Titta

UR Samtiden - ResearchED 2017

UR Samtiden - ResearchED 2017

Om UR Samtiden - ResearchED 2017

Föreläsningar från Researched leads network day som hölls på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge den 4 februari 2017. Arrangör: Researched.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2017: En forskningsengagerad skolaDela
  1. Det riktiga problemet med det här-

  2. -är att lärare har fått svar på frågor
    som de inte har ställt.

  3. Jag jobbar på Wellington College-

  4. -som är en skola
    runt en timme utanför London.

  5. Jag ska prata om forskningsledare.

  6. Jag har lett forskningen på
    Wellington College i ungefär två år.

  7. Jag vill ta upp några utmaningar-

  8. -som man kan stöta på
    om man väljer att bli forskningsledare.

  9. Sen vill jag ta upp
    potentiella lösningar-

  10. -och titta på
    hur man rent praktiskt kan göra.

  11. Det finns vissa problem
    med forskningen i skolor.

  12. Jag tror inte att problemen är omöjliga.
    De saknar inte lösningar.

  13. Men vi måste vara ärliga
    angående var vi befinner oss-

  14. -vad gäller forskning och
    bevisanvändning i skolor.

  15. Det första problemet är
    att forskningen bara går åt ett håll.

  16. Den utförs mot lärare - inte av lärare.

  17. Under utbildningsforskningens
    långa historia har lärare...

  18. Det finns en utmärkt bok om
    lärarforskning, "Inside/outside".

  19. Den är svår
    att hitta i Europa men väldigt bra.

  20. Lärare har varit forskade på
    snarare än forskare.

  21. De har blivit objekt för studier.

  22. Forskning ingår inte
    i uppdraget för lärare-

  23. -åtminstone inte i Storbritannien -
    på samma sätt som för andra yrken.

  24. Det ingår i jobbet att vara involverad
    i forskningen, men inte för lärare.

  25. Man får en snabb introduktion
    till forskningen under ett år-

  26. -samtidigt som man försöker bli lärare.
    Det är allt.

  27. Vissa kanske blir doktorander
    eller är med i nåt program-

  28. -men för den stora majoriteten-

  29. -saknas den systematiska
    kopplingen till forskning.

  30. Så jag vill mena
    att det stora problemet här är-

  31. -är att lärare har fått svar på frågor
    som de inte har ställt.

  32. Det kanske handlar om hur
    surfplattor fungerar i klassrummet-

  33. -eller hur projektbaserat lärande
    fungerar. Lärstilar.

  34. Många av frågorna kom inte
    från klassrummen och lärarna.

  35. Så det kommer alltså saker utifrån
    som sen tvingas på lärarna.

  36. Så om frågorna kommer utifrån
    gör alltså även svaren det.

  37. Lärarna är inte aktiva deltagare-

  38. -i kunskapsskapandet kring läraryrket.

  39. En av frågorna
    som jag vill ställa i dag...

  40. ...är huruvida vi är ett professionellt
    yrke jämfört med andra...

  41. ...och är vi ett moget yrke, utifrån
    Douglas Carnines definition.

  42. Problemet är
    att man får en massa sånt här.

  43. När jag började undervisa
    fick jag veta...

  44. Universitet fick ofta kritik
    för att de använde sånt här.

  45. Det här kom från konsulter och
    specialister som kom in i skolan.

  46. Eftersom skolan inte hade regler kring
    det här... Vi saknade forskningsledare.

  47. Folk kom in och gav oss sånt här.

  48. Vi fick lära oss att göra lektionsplaner
    för olika lärstilar.

  49. Visuellt, auditivt
    och kinestetiskt lärande.

  50. Vi känner nog alla till VAK.

  51. Det här är
    Instutite for Learning Styles.

  52. Vi har de klassiska indelningarna
    i visuellt, auditivt och kinestetiskt.

  53. De saknar ordentligt stöd i forskningen.
    Det finns många problem med dem.

  54. Jag intresserade mig för haptiskt
    lärande, när känseln är viktig.

  55. Såna elever pillar ofta med saker.
    Men det roliga slutar inte där.

  56. Vi får även lära oss om personer
    som lär sig bäst med luktsinnets hjälp.

  57. Han kan ofta identifiera lukter.

  58. Det här är alltså
    den "olfaktoriska" eleven.

  59. Han tycker att lukterna hjälper honom
    att lära sig, otroligt nog.

  60. Det är svårt
    att tänka sig ett annat yrke...

  61. ...där såna här grejer
    hade varit så allmänt accepterade.

