Titta

UR Samtiden - ResearchED 2017

UR Samtiden - ResearchED 2017

Om UR Samtiden - ResearchED 2017

Föreläsningar från Researched leads network day som hölls på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge den 4 februari 2017. Arrangör: Researched.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2017: Vad kan forskningsskolor göra?Dela
  1. "Forskningen sker på universitetet.
    Det är inget för lärarna i klassrummet."

  2. Jag heter Alex Quigley
    och är från Huntington School i York.

  3. Det är en högstadie-
    och gymnasieskola med 1 500 barn-

  4. -mellan elva och arton.

  5. Byggnaden är ganska stor,
    men inte lika fin som den här.

  6. Jag är engelsklärare och
    har även en del medieundervisning.

  7. Jag har också den fina titeln
    rektor för forskningsskola.

  8. Jag ska prata om hur det börjar
    dyka upp forskningsskolor i England.

  9. Varför det händer,
    vem som ligger bakom-

  10. -vad det är och lite sådant.

  11. Förhoppningsvis kan ni sätta in det
    i en svensk kontext.

  12. Ni får prata om det och ställa frågor.

  13. Några i publiken besökte oss nyligen -
    en grupp rektorer.

  14. Det var intressant
    att prata om gemensamma problem-

  15. -politiskt och praktiskt.

  16. För oss är forskningsbelägg ett verktyg
    för bra beslutsfattande i skolor.

  17. Jag har några exempel på vad vi gör.

  18. Rubriken är "Vad kan forskningsskolor
    göra för oss?"

  19. Jag ska berätta
    om hur forskningsskolor-

  20. -kan hjälpa upptagna lärare
    med forskningsbelägg.

  21. Jag vill börja med varför lärare
    ska intressera sig för forskningsbelägg.

  22. Varför kommer de, och ni i Sverige,
    till en konferens en lördagsmorgon-

  23. -när det är helg och ni är lediga?

  24. Vi måste kunna bevisa-

  25. -att forskningsbelägg kan hjälpa
    lärare och skolledare att lyckas bättre-

  26. -och hjälpa barnen
    att uppnå bättre resultat.

  27. Det är viktigt.

  28. Jag vågar inte spela upp videon.
    Jag är rädd att allt ska krascha.

  29. Bilden kommer från Monty Pythons
    "Ett herrans liv".

  30. De frågar:
    "Vad har romarna någonsin gett oss?"

  31. Publiken svarar:
    "Vägar, vatten, brottsbekämpning etc."

  32. När jag pratar om forskning
    med lärare i England-

  33. -utanför forskningssammanhang
    kan de säga:

  34. "Forskningen sker på universitetet.
    Det är inget för lärarna i klassrummet."

  35. "Det är inget för oss."

  36. Min erfarenhet som lärare
    och skolledare är att den gör nytta.

  37. Den har hjälpt mig att sluta göra saker
    och anpassa min undervisning.

  38. Den har hjälpt mig att arbeta bättre
    med mina arbetslag på en massa sätt.

  39. Självständigt lärande, feedback,
    gruppindelning av studenter.

  40. Från klassrums- till institutionsnivå.

  41. Jag tog beslut i ett årtionde
    utan något stöd.

  42. Jag fick prata med lokala skolor.
    "Vi gör så här. Du kan prova det."

  43. Jag fick goda råd,
    men det var inte särskilt systematiskt.

  44. Först för fem, sex år insåg jag
    att det finns en massa belägg.

  45. De ger inga enkla svar - skolor
    är komplexa - men en hel del stöd.

  46. Jag måste övertyga lärare att beläggen
    inte ska hållas utanför skolan.

  47. Det handlar om saker
    vi tänker på dagligen.

  48. Skolledare tänker på sådant när de
    fattar beslut som påverkar lärare.

  49. Det är nödvändigt.

  50. Carl Hendrick pratade
    om Semmelweisreflexen-

  51. -och uppfattningen att...

  52. Det var tidiga randomiserade
    kliniska prövningar, på sjukhus i Wien.

  53. Bara att tvätta händerna
    påverkade barnadödligheten enormt.

  54. Den lilla, till synes enkla, vanan
    att tvätta händerna-

  55. -har haft en stor global påverkan
    på överlevnad och hälsa.

  56. Nu för tiden tar vi det för givet-

  57. -men på sjukhus måste man göra det
    lättare för läkare att tvätta händerna.

  58. Det är inget man gör instinktivt.

  59. Det går att jämföra med lärare.

  60. Vi måste göra forskningsbelägg
    till något som ingår i vardagen.

  61. En del av ens rutiner - inget speciellt.

  62. Jag tvättar händerna hela tiden.
    Forskningsbelägg måste vara så-

  63. -men lärare behöver mycket stöd
    för att börja arbeta så.

  64. Forskningsbelägg kan göra praktisk
    nytta för lärare och skolledare.

  65. De kan förbättra undervisningen.

  66. Man kan titta på belägg kring feedback
    och utmana sitt tänkande.

  67. När lärare diskuterar feedback
    kan vi få bättre metoder.

  68. Forskningsbelägg kan också få oss
    att utvärdera våra befintliga metoder.

  69. De kan påverka på många sätt,
    och det gör skillnad.

  70. Det finns läsinsatser och annat-

  71. -som sker utanför klassrummet
    och hjälper barn-

  72. -men barnen tillbringar större delen
    av tiden i klassrum med lärare.

