Titta

UR Samtiden - En lektion om skolan

UR Samtiden - En lektion om skolan

Om UR Samtiden - En lektion om skolan

Föreläsningar från RBU:s konferens som vänder sig till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Till första programmet

UR Samtiden - En lektion om skolan: Vad menar skolan med stöd?Dela
  1. Man kan tänka sig det
    som en termometer.

  2. Det finns en gräns mellan "kan" och
    "kan inte". Där ska man undervisa.

  3. Och då ska barnen ha stöd.

  4. Jag är rådgivare på
    specialpedagogiska skolmyndigheten.

  5. Rådgivarna ska stötta skolorna med
    att klara av jobbet.

  6. Inriktningen är på barn med särskilt
    stöd eller funktionsnedsättningar.

  7. Rådgivarna har olika kompetenser
    kring olika funktionsnedsättningar.

  8. Jag har jobbat med barn
    med hjärnskador, rörelsehinder-

  9. -och stora kommunikationssvårigheter.
    Ni som föräldrar till de här barnen-

  10. -måste veta vad det är som gäller.
    Rättighetslagstiftning heter det.

  11. Det är rimligt att man vet
    vad man har rättighet till.

  12. Säger en förälder till rektorn: "Hur
    tänker du om den här paragrafen?"-

  13. -och "Hur har du gjort det?", får man
    ett annat svar än om man inte vet.

  14. Jag tänker så här: Skolan debatteras
    ju hela tiden i svensk media.

  15. Det är alltid riktigt dåligt,
    och det är det ju inte alltid.

  16. Det kan vara intressant för er att
    veta att om man ropar på nån av oss-

  17. -och jag kommer och diskuterar
    undervisning, vad säger jag då?

  18. Hur ser jag på anpassningar och sånt?
    Det ska det här handla om också.

  19. På slutkanten kommer det att vara
    lagparagrafer. Gräsligt tråkigt.

  20. Men för att ni ska veta, och ni
    kan ha det som nåt slags uppslagsbok.

  21. Om man är lärare och får in en elev
    som har en funktionsnedsättning-

  22. -blir man ganska orolig för om man
    räcker till. Man tittar sig omkring-

  23. -och funderar på ifall det inte finns
    en bättre klass för en sån elev.

  24. Det är besvärligt, för vi har ju
    en inkluderande tanke i Sverige.

  25. Det är inte en fråga om eleven passar
    i mitt klassrum, utan hur den passar.

  26. Eftersom jag inte har några elever
    med mig, ska ni få några videoklipp.

  27. Jag ska be om ursäkt först.
    Den översta gossen heter Tobias.

  28. Tobias har en CP-skada
    och syntolkningssvårigheter.

  29. Han ska berätta hur det var
    på idrotten. Han är lite tystlåten-

  30. -men spetsa öronen.

  31. Idrotten har jag heller
    aldrig kunnat vara riktig delaktig i.

  32. Jag deltog i den normala idrotten
    tills jag gick i...

  33. Jag tror att det var i sjuan. Då
    deltog jag i den vanliga idrotten-

  34. -plus att jag hade extragymnastik.

  35. Men med den tråkiga följden
    att jag inte har...

  36. Hade vi bollsport och valde lag-

  37. -blev jag sist vald
    av förklarliga skäl-

  38. -för jag var ju inte bäst på
    att ta eller sparka bollen.

  39. Jag tyckte inte att det var roligt.
    Jag hann aldrig i kapp-

  40. -och de tog bollen ifrån mig.

  41. Det var inte roligt, han fick
    inte vara med och han blev vald sist.

  42. Sen har vi David Lega,
    som är en känd person.

  43. Han har också ett rörelsehinder. Han
    säger vad han upplevde av idrotten.

  44. Det var mitt favoritämne
    ända från första klass och framåt.

  45. "Vad tycker du är roligt?" Man sitter
    som en krympling och säger: "idrott".

  46. Det var alltid kul.
    Jag hade en väldigt bra lärare-

  47. -som fick mig att...engagera mig
    i idrotten-

  48. -och jag fick känna mig duktig,
    även om jag var sämst.

  49. Jag fick alltid vara med.

  50. På gymnasiet
    hade jag enskild gymnastik.

  51. Fram till dess var jag med i klassen
    på samma villkor som alla andra.

  52. Spelade vi fotboll,
    var vi två målvakter i mitt mål.

  53. Man var med på det sätt man kunde.
    Spelade vi volleyboll-

  54. -satt jag på rumpan. Bollen
    fick studsa en gång om jag tog den.

  55. Vi hittade specialregler,
    så att jag inte var...

  56. ...en belastning,
    utan jag var alltid en styrka.

  57. Vi hade en chans till om jag tog den.

  58. Jag blev en tillgång
    i stället för att vara en...svaghet.

  59. Jag var aldrig den man valde sist,
    utan i mitten.

  60. Man kan fråga sig om det är
    funktionsnedsättningen som avgör-

  61. -hur det ska gå i skolan.
    Vi på SPSM tror inte det.

  62. Vi tror att det handlar om kunskap,
    vad man tänker om anpassningar-

  63. -vilken förförståelse man har själv-

  64. -och vilken förförståelse eleverna
    har om hur de kan vara delaktiga.

  65. Just delaktighet
    tror vi är en jättecentral fråga.

  66. Vi har gett ut boken "Delaktighet".
    Den kan man beställa hem gratis-

  67. -och ladda ner.
    När man diskuterar delaktighet-

  68. -måste man bena upp det i kategorier.
    Vilket erkännande har min kompetens-

  69. -bland de andra barnen?

  70. Hur känner jag tillhörighet
    till gruppen?

  71. I undersökningar visar det sig att
    när man ökar delaktigheten i gruppen-

  72. -så att de andra barnen ser
    att en person som David Lega är med-

  73. -gagnar det alla andra.
    Det är en tillgång för en skolklass-

  74. -att ha barn
    med funktionsnedsättning.

  75. När de kommer ut i samhället med
    det demokratiska medborgarkontraktet-

  76. -vet de hur bra de är när de sitter i
    mål med en annan som också är dålig.

  77. Läraren visade på
    att det fanns en väg att gå.

  78. Ni ska beställa den här, och ni
    ska rekommendera skolan att läsa den.

  79. Den är lättläst och har
    också ett schema. "Varför får vi"-

  80. -"inte till delaktigheten?" Då måste
    man leta efter det. Det är ett tips.

  81. Men det första tipset jag ger skolan-

  82. -bygger på erfarenhet av att ha
    hjälpt barn med oerhörda svårigheter-

  83. -barn med sviter
    efter cellgiftsbehandling.

  84. Har man en elev med svårigheter
    på grund av funktionsnedsättning-

  85. -eller sjukdom, måste man närma sig
    eleven och skapa en tät relation.

  86. Jag har uppfunnit
    titeln "förtroendevuxen".

  87. Jag var den första
    och är stolt över det.

  88. Det är en person
    som barnet har högt förtroende för-

  89. -och de diskuterar undervisningen
    ett par gånger i veckan-

  90. "Hur har det varit på timmarna?"

  91. "Var det bara bollspel på hela
    idrottstimmen och du fick titta på?"

  92. Då måste man säga det, för barnet kan
    inte själv säga till idrottsläraren:

  93. "Min gode lärare,
    du borde planera om undervisningen."

  94. Barnet behöver en talesperson.
    Ni föräldrar behöver en person-

  95. -som kan meddela att det har
    varit jobbiga nätter. "Sänk lite."

  96. "Stötta mer,
    för det händer hos oss nu."

  97. Ni kan inte ringa varje lärare,
    utan till en i skolan.

  98. Jag förstår inte hur elevhälsoteamet
    ska kunna sy ihop undervisningen-

  99. -om man inte har nån
    som känner barnet väl.

  100. Vore jag rektor
    skulle jag införa det direkt-

  101. -för det här är kostnadseffektivt.
    Ett par möten i veckan-

  102. -30 minuter per gång. Man träffas
    och diskuterar vad som har hänt.

  103. Man reder upp det som har varit fel.
    En lärare kan säga till personen:

  104. "Jag trodde att han skulle vara som
    fisken i vattnet, men han blev arg."

