Titta

UR Samtiden - En lektion om skolan

UR Samtiden - En lektion om skolan

Om UR Samtiden - En lektion om skolan

Föreläsningar från RBU:s konferens som vänder sig till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Till första programmet

UR Samtiden - En lektion om skolan : Skolans ansvar och arbete mot mobbningDela

  1. Finns det god kunskap
    i personalgruppen om funkofobi?

  2. Om normbrytande funktionsvariationer?

  3. Vad är det främjande och förebyggande
    arbetet? Varför behövs det?

  4. Jag ska låna Erica Franks ord
    när hon beskriver funkofobi.

  5. "Jag är trött på att konstant behöva
    försvara min existens, min kropp."

  6. "Jag är trött på att alltid vara redo
    för fight gällande mina rättigheter."

  7. "Att förvänta sig diskriminering"-

  8. -"och se alla andra handlingar som
    givmilda underverk tar kål på mig."

  9. Så här kan det kännas och vara
    i vardagen, i samhället och i skolan.

  10. Samtidigt kan vi läsa
    i skolans läroplan:

  11. "Ingen ska i skolan diskrimineras
    på grund av kön, etnicitet"-

  12. -"religion, könsöverskridande
    identitet eller uttryck"-

  13. -"sexuell läggning, ålder eller
    funktionsnedsättning eller kränkas."

  14. Skolan ska inte vara värdeneutral.
    Skolan ska aktivt ta ställning-

  15. -för alla barns lika värde, och göra
    alla barns lika värde hela tiden.

  16. Skolan ska motverka
    alla former av förtryck-

  17. -alla former av kränkande behandling,
    trakasserier och diskriminering.

  18. Vi ska bryta mönstret
    innan det uppstår.

  19. En vanlig missuppfattning är
    att skolan har två uppdrag.

  20. Ett kunskapsuppdrag
    och ett värdegrundsuppdrag.

  21. Men det är ett uppdrag. Skolan
    ska förmedla kunskap och värden.

  22. Det ska hänga ihop, inte var för sig.

  23. Det är inget som är
    högre prioriterat.

  24. Vi jobbar inte med kunskap nio till
    tre och värdegrunden när vi får tid-

  25. -utan det ska gå ihop
    och ske integrerat hela tiden.

  26. Det betyder också
    att alla barn ska bli utmanade.

  27. De ska få stöd för att utveckla
    sin fulla potential.

  28. Jag måste kunna gå till skolan utan
    att vara rädd för att bli kränkt-

  29. -känna mig mindre värd
    eller bli sämre behandlad.

  30. Från årskurs ett har vi skolplikt.
    Barnen måste gå till skolan.

  31. De kan inte välja. Jag kan välja
    att inte gå till jobbet-

  32. -om jag blir diskriminerad, men det
    kan inte barnen. De måste gå dit.

  33. Då har de också
    rätt att känna sig trygga.

  34. Skolan har ett tydligt ansvar
    när barnen har skolplikt.

  35. Skolan har i sin tur krav på sig
    att skapa trygghet-

  36. -och förutsättningar för personalen
    att göra alla barns lika värde-

  37. -varje dag, varje minut
    utan undantag.

  38. Gustavo Nazar
    formulerar det här väldigt bra.

  39. Samordnaren för normer och värden
    inom Malmös grundskoleförvaltning.

  40. Han säger så här: "Det är ju
    barnens skola, inte vuxnas skola."

  41. "Vi får betalt för att se till att de
    får allt som de har rätt till."

  42. "De ska inte bli diskriminerade."

  43. "Vi ska utgå från deras bästa och
    värna om deras liv och utveckling."

  44. "Det är principer
    som måste förkroppsligas av vuxna"-

  45. -"för vuxna har alltid större makt
    och ansvar för barn än tvärtom."

  46. Det handlar om rättigheter, och
    skolan ska vara en rättssäker plats.

  47. Jag har nämnt några begrepp nu-

  48. -så jag tänkte kort gå igenom
    vad vi menar med dem.