  73. Det är där forskningsbeläggen
    måste påverka.

  74. Det handlar också om
    att fatta bättre beslut.

  75. En lärare
    fattar hundratals beslut dagligen.

  76. "Ska jag fråga det där?
    Ska jag granska de här böckerna?"

  77. "Ska jag föreläsa så här
    och ta itu med kapitlet så här?"

  78. De här besluten fattas i det tysta,
    och ofta blir de väldigt bra-

  79. -men om vi får hjälp att reflektera
    kan vi göra dem ännu bättre.

  80. På skolledarnivå
    blir vi ofta påprackade saker.

  81. Jag återkommer till det senare.

  82. Som upptagen skolledare
    vill man ha lösningar.

  83. Man vill ha snabb framgång för barnen.

  84. Man köper och provar saker
    som kanske inte är effektiva.

  85. Besluten kan förbättras
    om man ställer frågan.

  86. Om någon vill sälja något till en
    kan man säga:

  87. "Vilka belägg finns för det här?"

  88. Det är något vi borde fråga.
    Det är för lätt att bara köpa saker.

  89. Sex månader senare
    vill vi inte prata om dem längre.

  90. Det dyker upp trender i skolan
    hela tiden.

  91. Det händer säkert i Sverige också.

  92. Vi måste motstå dem,
    och beläggen kan hjälpa oss.

  93. Forskningsbelägg bör hjälpa skolor
    att spara pengar.

  94. Det låter paradoxalt.

  95. Forskning tar tid och kostar pengar.
    Man måste ha extrautbildningar.

  96. Men om det handlar om bra beslut-

  97. -och att hitta bra metoder
    så bör det spara pengar.

  98. Vi ska inte behöva köpa extra resurser
    för att hjälpa elever i sista minuten-

  99. -eftersom vi har fattat bra beslut
    i åratal-

  100. -och använt belägg och gott omdöme.

  101. Det bör spara pengar.

  102. CPD står för "Continuous Professional
    Development", alltså fortbildning.

  103. I England får man lärarutbildning
    i ett år, och sen kör man bara på.

  104. Mycket av ens karriär
    bygger på det året-

  105. -när man hade fullt upp med kurserna.

  106. Man kanske forskade lite,
    men sen blev man lärare.

  107. Sen hänger det
    på utbildningskvaliteten på ens skola.

  108. Tänk om den inte är bra.

  109. Man kan gå i tio år utan att utvecklas.

  110. Vi behöver utbildning
    som bygger på forskning.

  111. I England har vi ett system
    med låg tillit och stort ansvar.

  112. Rektorer och lärare
    döms utifrån skolresultat.

  113. Vi måste på ett intelligent sätt-

  114. -förklara vår situation med studenterna
    och varför vi är framgångsrika.

  115. Vi måste förstå data,
    och forskningsbelägg kan hjälpa oss.

  116. Om vi inte förstår data
    kan vi bli manipulerade-

  117. -och skadas av externa krav.

  118. Jag måste övertyga lärare och
    skolledare att belägg kan hjälpa skolor.

  119. Det här är min skola.

  120. Vad har vi gjort
    som bygger på forskningsbelägg?

  121. Många saker.

  122. I min roll som ledare
    försöker jag se till-

  123. -att ledargrupper, institutionschefer
    och lärare-

  124. -försöker att använda belägg.

  125. Man behöver inte läsa tidskrifter -
    beläggen går att sammanfatta-

  126. -men genom att fråga bra saker.

  127. Vi har en feedbackpolicy.

  128. I England vill man att allt betygsätts.
    Vi betygsätter allt eleverna gör.

  129. Skolan är rädd att om vi inte
    betygsätter allt utvecklas inte barnen.

  130. I själva verket leder betygsättning
    av allt till att lärarna blir utmattade.

  131. Det är inte nödvändigtvis utvecklande.

  132. Vår policy bygger på muntlig feedback,
    kamratfeedback och betygsättning.

  133. Det är bara en del.

  134. Skolorna tror
    att feedback innebär betygsättning.

  135. Dylan Williams fokus
    på bedömning för lärande-

  136. -har blivit bedömning av lärande.

  137. En massa prov och betygsättning.

  138. Vi kan motstå det om vi har bra belägg.

  139. Prov som en del av lärandeprocessen
    är bra, om det görs rätt.

  140. Det handlar om forskningsbelägg.

  141. Vi har lärarassistenter i England.

  142. Har ni något motsvarande?

  143. De är inte faktiska lärare
    - de hjälper läraren.

  144. I stället för teamundervisning har vi
    ett par hundratusen lärarassistenter.

  145. Vi spenderar mer pengar
    på lärarassistenter än på vägnätet.

  146. 5 miljoner pund.

  147. De är en stor del av systemet,
    men de är ofta outbildade.

  148. Man pratar om en kardborremodell.

  149. De sitter fast vid en student
    som har stora problem med läroplanen.

  150. Beläggen visar
    att kardborremodellen kan vara skadlig.

  151. Barnen med störst behov
    behöver hjälp av en lärare-

  152. -som är den i rummet som kan mest.

  153. Vi vet också att vissa saker
    som en lärarassistent kan göra-

  154. -gör mer nytta för barnen.
    Jag går in på dem senare.

  155. Det är viktigt, om varje skola
    har tjugo lärarassistenter-

  156. -att vi hjälper dem
    att bli så bra som möjligt-

  157. -och använder dem på rätt sätt.