  62. Tom, Alex och jag får ofta höra...

  63. Vi har pratat om det här.

  64. Nån twittrar och berättar att det här
    tas upp på nån konferens.

  65. Jag tror att det är problemet.

  66. Den tredje stora grejen är det enorma
    avståndet mellan forskning och praktik.

  67. Det finns en massa bra forskning här,
    men sen har vi lärarna här borta.

  68. Det finns en enorm klyfta
    mellan de båda världarna.

  69. Återigen...

  70. Problemet som jag ser det är inte
    forskningen utan implementeringen.

  71. På vår utbildningsfestival i år
    såg jag en fascinerande diskussion-

  72. -med Dylan Wiliam och David Didau.

  73. De diskuterade bedömning av inlärning
    och huruvida den har lyckats.

  74. Dylan Wiliam sa...

  75. ...att han var missnöjd med
    hur den genomfördes ute i skolorna.

  76. Och ofta har bedömningen förändrats
    helt när den når klassrummen.

  77. Allt som återstår
    är en blek kopia av originaltanken.

  78. Så bedömningen i Storbritannien-

  79. -handlar ofta bara om att barnen vet
    vilken nivå de ligger på.

  80. Då blir bedömningen
    summativ snarare än formativ.

  81. Ett annat exempel är Carol Dwecks
    forskning kring dynamiskt mindset.

  82. Det finns trettio år
    av väletablerad forskning där.

  83. Jag vet att vissa ifrågasätter den nu,
    men hon har genomfört den.

  84. Och det är väl för övrigt väldigt bra
    att forskning kan uppdateras.

  85. Men i klassrummet ser det ut så här.
    Man har motivationsaffischer.

  86. Å ena sidan får eleverna i aulan höra-

  87. -att de ska tänka dynamiskt
    och inte statiskt-

  88. -men sen har de
    statiska mål på lektionerna.

  89. Så implementeringen av forskningen
    är ett stort problem.

  90. Den viktiga frågan
    man som forskare bör ställa sig-

  91. -är hur det faktiskt
    kommer att se ut i klassrummet.

  92. Man måste göra det mindre abstrakt
    och hitta praktiska exempel.

  93. Ett av de bästa exemplen på det
    som jag sett...

  94. ...är "Science of Learning" från
    organisationen Deans for Impact.

  95. Vilka är principerna för forskningen
    och hur ser det ut i klassrummet?

  96. Det är sånt vi borde bli bättre på.

  97. I Storbritannien är vi besatta av data.

  98. Jag vet inte hur det är här,
    men där är ansvarsskyldigheten stor.

  99. Tyvärr är datan
    inte alltid särskilt bra.

  100. Ibland gör vi oss skyldiga till...

  101. ...det så kallade McNamara-felslutet.

  102. Vi mäter det som är lätt att mäta
    och bortser från allt annat.

  103. Forskning handlar ofta om
    att försöka mäta det omätbara-

  104. -och beskriva det obeskrivliga.

  105. När man befinner sig i en kultur-

  106. -som bara vill mäta det enklaste
    så är det enormt problem.

  107. Rob Coe har en fantastisk bild-

  108. -där han tar upp dåliga indikatorer
    för inlärning.

  109. De flesta formulär för
    lektionsobservationer jag har sett...

  110. ...innehåller nånting om
    elevernas engagemang.

  111. Folk ser att eleverna är engagerade-

  112. -och tror då automatiskt
    att de lär sig mycket.

