Titta

UR Samtiden - En lektion om skolan

UR Samtiden - En lektion om skolan

Om UR Samtiden - En lektion om skolan

Föreläsningar från RBU:s konferens som vänder sig till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Till första programmet

UR Samtiden - En lektion om skolan: Arbetsgången med anmälningsärendenDela

  1. I vissa fall
    pratar vi med elever själva.

  2. Främst när det gäller
    allvarliga former av kränkningar.

  3. För att få barnets perspektiv.

  4. Jag har jobbat på Skolinspektionen
    sedan 2009.

  5. Statsvetare i grunden. Jobbade innan
    på Myndigheten för skolutveckling.

  6. Det lät från politiskt håll som
    att det finns intresse att åter...

  7. ...jobba med råd och utveckling
    regionalt. Vi får se om det kommer.

  8. Jag har tidigare
    jobbat som personlig assistent-

  9. -åt rörelsehindrade barn
    och ungdomar.

  10. Det var oerhört värdefullt
    att få inblick-

  11. -och apropå det här med normer,
    att klä sig i hur nån annan har det.

  12. Jag kunde på nära håll se hur folk
    med funktionshinder blev bemötta.

  13. Det var upprörande att man var
    med folk, både vuxna och ungdomar.

  14. Man blev tilltalad som assistent-

  15. -och inte den person det gällde, bara
    för att personen satt i rullstol.

  16. Än i dag
    gillar jag inte kullerstenar.

  17. Det förstår
    alla som sitter i rullstol.

  18. Jag kommer att försöka ge en bild
    av vad anmälningsärenden är.

  19. Och Skolinspektionens uppdrag kopplat
    till elever med funktionsnedsättning.

  20. Jag ska även kort berätta vad vi vet-

  21. -om hur elever med funktions-
    nedsättningar har det i skolan.

  22. Samt ge tips om vart man
    kan vända sig som förälder och elev.

  23. Det har ni redan hört lite om i dag.

  24. Kort om vårt övergripande uppdrag.

  25. Jag ska prata om anmälningsärenden.

  26. Vi är
    dels ute på regelbunden tillsyn.

  27. Jag träffade en rektor här som sa att
    mina kolleger har hälsat på honom.

  28. Då ser vi på skolan i dess helhet. Vi
    har tematiska kvalitetsgranskningar-

  29. -där vi bland annat har tittat
    på elever med funktionsnedsättningar.

  30. Vi har ett projekt kring
    autismspektrumstörning bland annat.

  31. Vi har även ämnesgranskningar där.
    Jag kommer in på det mer.

  32. Sen tar vi emot ansökningar
    om att starta fristående skolor.

  33. Jag representerar anmälningsärenden,
    som främst rör klagomål-

  34. -som gäller enskilda elever och barn.

  35. Skolinspektionens övergripande mål
    är de här två punkterna.

  36. Det knyter an
    till mycket vi har diskuterat i dag.

  37. Här är det så
    att vi representerar alla barn.

  38. Även elever
    med funktionsnedsättningar.

  39. Så när vi genom vår tillsyn bevakar
    elever med funktionsnedsättningar-

  40. -är det en integrerad del
    av vår verksamhet.

  41. Som jag nämnde tidigare
    har vi gjort riktade granskningar-

  42. -kopplade till
    elever med funktionsnedsättningar.

  43. Bland annat hade vi en
    uppmärksammad granskning 2010-2011-

  44. -där vi tittade
    på mottagandet i särskolan.

  45. Vi kunde se att många kommuner
    hade bristfälligt underlag-

  46. -för att fatta beslut
    om mottagande i särskola.

  47. Tyvärr är det aktuellt
    flera år senare.

  48. Vilket jag kommer att nämna senare,
    vad ett enskilt ärende kan leda till.

  49. Så här är våra upptagningsområden
    för våra regionala avdelningar.

  50. Jag är Göteborg på västkusten,
    men vi delar lite ärenden.

  51. Det händer att jag får stockholms-
    ärenden. Vi ringer från 08-nummer.

  52. Det blir "jag är från Göteborg".
    Då finns det större acceptans.

  53. Vi är regionalt representerade.

  54. På vårt huvudkontor sitter också
    barn- och elevombudet.

  55. Som jobbar
    enbart med kränkande behandling.

  56. De kan även företräda barn och elever
    i domstol och utkräva skadestånd.

  57. Nån var inne på repressiva åtgärder.

  58. Det är riktat mot att ge upprättelse
    för den enskilde eleven och barnet.

  59. Skadestånd ska verka avskräckande-

  60. -när man inte har gjort tillräckligt
    som skola eller förskola.