  158. Annars slösar vi med miljontals pund,
    utan att ens hjälpa barnen.

  159. Det finns många sätt... Bedömning.

  160. I England slängde man
    för ett par år sen ur sig-

  161. -nivåer för 11-, 12-, 13-
    och 14-åringar.

  162. De sa: "Gör som ni vill.
    Gör en egen bedömningsmodell."

  163. Alla sa: "Okej...? Hur ska vi göra?"

  164. Sen väntade de.
    Vi är inte utbildade i bedömning.

  165. Den ettåriga lärarutbildningen
    tar knappt upp bedömning.

  166. Vi är sårbara för nationella
    bedömningsmodeller med brister-

  167. -eftersom vi är dåliga på bedömning.

  168. Forskningsbelägg
    kan ge oss bättre bedömningsmodeller.

  169. Vi använde en bedömningsmodell
    med principer från Ron Berger.

  170. Austins fjäril om vår excellensmodell.

  171. Vi tittade på andra modeller också.

  172. Vi ville att vår modell skulle handla om
    bedömning för lärande.

  173. Vi använde forskningsbelägg
    för att göra vår skola bättre.

  174. Den översta är viktigast.
    Våra studenter uppnår bra resultat.

  175. Våra studenter lyckas bra,
    och det är vår huvuduppgift.

  176. Om vi använder forskningsbelägg
    och studenternas resultat försämras-

  177. -så ska vi sluta med det,
    men studenterna lyckas bra.

  178. Personligen har forskningsbelägg
    hjälpt mig genom svårigheter.

  179. Jag var chef för engelskinstitutionen
    för fyra, fem år sen.

  180. Mitt under läsåret-

  181. -förändrade utbildningsministern
    bedömningsmodellen.

  182. Mitt under läsåret.

  183. Ingen svarade på hur jag skulle göra.

  184. Jag fick hitta belägg
    för vilket förhållningssätt som var bra.

  185. Vi ställs inför det dagligen.

  186. Skolledare: "Ska vi betala för det här?"

  187. "Budgeten har minskat. Vi måste välja
    mellan det här och det här."

  188. Belägg kan ge oss styrkan att säga:

  189. "Det här är det bättre valet."

  190. Om vi inte har praktiska sätt att hitta
    och tillämpa forskningsbelägg på-

  191. -så är det bara en lyxvara.

  192. Det är en utsmyckning
    utan något egentligt syfte.

  193. Det är viktigt att vi övertygar lärare
    och skolor om att det är användbart.

  194. Forskningsskolor
    är en modell på frammarsch-

  195. -som är möjlig i alla länder.

  196. Jag hoppas att vissa aspekter-

  197. -är intressanta och användbara
    för det svenska skolsystemet.

  198. Vem och vad?

  199. Vi finansieras av två organisationer
    som ni kanske inte känner till.

  200. En är The Education Endowment
    Foundation.

  201. Det är en engelsk stiftelse som...
    Regeringen sa:

  202. "Här har ni 120 miljoner pund.
    Ni är fristående från oss."

  203. "Försök att bygga en evidensbaserad
    yrkesroll från grunden."

  204. Det är en utmaning,
    men de genomförde en massa försök.

  205. Matteinsatser - vad fungerar?
    Gruppindelning - vad fungerar?

  206. Forskningsbelägg - vad fungerar?

  207. De ingår i det
    internationella nätverket What Works.

  208. Man är fristående från regeringen,
    men man påverkar den.

  209. De säger: "Här är beläggen."

  210. Beslutsfattare utgår kanske inte alltid
    från belägg.

  211. Kanske inte i Sverige heller. Politiker
    världen över gör nog ungefär likadant.

  212. Men det här har inflytande,
    eftersom beläggen är så robusta.

  213. Det bygger på väldigt många skolor
    och barn.

  214. Vi har fått en bra grund
    för att ha ett evidensbaserat system.

  215. Jag återkommer till
    hur de hjälper forskningsskolor.

  216. Den andra organisationen-

  217. -bidrar med expertis kring forskning
    och hur man stödjer skolor.

  218. Det är
    The Institute for Effective Education.

  219. Under flera år tillhandahöll de resurser
    som tidskriften Better.

  220. De har ett månatligt nyhetsbrev,
    som man kan prenumerera på.

  221. De har spritt forskning ett tag,
    men både EEF och IEE sa:

  222. "Vi kan genomföra studier"-

  223. -"men om vi inte hjälper skolor
    att diskutera dem"-

  224. -"och gör beläggen
    till något praktiskt och användbart"-

  225. -"så händer inget.
    Det når inte klassrummen."

  226. "Då sker det ovanför lärarnas nivå.
    De måste se det ur sitt perspektiv."

  227. Det på den här sidan
    handlar om att skapa belägg.

  228. The Education Endowment Foundation
    publicerar utvärderingar och annat-

  229. -vilket förstås är värdefullt.
    Vi får belägg från engelska skolor.

  230. Ibland kan någon säga:
    "Feedback fungerar så här."

  231. Men det var i Israel eller Australien.
    Är det likadant i svenska skolor?

  232. Det är viktigt
    att kontextualisera beläggen.

  233. Det vi gör
    med forskningsskolemodellen-

  234. -är att försöka göra forskningsbelägg-

  235. -tydliga och användbara för lärare.