  105. Då är det bra att vänta en dag,
    och så säger den "förtroendevuxna":

  106. "Din lärare sa att han trodde att det
    var bra, och du gillade inte det."

  107. "Vad ska han göra nästa gång,
    så att det blir bra för dig?"

  108. Då kan man
    tillrättalägga undervisningen.

  109. Ska ni diskutera det här med rektorn,
    ska ni använda skolsvenska-

  110. -och då heter det "utökat mentorskap"
    eller "utökat mentorsuppdrag".

  111. Det är fiffigt att sätta sig in i.

  112. Ska man lyckas med barn
    med svårigheter-

  113. -måste man skapa en tät relation.
    Man måste titta barnet i ögonen-

  114. -och skicka en signal om att man tror
    att det kommer att gå bra.

  115. Martin Ingvar skrev
    "Hjärnkoll på skolan", där han talar-

  116. -om det "pedagogiska kontraktet". Det
    är det som står i kursiv stil här.

  117. Jag tror
    att du kommer att lära dig det här.

  118. Vi kommer
    att kunna göra det tillsammans.

  119. Det kontraktet bär in i massor med
    andra viktiga utvecklingsmöjligheter.

  120. Lärare har alltid haft
    ett gigantiskt problem.

  121. Man vet vad man har undervisat om-

  122. -men man har inte en susning om
    vad barnen har lärt sig.

  123. I en serietidning säger Karl
    att han har lärt Snobben att vissla.

  124. Maggan frågar om han kan det nu.
    "Nej, men jag har lärt honom det."

  125. Det jag har undervisat om,
    betyder inte alltid...

  126. Har man barn med avvikande historia
    eller verklighetsuppfattning-

  127. -måste man höra var det landar.
    Annars kan man inte korrigera.

  128. Jag förstår inte hur man bär sig åt
    om man inte bygger den här bron-

  129. -mellan undervisning
    och vad resultatet har varit.

  130. I skolan
    sitter lärare på många möten.

  131. När jag talar pedagogik med lärare,
    säger de:

  132. "Vad skönt
    att vi fick prata pedagogik."

  133. "Varför pratar ni inte om det
    annars?" Det är massor med möten-

  134. -och jag skulle önska att man ökade
    antalet möten med barnen i stället-

  135. -och talade med dem om hur det är.

  136. Just i det där samtalet sker nånting.

  137. Jag jobbade på Astrid Lindgrens
    barnsjukhus med hjärnskadade barn.

  138. Det är en intressant grupp. Det
    är tragiskt, för de har varit med-

  139. -om så svåra saker. Men plötsligt
    är de barn med funktionsnedsättning.

  140. De finner sig inte i rollen.

  141. Det skapar naturligtvis
    också en stor, personlig kris.

  142. Man måste närma sig dem,
    resonera om förmågor-

  143. -och ha metakognitiva samtal-

  144. -vilket betyder
    att man tänker om sitt tänkande.

  145. Man flyttar sig en bit bort.

  146. Min strategi var att hitta på
    ett lärande som jag trodde-

  147. -att jag skulle kunna fixa med dem
    på en liten stund.

  148. Sen frågade jag om de kunde det.
    "Jag vet inte ett dugg."

  149. Sen undervisade jag dem, och när de
    kunde det, bromsade jag upp och sa:

  150. "Du sa att du inte kunde,
    men nu kan du." Och så kom frågan:

  151. "Hur har det gått till?
    Vad gjorde du?"

  152. "Du sa att du inte kunde." Man får
    ett resonemang om lärandestrategi-

  153. -för många barn med nedsatta förmågor
    har en idé om att de är "lost".

  154. "Det spelar ingen roll vad jag gör."
    När de berättade vad de tyckte-

  155. -att de hade gjort, skrev jag ner
    det. "Det heter strategi nummer 1."

  156. Vi körde nästa dag och nästa dag.

  157. Jag hittade på ett nytt lärande
    när strategi 1 inte fungerade.

  158. Jag sa:
    "Det här verkar ju inte funka."

  159. "Vi måste kanske börja med en
    annan strategi. Jag har ett förslag."

  160. Jag föreslog det som gick,
    och det gick ju bra-

  161. -och så byggde vi upp
    en strategiverktygslåda-

  162. -där man har samma sak. Det är ju
    olika när man ska läsa en bok.

  163. Är det upplevelse, faktainhämtning
    eller ska man leta efter signalord?

  164. Man måste resonera om
    vad man ska göra.

  165. Forskning visar att svenska barn
    har svårigheter med läsande-

  166. -för att de inte har olika strategier
    för olika sammanhang.

  167. Många tror att läsa är
    att uttala varje ord rätt.

  168. De förstår inte
    att snabbläsare som jag läser fel.

  169. Vi sicksackar över sidan. De tror
    att man måste uttala varje ord.

  170. I de här samtalen fick jag också
    reda på hur de här barnen tänkte.

  171. Jag har försökt med samma metod
    för barn med utvecklingsstörning.

  172. Det funkar alltid.
    Den här metoden funkar alltid.

  173. Har de en annan kommunikationsform...
    Jag är speciellt förtjust i-

  174. -att kommunicera med blisspråket,
    eftersom jag är blisslärare.

  175. Då funkar det också.

  176. Undervisning med behov av särskilt
    stöd måste jättefint ställas in-

  177. -på kanten mellan "kan"
    och "kan inte".

  178. Man kan tänka sig det
    som en termometer.

  179. Det finns en gräns mellan "kan" och
    "kan inte". Där ska man undervisa.

  180. Och då ska barnen ha stöd och befinna
    sig i det. Det finns två faror.

  181. Man stiger för långt över gränsen
    för "kan" och "kan inte".

  182. Då upplever barnen att det inte
    gäller dem, att de inte räknas in-

  183. -att de aldrig klarar av det här
    och att de är en "loser".

  184. Man blir kanske institutionaliserad i
    att man aldrig förstår.

  185. Den andra faran är att man tycker att
    barnet självt ska klara av allting.

  186. "Det sker ingen utveckling."

  187. Det är som att köra med samma hantel.
    "Jag hade 1 kg förra året"-

  188. -"och 1 kg har jag i år."
    Man måste ju puffas uppåt med stöd.

  189. Man ska inte lyfta sig själv i håret
    i största allmänhet.

  190. När jag jobbar med barn
    med svårigheter-

  191. -sätter jag en lapp på väggen
    innanför dörren där de kommer in.

  192. Jag har jobbat enskilt med barn.
    Den kallar jag "segerlistan".

  193. De tror att den har suttit där hela
    tiden, men jag byter för varje barn.

  194. När de har kommit in
    har vi läst på den där listan.

  195. Jag har skrivit upp deras segrar.
    Vad har de gjort som var lyckat?

  196. Det gäller för mig att hitta dem,
    även om de är millimeterstora.

  197. "För tre veckor sen gjorde du
    det här, och förra veckan det här."

  198. "Det är ju riktigt, riktigt bra."
    Då kan man säga så här:

  199. "I dag har jag en 'knirrig' uppgift"-

  200. -"men du som klarar det här,
    kan säkert klara av det."

  201. Tyvärr är specialundervisning
    ibland så här:

  202. "Vad bra att du kom, för du har så
    svårt med dubbeltecknad konsonant."

  203. Det är en annan stämning
    i det rummet.

  204. Skolverket säger
    att man ska göra det.

  205. De säger inte "segerlista",
    utan så här:

  206. "Man ska ha kontinuerlig återkoppling
    på vad man hittills har utvecklat."

  207. Man ska få veta vad man har lärt sig.

  208. Tänk om man får återkoppling på
    vad man brukar misslyckas med.

  209. Vad kommer det att ge?

  210. Ni undrar över den svartvita
    gubben där. Han heter Oscar Mathisen-

  211. -och var skridskoåkare i Norge
    på tidigt 1900-tal.

  212. På magen och bröstet har han
    en kontinuerlig återkoppling på-

  213. -hur han hittills har utvecklats,
    skulle Skolverket ha sagt.

  214. Varför behöver
    en framstående person medaljer-

  215. -medan barn som har stora svårigheter
    inte får så många?