  61. Vi har även skolväsendets
    överklagandenämnd, ÖKN.

  62. En domstolsliknande myndighet
    dit man kan överklaga vissa beslut.

  63. Till exempel mottagande i särskola,
    och åtgärdsprogram och skolplacering.

  64. Då kommer vi in
    på min favoritverksamhet.

  65. Vi är en signalstyrd verksamhet.
    Det vill säga...

  66. ...vi jobbar med att utreda
    utifrån inkomna anmälningar.

  67. Till skillnad från tillsynen, som har
    planerat i förhand vad de ska göra.

  68. Anmälarna är oftast föräldrar.

  69. Men även mor- och farföräldrar
    och elever anmäler.

  70. Det händer även att lärare anmäler.
    Vem som helst kan anmäla.

  71. Det är enklare att kommunicera
    om det är föräldrar som gör anmälan.

  72. I och med att när vi ställer frågor
    till exempelvis en kommun...

  73. ...skickar inte vi de handlingarna
    till vem som helst.

  74. Det är bra om det är en förälder,
    om den möjligheten finns.

  75. Vårt fokus, som ni kanske har hört,
    är enskilda elevers rätt-

  76. -och nuvarande skolsituation.

  77. Jag kommer in på det senare.
    Vi har blivit en populär myndighet-

  78. -när det gäller anmälningar.
    Tyvärr. Vi har begränsade resurser-

  79. -och har valt
    att fokusera på de ärenden-

  80. -som rör
    en elevs nuvarande skolsituation.

  81. Det kan innebära att vi inte utreder
    vidare om det berör klagomål-

  82. -på en skola
    där eleven inte längre går.

  83. Det kan vara bra att ha i åtanke
    om man funderar på att anmäla.

  84. Det finns dock undantag. Ett viktigt
    undantag är kränkande behandling.

  85. Där har en elev,
    oavsett om den går kvar eller inte-

  86. -möjlighet att få upprättelse
    genom skadestånd.

  87. Det är få ärenden som leder så långt,
    men de utreder vi alltid vidare.

  88. Vi utreder även om man har klagomål
    kring mottagande i särskolan.

  89. Även om eleven inte är kvar
    i exempelvis grundsärskola.

  90. Vi utreder förutsättningar att anmäla
    till Lärarnas ansvarsnämnd-

  91. -vid anmälningar mot enskilda lärare
    och förskollärare.

  92. Det uppdraget fick vi
    när man införde legitimation.

  93. Lärarnas ansvarsnämnd
    är på Skolverket.

  94. Men vi är den enda myndighet
    som har fått i uppdrag-

  95. -att göra anmälningar dit.

  96. Vi gör anmälningar dit
    oftast utifrån anmälningar.

  97. Men vi kan även få öppna ett ärende
    om det finns en brottsdom-

  98. -mot den enskilde läraren.

  99. Lite statistik, då.
    Jag var inne på att vi...

  100. ...har blivit alltmer populära
    att anmäla till, som ni ser.

  101. Den blå linjen handlar om total...

  102. Totalt antal anmälningar
    som har gjorts.

  103. Där är även anmälningar
    till barn- och elevombudet inräknat.

  104. Den gula gäller hur många beslut
    som vi konstaterar brist i.

  105. Det är ju positivt i nån mening
    att det har ökat. Det indikerar-

  106. -att allt fler vet att man
    kan vända sig till Skolinspektionen.

  107. Och att man möjligen
    som förälder och elev...

  108. ...är mer upplyst
    kring vilka rättigheter man har.

  109. Å andra sidan
    kan man se det som ett tecken-

  110. -på att konflikter
    har blivit så långdragna-

  111. -och att föräldrar och elever
    inte vet att man kan vända sig-

  112. -till en instans utöver rektorn: Det
    är huvudmannens klagomålshantering.