  236. Det här är en liten bild av en
    vägledningsrapport för lärarassistenter.

  237. Alla skolor i landet fick den.

  238. Pengarna vi lade på lärarassistenter
    användes inte effektivt.

  239. Skolorna kan tolka den som de vill.
    Den är ingen lösning, men en början.

  240. Hjälper man sen skolor med utbildning
    så får man evidensbaserad utbildning.

  241. Man får ett system som fungerar.

  242. Man får in belägg i den dagliga rutinen.
    Handtvättandet.

  243. Vi har också mer storskaliga program.

  244. Om en studie om feedback var lovande
    så kan vi genomföra en större studie.

  245. "Det fungerade i tio skolor."

  246. "Fungerar det i femtio skolor
    någon annanstans?"

  247. I Sverige:
    "Det fungerade i den kommunen."

  248. "Fungerar det i vår kommun?
    Den är annorlunda."

  249. Det är viktigt. Även om det inte
    fungerar så lär vi oss mycket.

  250. Det är viktigt
    och ger lärare en känsla av delaktighet.

  251. De får inte bara veta svaret.
    De är med och ställer frågorna.

  252. Här nere... Vi var en
    av de fem första forskningsskolorna.

  253. Sex till kommer om några månader
    och ytterligare tolv nästa september.

  254. Nu i september.

  255. Vi går från en liten modell
    med fem skolor till över tjugo skolor.

  256. Det finns 24 000 skolor,
    många av dem jättesmå, i vårt land.

  257. Vi kan inte påverka hela systemet-

  258. -men vi har forskningsskolor
    och undervisningskolor.

  259. De håller i mycket av utbildningen nu.

  260. Forskningsskolor
    stödjer undervisningsskolor.

  261. Vi försöker att hjälpa många skolor.

  262. Vad gör vi då?

  263. Vi måste försöka blåsa liv i beläggen.

  264. Det handlar om lokala relationer.

  265. Om att jag som lärare
    pratar om belägg.

  266. Det handlar inte om
    att någon som aldrig har undervisat...

  267. De har expertis som jag saknar.

  268. Jag arbetar med universitetsanställda
    som har expertis som jag saknar-

  269. -men de har svårt att anpassa den
    så att den blir användbar för lärare.

  270. Jag kan medla.
    Forskningsskolor kan bidra med-

  271. -att hjälpa universitet
    att nå ut till lärare med belägg.

  272. Hur tillämpas det i praktiken?
    Det är svårt.

  273. Att gå på en konferens
    sätter bara i gång en tankeprocess.

  274. Vi behöver flera olika hjälpinsatser
    i skolsystemet.

  275. Det är en social process. Vi vet
    att skolor lyssnar på andra skolor.

  276. Forskningsskolor utgår från det.
    Skolor tänker inte:

  277. "Vi lyssnar på EEF. De är viktiga
    och har ett kontor i London."

  278. De lyssnar på skolor i närheten.

  279. Det ingår i vår roll att finnas där.

  280. Det är socialt
    och handlar om att tillämpa expertis.

  281. Vi lyssnar på skolor.
    Det handlar om tillämpningen.

  282. Jag vill inte att alla lärare i England
    läser forskningsartiklar.

  283. Det vore inte effektivt.

  284. Jag tycker att det i varje engelsk skola
    ska finnas personer-

  285. -som tar på sig
    att medla och hjälpa lärare-

  286. -och omvandla belägg
    till användbara format.

  287. Alla lärare kommer inte att gå
    på forskningskonferenser, med all rätt.

  288. Ni är speciella.

  289. Vårt nätverk består som sagt
    av skolor landet över.

  290. Det är ett nytt nätverk.

  291. Många skolor medverkar
    i studier och forskning.

  292. De känner till forskningen
    och tittar på projekt.

  293. Nu försöker vi att fördjupa stödet.

  294. Vi är involverade i en gruppindelnings-
    studie med många andra skolor.

  295. Det är matte- och engelsk-
    institutionerna - bara en del av skolan-

  296. -men vi kan dela informationen med
    andra skolor, och det ingår i modellen.

  297. De här tre sakerna gör vi. Det är
    vårt uppdrag som forskningsskola.

  298. Vi kommunicerar. Vi har ett nyhetsbrev
    med ungefär 800 prenumeranter.

  299. Vi delar med oss av belägg
    och publicerar dem på en blogg-

  300. -med frågor och input för lärare.

  301. Ett belägg handlar om ny forskning
    kring genus och läxor.

  302. Belägg från USA visar att flickor
    gör mer läxarbete än pojkar.

  303. Det är inte oväntat.

  304. Det bekräftar nog vår uppfattning
    från klassrummen-

  305. -men det är användbara belägg
    som vi sammanfattar.

  306. Lärarna läser inte artikeln på 35 sidor.

  307. Vissa kanske gör det,
    och vi bifogar länken. Vi kan inte säga:

  308. "Här är sammanfattningen.
    Ni får inte läsa originaltexten."