  113. Men Graham Nuthalls forskning visar
    att det inte tvunget är så.

  114. Han såg att upp till hälften
    av det som lärarna lärde ut-

  115. -kunde eleverna redan.

  116. Så även om de arbetar
    innebär inte det att de lär sig nåt.

  117. Vi lär oss nåt nytt, ja.

  118. Men om man övar på vad man
    redan kan är inte det att lära sig.

  119. Det femte problemet
    är kapacitet och tid.

  120. Vilken lärare har tid
    att läsa forskningstidskrifter-

  121. -eller böcker om forskning?

  122. Lärarnas arbetsbelastning
    har diskuterats mycket-

  123. -särskilt vad gäller rättning-

  124. -och den mängd rättning
    som lärare förväntas göra.

  125. Och om man då försöker
    introducera forskning i skolan-

  126. -är det extremt svårt
    att be lärarna avsätta den tiden.

  127. Därför måste man hitta ett över-
    gripande sätt att göra det här på.

  128. Jag tror att den senaste...
    Det här är kanske-

  129. -det mest akuta problemet,
    Semmelweis-reflexen.

  130. Ignaz Semmelweis
    var läkare i Wien 1846.

  131. På sjukhuset fanns
    två förlossningsavdelningar.

  132. Han insåg att spädbarnsdödligheten
    var mycket högre på den ena.

  133. Jag tror den låg på 16 procent.

  134. Han noterade
    att läkarna på den ena avdelningen-

  135. -förlöste barn med samma otvättade
    händer som de obducerade med.

  136. Hans teori var...

  137. ...att det på deras händer
    fanns "likpartiklar".

  138. Han bad vissa läkare tvätta händerna
    med en klorerad kalklösning.

  139. Då sjönk spädbarnsdödligheten
    till 1 procent.

  140. Han skrev en artikel om det här.

  141. Han hade gott om bevis, och han skrev
    och publicerade en artikel.

  142. Men inte ens när han publicerade
    artikeln trodde folk på honom.

  143. Det fanns en amerikansk läkare
    som tog väldigt illa vid sig.

  144. Han sa:

  145. "Läkare är gentlemän,
    och gentlemän har rena händer."

  146. Trots att man ger folk bevis...

  147. ...förkastar de instinktivt...

  148. ...sånt som bryter mot det
    som är etablerat inom skolan.

  149. Det finns mycket
    som går emot vedertagna sanningar-

  150. -men poängen med forskning
    är att dessa ska prövas.

  151. Det misstag som många gör
    inom utbildningsvärlden...

  152. ...är att de har en uppfattning,
    och så letar de efter bevis för den.

  153. Och det är
    ett väldigt problematiskt förfarande.

  154. Tom pratade om hur vi lever
    i post-sanningens ålder.

  155. Vi behöver nog mer än bara forskning
    för att övertyga folk.

  156. Jag ska ta upp
    lite av vad vi kan titta på.

  157. Men bevis räcker inte.
    Man måste övertyga folk.

  158. Det är ett jättestort problem.

  159. Det är värt att fråga sig
    om vi är ett professionellt yrke.

  160. Jag gillar
    det här citatet från Gene Glass.

  161. "Vissa tror att utbildningsforskning
    ska vara..."

  162. "...som ingenjörer som hittar
    den bästa vägen till Chicago..."

  163. "...men det handlar om personer som
    bråkar om vilken stad man ska till."

  164. Vi har inte kommit överens
    om färdriktningen.

  165. Inte ens inom skolor
    är vi alltid överens.

  166. Det finns en hel del spänningar.

  167. Så...

  168. Det här är sex problem
    som vi kan börja fundera på-

  169. -och beta av.

  170. Det jag vill göra är...

  171. ...att visa er vad som har
    funkat och inte funkat för mig.

  172. Och jag vill använda verkliga exempel.
    Ofta tenderar vi att vara abstrakta-

  173. -men jag vill försöka ge er
    praktiska exempel.

  174. Om man vill få in
    forskningen i sin skola-

  175. -så finns det vissa saker
    som är viktiga att tänka på.