  113. Huvudmannens klagomålshantering
    är reglerat i skollagen.

  114. Varje huvudman, kommunen om det
    är en kommunal skola eller styrelsen-

  115. -ska ha en nivå dit man kan klaga
    om man inte är nöjd med rektors svar.

  116. Eller det besked rektor har gett,
    eller hur frågan har hanterats.

  117. Det är oftast en snabbare väg att gå
    än att göra en anmälan till oss.

  118. Att försöka lösa det med
    den som är ansvarig för verksamheten.

  119. Det har diskuterats tidigare.
    Tyvärr är det mest förekommande-

  120. -just anmälningar
    kring kränkande behandling.

  121. Som ni ser är pojkar
    överrepresenterade i alla kategorier.

  122. Jag kommer in på statistiken kopplat
    till elever med funktionsnedsättning-

  123. -lite senare.

  124. Vem gäller anmälan?
    Ja, det är mest elever i grundskolan.

  125. I övriga skolformer
    ingår grundsärskola-

  126. -och grundgymnasieskola
    och specialskola.

  127. Här ser man
    att i de flesta verksamhetsformer-

  128. -så är pojkar överrepresenterade.
    Förutom i gymnasiet.

  129. På gymnasiet ser vi också
    att det är elever själva som anmäler.

  130. Ja, då kommer vi till
    vad en anmälan kan leda till-

  131. -som jag var inne lite på tidigare.

  132. I sex av tio ärenden,
    eller anmälningar...

  133. ...sker enbart
    en initial handläggning.

  134. I en del ärenden
    fattar vi beslut om att avvisa.

  135. Det klagomål som kom in
    rör inte vårt tillsynsområde.

  136. Det som är vanligt nu
    i den här ärendekategorin-

  137. -är att när vi får in ett klagomål-

  138. -ser vi att huvudmannens klagomåls-
    hantering inte har fått möjlighet...

  139. De har inte fått information om
    det här klagomålet på den här skolan.

  140. Då kan det vara så
    att vi överlämnar ärendet-

  141. -till en kommun eller en fristående
    huvudman att utreda det själv.

  142. Vi skriver att om man inte är nöjd
    med huvudmannens hantering-

  143. -kan man återkomma till oss.

  144. I vissa fall, när det exempelvis
    gäller särskilt stöd...

  145. ...som vi kan överlämna i vissa fall-

  146. -då begär vi redovisning
    av huvudmannens utredning-

  147. -och vilka åtgärder de har gjort.

  148. Det här ser vi som ett sätt
    att bättre nyttja våra resurser.

  149. Och också skicka signalen
    att det främst är huvudmannen-

  150. -som ska få vetskap om och...

  151. ...hantera de klagomål
    som verksamheten får.

  152. Vi ser att kommuner
    och fristående huvudmän...

  153. ...har blivit allt bättre på att
    utreda de klagomål som kommer in.

  154. Och också hitta konstruktiva
    lösningar för elever och barn.

  155. I fyra av tio ärenden
    där vi gör en utredning...

  156. Ja, det är fyra av tio ärenden
    som vi utreder vidare.

  157. Den utredningen
    sker oftast skriftligt.

  158. Vi pratar även i telefon. I vissa
    fall pratar vi med eleverna själva-

  159. -främst när det gäller
    allvarliga former av kränkningar.

  160. För att få barnets perspektiv
    på vad som har hänt.

  161. I två av tre beslut som utreds vidare
    konstateras brister.

  162. Då har vi tre olika alternativ.
    Vi kan förelägga, göra en anmärkning-

  163. -eller avstå från ingripande
    om exempelvis eleven har slutat...

  164. ...eller om bristen har rättats till
    under handläggningens gång.

  165. Vid föreläggande och anmärkning
    så följer vi alltid upp ärendena.

  166. BO har ett särskilt uppdrag,
    där de...

  167. ...utreder vad vi kallar för
    rena kränkande behandlings-ärenden.

  168. Anmälare behöver inte fundera på det.
    Det sköter vi inom myndigheten-

  169. -hur vi sorterar ärendena.