  309. Vi sammanfattar den med 600 ord,
    så att den blir mer tillgänglig.

  310. Vi twittrar och delar för att få i gång
    en diskussion kring beläggen.

  311. Vår yrkeskår ska ha tillgång
    till bästa möjliga belägg.

  312. Utbildning är viktigt.

  313. Väldigt lite utbildning i England
    är evidensbaserad.

  314. Det kommer att krävas
    en förändringsprocess.

  315. Innovation. Vi hjälper skolor
    att själva få medel till pilotprojekt.

  316. Inget är mer stärkande än att lärare
    själva gör det med hjälp av experter.

  317. De tre stegen är viktiga.

  318. Vi försöker att nå många skolor,
    men jobbar mer intensivt med vissa.

  319. De måste bli fler och nätverket större.

  320. Det sker inte över en natt.
    Det kan ta en generation.

  321. Här är två av våra kurser, som tyvärr
    inte är tillgängliga för svenskar.

  322. Leading Learning-kursen utbildar dem
    som håller i utbildningar i England.

  323. Ingen har utbildat dem
    för att utbilda vuxna.

  324. De var bara bra lärare
    som nu får utbilda andra lärare.

  325. Vem utbildar dem?
    Vi utbildar utbildaren.

  326. Det säkerställer
    att undervisningen blir evidensbaserad.

  327. Vi ger dem verktyg för att göra det.

  328. Kurserna pågår bara i tre dagar,
    utspritt över två terminer-

  329. -men tre dagar
    med arbete mellan tillfällena-

  330. -och verktyg och presentationer
    som sammanfattar belägg...

  331. Allt det där gör
    att det kan få fäste i skolor-

  332. -där det redan finns mycket kunskap.
    Vi måste underlätta den processen.

  333. Enstaka engagerade personer
    på en skola-

  334. -kan inte få hela skolan
    att arbeta evidensbaserat utan hjälp.

  335. Den här...
    Vi pratade om lärarassistenter.

  336. Det måste finnas program för dem
    som styr de tjugo lärarassistenterna.

  337. De måste få se beläggen för att inte
    fatta beslut som kunde varit bättre.

  338. Som kunde ha hjälpt barnen mer.

  339. Det är moraliskt viktigt.

  340. Innovationsanslag.

  341. Väldigt få skolor
    genomför forskningsprojekt.

  342. Varför?

  343. Brist på kunnande och självförtroende.

  344. Jag har de senaste månaderna
    pratat med skolledare som har sagt:

  345. "Vi jobbar med det här, men jag vet inte
    hur man gör ett projekt av det."

  346. De blir skrämda av forskningsmetodik
    och data, så de behöver stöd.

  347. Utan stöd händer det inget.

  348. Vi kan ha jättebra konferenser, och
    två veckor senare har det gått om intet.

  349. Vi har inte utbildat folk
    så att de kan arbeta bra och effektivt.

  350. Det är dit vi måste komma med tiden.

  351. Det behövs stöd.

  352. Lärare, skolledare och beslutsfattare
    kommer att tjäna på det.

  353. Varför blev vår skola
    en forskningsskola?

  354. Vi fick hjälp med att nå dit.

  355. Det här är Huntingtons emblem.

  356. Vi har under två år drivit ett Education
    Endowment Foundation-projekt-

  357. -där vi har utbildat forskningsledare.

  358. En av sakerna med forskningsbelägg
    är att de ständigt måste utvärderas.

  359. Forskningsskolor utvärderas.

  360. Tänk om det är dåligt och ineffektivt.

  361. Vi måste leva upp till våra
    egna principer och utvärdera det vi gör.

  362. För två år sen-

  363. -utformade jag, Rob Coe och
    Stuart Kime från Durham University-

  364. -en utbildning för forskningsledare.

  365. Skolledare utbildades för att
    leta reda på och sammanfatta belägg-

  366. -fatta beslut
    och stödja skolans institutioner.

  367. Vi gjorde en åttadagars-utbildning.
    Det är jättemycket i England.

  368. Vi brukar inte satsa på sådant.

  369. Det är viktigt
    att vi kan göra mer varje år-

  370. -men om vi inte blir bättre av
    utbildningen står vi bara och stampar.

  371. Vi försökte göra en bra utbildning
    för forskningsledare.

  372. Vi använde den här modellen.
    Det är vår skolas förbättringscykel.

  373. Ni har säkert något liknande-

  374. -angående hur er skola ska förbättras
    och utvärderas.

  375. Den har fem steg.

  376. Ett: Vad vill ni uppnå?
    Vad är problemet i er skola?

  377. Är barnen inte självständiga?
    Läser de inte utanför klassrummet?

  378. Har barnen problem
    med matematiken?

  379. Frågorna måste handla om våra behov.

  380. Vi behöver inte svar på något som inte
    berör våra barn. Det är viktigt.

  381. Punkt två: Identifiera lösningar.
    Här vänder man sig till forskningen.

  382. Här försöker man få stöd
    i sitt beslutsfattande.

  383. Vi fokuserar på EEF:s verktygslåda.

  384. Det är en användbar modell.

  385. Det finns en australisk verktygslåda
    och en som anpassats för yngre barn.

  386. De har gjort en metaanalys
    på Durham University i norra England-

  387. -sammanfattat den och
    försökt göra den tillgänglig för lärare.

  388. Den visar inte effektstorlekar,
    utan utveckling i månader.

  389. Det är ett förenklat sätt
    att säga det på.

  390. "Det här ger fem månaders utveckling.
    Feedback är bra att satsa på."

  391. Sen får man gräva i verktygslådan
    för att ställa bättre frågor.

  392. Vi vet redan att bra feedback är bra.

  393. Vi måste förstå nyanserna.

  394. Punkt tre: Använd rätt beståndsdelar
    för effektiv implementering.

  395. Det handlar inte bara om vad,
    utan även om hur.

  396. Ni kan införa en bra läsinsats
    på er skola-

  397. -och lägga pengar på något
    som fungerade för någon annan.