  49. Kränkande behandling är när en elevs
    eller ett barns värdighet kränks.

  50. När den känner sig ledsen,
    sårad eller mindre värd.

  51. Barnet har alltid tolkningsföreträde.

  52. Om jag känner mig kränkt
    eller mindre värd, då är det så.

  53. Om kränkningarna gäller nån
    av de sju diskrimineringsgrunderna-

  54. -så handlar det om trakasserier.
    Det här känner ni säkert till.

  55. Mobbning är när kränkningarna
    sker flera gånger.

  56. Diskriminering är att barn
    behandlas sämre eller missgynnas-

  57. -utifrån nån av de sju
    diskrimineringsgrunderna.

  58. Barn kan inte diskriminera
    andra barn. De kan trakassera.

  59. Ett barn kan diskrimineras av skolan
    eller en vuxen, men inte tvärtom.

  60. Det finns en maktaspekt som vi måste
    ta hänsyn till med diskriminering.

  61. Oavsett vad - kränkande behandling,
    trakasserier eller diskriminering-

  62. -så har skolans huvudman...

  63. Skolans ägare - i en privat skola -
    eller kommunen-

  64. -har det yttersta ansvaret-

  65. -att utreda det och se till
    att det inte händer igen.

  66. Skolans huvudman ska få kännedom om
    allt och ha det yttersta ansvaret.

  67. Var hämtar vi kunskap
    i vår lagstiftning?

  68. Kunskapen om kränkande behandling-

  69. -ser vi i skollagens kapitel 6.

  70. Ni har fått en resa
    i skollagens många kapitel-

  71. -men i kapitel 6 hittar vi det här.

  72. Skolan har krav på sig att utreda-

  73. -så fort skolan får kännedom om
    att en elev har blivit kränkt.

  74. Det räcker med en misstanke. Vid en
    misstanke att en elev har kränkts-

  75. -så ska man utreda det.

  76. Det ska anmälas till rektorn
    som ska anmäla det till huvudman.

  77. I skollagen står det att,
    men inte hur-

  78. -skolan ska arbeta för att förhindra
    kränkande behandling. Ni är viktiga.

  79. Ni och era barn har mycket kunskap om
    hur skolan kan bli en bättre plats-

  80. -för just dem. Hur ska skolan
    omvandla lagen i praktiken?

  81. Alla skolor ska upprätta en konkret
    plan mot kränkande behandling.

  82. Diskriminering och trakasserier
    hittar vi i diskrimineringslagen.

  83. Lagen finns för att samhället
    har identifierat strukturella hinder-

  84. -som gör att alla människor
    inte behandlas lika.

  85. Det ges olika förutsättningar
    och tillskrivs olika möjligheter-

  86. -för olika människor att få
    sina rättigheter tillgodosedda.

  87. Skolan, som är en del av samhället-

  88. -måste aktivt motverka
    att det här genomsyrar skolan-

  89. -att de strukturella ojämlikheterna
    får ett avtryck i skolan.

  90. Vi har de strukturella hindren,
    så skolan måste aktivt motverka dem-

  91. -så att skolan är
    en jämlik och trygg plats-

  92. -där diskriminering och trakasserier
    inte får grogrund.

  93. Skolans personal
    måste anmäla och utreda-

  94. -så fort de får veta att en elev har
    trakasserats eller diskriminerats.

  95. Det ska finnas
    i skriftlig dokumentation.

  96. Lagarna ställer väldigt höga krav
    på skolan och pedagogerna.

  97. Pedagogerna eller skolans personal
    måste få rätt förutsättningar-

  98. -kunskap om lagen
    och kraven på skolan-

  99. -och hur jag ska omsätta det i mitt
    klassrum, på rasterna och på fritids.