  176. Det första man kan göra...
    är att skapa ett forskningscentrum.

  177. Det måste inte vara en byggnad,
    även om vissa skolor har gjort det.

  178. Det behöver inte tvunget
    vara en fysisk plats.

  179. Men vad det här låter en göra...

  180. ...är att interagera
    med liknande forskningscenter.

  181. Det är också en signal till skolan.

  182. Det finns många saker
    som ett forskningscenter bör göra.

  183. En viktig sak är att mobilisera bevis.

  184. Man samlar in bevis
    och delar med sig till personalen.

  185. Just nu är det nog
    det viktigaste som vi kan göra.

  186. Många skolor genomför forskning
    och har stora projekt.

  187. Ibland undrar jag om vi har
    ett gemensamt lingua franca-

  188. -eller gemensam kunskap
    om forskning.

  189. Det är verkligen viktigt.

  190. Man bör ha vissa saker i åtanke.

  191. Man bör utse en forskningsledare.

  192. Bör den personen sen
    vara med i ledningsgruppen-

  193. -eller ska den utgöra
    en självständig enhet på skolan?

  194. Det är väldigt viktigt att vederbörande
    har ett bra förhållande till personalen.

  195. Det där med bevis räcker inte.

  196. Man måste lyckas övertyga folk.

  197. Man bör beakta om forskningsledarna
    är med hela vägen.

  198. Jag har sett skolor
    som inleder tvåårsprojekt.

  199. Ett par skolor samarbetar-

  200. -men när den ansvariga byter jobb
    rinner allt ut i sanden.

  201. Det är en av många uppgifter
    för nån i ledningsgruppen-

  202. -och då är det lätt att det inte blir
    nåt. Så det bör man ha i åtanke.

  203. Ska forskningsledaren ha akademiska
    meriter? Den här är känslig.

  204. Några av de mest kunniga som jag
    känner till på det här området-

  205. -saknar en magisterexamen.

  206. Det är viktigt att tänka på,
    vill jag mena.

  207. Vad mer ska en forskningsledare göra?

  208. Det finns många saker.

  209. Alex kommer att komma in
    på det här senare också-

  210. -men vi gjorde en lista när vi
    började med det här för två år sen.

  211. Vi funderade på...

  212. Det finns inte så många exempel på
    det i skolorna, så vi fick improvisera.

  213. Vi fick fundera på
    vad som vore bra kriterier.

  214. Bara för att ta några av dem:
    Att mobilisera bevis var jag inne på.

  215. Kanske ska forskningsledare agera
    mellanhand mot skolpersonalen?

  216. När jag var nybakad lärare hade jag
    uppskattat att ha nån på skolan-

  217. -som jag kunnat sätta mig med
    i en kvart-

  218. -och be om tips på hur jag
    till exempel leder grupparbeten.

  219. "Hur kan jag förbättra det här?
    Vad ska jag titta på?"

  220. I åratal famlade jag i blindo och
    testade grejer till höger och vänster.

  221. Så det är en sak.

  222. Övertalaren och översättaren
    kommer jag strax till.

  223. Ofta tror jag att forskare i skolan...

  224. ...om de bara agerar projektledare...

  225. ...utan att förändra kulturen...

  226. ...kan man ifrågasätta
    hur användbar rollen är.

  227. Det här är viktigt: Forskningsledaren
    bör vara en skeptiker.

  228. Det ska vara nån som ifrågasätter
    dåliga bevis när de anförs.

  229. Nån som höjer rösten när skolan
    vill införa nåt som är problematiskt.

  230. Man behöver inte avfärda det,
    men få i gång lite kritiskt tänkande-

  231. -och komma med alternativa argument.

  232. De av oss som jobbar i skolan
    känner till den här killen.

  233. Nån som alltid ifrågasätter ledningen-

  234. -och inte tycker om nya idéer-

  235. -och inte uppskattar innovationer.