  398. Sen implementerar ni den inte effektivt.

  399. Det saknas tid och personal.
    Det är inte effektivt strukturerat.

  400. Vi måste tänka på det.
    Man kan ta bra idéer...

  401. Dylan Williams bedömning för lärande
    är populärt i Sverige.

  402. I England gjorde vi det
    på ett dåligt sätt i ett årtionde.

  403. Folk förstod inte vad det var.

  404. Hur vi implementerar är viktigt.

  405. Den här punkten om utvärdering...

  406. Jag fick utbildning om utvärdering
    för första gången-

  407. -när jag gjorde utbildningen
    med Rob Coe.

  408. Det jag trodde var utvärdering
    var inte bra utvärdering.

  409. Det är vad skolledare behöver.

  410. Myndigheten Ofsted
    utvärderar våra skolor.

  411. Alla tror att bra utvärdering
    är det Ofsted säger.

  412. Ofsted säger en del intressanta saker-

  413. -men bra utvärdering innefattar
    saker som före- och eftermätning-

  414. -och kvantitativa
    och kvalitativa belägg.

  415. Effektutvärdering. "Hur påverkade
    det där studenternas resultat?"

  416. Processutvärdering.
    "Hur gick det till?"

  417. Ibland får vi bättre provresultat-

  418. -men vi får dem
    genom att bränna ut barn-

  419. -och genom att ta ifrån lärarna
    deras tid.

  420. Man måste förstå utvärdering.

  421. Man kan inte bara säga
    "Bättre studentresultat"-

  422. -utan att tänka på hur det inverkar
    på lärarnas tid och skolans kostnader.

  423. Genom enkäter, fallstudier
    och bra processutvärdering-

  424. -kan man förstå datan bättre.

  425. Det sista stadiet:
    Mobilisera kunskapen.

  426. Om feedbackprojektet fungerade
    på en institution i skolan-

  427. -hur sprider ni det till resten
    av skolan så att det införs överallt?

  428. Jag är lärare och stänger dörren
    fem gånger om dagen.

  429. Jag fattar beslut om mitt klassrum.

  430. Jag måste övertygas om
    att det är bra för mitt klassrum.

  431. Det ingår i processen. Vi kan inte säga:
    "Här är beläggen. Gör så här."

  432. Vi måste förstå varför det fungerar,
    utbilda människor-

  433. -prata om det och utvärdera,
    och sen mobilisera och sprida det.

  434. Vad är forskningsledarens roll?

  435. Under Rise-projektet utbildade vi
    skolledare för att ställa den frågan-

  436. -och hitta belägg och se om de höll.
    För att göra allt det där.

  437. Det jag insåg
    efter två år med Rise-projektet...

  438. Vad är problemet
    med att utbilda en person?

  439. Vad är problemet?

  440. De kan sluta.
    Forskningsledare blir ofta befordrade.

  441. Jag hatar det. De är för framgångsrika.

  442. Att utbilda en person är ineffektivt.

  443. Det behövs en struktur inom skolan
    där vi förstår belägg-

  444. -med lärare på alla nivåer.

  445. Vissa kan läsa sammanfattningar
    och få en bra utbildning av dem.

  446. De inser inte att det är evidensbaserat,
    men de litar på utbildningen.

  447. Andra i skolan engagerar sig i projekt
    och beslutsfattande-

  448. -och forskningsbelägg på nära håll.

  449. Man kan ha olika processer inom
    skolan, men vi måste sätta i gång.

  450. Som forskningsskola försöker vi
    hjälpa skolor att hitta bättre svar.

  451. Inte bara bättre svar,
    men också bättre frågor.

  452. Innan vi ställer bättre frågor
    är vi sårbara för löjliga trender-

  453. -och produkter som vi inte behöver.

  454. Vi måste lära oss att se när någon
    försöker pracka på oss något.

  455. Ibland låter det lockande,
    och vi har goda avsikter.

  456. Är det någon här som gillar choklad?

  457. Om ni känner till Daily Star...
    Det är en väldigt dålig tidning.

  458. Man tänker: "Tidningen är dålig,
    men den rubriken gillar jag."

  459. "Jag tänker äta choklad."
    Det brukar skrivas om rödvin också.

  460. Men nyheten dök upp
    i Irish Examiner också.

  461. De har en kursiverad font,
    så de känns mer seriösa.

  462. Bilden är i och för sig lite sexistisk.

  463. Den tredje är fri från sexism.
    Huffington Post känns seriös.

  464. Man litar på dem och tänker:
    "De har nog gjort ordentlig research."

  465. Problemet är att alla tre rubrikerna
    byggde på en falsk studie.

  466. Det handlade inte om att sälja choklad.

  467. Ibland handlar det om att sälja iPads,
    böcker eller något annat.

  468. Det här var en studie
    vid ett universitet-

  469. -med 16 personer
    och 18 olika faktorer.

  470. Tar man sexton av oss och undersöker
    BMI, sockernivåer, vikt och så vidare-

  471. -så kommer man att hitta något.
    Vill man så hittar man något.

  472. Vill man sälja en produkt till en massa
    skolor så kommer man att hitta något.

  473. På senare år,
    när man börjat efterfråga belägg-

  474. -har tillverkare blivit bra på att säga:

  475. "Det här är evidensbaserat.
    Den här studien visar det."

  476. Vi måste veta om studien och
    belägget håller. Ofta gör de inte det.

  477. Jag ägnar mycket tid
    åt att läsa forskningsartiklarna-

  478. -och sen blogga: "Tro inte på det där."