  216. När man känner sin elev,
    kan man försöka anpassa-

  217. -för man ska ju anpassa studierna
    på nåt sätt.

  218. Man kan förlänga tider för saker,
    man kan anpassa redovisningssätt-

  219. -och man kan ta pauser
    innan man får slut på sina krafter.

  220. Jag hade en kille på sjukhuset, och
    när han ledsnade fanns ett pentry.

  221. Där hade jag BOB blandsaft,
    fast vi kallade den drakblod.

  222. "Önskar min herre
    ett glas drakblod för att orka med?"

  223. Vi gick dit och drack,
    och då gick det ganska bra.

  224. Med barn som har mycket emot sig,
    som barn med grava rörelsehinder-

  225. -där det tar emot så mycket, måste
    man minska kvantiteten i uppgiften-

  226. -och höja kvaliteten. Hur många tal
    med minus måste man räkna?

  227. Man måste träna sig att använda
    ljudböcker och annat digitalt.

  228. Man måste kanske
    ha skriv- och läshjälp.

  229. Men skolan måste också fundera på-

  230. -hur de ska spara så att barnet
    har möjlighet till social samvaro.

  231. Man lär sig mycket utanför skolan.
    Man ska inte vara halvdöd då.

  232. Och skolan måste diskutera sina
    egna sätt att prata och komma i kapp-

  233. -och hur många hemuppgifter
    man ska ha. Det går att klara sig-

  234. -utan att ha haft en enda läxa.
    Skolan borde klara uppgiften ändå.

  235. "Komma efter" ska man fundera på,
    för undervisningen är inget tåg.

  236. Man pratar om det som sticker i väg,
    och då står man kvar på stationen.

  237. Barn med rörelsehinder är generellt
    långsammare än sina klasskamrater.

  238. Hur ska de komma i kapp
    om de ska göra samma sak?

  239. Då måste läraren
    ha tänkt ut ett slags genväg.

  240. Där har jag skrivit det underliga
    ordet "vanlighetsprincipen".

  241. Många barn med funktionsnedsättningar
    vill vara likadana som de andra.

  242. De vill göra på samma sätt,
    men det kan de inte-

  243. -och då tillhandahåller skolan
    ett sätt med digitalt stöd-

  244. -som är annorlunda,
    och det vill de inte ha.

  245. Men det är en drivkraft
    att vilja kunna det alla andra kan.

  246. De måste få hjälp med det,
    och det kräver en tät relation.

  247. Anpassad studiegång är inte samma sak
    som anpassade studier.

  248. Jag vill bara tala om det redan nu,
    så att ni hör upp sen.

  249. Har man minnessvårigheter är
    de här samtalen också jätteviktiga.

  250. Man måste in i det och prata om det.

  251. Det finns nån som heter Petri
    Partanen, som skrev en avhandling.

  252. Han jämförde
    datoriserade minnesträningsprogram-

  253. -med metakognitiva samtal.
    Han visar att de här samtalen-

  254. -ger bättre effekt än
    att träna minne med en dator.

  255. Men man måste också hitta ett sätt
    att hänga upp saker i minnet-

  256. -och hitta hur man ska ta fram det.
    Vilken minnesfunktion är bäst?

  257. Ofta är det bra om
    man hittar på nåt larvigt och roligt.

  258. Man kan komma ihåg ramsor-

  259. -och det kräver också samtal
    med barnet när man kartlägger det.

  260. Jag tänker ibland att IKEA
    är ett bra exempel på hur man jobbar-

  261. -med kognitivt stöd.

  262. Man har en katalog på nätet eller
    hemma, och har man behov av en grej-

  263. -tittar man vad det finns och får en
    förståelse för vad man vill man ha.

  264. Sen går man till utställningen. Då
    ser man vad det ska bli redan innan.

  265. Det är ju bra med tanke på hur
    paketen ser ut när man kommer hem.

  266. Sen pratar man med en snäll människa.
    "Skåpet Kurt blir rätt för dig."

  267. Sen får man en lapp, där det står:
    "Skåpet Kurt, hylla 3, fack 15."

  268. Då går man ner till lagret,
    och där finns hylla 3 och fack 15.

  269. Där ligger de grejerna.
    Känner man sig ändå lite vilsen-

  270. -har de specialpedagoger, som sitter
    vid datorer. De har gula jackor-

  271. -och dem kan man fråga. Fast man blev
    undervisad nyss, får man fråga igen.

  272. När man har fått sin grej, får man
    en instruktion, som inte ens kräver-

  273. -att man kan läsa. Helt otroligt.

  274. Tänk om undervisningen vore så här.
    Vad bra det vore.

  275. Tänk om jag lever med
    att min dagsform varierar så mycket-

  276. -att det känns
    som om mina kunskaper kommer och går.

  277. Nog vill jag som elev helst
    bli bedömd den dagen de har kommit-

  278. -tänker jag.

  279. Jag behöver en lärare som vet vilka
    dagar de kommer och på vilket sätt-

  280. -man sätter eleven på banan.

  281. För att det ska gå måste man
    få stöd och hjälp, studieteknik-

  282. -och strukturera sin dag. Man
    måste veta vilka rutiner som gäller-

  283. -och kring rörelsehindrade barn
    finns det många rutiner.

  284. Det kan vara toalettbesök
    och en massa saker.

  285. Man måste anpassa omfattningen.

  286. Man måste kanske få saker
    till sin dator.

  287. Mina kollegor, som var på Bettmässan,
    visar hur den senaste tekniken är.

  288. Man har en stor digital tavla,
    som speglas på alla barnens datorer-

  289. -så att man slipper
    flytta ögonen fram och tillbaka.

  290. Men man måste också fundera
    på den här koncentrationen.

  291. Varför finns den ibland
    och varför uteblir den ibland?

  292. Har man jätteont i dag,
    ska man kanske inte göra provet.

  293. Då behöver man nån vänlig
    som ställer en fråga.

  294. Man har rätt att visa sina förmågor
    när de är så optimala som möjligt.

  295. Vi säger att svensk skola
    ska vara likvärdig för alla.

  296. Det är svårt. Vad är skillnaden
    mellan rättvist och likvärdigt?

  297. Om mina barnbarn kommer hem till mig
    ska vi väl ha fredagsmys.

  298. Köper jag godis och säger att vi ska
    dela likvärdigt, applåderar de inte.

  299. De vill nog att det ska vara
    rättvist. Man måste pröva det där.

  300. Om man tänker sig att rättvist är
    att alla har det likadant-

  301. -och de ska se på fotboll,
    har man skapat funktionshinder-

  302. -för den där lilla killen.

  303. Men rättvist är det, för de
    får en lika hög låda att stå på.

  304. Man måste göra nån anpassning.
    "Du har en funktionsnedsättning"-

  305. -"så du får fler lådor att stå på,
    så att du kan se matchen."

  306. Det är en anpassning så att man kan
    delta, men varför ska det vara så?

  307. Varför ska planket finnas?

  308. Tänk om man har rätt
    till funktion hela tiden.

  309. Tänk om man gör ett plexiglasplank.

  310. Är det inte funktionsrätt
    vi ska leta efter i skolan-

  311. -och inte speciallösningar
    för speciella människor?

  312. Funktionsrätt tycker
    handikapprörelsen är en bra idé.

  313. Dessutom har den
    den funktionen att den inte går-

  314. -att göra om till en kategori
    för personen.

  315. Funktionshindrade
    är ganska gammaldags att säga.

  316. Man har börjat
    säga funktionsnedsatta-

  317. -men funktionsrätta människor
    låter bättre att vara.

  318. Jag börjar närma mig styrdokument,
    men vi får se vad som händer.

  319. När den nya läroplanen kom, hade man
    bytt ut begreppet "förutsättningar".

  320. Den förra läroplanen sa att eleven
    ska utifrån sina förutsättningar-

  321. -nå de här målen. Den nya läroplanen
    sa tvärtom. Det är undervisningen-

  322. -som ska ge eleven förutsättningar
    att klara kunskapskraven.