  100. Det genomsyrar
    hela vardagen för barnen i skolan.

  101. Ett obligatoriskt och framgångsrikt
    sätt att skapa förutsättningar-

  102. -för personalen och skolan generellt-

  103. -är att systematisera och organisera
    värdegrundsarbetet-

  104. -så att det ingår i skolans struktur.

  105. Ett systematiskt trygghetsarbete
    består av tre delar.

  106. Det ska vara
    ett akut och åtgärdande arbete.

  107. Det innebär att man ska stoppa-

  108. -hot, skadegörelse, trakasserier,
    kränkningar, diskriminering-

  109. -samt fysiskt och psykiskt våld.
    Det här ska stoppas.

  110. Det finns en till dimension
    i det här också.

  111. All personal ska ha förutsättningar
    att se de akuta händelserna.

  112. Om jag som jobbar i skolan inte har
    kunskap om rasistiska strukturer-

  113. -om funkofobi och om sexism-

  114. -så ser jag kanske inte det
    i min omgivning.

  115. Därför är det jätteviktigt
    att alla i skolan har den kunskapen.

  116. Jag möter väldigt många som upplever
    att de släcker mycket bränder.

  117. De lägger mycket tid och energi
    på det akuta och åtgärdande arbetet.

  118. "Vi släcker väldigt mycket bränder.
    Vi vill jobba på ett annat sätt."

  119. Skolan ska ha ett förebyggande
    arbete. Det ser vi i mitten.

  120. Vad betyder det, då? Det är det som
    är knutet till varje specifik skola.

  121. Varje skolas förutsättningar
    och problematik just nu.

  122. Vad har vi problem med just nu?

  123. Hur upplever eleverna
    sin skolsituation just nu?

  124. Hur är det att gå på den här skolan
    i den här kroppen? Hur blir det då?

  125. Vad utsätts jag för?

  126. Kunskapen som skolan får när man
    frågar alla elever på olika sätt...

  127. Man får mycket kunskap som också
    ligger i det förebyggande arbetet.

  128. Om det finns en risk att jag
    systematiskt utesluts, osynliggörs-

  129. -eller kränks på vissa platser-

  130. -på grund av att jag har den här
    kroppen, hudfärgen eller religionen-

  131. -ska skolan sätta in aktiva åtgärder-

  132. -så att det inte händer mig
    eller andra elever igen.

  133. Skolan ska också ha
    ett främjande arbete.

  134. Sist och minst på den här brädan.

  135. Skolan ska ha ett främjande arbete.

  136. Det främjande arbetet är grunden
    till arbetet mot diskriminering-

  137. -trakasserier och kränkningar.

  138. Lagen kräver ett främjande arbete,
    för strukturella problem i samhället-

  139. -gör att det finns vissa riskgrupper
    av barn som har en ökad utsatthet.

  140. De riskerar att bli utsatta.

  141. Det främjande arbetet ska alltid pågå
    utan förekommande anledning.

  142. Vi vet att vi har de här problemen.

  143. Skolans fördel är att de
    kan planera det flera år i förväg.

  144. Det främjande arbetet. Senare kommer
    jag att gå in på vad det kan vara.

  145. Det främjande arbetet finns framför
    allt för att motverka rasism, sexism-

  146. -homofobi och funkofobi.

  147. Jag ser att det främjande arbetet
    ofta är det första som dras in-

  148. -om det börjar bli kaotiskt
    på en skola.

  149. Det är för mycket bränder att släcka.

  150. Varför ligger de då på brädan?
    Det är ofta så här det ser ut-

  151. -om vi tänker på
    hur skolan fördelar tid och resurser.

  152. Den här bilden
    bekräftar också Skolverket.

  153. När de mäter elevers upplevelse av
    att bli kränkta upprepade gånger-

  154. -så ser man att 60 000 barn och unga
    utsätts för mobbning varje år.

  155. Siffran är konstant
    under åren som man har mätt.

  156. 60 000 barn utsätts för mobbning
    eller upprepade kränkningar varje år.

  157. 45 000 av de 60 000
    är inte det nästa år.