  236. Den killen gillar jag.

  237. För ofta har han rätt.

  238. Titta på
    vad skolorna ibland utsätts för.

  239. Han kan fråga dig som forsknings-
    ledare: "Varför ska jag lyssna på dig?"

  240. "För tio år sen sa din företrädare
    att jag borde börja med lärstilar."

  241. "Hur är du annorlunda?"

  242. Det är utmaningen när man
    försöker presentera ny forskning.

  243. Jag tror inte
    att man kan lyckas övertyga alla.

  244. Men det måste vara tillräckligt många
    för att nånting ska hända.

  245. Och det kan ta många år.

  246. Och om nån inte värdesätter bevis,
    hur kan man då övertyga dem?

  247. Om nån inte värdesätter logik-

  248. -hur kan man då
    övertyga dem med det?

  249. Bevisen räcker inte.
    Man måste hitta alternativa sätt.

  250. Forskningsledaren måste ofta
    "översätta" forskning till praktik.

  251. Ofta tror jag att forskningens språk
    är främmande för lärare.

  252. De av oss som läser mycket forskning
    gör oss ofta skyldiga till det här.

  253. Man pratar förbi personalen.

  254. Man pratar inte så att
    de som inte läser forskning förstår.

  255. Så översättningen är viktig.

  256. Forskningsledaren är en consigliere,
    eller särskild rådgivare.

  257. Det här är en viktig roll.

  258. Ledningen
    fattar viktiga beslut om skolan-

  259. -och de kanske inte läser
    så mycket forskning.

  260. Då kan forskningsledaren
    komma med några viktiga påpekanden-

  261. -vad gäller de här frågorna.

  262. Jag vill prata om
    hur vi kan åtgärda de här problemen.

  263. Särskilt hur vi kan strukturera
    forskningen i skolan.

  264. Jag ska visa lite av vad jag har gjort.

  265. Jag har upplevt den här modellen.

  266. Det är mycket forskning som pågår,
    men alltid åt olika håll.

  267. Inget är samordnat,
    och inget av det tar ett helhetsgrepp.

  268. För två år sen...

  269. ...samarbetade vi
    med forskare från Harvard.

  270. Vi ville genomföra ett projekt...
    Skolan var intresserad av-

  271. -vilken självdisciplin och inställning
    eleverna hade.

  272. Så det första som vi gjorde var
    att skicka en enkät till personalen.

  273. Vi frågade dem
    vad vi borde fokusera på.

  274. Vad är viktigt för vår skola?

  275. Vi frågade alla anställda-

  276. -och de var intresserade av påståenden
    kring dynamiskt mindset.

  277. Vi inledde ett tvåårigt projekt.
    Det första året...

  278. ...handlade om att samla in data
    för att se hur situationen såg ut.

  279. Det första året...

  280. ...under vintern...

  281. ...bad jag forskarna
    komma till vår skola...

  282. ...och ställa sig upp
    inför personalen...

  283. ...och berätta vad de gör och varför.

  284. Jag bad dem också prata om...

  285. ...några vanliga missuppfattningar
    kring dynamiskt mindset.

  286. Och sen frågade jag... Det viktiga var
    hur vi skulle gå till väga.

  287. Jag ville få ihop ett team
    av tolv forskningsintresserade.

  288. Det var två anställda
    från var och en av sex fakulteter.

  289. Vi träffades varannan vecka.

  290. Jag ville att projektet
    skulle förankras över hela skolan.

  291. Vi träffades varannan vecka
    och läste litteraturgenomgångar.

  292. Akademiker höll genomgångar för oss-

  293. -med länkar till specifika papers.

  294. Sen träffades vi
    varannan onsdagskväll.

  295. Te och kakor lockade alltid folk.

  296. Om ni vill få lärare
    att göra nåt sånt...

  297. ...så är det alltid bra
    att ha kakor på bordet.

  298. Under den första terminen
    läste vi en massa.

  299. Vi läste allt vi kom över inom ämnet.

  300. Det var en otrolig tid.

  301. Jag tror att alla i rummet efteråt...

  302. ...insåg att det nog var lite mer
    komplext än vad vi hade trott.