  479. Men lärare är upptagna och har
    ont om tid, så vi måste hjälpa varandra.

  480. Därför behöver vi forskningsskolor
    och bloggande lärare.

  481. Därför behöver vi skolledare
    som ställer bättre frågor.

  482. Vad kan de göra?
    De hjälper oss att fatta bättre beslut.

  483. Vi fattar beslut hela tiden -
    små och stora.

  484. Budgetbeslut
    och små beslut om enskilda studenter.

  485. Beslutsfattare måste välja.

  486. De måste investera
    i det här eller det där.

  487. Även de blir ofta påprackade saker
    av dem som har något att vinna på det.

  488. Vid Huntington
    säljer vi inte någon produkt-

  489. -för att du ska göra
    en massa nya saker.

  490. Förhoppningsvis tänker du:
    "Jag ska sluta med det där"-

  491. -"och göra det där bättre
    och utvärdera det."

  492. Det är ett annat tänkesätt,
    som behövs i hela världen.

  493. Ett exempel, som bygger
    på EEF:s verktygslåda och projekten:

  494. Chatterbooks är en läsinsats som ska
    hjälpa barn att bli bättre på att läsa.

  495. Som engelsklärare vill jag inget hellre-

  496. -än att barn blir bättre läsare
    och älskar att läsa.

  497. Det ska hänga ihop.

  498. Chatterbooks är intressant.

  499. Nicky Morgan var utbildningsminister.

  500. Ibland får de sparken. Hon fick det.

  501. Hon sa det där.
    Håller vi med? Självklart.

  502. Jag håller verkligen med.
    Jag brinner för att lära barn att läsa.

  503. David Walliams
    är en berömd barnboksförfattare.

  504. Jag läser hans böcker med min dotter.

  505. Jag och många andra gillar honom,
    och han säger så här.

  506. Vi håller sannolikt med helhjärtat.

  507. Problemet är att Chatterbooks vid en
    utvärdering visade sig vara ineffektivt.

  508. De har gott om pengar,
    men det är ineffektivt.

  509. Inte bara det. FSM...

  510. Jag vet inte vad er motsvarighet är,
    men det rör socialt utsatta elever.

  511. Chatterbooksprogrammet
    hade negativ inverkan.

  512. Det fick barn, jämfört med
    dem som bara läste som vanligt-

  513. -att bli sämre.

  514. Det är kontraintuitivt att en uppmaning
    till nöjesläsning kan skada läsandet-

  515. -men därför är det viktigt
    att studera beläggen.

  516. Barnen förlorade tid
    med den vanliga kursplanen.

  517. De fick böcker som antagligen inte
    främjade deras utveckling.

  518. Chatterbooks handlar inte om det.

  519. Jag tror på nöjesläsning
    och står här tack vare det-

  520. -men jag lärde mig att läsa.

  521. Jag fick stöd för att utveckla
    min läsning och mitt ordförråd.

  522. Jag använder kanske 50 000 ord.
    Vissa barn förstår en bråkdel av dem.

  523. Som lärare måste vi lära barn att läsa -
    och sen att läsa för nöjes skull.

  524. Man måste göra val.

  525. Switch on reading
    är en annan sorts insats-

  526. -där man använder lärarassistenter.

  527. Det hjälper barn som har det svårt
    med läsning att bli bättre.

  528. Kan man inte läsa bra...

  529. Har man svårt att förstå
    många av orden i en Walliams-bok-

  530. -så njuter man inte av det.

  531. Kunnande skapar självförtroende.
    Det är viktigt.

  532. Valet står mellan Switch on reading-

  533. -som gör påtaglig nytta för läsare-

  534. -och Chatterbooks.

  535. Om regeringen rekommenderar
    Chatterbooks, vilket man gjorde-

  536. -måste vi säga:
    "Är det verkligen klokt?"

  537. Beläggen kan finnas
    utan att hörsammas.

  538. Vi har ideologier och övertygelser.
    Jag tror på nöjesläsning-

  539. -men om vi ska hjälpa elvaåringar
    att lära sig att läsa-

  540. -kan vi inte säga: "Läs mer."

  541. Det är inget nöje för svaga läsare.

  542. Vi måste lösa det
    och sen gå in på nöjet.

  543. I själva verket är det ett nöje
    att lära sig läsa bättre.

  544. Vi måste tänka på våra övertygelser
    och beläggen och fatta bättre beslut.

  545. Ett annat exempel är effektiva insatser
    för lärarassistenter.

  546. Vi börjar se vad som fungerar.

  547. Allt kommer inte fungera i er skola-

  548. -men det är en grund för hur vi
    kan använda pengar och fatta beslut.

  549. Det här är EEF:s verktygslåda.
    Den finns online.

  550. Det här är en graf -
    det är en väldigt förenklad version.

  551. Man ser att mindre klasstorlekar
    påverkar inlärningen positivt-

  552. -men det är väldigt dyrt.

  553. I England tycker vi att små klasser
    är för dyra.

  554. Utifrån vad beläggen visar
    bör vi titta på andra saker.

  555. Här uppe...

  556. Vi har självständigt lärande, feedback,
    metakognition och strategier.

  557. Vetenskapen kring lärande.

  558. Mycket av det är gratis.
    Gör vi det bra så är det gratis.

  559. Det handlar om val.

  560. Utbildar man sig på en forskningsskola
    måste man gå på djupet.

  561. Det här är genomsnittliga värden.
    Ta exemplet enskild undervisning.

  562. Det är vanligt i engelska och matte
    för tonåriga elever med problem.

  563. Det är väldigt dyrt
    och fungerar generellt bra-

  564. -men där nere finns det vissa sätt
    som inte är särskilt effektiva.