  158. Skolan lyckas alltså stoppa
    mobbningen inom ett år-

  159. -men nästa år är det 60 000 igen.

  160. Det här säger oss nånting.
    Det bekräftar den här bilden.

  161. Skolan har arbetat ganska mycket
    med det åtgärdande arbetet.

  162. Inte alla skolor, men många skolor
    är bra på det och lyckas stoppa det.

  163. Men vad händer om vi lägger större
    vikt på att arbeta mer främjande?

  164. Kan det bli så här i stället?

  165. Att vi till slut
    knappt har några hot-

  166. -fysiskt och psykiskt våld,
    trakasserier och kränkningar.

  167. Hur gör man då
    för att gå från det här till det här?

  168. Det krävs nästan ett eget seminarium-

  169. -men väldigt kortfattat kan man säga-

  170. -att det handlar om systematik-

  171. -och målinriktat arbete
    som drivs av skolledningen.

  172. För att prata mer om hur vi gör det-

  173. -så kan vi stoppa in den här modellen
    i en annan modell från Skolverket.

  174. Systematiskt värdegrundsarbete, eller
    som vi på Friends säger: "hjulet".

  175. Men till att börja med...
    Om vi befinner oss där... Var är vi?

  176. Till att börja med måste skolan
    ta reda på hur stort problem en har.

  177. Om jag har den här kroppen och är den
    här personen, hur är min skolvardag?

  178. Skolan kartlägger elevernas egna
    upplevelser. Trygghet och trivsel-

  179. -kränkande behandling, trakasserier,
    inflytande och delaktighet.

  180. Det kan de göra
    genom enkäter, intervjuer-

  181. -trygghetsvandringar
    och en mängd olika sätt.

  182. Man tar reda på vad eleverna tänker
    och känner kring sin skolsituation.

  183. När vi har all den kunskapen
    måste vi analysera den.

  184. Många gånger ser jag att skolorna
    springer förbi det till lösningar.

  185. Man vill snabbt till lösningarna.

  186. Men vad händer om vi stannar
    i analysen och låter det ta tid?

  187. Vi ställer oss frågor som varför.
    Varför händer det här hos oss?

  188. Har det hänt flera gånger? Händer det
    bara de personerna eller andra också?

  189. Är det kopplat till normer?

  190. Normer som skolan kanske är med
    och reproducerar, begränsande normer.

  191. Om vi stannar i analysen
    har vi större chans att hitta-

  192. -tydligare, mer träffsäkra
    åtgärder och insatser-

  193. -för att bryta mönster
    så att det inte händer igen.

  194. Det här behöver vi göra med barnen.
    De har ju väldigt mycket kunskap där.

  195. Med utgångspunkt
    i kartläggningarna, i analysen-

  196. -behöver skolan ta fram kortsiktiga
    och långsiktiga mål och åtgärder.

  197. De här åtgärderna ska vara
    akuta, förebyggande och främjande.

  198. Det sista steget, återkoppling, är
    jätteviktigt även i det här hjulet.

  199. En återkopplande uppföljning
    där vi reviderar det vi har gjort.

  200. Fick det önskade effekter? Upphörde
    kränkningarna eller trakasserierna?

  201. Om inte måste vi kanske titta igen.
    "Gjorde vi en tillräcklig analys?"

  202. "Vi får nog testa andra åtgärder."

  203. De här fyra stegen
    kan en skola använda långsiktigt-

  204. -men också i varje enskilt akut fall
    med en specifik elev eller person.

  205. Titta på vad det är som har hänt
    och utreda det.

  206. Varför har det här hänt? Hur ofta?

  207. Ta fram kortsiktiga och långsiktiga
    mål så att det här inte händer igen.

  208. Skolan måste ha ett främjande arbete.

  209. De måste ha ett förebyggande arbete.
    Det där vippbrädet som jag visade...

  210. Den stora klumpen ska vara det
    främjande, inte att släcka bränder.

  211. Vad är då främjande arbete?

  212. Det ska vara systematiskt,
    kontinuerligt och målinriktat.

  213. Det ska integreras i undervisningen
    och genomsyra skolans verksamhet-

  214. -på raster och fritids också.