  323. Man behöver inte ha dem när man
    kommer dit. Det ska skapas i skolan.

  324. Man måste våga problematisera
    begreppet "funktionsnedsättning".

  325. Vi har olika funktionsnedsättningar.
    En del ser inte, en del hör inte-

  326. -och en del har svårt att röra sig.
    Jag behöver brillor-

  327. -och snart hörapparat och sånt där.
    Det måste man ta hänsyn till.

  328. Men min erfarenhet är att
    människors förutsättningar varierar-

  329. -beroende på bemötandet. Jag tror
    att ni minns bra och dåliga lärare.

  330. Ni minns att ni var bra i ett ämne-

  331. -och sen fick ni en annan lärare,
    och då blev ni dåliga. Samma person.

  332. Det är i mötet
    undervisning och lärande sker.

  333. Sen handlar det om
    vad man lär barnen.

  334. De senaste två dagarna har jag varit
    i Luleå och hållit kurs i bliss.

  335. Om inte CP-skadade barn
    utan förmåga till tal-

  336. -får ett kommunikationssätt,
    kommer de inte att lära sig nånting.

  337. Då är inte CP-skadan förutsättningen,
    utan det är kommunikationsstödet-

  338. -och tekniken som man får lära sig,
    och som lärarna får lära sig.

  339. Då landar man i vad Skolverket
    säger här i de nedersta punkterna.

  340. Lärarna är barnens förutsättning.
    Naturligtvis ni föräldrar också-

  341. -men i skolan är det lärarna.
    Det är de man kan skruva på.

  342. Det är hur de begriper hur de
    ska undervisa, och hur de begriper-

  343. -hur de ska bedöma barnens kunskaper,
    om de visas på avvikande sätt.

  344. Det är en central förändring
    i den nya läroplanen.

  345. Ni stackars föräldrar behöver höra
    på lagparagrafer och sånt tråkigt.

  346. Men om det är en rättighetslag som
    har kommit och man har rättigheter-

  347. -hur kan man prata om dem i skolan
    om man inte vet om dem?

  348. Man möter en rektor. "Skollagens
    första kapitel och fjärde paragraf"-

  349. -"hur har du gjort med den?"
    Då blir det ett annat bemötande-

  350. -för då talar man om det,
    i stället för "resurser".

  351. Det här är viktigt. Det kallas
    det kompensatoriska uppdraget.

  352. Skolan ska jämna ut. Den som
    har svårare för sig ska ha mera.

  353. Kör jag bil kl. 03.00 tänker jag
    vid en stoppskylt: "Ingen är ute."

  354. Men så kommer en polispatrull.
    Då förlorar jag körkortet.

  355. "Jag hade inga resurser att stanna."

  356. Trafiklagen är trafiklagen,
    och skollagen är skollagen.

  357. Läraren och rektorn
    får förhandla uppåt i organisationen.

  358. Det ska man inte säga till föräldrar.
    Ni har rätt att förvänta er-

  359. -att de gör en kompenserande effekt
    för den som har med sig mindre.

  360. Det är resurser, men också
    undervisning och hjälpmedel.

  361. Man blir ju kompetent av hjälpmedel.
    Jag fick med en blisskarta.

  362. Tittar ni på hjälpmedlen-

  363. -ser ni att en del
    har en aura av fusk över sig.

  364. Har ni sett det?
    En del har aldrig lämnat fusk.

  365. Till och med miniräknaren där borta
    till exempel.

  366. När Skolverket författar nationella
    prov i matematik har de sidor-

  367. -som heter "miniräknarfria".

  368. Det hjälpmedlet räknas inte längre
    om man är beroende av det.

  369. Bland de här finns det en del
    som är fuskbefriade också.

  370. Glasögon brukar aldrig vara det.
    Men den här...

  371. Den där räknestickan. Ni som
    är så gamla som jag vet vad det är.

  372. Den hade man på högstadiet och
    gymnasiet, och den blev aldrig fusk.

  373. Men när miniräknaren kom
    blev den fusk.

  374. Min teori är att man inte begrep vad
    man skulle ha en räknesticka till.

  375. Den blev inte fusk,
    för den var oanvändbar.

  376. Det är bättre med det man inte kan.

  377. Men en liten multiplikationsruta,
    som den där uppe-

  378. -kan bära en elev genom matten.
    Den slipper ägna kognitiv kraft på-

  379. -att komma ihåg tabellerna. De finns
    till och med i plast och är vikbara-

  380. -så att man kan följa linjerna i dem.
    Man måste våga diskutera det där.

  381. Med läs- och skrivundervisning är det
    också så. Ni ska få träffa Fredrik.

  382. Jag tycker att 3:an, 4:an var
    för sent. Fredriks lågstadielärare-

  383. -måste ha märkt det i årskurs 1.
    Det finns ett slags normalitetstryck-

  384. -på undervisningen i skolan. Använder
    man en talsyntes för att säga saker-

  385. -får man lärare som ifrågasätter
    om man har sagt det själv.

  386. Använder man hjälpmedel för att läsa,
    ifrågasätter folk att man har läst-

  387. -fast det är svårare
    att läsa med öronen-

  388. -än att läsa bokstäver på papper.
    Det är mycket svårare.

  389. Den här bilden visar att man tidigt
    upptäcker att det är svårt med-

  390. -att läsa och skriva.
    Då sätter man in kompensation.

  391. För olika elever dalar det här
    blåa fältet. Det blir brantare.

  392. Man sätter in mer och mer, och
    i skolåldern ska man inte hålla på-

  393. -och traggla läsning, för då
    gäller läsning med digitala medel.

  394. Då får man barnet att uppfatta sig
    som en läsande person-

  395. -i stället för att de måste
    misslyckas innan de ser sig själva-

  396. -som nån som kan lyckas.
    Det är kontraproduktivt.

  397. Man måste fundera på vad man ska
    träna och vad man ska kompensera för.

  398. Det kompensatoriska uppdraget-

  399. -säger att man ska få
    det man har tillkortakommanden i-

  400. -för att komma på jämförbar nivå.
    Men det kräver träning att göra det.

  401. Läroplanen säger att man ska vara
    likvärdig. Den säger också så här.

  402. Det är jätteviktigt. "Undervisningen
    kan aldrig utformas lika för alla."

  403. "Därför kan undervisningen
    aldrig utformas lika för alla."

  404. Då blir det svårt
    när man möter en lärare som säger:

  405. "Du kan inte få betyg i historia
    för du har inte gjort en uppgift"-

  406. -"om franska revolutionen."

  407. Möter jag en sån lärare, säger jag:
    "Var står det att man ska göra det?"

  408. Det här barnet ska kanske
    inte göra det. Man måste titta på-

  409. -vad man ska kunna,
    för det är nåt helt annat.

  410. Rättvisan och likvärdigheten är att
    en del gör mer och en del slipper.

  411. Men det leder till det som står
    att man ska komma fram till.

  412. Samma sak för bedömningssituationer,
    alltså prov och läxförhör.

  413. Skolverket säger att det inte går
    att elever ska göra likadant.

  414. Man kan inte dela ut samma prov
    till alla. Man får inte göra det.

  415. Likvärdigheten är då
    att anpassa bedömningen.

  416. Sommaren 2014 skrev de in
    en snutt till i skollagen-

  417. -för de hade glömt den innan.
    Det är det som står där uppe.

  418. Det handlar om
    hur man ska anpassa undervisningen.

  419. Det står:
    "Skolans undervisning ska motverka"-

  420. -"funktionsnedsättningens
    konsekvenser."

  421. Det är en stark skrivning.
    Man har uppdraget att göra det.

  422. Det blir ju att barn med läs-
    och skrivsvårigheter får stöd.

  423. Lägg märke till att det
    inte finns nåt självklart skäl till-

  424. -att barn med funktionsnedsättning
    ska ha det lägsta betyget.

  425. Det har Skolverket skrivit i boken
    "Stödinsatser i utbildningen".

  426. Man har stöd hela vägen upp.

  427. Det finns ett problem i skollagen
    om det man kan tolka både si och så.

  428. Sommaren 2014 fick vi också
    nya regler kring stöd i skolan.

  429. Man uppmärksammade att det var på tok
    för många som hade åtgärdsprogram-

  430. -särskilt stöd i skolan. I en del
    skolor var det hälften av barnen.

