
    för att lära sig och utveckla dem.

  405. Med samarbete och interaktion
    bygger vi engagemang-

  406. -för att fokusera och för att
    eleverna ska få testa sina tankar.

  407. Samtalet är också
    vägen till skrivandet.

  408. I "Greppa språket"
    finns den här bilden.

  409. Den rekommenderar jag
    att ni diskuterar på era skolor.

  410. Hur ser det ut i våra klassrum,
    och varför?

  411. Hur tror vi att man lär sig?

  412. Genom att någon berättar hur det är
    eller när man får tänka med andra?

  413. Vi måste fundera på olika situationer
    och syften vi använder språk till.

  414. För att lära eller visa kunskaper.

  415. För att kommunicera, informera
    eller förklara.

  416. Det viktigaste vi kan göra för
    en likvärdig skola för alla elever-

  417. -är att ändra våra strukturer
    i klassrummet.

  418. Ofta har vi elever
    som inte säger något.

  419. Då tänker de inte så mycket.

  420. Och så har vi elever som pratar
    om annat än det vi vill.

  421. Styr vi samtalet så att alla samtalar
    i par och mindre grupper-

  422. -håller vi alla fokuserade
    och ändrar de traditionella mönstren-

  423. -där högpresterande räcker upp handen
    och lågpresterande gör annat.

  424. I undervisningen ska vi ge möjlighet
    att utveckla både språk och kunskap-

  425. -och bygga en stark identitet.
    "Jag är en framgångsrik elev."

  426. "Jag kan säga intressanta saker
    och blir lyssnad på."

  427. Det hänger på läraren, men också
    på möjligheterna att organisera.

  428. Samarbete i arbetslag.
    Tid att lära oss.

  429. Jag ska berätta kort om en klass
    som jag var med och introducerade-

  430. -och som startade vårterminen 2013.

  431. Vi hade jättemånga familjer
    som kom från Somalia-

  432. -under läsåret 2012, framför allt.

  433. Man visste inte
    vad man skulle göra av dem.

  434. Jag och några kollegor
    blev jätteglada.

  435. "Äntligen kan vi göra det som vi inte
    haft möjlighet att göra."

  436. Vi började i vilken typ
    av undervisning vi ville ha.

  437. "Vi gör så här. Då vill vi ha
    den här organisationen."

  438. Tidigare hade vi haft en organisation
    som hindrade oss.

  439. Vi ville ge nyanlända ett gott första
    möte med svenska skolan direkt.

  440. Precis som jag förväntar mig
    för mina barn.

  441. De ska ha en vuxen att prata med
    och kamrater.

  442. Vi ville följa skollagen
    och forskning.

  443. Det låter lite mysko, men vi tänkte
    att man faktiskt kunde det.

  444. Därför ville vi
    använda elevernas modersmål.

  445. Därför samlade vi elever
    med samma modersmål i samma klass.

  446. Vi ville ge utbildning i alla ämnen
    av utbildade lärare.

  447. Vi anställde lärare
    som var utbildade.

  448. Vi ville stärka elevernas
    flerspråkiga identitet-

  449. -och synen på sig själva som
    framgångsrika från dagen de klev in.

  450. De skulle inte få vänta på E
    i svenska som andraspråk-

  451. -tills de kunde få vara med.

  452. Vi skapade ett arbetslag
    med lärare och studiehandledare.

  453. Precis som med en vanlig sjua.
    Det var ingen större skillnad.

  454. Det här kan man läsa om
    i den här antologin.

  455. "Flerspråkighet som resurs",
    utgiven av Nationellt centrum.

  456. Där skriver jag och Suzanne
    Gynnhammar om hur vi gjorde det här.

  457. I boken finns
    en massa information och inspiration-

  458. -om undervisning och organisation
    när det gäller flerspråkiga elever.

  459. Det vi jobbade medvetet med-

  460. -och som den här klassen
    fortfarande gör, på Navets skola...

  461. Nu pekar jag på rektor Annika
    Billinger, om ni vill fråga något.

  462. ...med att låta elevernas alla språk
    läras parallellt.

  463. Engelska kan många.
    Somaliska. Svenska.

  464. Inte ett i taget.

  465. Samtalet är otroligt viktigt.
    Elevernas engagemang.

  466. Prata på det språk du tänker på.
    Jag vill höra smarta tankar.

  467. Att vi har modersmålslärare
    och studiehandledare-

  468. -i arbetslaget på skolan hela dagen-

  469. -betyder att eleverna också
    är en del.

  470. Om de personerna
    har en självklar plats-

  471. -är det lättare för eleverna
    att ta en självklar plats.

  472. De som kommer då och då och
    försvinner när du är som de andra...

  473. Då är det ju klart vad man värderar.

  474. Vi vill ha flerspråkiga elever.
    Vi behöver det i alla yrken.

  475. Läsåret 15/16 startade en ny klass,
    som är i gång.

  476. Man kan följa dem på deras blogg.
    Jag jobbar inte där längre.

  477. Man kan säkert kontakta skolan
    om man vill hälsa på.

  478. Det är inte så krångligt.

  479. I en miljö där en elev
    förstår språket och undervisningen-

  480. -kan man bli lite mer motiverad.