  565. Det finns andra här uppe
    som är väldigt effektiva.

  566. Det här är snittvärden.
    Verktygslådan är bra för att diskutera.

  567. Jag älskar att diskutera klasstorlek.
    Man kan säga:

  568. "Shanghai med 14 elever per klass
    är bäst på Pisa-testen."

  569. Jag säger: "Ja."

  570. "De har också mycket tid
    till planering och feedback."

  571. "Det är avgörande."

  572. Vill jag att mina barn-

  573. -får en utmärkt lärare
    med 25 barn i klassen-

  574. -eller en mindre bra med tio barn?
    Jag vill ha den utmärkta läraren.

  575. I den bästa av världar har vi små
    klasser, bra undervisning och allt-

  576. -men så ser det inte ut.
    Vi måste göra bättre val.

  577. Det här kan ni hitta online.
    Så här ser verktygslådan ut.

  578. Rob Coe, professorn som var med
    och skapade Rise-projektet-

  579. -har sammanställt
    vad som gör undervisning bra.

  580. Det är jättebra.
    Han samlar forskningen åt oss.

  581. Här: Barak Rosenshines
    principer för undervisning.

  582. Det är den bästa text för lärare
    jag känner till-

  583. -som sammanfattar belägg
    på ett praktiskt sätt.

  584. Den skrevs inte i går.

  585. Den har funnits länge,
    men få känner till den.

  586. Den ger bra instruktioner
    för undervisning.

  587. The Science of Learning
    är en text från Deans for Impact.

  588. Det är användbara verktyg.
    Sen behöver vi utbildning-

  589. -stöd och utvärderingar.

  590. Det stödet
    kräver att alla är involverade.

  591. Det kan inte bara vara
    en forskningsledare eller en skola.

  592. Det måste vara nätverk.

  593. Det kan forskningsskolor hjälpa till
    med, men alla kan fatta bättre beslut.

  594. Tack för att ni lyssnade.

  595. En del av forskningsskolornas
    kontaktuppgifter finns online.

  596. Ni kan kontakta mig.

  597. På Research Schools-hemsidan finns
    mycket information sammanställd.

  598. Jag ska också nämna att jag har
    en bok som översätts till svenska.

  599. Den handlar om hur lärare
    kan genomföra sådant här-

  600. -psykologiska och organisatoriska
    aspekter av läraryrket-

  601. -och undervisning, kvalitet
    och bra beslut.

  602. Det är kul att den får svenska läsare.
    Tack för att ni var en bra publik.

  603. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vad kan forskningsskolor göra?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alex Quigley är chef vid forskarskolan vid Huntington School i York i Storbritannien. Han talar om forskningsskoleprojektet EEF/IEE och hur det syftar till att stödja skolor i dess utbyte, tolkning och användning av forskningsresultat för att förbättra elevers skolgång. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Forskning, Skolan, Skolutveckling, Undervisning, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

En forskningsengagerad skola

Många skolledare har svårt att hantera all information som finns om utbildning och utnyttja den vid rätt tidpunkt för att minska gapet mellan forskning och praktik. Carl Hendrick är chef vid Wellington College i Storbritannien och ger praktiska råd till skolledare och lärare om hur de kan länka forskning till praktisk utbildning. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

(R)evolutionär skolutveckling

Per Kornhall är författare och skoldebattör och talar om att nyliberala förvaltningsidéer har påverkat de flesta skolsystemen i Europa. I Sverige har det lett till ett marknadsanpassat skolsystem. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

Vad kan forskningsskolor göra?

Alex Quigley är chef vid forskarskolan vid Huntington School i York i Storbritannien. Han talar om forskningsskoleprojektet EEF/IEE och hur det syftar till att stödja skolor i dess utbyte, tolkning och användning av forskningsresultat för att förbättra elevers skolgång. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

Att pröva och ompröva undervisning

Hur vet vi vad som faktiskt ger effekt på elevers lärande och inte bara är "nytt" eller "nyskapande"? Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg och talar om kollegialt lärande och om vad som behöver förändras i undervisningen och varför. Vilka är svårigheterna och glädjeämnena i förändringar? Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2017

En students resa genom lärandet

Hur kan kognitiva psykologer bidra till att synliggöra inlärningsprocessen? Yana Weinstein är medgrundare till The learning scientists och har studerat elevers lärandeupplevelser från ett kognitivt psykologiskt perspektiv. Här talar hon om framstegen som gjorts och begränsningarna inom ämnesområdet. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Panelsamtal

Ett samtal om framtidens skola. Deltagare: Kristina Björn, Scandinavian education; Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet; Marie Carlsson, förlagschef Liber; John Steinberg, författare och pedagog; Edna Eriksson, utbildare och idéutvecklare; samt Gunilla Essén, pedagogisk handledare. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolstress och kuratorer som inte räcker till

Julia går tredje året i gymnasiet. Prestationskraven i skolan har gjort att hon tvingats sänka studietakten till följd av att hennes kontrollbehov blev för stort och bland annat ledde till ätstörningar. Julia är inte ensam om att drabbas, skolstress har blivit ett begrepp. Skolkuratorerna slår larm om att de inte räcker till för att förebygga ohälsa i skolorna.

Fråga oss