  431. Ville nån ha prov muntligt
    skrev man ett åtgärdsprogram.

  432. Man gjorde en utredning-

  433. -som blev ett åtgärdsprogram,
    som en specialare skulle göra.

  434. Men hon utredde, så hon hann
    inte utreda de som skulle få stöd-

  435. -eller så utredde hon de
    som inte hann få stöd.

  436. Det fanns ett förslag att man
    skulle ta bort alla åtgärdsprogram.

  437. Men ingen remissinstans tyckte att
    det var bra, så man tog tillbaka det-

  438. -till departementet, och de föreslog
    att stödet skulle spaltas upp-

  439. -i flera avdelningar. Det visar de
    här punkterna. Alla barn ska ha stöd.

  440. Det ingår i all undervisning. Man går
    till skolan för att man behöver det.

  441. Hade man inte behövt det,
    hade man kunnat stanna hemma.

  442. Går det inte,
    ska man sätta in extra anpassning-

  443. -för den ordinarie undervisningen.

  444. Märker man att inte det räcker,
    ska man utreda vad det beror på-

  445. -och sätta in ett åtgärdsprogram. Och
    märker man när man ska sätta betyg-

  446. -att det inte går för att
    barnet har en funktionsnedsättning-

  447. -kan man undanta det betygskravet.

  448. Det undantaget
    gäller alla betygssteg.

  449. De två böckerna som finns där
    har Skolverket gett ut.

  450. Det är allmänna råd
    i förhållande till lagen-

  451. -och den andra boken
    talar om hur systemet fungerar.

  452. Men man är i skolkulturen. Det finns
    en aura av att om eleven sätter sig-

  453. -med en bok och lär sig själv,
    är det bra lärande och bra kunnande.

  454. Allt det här om "göra själv" och
    "ta ansvar för sitt eget lärande"-

  455. -bygger på en idé om inlärning,
    som är omodern.

  456. Men det känns som den väger tyngre.
    Orden har jag plockat ur läroplanen-

  457. -och skollagen. Dem har man rätt
    till, men de känns som fusk ändå.

  458. Men sociokulturellt lärande är det.
    Idén om att man lär sig tillsammans-

  459. -och tar del av varandras lärande.
    Om två elever resonerar sig fram-

  460. -till en lösning, är det inte sämre
    än om var och en hade gjort det-

  461. -utan man stöttar varandra.

  462. Till den nya läroplanen kom det
    ett gigantiskt centralt innehåll.

  463. Det betyder att man i treårsperioder-

  464. -har skrivit vad undervisningen ska
    handla om. Det är massor med grejer.

  465. Problemet är att man i skolan ofta
    missförstår det centrala innehållet.

  466. Att barnen måste kunna allt som står
    där. Det är ingen avprickningslista-

  467. -för det skulle leda till att ett
    barn inte kan ha nån frånvaro alls-

  468. -utan man berör samma kunskapsområde
    gång på gång.

  469. I historia talar man om att man
    ska ha kunskap om historiska skeden.

  470. Om man är borta under medeltiden, får
    man väl lära sig mer om en annan tid.

  471. Det finns nåt skede man måste kunna,
    till exempel Förintelsen.

  472. Men man måste inte kunna allt.
    Det är värt att värja sig lite-

  473. -om man pratar om vad de ska kunna
    och hur man ska kunna det.

  474. Ni ska få träffa Tobias
    en stund till. Han ska tala om slöjd.

  475. Slöjden var det problem med
    på låg- mellan- och högstadiet.

  476. De ställer högre krav på en
    när man kommer upp i högstadiet.

  477. Man ser vad kompisarna klarar.
    "Jag vill. Varför går inte det här?"

  478. Det är förbaskat frustrerande
    att inte få in tråden i nålen-

  479. -på maskinen eller om man ska sy för
    hand. Det går inte att få i tråden.

  480. Det är så att man håller på att dö.

  481. Det kan man traggla med en
    hel lektion om man inte ber om hjälp.

  482. Likadant är det i träslöjden.
    Om man ska slå i en spik, tycker jag-

  483. -att jag siktar på spiken, men så
    hamnar jag vid sidan om i alla fall.

  484. Man träffar aldrig spiken, vilket
    också är fruktansvärt frustrerande.

  485. Men lärarna har väl
    varit ganska tillmötesgående-

  486. -som jag har haft i...slöjd.

  487. Det var inte förrän i nian
    som det började krångla.

  488. Det var träslöjdslärare
    som inte ville ta in det här-

  489. -att jag inte var som alla andra,
    utan behövde mer hjälp.

  490. Jag kände mig som en belastning.

  491. Man var bara till besvär hela tiden.
    "Du gör inget själv."

  492. "Du klarar inte det. Det går inte."
    Då känner man:

  493. "Varför ska jag vara här?
    Jag är bara till besvär."

  494. Den slöjdundervisningen bygger på
    idén om att alla måste göra likadant.

  495. Det här är några år gammalt-

  496. -men det stod likadant
    i läroplanen då.

  497. Vilka verktyg man kan lägga till?
    Är det ett kunskapskrav?

  498. Står det att de ska veta
    hur man sammanfogar bräder?

  499. Då får man tänka på alternativa
    lösningar. Limpistoler, skruvdragare.

  500. De flesta lärare skulle göra det. Jag
    var på en fantastisk slöjdlektion-

  501. -där barnen
    använde alla tänkbara hjälpmedel.

  502. Verktygen bidrar till kompetensen.
    Det måste man göra en tolkning av-

  503. -som står i förhållande
    till barnets funktionsnedsättning.

  504. Sen samlas skolan och föräldrar
    från årskurs 1 till årskurs 5.

  505. Man pratar
    om individuella utvecklingsplaner.

  506. De ska ge stöd
    för barnens utveckling.

  507. De ska innehålla skriftliga omdömen,
    som man tror har nåt slags profetia.

  508. Om de i skolan säger att de inte tror
    att barnet kommer att göra det-

  509. -i årskurs 3 eller i årskurs 6,
    måste de sätta in stöd.

  510. Bara de säger det
    måste de sätta in stöd.

  511. Anar skolan
    att ett barn inte når kunskapskraven-

  512. -måste de sätta in extraanpassningar.
    Visar sig de inte räcka-

  513. -måste de sätta in särskilt stöd,
    och de måste dokumentera hur de gör.

  514. Man kan inte bara tro
    att det går åt skogen.

  515. "Var det inte det jag sa i 1:an? Jag
    sa ju att det kommer att gå dåligt."

  516. Sen visar forskningen att man
    ofta lade över jobbet på hemmen.

  517. De ska läsa tio minuter om dagen,
    och göra det och det.

  518. Men det står vad skolan "ska" göra
    och i fetstil vad hemmen "kan" göra.

  519. Det är en väldigt viktig skillnad.
    Ni i hemmet vet vilken kamp ni gör-

  520. -med alla saker som behövs.
    Ni har rätt att säga stopp.

  521. "Ni får fixa lästräning i skolan.
    Vi gör inte det hemma."

  522. Man skriver också att man
    har positiva förväntningar på barnet.

  523. Författaren Leif Srandberg sa-

  524. -att samtalen ska vara elevens
    guldstund med mentorn.

  525. Jag tror inte att alla barn tycker
    det. Man ska få sin "segerlista".

  526. Allt bra och alla förväntningar på-

  527. -vad man kommer
    att göra nästa termin.

  528. När man kommer till 6:an
    i grundskolan kommer ju betygen.

  529. Och de är ju en skala
    från E längst ner på godkändnivån-

  530. -och F om man inte är godkänd, och
    lite förrädiskt är den i fem steg.

  531. Många av er har vuxit upp
    med betygen 1-5.

  532. Då var 3 nåt slags genomsnittligt
    betyg, och 5:orna tog slut...

  533. ...i klassrummet, så tyvärr var det
    lotteriet som sa att du fick en 4.

  534. Det byggde
    på en normalfördelningskurva.

  535. Det var tänkt
    att handla om hela landet-

  536. -men lärarna
    fick en massa krav på sig.