  215. Man kan tänka att motsatsen
    till temadagar är främjande arbete.

  216. Det är inte: "Nu har vi en temadag
    om rasism eller en temadag om..."

  217. "...kamratskap." Det fixar ju inget.

  218. Det här måste ske hela tiden,
    varje dag.

  219. En del i det främjande arbetet-

  220. -en väldigt framgångsrik
    och viktig insats-

  221. -är att skolan vänder blicken inåt,
    dels mot sig själv som organisation-

  222. -men också att alla som jobbar
    på skolan vågar vända blicken inåt.

  223. Man internaliserar kunskapen.
    Vi lär oss av varandra på skolan.

  224. Vi har olika kunskaper
    och kompetenser.

  225. Vi delar den kunskapen, men vi
    måste också våga granska oss själva.

  226. Är jag som pedagog
    kanske med och reproducerar-

  227. -vissa normer som begränsar elever?

  228. Reproducerar jag
    strukturer som sätter hinder för-

  229. -att eleverna får ta till sig den
    undervisning som de har rätt till?

  230. Finns det en god kunskap
    i personalgruppen om funkofobi?

  231. Om normbrytande funktionsvariationer?

  232. Annars är det lätt
    att de missar vissa bränder-

  233. -eller att de inte ser hur de är
    en del i att förstärka utanförskap-

  234. -i klassrummet eller på fritids.

  235. Våga vända blicken inåt - mot sig
    själv, men också hela organisationen.

  236. Är vi som skola med och förstärker-

  237. -ett utanförskap för vissa elever?

  238. Ta hänsyn till flera olika nivåer.
    Ta inte bara funktionsnedsättning-

  239. -sen etnicitet, sen religion
    och sen sexuell läggning.

  240. Se vad som händer när det kombineras.

  241. Det kan vara en person med mörk hud-

  242. -som har en normbrytande
    funktionsvariation och är muslim.

  243. Vad riskerar jag då för förtryck
    på skolan?

  244. Sammankopplat med det här
    är en normkritisk pedagogik-

  245. -som genomsyrar skolan.
    Det är ett framgångsrikt sätt-

  246. -att förekomma trakasserier
    och kränkande behandling.

  247. Personalen ska kunskapshöja sig själv
    men också göra det med eleverna.

  248. De ska utmana begränsande normer-

  249. -med eleverna i sin undervisning, så
    att inte stereotypa föreställningar-

  250. -om funktionsvariationer och kroppar
    förstärks.

  251. Man vänder blicken mot normen.

  252. Varför anses det här vara normalt,
    och vad ger det mig för privilegier?

  253. Kopplat till det här är också
    att skolan kan se över-

  254. -sina bilder.

  255. Bilder i läromaterial,
    begrepp, berättelser...

  256. Finns det en bred representation,
    eller är det risk att nån som jag-

  257. -aldrig kan spegla mig
    i skolans material?

  258. Så att jag känner att jag finns
    på skolan, och jag kan se förebilder.

  259. Jag kan också drömma. Jag ser att man
    lyfter personer som ser ut som jag-

  260. -som framgångsrika personligheter
    som har lyckats med olika saker.

  261. Man visar det i sin undervisning,
    en bred representation.

  262. Det främjande arbetet handlar om
    att skapa tillitsfulla relationer-

  263. -mellan vuxna i skolan och barnen.

  264. Barnen ska känna: "Jag finns."

  265. "Jag är nån här,
    och jag har en massa kompetenser."

  266. "Jag är inte bara en nyanländ",
    till exempel.

  267. "Jag kommer med mycket kompetenser,
    många identiteter."

  268. "Jag får ta plats."