  481. Det gäller alla elever.

  482. Avslutningsvis ska jag tipsa om hur
    ni kan gå vidare när ni kommer hem.

  483. Ni behöver skapa strukturer,
    eller utveckla dem ni har-

  484. -så att lärandet om kvalitet
    i undervisning-

  485. -omfattar alla som behöver omfattas.

  486. Vi behöver jobba med teori och
    förstå varför vi tar vissa beslut-

  487. -och varför något fungerar
    eller inte.

  488. Här behöver både skolledare
    och lärare vara med.

  489. Vi behöver samtala, läsa, diskutera
    och utmana varandra.

  490. Vi behöver få input, struktur
    och tid. Göra och reflektera.

  491. Skolledaren måste kliva in
    som pedagogisk ledare.

  492. Utgå från de behov vi har.
    Vad behöver vi lära oss?

  493. Skapa en struktur
    som gör att vi har tid att lära oss.

  494. Se lärande som en naturlig del.

  495. Det kommer alltid pågå,
    och det är det som är roligt.

  496. Fundera över vad organisationen
    och undervisningen behöver utveckla.

  497. Ta gärna in expertis, men ha en plan
    för hur ni ska gå vidare.

  498. "Vilket driv har vi
    i vår organisation?"

  499. "Vilka orkar, vill och kan?
    Vad behövs?"

  500. Använd den kompetens och drivkraft
    som finns på er skola.

  501. Det brukar finnas. Ta vara på den.

  502. Framför allt:
    Lämna inte över ansvaret-

  503. -till någon instans
    utanför förvaltning eller skola.

  504. Det är lätt att tänka
    att andra kan fixa ens organisation-

  505. -men det är skolchef och rektor...

  506. ...som kan ta in hjälp
    men som behöver leda och lära.

  507. Det är lika jobbigt
    som att vara nyanländ.

  508. Kan de lära sig så tror jag att
    rektorer också orkar anstränga sig.

  509. Ta med er de här begreppen.

  510. Fundera på vad de betyder
    och vad ni vill lära er mer om.

  511. Då kommer ni ha väldigt roligt
    samtidigt.

  512. Tack för att ni är vakna.

  513. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Kollegial samverkan i lärarlaget

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Projektledaren Josefin Nilsson har nyligen fått pris för sitt arbete med fokus på flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Främst har jag riktat in mig på skolledare för den här gruppen är central för att ett förändringsarbete skall fungera på ett bra sätt, berättar hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Flerspråkighet hos barn, Förändringsarbete, Invandrarelever, Lärarlag, Skolan, Skolledare, Skolpersonal, Svenska som andraspråk, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Kollegial samverkan i lärarlaget

Projektledaren Josefin Nilsson har nyligen fått pris för sitt arbete med fokus på flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Främst har jag riktat in mig på skolledare för den här gruppen är central för att ett förändringsarbete skall fungera på ett bra sätt, berättar hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Nytänkande och samarbete gav resultat

Rektorn Caj Stigson och läraren Helena Baardh från Åsedaskolan i Uppvidinge berättar om sin resa mot ett mer professionellt mottagande av nyanlända elever. En viktig framgångsfaktor i deras arbete har varit att noggrant kartlägga den nyanlända elevens kunskapsstatus. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Bättre och snabbare integration i skolan

Mats Wennerholm från Skolverket berättar om vilka riktade insatser Skolverket gjort till kommuner som tagit emot många nyanlända elever. Ska skolan klara ett stort mottagande går det inte att jobba på som vanligt. Det krävs både nytänkande och uppfinningsrikedom, menar Mats Wennerholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Framgångsfaktorer för en bättre skolstart

Södertälje kommun har förbättrat sina skolresultat samtidigt som antalet nyanlända elever legat högt. Verksamhetschefen Monica Sonde berättar här om flera framgångsfaktorer som varit avgörande. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Hur bemöter man elever med trauma?

Genom att på ett lyhört sätt försöka förstå var i sin flyktprocess eleven befinner sig så går det att professionellt stödja elever som drabbats av trauma, menar psykologen Anna Herbert. Själv har hon erfarenhet av en dramatisk flykt från Iran som ung. Det tog tid innan jag förstod hur mycket den här händelsen påverkat mig, säger hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Från nyanländ till nyanställd lärare

I Stockholm finns idag ett 40-tal skolor som valt att ta emot nyanlända lärare med en utländsk lärarexamen. De här lärarna tillför enormt mycket. På min skola är det här det bästa som hänt, att vi fått nya kollegor med andra erfarenheter, menar Jenny Stanser, rektor på Blommensbergsskolan i Stockholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Forskare kritiserar En läsande klass

Efter chocksiffror om sjunkande läsförståelse hos svenska elever är det många som vill hjälpa till att vända trenden. Läsförståelseprojektet ”En läsande klass” har på kort tid blivit mycket uppmärksammat. Men nu kommer kritik från forskarhåll.

Fråga oss