  537. Det underliga med det systemet är
    att jag aldrig har stött på nån-

  538. -som de sa till:
    "1:orna är slut, så du får en 2:a."

  539. Men det fanns lika många 1:or som
    5:or i en normal fördelningskurva.

  540. Det är ett slags rättighet. Skulle
    man rita en kurva, är det många på E-

  541. -och så dalar det ner mot A.
    F ska elever i princip inte ha.

  542. Man ska sätta in
    alla insatser man kan.

  543. Det är jätteviktigt med gymnasiet,
    och man diskuterar till och med-

  544. -att införa obligatoriskt gymnasium.

  545. Man måste ha åtta eller tolv
    godkända ämnen för att komma in där.

  546. Men man måste se betygen
    som ett resultat av undervisning.

  547. Skolan måste titta på betyget som
    ett resultat av sin egen verksamhet.

  548. Man mäter och väger inte barnet.
    "Du dög inte riktigt till."

  549. Man måste fundera på hur man gör det.

  550. Betyget "streck" finns.
    Där finns det inte nåt underlag.

  551. Man har inte träffat barnet. Det
    har varit sjukt för mycket eller nåt.

  552. SPSM hjälper gärna till
    när det är svårt att förstå-

  553. -hur man ska bedöma i förhållande
    till funktionsnedsättningar.

  554. Vad kom med den där lagen?
    Man tillrättalägger undervisningen-

  555. -och sen märker man att det inte går
    ändå. Första steget är anpassning.

  556. Den här lagparagrafen bygger på att
    när skolan märker att det inte går-

  557. -ska de sätta in annat stöd.
    Man måste lyckas, och det ska hålla.

  558. Det krävs ingen utredning, men
    det är inom ramen för undervisningen-

  559. -så det behövs inga extratjänster och
    extrasaker, utan man sätter i gång.

  560. "Skyndsamt" står det i lagen.

  561. Det betyder just då.
    Man kan inte säga:

  562. "Till våren, om vi får resurser."
    Det är nu. Det handlar om veckor.

  563. Man kan fundera på vad Skolverket
    har för exempel på vad det kan vara.

  564. Det här är exempel ur Skolverkets
    allmänna råd på vad det kan vara.

  565. Man kan fundera på varför
    det ska vara extra anpassning.

  566. Det vore bättre om de var ordinarie.

  567. Det är bra om barnet
    vet vilket ämnesområde man studerar.

  568. Men i boken ger de exempel på hur
    man kan jobba i skolan kring det här-

  569. -så den är värd att läsa. Det kan
    vara att man sätter in digitalt stöd-

  570. -eller extra läromedel, eller
    att specialläraren i arbetslaget-

  571. -ger en specialinsats. Barnet kan ha
    missat en grej som man kan ta i kapp.

  572. Jag skulle gissa
    att barn med rörelsehinder-

  573. -har större stödbehov än vad
    man kan fixa med extra anpassningar.

  574. Om jag var förälder och skolan sa:
    "Vi löser det med extra anpassning"-

  575. -skulle jag säga:
    "Okej, jag vill ha det skriftligt."

  576. Skolverket pratar om
    att det här ska ske i två månader-

  577. -och sen ska man se ett resultat.
    Jag skulle kolla om de har gjort det.

  578. Specialläraren kan ha varit sjuk-

  579. -och en kan ha varit på kurs,
    så man har inte börjat.

  580. "Har det hänt? Vad gav det för
    resultat? Vilka slutsatser drar ni?"

  581. Är det inte dokumenterat
    är det problematiskt.

  582. Ni har all rätt i världen
    att få det som ska ske på papper.

  583. Men det händer att de inte räcker.
    Då är man inne på "särskilt stöd".

  584. Det är omöjligt att beskriva "stöd"
    och "särskilt stöd".

  585. Det beror på vilken skola det är
    och hur kompetenta lärarna är.

  586. "Särskilt stöd" i ett klassrum
    är "ordinarie stöd" i ett annat.

  587. Men det är så
    att det är svårt att nå målen.

  588. Lärare har anmälningsplikt
    till rektorn-

  589. -om en elev inte verkar nå kraven.

  590. Om man säger det,
    måste man utreda vad det beror på.

  591. "Har ni gjort extra anpassningar?"

  592. Man måste sätta in kortsiktiga
    och långsiktiga åtgärder.

  593. De ska förhålla sig
    till läroplan och kunskapskrav.

  594. Man kan inte bara hitta på saker.

  595. Det man skriver i ett åtgärdsprogram
    har ni föräldrar rätt att överklaga.

  596. Ni kan vända er till instansen
    Skolväsendets överklagandenämnd-

  597. -som talar om
    ifall det är riktigt gjort.

  598. Det är inte fel
    att skriva ett åtgärdsprogram.

  599. "Jag vill ha det dokumenterat
    hur vi tillrättalägger stödet."

  600. De flesta skolor går nog med på att
    det är bra att skriva åtgärdsprogram.

  601. En del av åtgärdsprogrammet
    pekar på nåt specifikt kunskapskrav-

  602. -men kring barn med rörelsehinder
    finns annat som måste finnas med.

  603. Och då kan de finnas på en lista
    man kan kolla. Så ser den lagen ut.

  604. Jag vill peka på att ordet
    "skyndsamt" finns med där också.

  605. "Särskilt stöd
    ska skyndsamt utredas."

  606. Och det är på en gång man ska utreda
    det. Man ska kolla med elevhälsan.

  607. Och längst ner står det en intressant
    mening. "Om en utredning visar"-

  608. -"att en elev är i behov av särskilt
    stöd, ska han eller hon ges det."

  609. Tyvärr för skolan står det inte ljud
    om pengar i lagparagrafen.

  610. Behöver man stöd, ska man ha stöd.
    Det här är rättighetslagstiftning-

  611. -och i den bästa av världar
    funkar det, men ni har mer "power"-

  612. -om ni vet vad rättigheten säger.

  613. Så det här med "anpassad studiegång".
    Det är en term i skollagen.

  614. Det betyder att man tar bort nånting,
    man avviker från timplanen-

  615. -man tar bort nåt ämne,
    man reducerar det.

  616. Samtidigt reducerar man
    vad man kommer fram till.

  617. Det förutsätter inte
    att man når de krav-

  618. -som det man tar bort
    skulle ha lett till.

  619. "Vi tar anpassad studiegång
    några veckor", kan man inte säga.

  620. Man måste skriva ett åtgärdsprogram.

  621. Rektorn måste kunna tala om hur de
    ska kompensera barnet för bortfallet.

  622. Är det åtta eller tolv ämnen
    för gymnasiet, och man tar bort sju-

  623. -blir det ganska trassligt. Men
    anpassad studiegång behövs ibland-

  624. -under en sjukdomsperiod eller
    vad det nu kan vara för nånting.

  625. Då får man ta ställning till det.
    För barn med grava rörelsehinder-

  626. -finns det kanske ämnen
    som känns väldigt jobbiga.

  627. Är man ljudkänslig
    kan träslöjden vara bekymmersam.

  628. Man får kanske nå sina slöjdkunskaper
    på textilslöjden i stället.

  629. Men ni ska vara försiktiga om skolan
    börjar prata om anpassad studiegång-

  630. -för då vill ni veta
    hur de ska anpassa tillbaka.

  631. Åtgärdsprogram
    bygger på kartläggning.

  632. Man ska samla in vad ni tycker,
    vad eleven tycker, resultaten-

  633. -elevhälsan ska ha besökt lektionen-

  634. -och man ska resonera med lärarna
    om de här frågorna.

  635. Vilka extra anpassningar
    har eleven haft?

  636. Vilka kunskaper har de redan nått?
    Man vill veta hur det gick till-

  637. -när de nådde dem. Vad är de på väg
    att nå? Vad är svårt att nå?

  638. Hur har man tolkat kunskapskraven?
    Kan man göra en annan tolkning-

  639. -i förhållande
    till funktionsnedsättningen?