  303. Det bra med mötena var att olika
    institutioner bidrog med olika saker.

  304. Mattelärarna sa saker
    som engelsklärarna inte sa.

  305. Jag var den
    som såg till att mötena blev av-

  306. -och jag förde anteckningar.

  307. Vi ville också ha elevrepresentanter.

  308. Vi hade tolv elever
    som representerade alla årskurser-

  309. -och de fick läsa samma forskning.

  310. Väldigt ofta var de väldigt kunniga.

  311. Det här gjorde vi av två orsaker:

  312. En var
    att vi skulle genomföra en studie-

  313. -och använde oss
    av amerikanskt material-

  314. -så vi behövde se om eleverna
    tyckte att frågorna funkade hos oss.

  315. Det andra var
    att de gav oss ett annat perspektiv.

  316. Att få se
    vad det här innebär för eleverna-

  317. -var väldigt nyttigt för oss.

  318. Vi utformade
    en enkät tillsammans med dem.

  319. Vi jobbade med Harvardforskarna,
    personalen och eleverna-

  320. -och sammanställde enkäten.

  321. Vi frågade ut hela skolan.

  322. Vi ville ha ett stort underlag,
    så vi tog hjälp av andra skolor-

  323. -och frågade ut alla elever-

  324. -för vi ville ha mycket data.

  325. Harvardforskarna skrev ett paper.

  326. Det var inget granskat paper,
    för det var ämnat för lärarna.

  327. Vi ville ha det på ett språk som lärare
    och allmänhet skulle förstå.

  328. Under år två ville vi testa en grej.

  329. Vi ville ta reda på...

  330. Allt det här om mindset var intressant,
    men kan man påverka elever så?

  331. Vi genomförde...

  332. Vi genomförde en rad åtgärder...

  333. ...och under år två...

  334. ...blev jag tillförordnad chef över
    engelskundervisningen i ett halvår.

  335. Det finns ju som sagt
    mycket som tar upp lärares tid-

  336. -så under år två
    hann vi knappt med projektet-

  337. -men vi blev klara
    och kunde publicera resultaten.

  338. Men jag skulle säga...

  339. ...att det som var mest användbart -
    och nu återkommer vi till kulturen...

  340. ...var att forskning kan öppna upp
    utrymmen som inte funnits.

  341. Man ser till att nåt händer
    - som ett samtal-

  342. -vilket annars inte skulle ägt rum.

  343. Sen är ju frågan
    hur man sprider det här.

  344. Jag tror att den här bilden...

  345. Klockan är som forskning, för man
    har en massa rörliga komponenter.

  346. Forskningen kan vara väldigt komplex.

  347. För lärarna måste man
    presentera det här på ett vis-

  348. -så att det blir
    praktiskt och användbart för dem.

  349. Så att de kan göra nåt av det.

  350. Det här är lite saker
    som personalen kan göra.

  351. Det finns summeringar av forskning.

  352. De här fem länkarna...

  353. ...är orimligt användbara.

  354. De är anmärkningsvärda.

  355. Om man är lärare i
    franska, matte eller engelska-

  356. -är kognitiv psykologi nåt helt nytt.

  357. Det finns väldigt bra grejer
    att hämta där-

  358. -men hur använder man dem i klass-
    rummet om man saknar erfarenhet?

  359. Det här är väldigt
    bra sammanfattningar.

  360. De presenterar forskningen
    på ett sätt som lärare förstår.

  361. Den här är särskilt bra:
    "The Science of Learning."

  362. Googla den så hittar ni en pdf-fil.

  363. Om det enda ni gör är att skicka filen
    till alla era kollegor...

  364. ...så lär de sig otroligt mycket
    om hur elever lär sig...

  365. ...och hur man bäst gör
    för att hjälpa dem.

  366. Det finns många böcker om utbildning.

  367. Det finns olika listor
    över publicerade böcker.

  368. För många som är intresserade
    av forskning om utbildning-

  369. -var nog
    den här boken en uppenbarelse.