  170. Om de regionala kontoren
    eller BO själv-

  171. -konstaterar att eleven har blivit
    kränkt och att skolan har brustit-

  172. -kan BO utreda förutsättningar
    för skadestånd.

  173. Då kan de även företräda
    elev och barn i domstol-

  174. -om huvudmannen inte vill betala ut
    det skadestånd som BO har krävt.

  175. Apropå mottagande i särskolan
    såg jag att mina kolleger i Lund-

  176. -utifrån ett enskilt ärende
    som gällde mottagande i särskolan-

  177. -initierade att granska-

  178. -kommunens mottagande i särskola.

  179. Det var i Skurups kommun,
    där man då kritiserade utifrån...

  180. Man hittade brister i ett enskilt
    fall och kände att nåt är fel.

  181. Man började granska hela kommunen.

  182. Nu har man i 30 ärenden
    konstaterat brister i mottagande.

  183. En enskild anmälan kan få större
    konsekvenser än för den enskilde.

  184. Vi hoppas även att våra beslut
    inte bara...

  185. ...kan ge råd och vägledning
    för den enskilde eleven-

  186. -utan också för skolor generellt
    och en hel kommun.

  187. Jag trodde att den här frågan skulle
    adresseras tidigare under dagen-

  188. -men det var inte
    så många som diskuterade det.

  189. Vi får se vad jag kan komma fram till
    som ni inte redan vet.

  190. Barnombudsmannen har skrivit en bra
    rapport, "Respekt", som kom ut 2016.

  191. Där vågar de sig på att göra
    en beräkning kring hur många barn-

  192. -som har en funktionsnedsättning.

  193. I alla rapporter konstaterar man att
    det är svårt att göra en beräkning.

  194. De har i alla fall
    kommit fram till den här siffran.

  195. Där ingår som sagt astma och allergi
    i den här kategoriseringen.

  196. Det är den vanligaste
    funktionsnedsättningen.

  197. Man kan se att andelen elever med
    funktionsnedsättning ökar med ålder.

  198. Den här siffran påvisar att idén-

  199. -om att elever med funktions-
    nedsättningar är nånting skilt...

  200. Det är svårt att argumentera för det.
    De här eleverna finns på alla skolor.

  201. När jag började gräva i
    hur man kan följa den här gruppen...

  202. Vad vet vi om deras kunskaps-
    utveckling och hur den har sett ut?

  203. Då har både Skolverket
    och Skolinspektionen konstaterat-

  204. -att det inte går
    att följa den här gruppen.

  205. Nu ska jag läsa lite innantill.
    Anledningen till det-

  206. -apropå gruppens måluppfyllelse
    i relation till andra elever...

  207. Det är att det inte förs statistik-

  208. -över vilka barn som har
    och inte har funktionsnedsättning.

  209. En anledning till detta
    är att funktionsnedsättning...

  210. ...kopplas
    till elevers hälsotillstånd.

  211. Det får inte samlas in
    enligt personuppgiftslagen.

  212. Därför vet vi inget om skillnaden
    mellan dem med funktionsnedsättning-

  213. -i relation till andra.

  214. Det är svårt att på nationell nivå
    belysa skolsituationen-

  215. -för den här elevgruppen.
    Det är även svårt att se-

  216. -vilka effekter
    politiska förändringar har.

  217. Det kan vara bra att ha i åtanke.

  218. Men inte minst RBU
    har bidragit med att ge oss kunskap.

  219. Det finns alltså andra sätt
    att få kunskap om den här gruppen-

  220. -när det gäller deras livsvillkor
    och skolsituation.

  221. Jag nämner bara några myndigheter
    och intresseorganisationer.

  222. Jag associerar till RBU.

  223. Även Attention
    har gjort väldigt bra kartläggningar-

  224. -utifrån sina medlemmar.

  225. Det man kan se
    är att det är en mer utsatt gupp.

  226. Särskilt elever med neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar.

  227. Jag blev för ett halvår sen-

  228. -närmast fixerad
    vid detta att det inte synliggörs.

  229. Vi kan inte ta fram det på Skol-
    inspektionen. Alltså register på...

  230. ...hur många elever med funktions-
    nedsättningar som anmäler till oss.