  640. Man kan göra så här. Jag har huggit
    ett kunskapskrav i matte i årskurs 3.

  641. Det är bara början på det
    som ett exempel.

  642. Lärarna har tagit en grön penna
    och markerat vad barnet kan.

  643. Det gula hänger de på gärdsgården i,
    men de tror att de kan det.

  644. Sen har de låtit bli att måla det
    de inte har undervisat om än.

  645. Sen har de målat nånting med rött.
    Det säger de att eleven inte kan.

  646. De har försökt undervisa om det,
    och vet inte hur det ska gå till.

  647. Då är det läge
    att skriva ett åtgärdsprogram.

  648. "Eleven kan även ge exempel på enkla
    samband i elevnära situationer."

  649. Kan ni det?

  650. Vet ni vad det betyder?

  651. Det betyder att barnet
    ska kunna dubbelt och hälften.

  652. Det är proportionella samband.

  653. Då får man göra ett åtgärdsprogram.
    Tar man med sig eleven på den resan-

  654. -kommer eleven att tycka att det här
    är en bra poäng till segerlistan.

  655. Ibland kan man behöva tydliggöra
    delar av åtgärdsprogrammet-

  656. -som handlar om välbefinnande,
    utrustning, hissar och allt.

  657. Även ett barn med gravt rörelsehinder
    behöver se sig själv som lärande.

  658. "Här har vi ett problem
    som vi tillsammans ska lösa."

  659. Då funkar det.
    Man måste kanske lösa en sak i taget.

  660. Ibland stöter man på lärare
    som tolkar in saker som inte står.

  661. Jag var på en skola
    för rätt många år sen-

  662. -där det var en lärare i hemkunskap
    som hade en elev med CP-skada.

  663. Han gick med käpp
    och var ganska ostadig så där.

  664. Hemkunskapsläraren sa att han
    inte skulle bli godkänd i det ämnet-

  665. -därför att han
    inte strök en skjorta.

  666. Och då...tänkte jag:
    "Jaha, hur var det då?"

  667. "Jag brukar låta mina elever
    i årskurs 8 stryka en skjorta."

  668. Men han sa: "Jag tänker inte stryka
    nån jävla skjorta."

  669. "Jag tänker ha T-shirt."
    Det var klokt sagt.

  670. Det borde vara kunskapskrav i svenska
    för argumentering.

  671. Det var synd att hon träffade mig,
    för jag sa:

  672. "Vi ser var skjortorna
    står i läroplanen."

  673. De står ju inte med där, utan det
    står så. Han kan tillaga måltider-

  674. -och genomföra uppgifter i ett hem-

  675. -och gör det med anpassning
    till aktivitetens krav.

  676. Skjortstrykning förekommer
    i mitt hem, så hon har delvis rätt.

  677. Men även andra uppgifter förekommer.

  678. Och anpassning till uppgiftens krav
    hade hon behövt diskutera med honom.

  679. "När du behöver en struken skjorta,
    hur gör du då?"

  680. "Ska din hustru
    eller kemtvätten göra det"-

  681. -"eller ska du ha hjälpmedel? Eller
    kan vi hitta en likvärdig uppgift"-

  682. -"som du ska göra?"

  683. Det måste anpassas till eleven.
    Om ni stöter på en lärare som säger:

  684. "Han når inte kunskapskraven",
    då ska ni be om en sån här.

  685. "Vad är det han inte når?
    Hur ser det ut när han inte når det?"

  686. Om det inte står där,
    kan man inte heller kräva det.

  687. Det är ett bisarrt exempel. Det blir
    spännande när matteläraren säger:

  688. "Eleven ska lösa enkla problem
    i elevnära situationer"-

  689. -"på ett i huvudsak fungerande sätt."

  690. Då säger ni: "Hans miniräknare
    är i huvudsak fungerande."

  691. "Hans dator har en inbyggd
    kalkylator, och den fungerar alltid."

  692. I huvudsak fungerande.
    "Hur tänker du?"

  693. Men det är svårare
    med teoretiska ämnen.

  694. Det är inte självklart att det inte
    skulle räcka med en räkneapparat.

  695. Kunskapskraven går att tolka,
    och ska tolkas i förhållande-

  696. -till funktionsnedsättningen.

  697. Det blir fruktansvärt oetiskt
    att vi har en skola för alla-

  698. -där barnen har närvaroplikt i
    nio år, och ber en elev i årskurs 1-

  699. -att vara där i nio år, men säga att
    den aldrig kommer att bli godkänd.

  700. Vi kan inte ha ett sånt samhälle.
    Det blev ju ett problem-

  701. -när man förtydligade kunskapskraven.
    Problemen har accentuerats sen dess-

  702. -för ju mer kritik skolan har fått,
    desto hårdare tolkar de kraven.

  703. De blir mer och mer rigida.
    Vi försöker lösa upp det och säga-

  704. -att det finns fler sätt att se det.
    Om vi har en rullstolsburen elev-

  705. -i idrotten i årskurs 6,
    är E-kravet det som står där.

  706. Tänk att han inte har
    rörelseförmåga från halsen och neråt.

  707. "Kan eller kan han
    inte nå kunskapskravet?"

  708. Mitt svar är att han kan det.
    Det står inte att han ska...

  709. Det står så här: Han ska anpassa
    sina rörelser till takt och musik.

  710. Han ska inte anpassa nån annans
    rörelser, eller göra samma rörelser.

  711. Jag såg en vidunderlig idrottslektion
    med en elev som var sån.

  712. De rörelser han anpassade till
    takt och rytm var ögonrörelserna.

  713. Det tyckte läraren var rimligt,
    för han hade kunskapen.

  714. Det var inte utförandet.
    Han skulle kunna det.

  715. Det är viktigare att säga att det
    finns ett annat sätt att kunna det-

  716. -än att säga: "Du har ett
    rörelsehinder, så vi tar bort det."

  717. Det är likadant med musikkravet.

  718. Jag har varit med på lektioner
    där barn utan röst-

  719. -ska vara med och sjunga,
    fast de inte sjunger.

  720. Men de har deltagit.

  721. De har haft små kontakter,
    som de slår in när refrängen kommer.

  722. Det står inte
    att de ska sjunga i kunskapskravet.

  723. De ska delta i gemensam sång,
    och då måste man arrangera det.

  724. Man måste arrangera ett deltagande
    som barnet kan vara med på.

  725. Då växer de upp, då är de
    inkluderade, då är de som David Lega.

  726. Nån kan ju vara lika dålig som han
    och sjunga med var sin kontakt.

  727. Det beror ju på
    vem som har spelat in ljudet.

  728. Vi har fått en hård debatt
    om prov i skolan.

  729. Speciellt de nationella proven.

  730. Hur kommer det sig att man
    har lärt barn att läsa med öronen-

  731. -men när de kommer
    till nationella prov i 3:an och 6:an-

  732. -får de inte använda sina verktyg?

  733. Jag frågade DO
    för två, tre veckor sen-

  734. -om de har fått nån anmälan om det.
    Han påstod att man-

  735. -inte kan anmäla Skolverket, men
    skolan om de inte tillämpar regler.

  736. Vi får undersöka det.
    Nationella proven är en sak för sig-

  737. -men skolan har ju en provkultur-

  738. -och den har färgats
    av de nationella proven.

  739. Man ställer samma krav i
    vanliga förhör eller provsituationer.

  740. Men läroplanen-

  741. -och de allmänna råden
    talar ett helt annat språk.

  742. "Det finns inga tillfällen i skolan,
    där inte lärarna ägnar sig"-

  743. -"åt bedömning. Varje gång de ser
    en viktig prestation hos barnet"-

  744. -"måste de anteckna i minnet
    att de kunde det"-

  745. -"för man ska använda all tillgänglig
    information om barnets kunnande."

  746. Man kan inte säga till elever:

  747. "Vad bra du var på historielektionen.
    Tyvärr bedömde jag inte i dag."

  748. "Det var i dag det var bedömning,
    men du verkar trött"-

  749. -"så det blir inget betyg." Den
    dagen man är som bäst måste vara den-

  750. -som räknas mest.
    Jag tycker att det är rimligt.

  751. De nationella proven
    måste man tillämpa.

  752. Man måste inte ens göra dem.
    Rektorn kan befria ett barn från det.

  753. "Det är inte bra."
    Samtidigt är det en dålig idé.