  370. Den är skriven av Dan Willingham.

  371. Den fick mig att ifrågasätta många
    saker som jag hade tagit för givna.

  372. Boken av Daisy Christodoulou-

  373. -ifrågasatte mycket av det
    som jag antog var sant.

  374. Det här är en bok av
    David Didau och Nick Rose.

  375. Den är väldigt användbar rent praktiskt.

  376. Den tar upp vad varje lärare
    måste veta om psykologi.

  377. Varje månad skickar vi ut en
    forskningsgenomgång till personalen.

  378. Forskningsledaren
    tar upp viktiga studier i ett mejl.

  379. "Det här är sånt ni borde känna till
    och kan lägga tio minuter på."

  380. Man kan skriva bloggar.

  381. Många av de som skrivit böckerna jag
    nämnde och ledande forskare-

  382. -påpekar intressant nog ofta-

  383. -att bloggar har bland de bästa
    forskningsdiskussionerna.

  384. Bloggarna förklarar saker för lärare
    på ett sätt som de förstår.

  385. Och det här
    har uppenbarligen inte granskats.

  386. Men om ingen läser granskad
    forskning är det ett problem.

  387. Jag vill också se mer av...
    personer som Dylan Wiliam.

  388. Dylan Wiliam hade
    det här samtalet med David Didau-

  389. -som är bloggare - han forskar inte.
    Men det var verkligen intressant.

  390. Skolan var intresserad av
    självstudier-

  391. -så vi skrev en rad blogginlägg om det
    under några veckor.

  392. Och det var lätt för personalen
    att komma åt dem.

  393. Vi publicerade en forskningstidskrift
    efter det första året.

  394. Det var delvis
    för föräldrar och besökare.

  395. Vi tog...

  396. Eleverna skrev lite om projektet
    och om vad de fick göra.

  397. Jag spelade in en podcast,
    och idén här var...

  398. ...att jag under tio minuter diskuterar
    en fråga med en viktig person.

  399. Så efter tio minuter skulle lärarna
    ha en uppfattning om vad det gällde.

  400. Carol Dweck
    besökte vår skola under slutet av året-

  401. -och elevernas forskningsråd
    intervjuade henne.

  402. Så de läste forskningen
    och ställde en massa frågor.

  403. Det fina med podcaster är att de inte
    innebär en börda för lärarna.

  404. Många lyssnar ändå på podcaster.
    De blir inte tvungna att läsa en bok-

  405. -eller att gå på en föreläsning.

  406. Vi gör forskningssummeringar
    för specifika problem.

  407. Om det finns nåt vi vill ta upp... Just
    nu diskuterar vi rättning och feedback.

  408. Ett sätt att inleda diskussionen är att
    presentera en sidas sammanfattning.

  409. När folk har läst den
    kan man börja diskutera.

  410. Det är viktigt för skolor
    att samarbeta med universitet.

  411. Ibland behöver vi ta hjälp
    av forskarnas expertis.

  412. Om lärarna bara utför småskalig
    forskning har vi ett problem.

  413. Det är till exempel kul
    att se så många lärare här i dag.

  414. Jag vill mena att vi i dag har
    forskning på tre nivåer i skolan.

  415. Småskalig, som lektionsobservationer.

  416. Vi har storskalig,
    där man undersöker hela skolor.

  417. Och sen har vi forskning på individnivå,
    som att man informerar sig.

  418. Man kan fråga sig
    hur det här påverkar.

  419. Och innan vi börjar med
    randomiserade kontrollerade studier...

  420. ...måste vi kanske utbilda folk mer och
    se till att vi har ett gemensamt språk.

  421. Jag gillar den här definitionen av
    Douglas Carnine.

  422. "Ett omoget yrke baseras på
    subjektiv bedömning av individen..."

  423. "...låter tillit
    bygga på personliga kontakter..."

  424. "...och förkastar
    standardiserade förfaranden."

  425. "Ett moget yrke..."

  426. "...är ett där man förlitar sig på
    kvantifierade data..."