  269. Det kan också handla om fysisk...

  270. Det kan handla om pedagogisk
    och fysisk tillgänglighet.

  271. Att se olika alternativ
    för att stärka elevers delaktighet.

  272. Social tillgänglighet, arbete
    med stereotypa föreställningar-

  273. -attityder och normer
    kopplat till funktionsförmåga.

  274. En elev sa: "Jag kan inte gå
    genom stängda dörrar."

  275. "Jag kan inte inkludera mig själv.
    Det krävs nåt av mina klasskamrater."

  276. De måste också få förutsättningar
    att luckra upp sina föreställningar-

  277. -och sina bilder,
    för då kanske de lättare inkluderar-

  278. -och utmanar de föreställningar
    och bilder som de har.

  279. En viktig del i det främjande arbetet
    är elevdelaktighet, elevinflytande.

  280. Att eleverna får ha en tydlig röst.

  281. Minns ni att jag citerade
    Gustavo Nazar? Det är barnens skola.

  282. Det är deras arbetsplats. De har
    mycket kompetenser och kunskaper.

  283. De ska också få ta plats, lyssnas på,
    ha inflytande och känna sig viktiga.

  284. Om de känner sig respekterade kommer
    de att använda det i sin omgivning.

  285. Respekt in, respekt ut. Om jag känner
    mig lyssnad på och blir respekterad-

  286. -så kommer jag lättare att lyssna på
    andra och respektera min omgivning.

  287. Sen ser man
    att elever får bättre betyg-

  288. -och att kränkningar och trakasserier
    går ner-

  289. -när elever
    får ett rejält inflytande.

  290. Samverkan mellan hem och skola
    är viktigt.

  291. Att dialogen mellan vårdnadshavare
    och skola fungerar.

  292. Att skolan ser vårdnadshavarna
    som en viktig främjande insats.

  293. Att vi kan samarbeta
    med vår värdegrund.

  294. Att vi har hjälp
    av föräldrarna eller vårdnadshavarna.

  295. Och att ni känner att ni kan komma
    till skolan och bli lyssnade på.

  296. Man skulle kunna rabbla upp
    en massa insatser.

  297. Jag skulle kunna behöva ett helt
    seminarium, men jag stannar där.

  298. Ett framgångsrikt främjande arbete
    verkar också förebyggande-

  299. -men jag tänkte kort gå igenom
    vad förebyggande arbete kan vara.

  300. Syftet är att avvärja risker
    för kränkningar och diskriminering.

  301. Det sätts in på förekommen anledning-

  302. -till exempel för att kartläggningen
    har visat på risker och problem.

  303. Om jag går till en skola i Solna och
    tittar på deras förebyggande arbete-

  304. -och sen till en skola i Sundbyberg,
    så ser det nog inte likadant ut-

  305. -för de har olika problematik
    just nu, olika förutsättningar.

  306. Det ska vara kopplat till
    varje skolas unika situation-

  307. -och det som händer just nu.
    Det här ska vara väldigt levande.

  308. En viktig del är-

  309. -att skolan ser över
    rutiner, regler och arbetssätt.

  310. Finns det strukturer
    som bidrar till diskriminering?

  311. Till exempel när man schemalägger.

  312. För vissa elever tar det längre tid
    att ta sig mellan lektioner.

  313. När vi planerar friluftsdagar-

  314. -ska alla kunna vara med
    på ett inkluderande sätt.

  315. Eller att man har ordningsregler.
    "Här ska man inte ha nån huvudbonad."

  316. Är det risk att man diskriminerar-

  317. -personer som av religiösa skäl
    har olika huvudbonader?

  318. Det kan också handla om språkbruk.
    Det är inte helt ovanligt.

  319. Det ska finnas en total nolltolerans-

  320. -mot kränkande ord och ord kopplade
    till diskrimineringsgrunderna.

  321. En diskussion i personalgruppen.

  322. Vilka begrepp och vilket språk
    använder vi?

  323. Hur formulerar vi oss
    kopplat till vissa grupper?

  324. Får vissa vara grupper
    och andra individer?

  325. Talar vi alltid om särskolan
    som en grupp-

  326. -när andra elever får vara individer?