  754. De nationella proven
    är en del av barnens kamratkultur.

  755. De pratar om proven.
    "Gud vad svårt det var på engelskan."

  756. Då skriver Skolverket: "Av etiska
    skäl kan det ändå vara rimligt"-

  757. -"att barnet gör provet,
    men då måste man anpassa provet."

  758. "Ibland måste man anpassa provet
    så långt bort att det inte prövar"-

  759. -"vad det är avsett att pröva."
    Då får man hålla två saker i minnet.

  760. Nationella prov
    är till för nationell statistik-

  761. -och för fakta för lärarna.

  762. Men då måste barnen göra provet
    likadant. Därför är reglerna stränga.

  763. Man kan rapportera in provet som inte
    godkänt, men till barnet som godkänt-

  764. -på det sätt man vill ha det.

  765. Då är det ett led
    i skolans betygssättning.

  766. Man kan inte anpassa proven värre än
    att inte göra dem alls.

  767. Vad man än gör måste vara mildare.

  768. Det är viktigt
    att barnet känner sig lyckat.

  769. Inte en klapp på axeln. "Du var
    duktig ändå." Det ska vara rimligt.

  770. Den förtroendevuxna ska resonera
    med barnet och er om anpassningen.

  771. Då har man diskuterat
    vad man kan göra.

  772. Så var det med "pysparagrafen".

  773. Pysparagraf är lärarslang. Man pyser
    bort nånting av kunskapskraven.

  774. Det heter
    egentligen undantagsbestämmelsen.

  775. Den som står här
    är den som gäller för grundskolan.

  776. En nästan likadan formulering
    finns för särskola och gymnasium.

  777. Det är det jag talade om förut.
    En elev med närvaroplikt i nio år-

  778. -i alla ämnen
    med alla kunskapskrav-

  779. -som har en funktionsnedsättning som
    gör det omöjligt att klara kravet-

  780. -kan bli godkänd ändå.
    Men den gäller betygssättningen-

  781. -inte undervisningen. Fast det är
    trassligt för skolan att hålla isär.

  782. Den där eleven som anpassade
    sina rörelser till takt på idrotten-

  783. -hade en lärare som undantog
    simkunnighetskravet för honom.

  784. Han kan inte lära sig simma.

  785. Vattenvana ska han naturligtvis ha
    om det funkar-

  786. -men han kan ändå få sitt C i idrott,
    fast han inte kan simma.

  787. I andra fall är det inte så tydligt.
    Då visar det särskilda stödet-

  788. -fram till betygssättningen
    att det inte går.

  789. Det beror på funktionsnedsättningen,
    och då har man rätt till det.

  790. Men om skolan säger
    att de löser det med särskilt stöd-

  791. -behöver man inte nån pysparagraf.
    Den är svår att använda.

  792. Den funkar lättare kring
    rörelsehinder än andra nedsättningar-

  793. -för det är tydligare.
    Men det beror på en tolkning.

  794. I idrottskravet står det att man
    ska kunna orientera i okända miljöer.

  795. Sitter man i rullstol,
    som inte funkar i skogen-

  796. -är det ju en stadsorientering.
    Man gör det på olika sätt.

  797. Den där länken går till Skolverket,
    och där finns en film-

  798. -där en person beskriver
    ungefär det jag har sagt.

  799. Den är värd att titta på, och tipsa
    skolan om de inte har hittat den än.

  800. När skollagen kom 2014...

  801. Nej, 2011 kom den ju.

  802. Och då...skrev man
    in Barnkonventionen i den-

  803. -i en lagparagraf. Vad man än gör
    ska vara till för barnets bästa.

  804. Allt man gör i skolan
    ska vara till för barnets bästa.

  805. Barn är alla under arton år. Man
    måste klargöra barnets inställning.

  806. Hur går det till
    utan förtroendevuxen?

  807. I vilket sammanhang
    får de berätta sin inställning?

  808. Får de har åsikter om undervisningen?
    Det ska de ha.

  809. Hur proven är arrangerade,
    vilken tid på dagen de lyckas bäst.

  810. Man ska mäta deras betydelse.
    Man måste titta på det här-

  811. -för det här är en överordnad lag.

  812. Säger reglerna att alla ska göra så
    här, men det blir dåligt för en elev-

  813. -kan man ju säga
    att det inte är barnets bästa.

  814. Man kan filosofera över
    vad barnets bästa är.

  815. Det gjorde Lennart Rådbrink och jag.

  816. Vi satte upp en lista på vad som
    är barnets bästa i den här kontexten.

  817. Det är barnets bästa
    att lära sig läsa och skriva-

  818. -men här finns det fler saker
    att tänka på.

  819. Det viktigaste är det översta.
    Undervisningen och verksamheten-

  820. -inger barnet och er föräldrar
    hopp och självförtroende.

  821. Det handlar också om samtal
    med barnet, och att det finns forum-

  822. -där man kan samtala i lugn och ro,
    och att man har en segerlista-

  823. -där man tittar mer på kunskaper
    än tillkortakommanden-

  824. -och fäster blicken på dem.

  825. I den här provkulturen måste man låta
    barn visa sina kunskaper på ett sätt-

  826. -som gynnar dem.

  827. "Henom".
    Jag vet inte om man får skriva det.

  828. "Henom" kan bli en ny debatt.
    Vad tror ni om det?

  829. Signalen måste också komma fram
    att man inte kan ha en rigid syn-

  830. -på kunskapskrav och styrsystem,
    utan man måste göra nånting.

  831. Och när man sätter in en insats
    måste man göra...

  832. ...en barnkonsekvensanalys. "Om du
    tar hjälp av assistenterna där ute"-

  833. -"om du ska ha hjälp, får du rulla ut
    i det rummet för lugn och ro."

  834. Men barnet måste få yttra sig. En del
    tycker att sällskap med kompisar-

  835. -är viktigare än undervisningen.
    Ibland är assistansen i skolan-

  836. -ett hinder mellan mig och umgänget.

  837. Hur kan man flytta assistansen
    så att den hjälper till-

  838. -så att barnet kommer ihop med sina
    kompisar? Det måste man resonera om.

  839. Tusen tack.

  840. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vad menar skolan med stöd?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Wern Palmius, rådgivare på Specialpedagogiska myndigheten, berättar om vägar till och vikten av rätt stöd i skolan för barn med funktionsnedsättning. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Barn med funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Skolan, Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - En lektion om skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Hur ska skolan bli tillgänglig för alla?

Erik Nilsson (S), statssekreterare på Utbildningsdepartementet, talar om hur man jobbar med att göra skolan tillgänglig för alla barn och vilka mål som finns. Inledningstal av Maria Persdotter, ordförande för RBU. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Vad menar skolan med stöd?

Wern Palmius, rådgivare på Specialpedagogiska myndigheten, berättar om vägar till och vikten av rätt stöd i skolan för barn med funktionsnedsättning. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Arbetsgången med anmälningsärenden

Christian Floer från Skolinspektionen berättar var man ska vända sig ifall ett barn råkar ut för kränkande behandling i skolan och hur och vem som kan anmäla. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Att få vara en i mängden

Emelie Brännström är lågstadielärare på en skola i Kungsbacka. Här berättar hon om vardagen och arbetet med och för eleven Wilma som har en muskelsjukdom. Om vikten av kommunikation, samarbete och lyhördhet mellan skola, föräldrar och Wilma själv. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Skolans ansvar och arbete mot mobbning

Många skolor hinner inte jobba förebyggande mot kränkande behandling, säger Emilia Pettersson från barnrättsorganisationen Friends. Genom att höja kunskapen om funkofobi kan arbetet bli mycket mer effektivt, menar hon. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolstress och kuratorer som inte räcker till

Julia går tredje året i gymnasiet. Prestationskraven i skolan har gjort att hon tvingats sänka studietakten till följd av att hennes kontrollbehov blev för stort och bland annat ledde till ätstörningar. Julia är inte ensam om att drabbas, skolstress har blivit ett begrepp. Skolkuratorerna slår larm om att de inte räcker till för att förebygga ohälsa i skolorna.

Fråga oss