  427. "...och man når ut till en bred publik."
    Inte bara skolan, alltså.

  428. "Man fokuserar mindre
    på personlig tillit..."

  429. "...och mer på standardiserade
    åtgärder och vetenskap."

  430. Jag säger inte att
    kvantitativ forskning är det enda rätta.

  431. I skolan finns mycket
    som Polanyi kallar tyst kunskap.

  432. Det är saker som vi vet hur man gör,
    men vi kan inte förklara hur.

  433. Kvalitativ forskning
    är viktig inom utbildning.

  434. Men vi kan göra fynd
    som går att applicera.

  435. Särskilt
    när det gäller investeringsbeslut.

  436. Just nu är det lite som i Vilda västern.

  437. Men det blir bättre,
    och vi rör oss från...

  438. ...pionjärer och outforskade områden.

  439. Vi når nog längre...

  440. ...om vi ser forskning och forsknings-
    ledare som en gräsrotsmodell.

  441. Om vi återvänder till citatet...

  442. ...om att forskningen
    utförs mot lärare - inte av lärare.

  443. Forskningen kommer utifrån
    och tvingas på lärare.

  444. I sin bok
    hävdar Cochran-Smith och Lytle att...

  445. "...klassrumsforskning definierar
    lärarna som utgångspunkten."

  446. "Förändringar sker hos lärarna själva,
    och det är det som gör skillnaden."

  447. Och Researched är ett exempel
    på det. Det är en gräsrotsrörelse.

  448. Det är lärare som talar med lärare
    om viktiga saker. Och det är positivt.

  449. Tack så mycket.

  450. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

En forskningsengagerad skola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många skolledare har svårt att hantera all information som finns om utbildning och utnyttja den vid rätt tidpunkt för att minska gapet mellan forskning och praktik. Carl Hendrick är chef vid Wellington College i Storbritannien och ger praktiska råd till skolledare och lärare om hur de kan länka forskning till praktisk utbildning. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Forskning, Pedagogisk metodik, Skolan, Skolutveckling, Undervisning, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

En forskningsengagerad skola

Många skolledare har svårt att hantera all information som finns om utbildning och utnyttja den vid rätt tidpunkt för att minska gapet mellan forskning och praktik. Carl Hendrick är chef vid Wellington College i Storbritannien och ger praktiska råd till skolledare och lärare om hur de kan länka forskning till praktisk utbildning. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

(R)evolutionär skolutveckling

Per Kornhall är författare och skoldebattör och talar om att nyliberala förvaltningsidéer har påverkat de flesta skolsystemen i Europa. I Sverige har det lett till ett marknadsanpassat skolsystem. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

Vad kan forskningsskolor göra?

Alex Quigley är chef vid forskarskolan vid Huntington School i York i Storbritannien. Han talar om forskningsskoleprojektet EEF/IEE och hur det syftar till att stödja skolor i dess utbyte, tolkning och användning av forskningsresultat för att förbättra elevers skolgång. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

Att pröva och ompröva undervisning

Hur vet vi vad som faktiskt ger effekt på elevers lärande och inte bara är "nytt" eller "nyskapande"? Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg och talar om kollegialt lärande och om vad som behöver förändras i undervisningen och varför. Vilka är svårigheterna och glädjeämnena i förändringar? Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

En students resa genom lärandet

Hur kan kognitiva psykologer bidra till att synliggöra inlärningsprocessen? Yana Weinstein är medgrundare till The learning scientists och har studerat elevers lärandeupplevelser från ett kognitivt psykologiskt perspektiv. Här talar hon om framstegen som gjorts och begränsningarna inom ämnesområdet. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

New age som skolutveckling?

I spåren av krisrapporter om skolans tillstånd har det dykt upp en mängd nya aktörer i skolvärlden med olika budskap om hur den svenska skolan ska räddas. Det handlar om coachning, kurser i självledarskap och inspirationsföreläsningar. Kritikerna talar om flum och floskler och varnar för att pseudovetenskap har tagit sig in i skolans värld.

Fråga oss