  231. Men det jag kan säga, efter
    att ha pratat med kolleger och BO-

  232. -så utgör en majoritet
    av våra anmälningsärenden-

  233. -som rör kränkande behandling
    och särskilt stöd-

  234. -elever med funktionsnedsättningar.
    Eller där man uppger det.

  235. Särskilt då neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar-

  236. -det vill säga adhd.
    Det är väldigt vanligt förekommande.

  237. Detta är ett särskilt
    återkommande tema, tycker jag-

  238. -när det gäller anmälningar-

  239. -där personal har gjort
    fysiska kränkningar mot barn.

  240. Det är slående hur ofta
    det handlar om elever med npf.

  241. Vilket är väldigt sorgligt.

  242. Jag skulle myndighetspatriotiskt
    kunna lyfta upp våra rapporter.

  243. Men jag tycker
    den här rapporten är så pass bra.

  244. Den ligger precis i linje med
    våra tidigare rapporter från 2009.

  245. Kvalitetsgranskningar om elever med
    funktionsnedsättningar. På hemsidan.

  246. Den här senaste rapporten fångar
    mycket av det vi har diskuterat.

  247. Det är en nationell studie
    som Skolverket har gjort.

  248. Som via främst enkäter-

  249. -till skolans huvudmän och rektorer,
    specialpedagoger och speciallärare-

  250. -har ställt frågor kring...

  251. ...deras arbete apropå grundskole-
    elever med funktionsnedsättning.

  252. Jag har valt att här lyfta fram
    några av slutsatserna.

  253. De konstaterar att
    det finns positiva bilder som de får.

  254. Det är att många strävar efter
    att erbjuda en inkluderande lärmiljö.

  255. Men det finns ett rätt stort men.

  256. Det finns stora skillnader
    mellan skolhuvudmän vad gäller detta.

  257. Så mycket att det inte är en fråga om
    ett fritt skolval för dessa elever-

  258. -jämfört med elever i allmänhet.
    Otroligt allvarligt.

  259. Det kan jag tänka mig att publiken
    tyvärr har fått erfara alltför ofta.

  260. Det kan vara
    att man ringer som förälder och hör.

  261. "Hej! Jag skulle vilja
    att mitt barn börjar på skolan."

  262. "Ja, det låter utmärkt."

  263. "Den sitter i rullstol."
    "Aj då, då är det inte rätt skola."

  264. Det var en journalistisk granskning
    där man ringde runt med såna frågor.

  265. De fick tyvärr
    alltför ofta såna svar.

  266. Man gav förhandsbesked
    om att göra en prövning innan.

  267. Den andra punkten
    är lite för mycket text.

  268. Men ett generellt mönster
    när de har frågat på olika nivåer...

  269. Ju närmare eleven de svarande är-

  270. -det vill säga specialpedagoger
    och speciallärare i det här fallet-

  271. -desto mer negativa är man
    till skolans arbete-

  272. -med att undanröja hinder
    för dessa elever.

  273. Det finns ett glapp mellan
    den politiska ambitionen, möjligen...

  274. ...och den lokala förmågan
    att realisera det här arbetet.

  275. Jag kan varmt rekommendera rapporten,
    som är en väldigt gedigen översikt-

  276. -kring skolors arbete-

  277. -kopplat till tillgänglighet och
    de dimensioner som finns kring det.

  278. Sist: Hur kan man påverka och vart
    vänder man sig? Vi var inne på det.

  279. Det vi trycker på på vår hemsida-

  280. -är naturligtvis att prata med skola
    och förskola först.

  281. Prata med de närmast berörda,
    alltså lärare-

  282. -när det berör saker
    som man kan ändra i klassrummet.

  283. Om man inte når framgång där...

  284. ...ska man vända sig till rektor
    eller förskolechefen.

  285. Jag kommer tillbaka till huvudmannens
    klagomålshantering. Vänd er dit.

  286. Rektor eller förskolechef
    ska informera om hur man gör.

  287. Tyvärr är många av huvudmännens hem-
    sidor snåriga med den informationen.

  288. Man har skyldighet att ha rutiner
    och att informera föräldrar om detta.

  289. Det är det jag menar
    med att det finns nåt mellan rektor-

  290. -och Skolinspektionen.