  327. Pratar vi alltid om "invandrar-
    killarna"? Vilka effekter kan det få?

  328. Eller de nyanlända eleverna. Hur ofta
    eller hur länge är man "nyanländ"?

  329. Vad reproducerar skolan
    i språk och begrepp-

  330. -men också rutiner,
    regler och arbetssätt?

  331. Ofta kan det handla om
    att titta på otrygga platser.

  332. Man tittar på den fysiska miljön.

  333. Det framkommer ofta i kartläggningar.
    Kränkningar kopplade till en plats.

  334. Skolgården eller omklädningsrummet
    är otrygga platser.

  335. Kanske specifikt för vissa elever.
    Vad händer just där?

  336. Behöver vi ha tydligare uppstyrning
    och aktiviteter även på rasterna?

  337. Så att elever känner sig inkluderade.

  338. Man jobbar med relationsträning
    och empatiträning även i klassrummen.

  339. Vi pratar om hur vi är mot varandra.
    Hur gör vi allas lika värde?

  340. Genom övningar, samtal, case,
    filmer och så vidare.

  341. Även här:
    elevdelaktighet, elevinflytande.

  342. Att eleverna får vara med
    och äga sin skolsituation-

  343. -och delta i planeringen av arbetet.

  344. Jag vill också avsluta med...

  345. Vi har pratat mycket om kunskapslyft,
    läslyft och kunskap inom skolan.

  346. Friends påverkar beslutsfattarna
    så att trygghet ska få ta plats.

  347. Vi trycker på för trygghetslyft
    i skolan som ett konkret förslag.

  348. Om man vill ställa frågor
    i ett annat forum än det här-

  349. -och veta mer eller kommentera,
    så kan man även mejla till mig.

  350. emilia.pettersson@friends.se

  351. Tack så mycket.

  352. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skolans ansvar och arbete mot mobbning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många skolor hinner inte jobba förebyggande mot kränkande behandling, säger Emilia Pettersson från barnrättsorganisationen Friends. Genom att höja kunskapen om funkofobi kan arbetet bli mycket mer effektivt, menar hon. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Barn med funktionsnedsättning, Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolans socialpsykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - En lektion om skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Hur ska skolan bli tillgänglig för alla?

Erik Nilsson (S), statssekreterare på Utbildningsdepartementet, talar om hur man jobbar med att göra skolan tillgänglig för alla barn och vilka mål som finns. Inledningstal av Maria Persdotter, ordförande för RBU. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Vad menar skolan med stöd?

Wern Palmius, rådgivare på Specialpedagogiska myndigheten, berättar om vägar till och vikten av rätt stöd i skolan för barn med funktionsnedsättning. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Skolans ansvar och arbete mot mobbning

Många skolor hinner inte jobba förebyggande mot kränkande behandling, säger Emilia Pettersson från barnrättsorganisationen Friends. Genom att höja kunskapen om funkofobi kan arbetet bli mycket mer effektivt, menar hon. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Arbetsgången med anmälningsärenden

Christian Floer från Skolinspektionen berättar var man ska vända sig ifall ett barn råkar ut för kränkande behandling i skolan och hur och vem som kan anmäla. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Att få vara en i mängden

Emelie Brännström är lågstadielärare på en skola i Kungsbacka. Här berättar hon om vardagen och arbetet med och för eleven Wilma som har en muskelsjukdom. Om vikten av kommunikation, samarbete och lyhördhet mellan skola, föräldrar och Wilma själv. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Feministiskt självförsvar på schemat

Trakasserier i form av fysiska, psykiska och verbala kränkningar hör till vardagen för skolelever idag och värst utsatta är tjejer. Allt fler skolor inför självförsvar för tjejer på schemat. Men är det ett bra sätt att komma till rätta med problemen?

Fråga oss