  291. Man kan naturligtvis
    vända sig direkt till oss.

  292. Ofta frågar vi: Har ni vänt er
    till huvudmannens klagomålshantering?

  293. Vi ser att föräldrar ofta inte har
    fått information om den möjligheten.

  294. Om nån rektor eller huvudman
    kollar på det här, uppmanar jag er-

  295. -att informera föräldrar
    om er klagomålshantering.

  296. Då har ni möjlighet att
    hantera klagomålen på er verksamhet-

  297. -utan att gå omvägen
    via Skolinspektionen.

  298. Om man ändå funderar på
    att göra en anmälan till oss-

  299. -rekommenderar jag fliken
    på vår hemsida-

  300. -det gäller även barn-
    och elevombudet, "Att anmäla".

  301. Där kan man få mycket information.

  302. Förutom information om
    vad det innebär att göra en anmälan-

  303. -finns det en översikt över vilken
    myndighet man ska vända sig till.

  304. Det kan uppfattas som en djungel. Där
    hoppas jag att vi kan vara en guide.

  305. När det gäller Skolverket så jobbar
    de med allmän juridisk vägledning.

  306. Jag googlade innan, och hittade
    en samlingssida där de har rubriken-

  307. -"Elever med funktionsnedsättning".
    Där har de samlat råd och stöd-

  308. -kring den här elevgruppen.
    Den är bra.

  309. De har en upplysningstjänst man
    kan ringa. Då ska man ha i åtanke-

  310. -att de inte yttrar sig
    i det enskilda fallet.

  311. De ger bara vägledning om
    hur lagar och förordningar fungerar.

  312. Man kan även vända sig
    till diskrimineringsombudsmannen-

  313. -med frågor om kränkningar
    och bristande tillgänglighet-

  314. -som har samband med
    funktionsnedsättningar.

  315. De har också en bra hemsida,
    där de vägleder-

  316. -kring de här olika begreppen
    som kan vara snåriga ibland.

  317. Ni ska inte vara ängsliga
    kring om ni har kommit rätt.

  318. Det är vår uppgift som myndighet
    att hjälpa er med de delarna.

  319. Det vill säga, hör av er
    till nån av de här myndigheterna.

  320. Sen hjälper vi er att komma rätt.

  321. Det sista: Om ni undrar hur ett
    åtgärdsprogram ni har fått fungerar-

  322. -eller funderar på hur skolväsendets
    överklagandenämnd resonerar-

  323. -så har de en väldigt bra hemsida.

  324. Där de också
    har delat upp olika kategorier.

  325. Där kan man läsa...

  326. ...belysande beslut
    kring hur de har resonerat-

  327. -kring deras beslut
    om åtgärdsprogram-

  328. -och vad det ska innehålla.

  329. Jag kan varmt rekommendera
    deras hemsida.

  330. Mitt namn
    är som sagt Christian Floer.

  331. Jag skrev inte upp min epost här.

  332. Men jag kommer att ge den här
    till Maria-

  333. -så tar jag med min e-postadress där.

  334. Tack för att jag fick komma.
    Det var oerhört kul.

  335. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Arbetsgången med anmälningsärenden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Christian Floer från Skolinspektionen berättar var man ska vända sig ifall ett barn råkar ut för kränkande behandling i skolan och hur och vem som kan anmäla. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolans socialpsykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - En lektion om skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Hur ska skolan bli tillgänglig för alla?

Erik Nilsson (S), statssekreterare på Utbildningsdepartementet, talar om hur man jobbar med att göra skolan tillgänglig för alla barn och vilka mål som finns. Inledningstal av Maria Persdotter, ordförande för RBU. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Vad menar skolan med stöd?

Wern Palmius, rådgivare på Specialpedagogiska myndigheten, berättar om vägar till och vikten av rätt stöd i skolan för barn med funktionsnedsättning. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Arbetsgången med anmälningsärenden

Christian Floer från Skolinspektionen berättar var man ska vända sig ifall ett barn råkar ut för kränkande behandling i skolan och hur och vem som kan anmäla. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Att få vara en i mängden

Emelie Brännström är lågstadielärare på en skola i Kungsbacka. Här berättar hon om vardagen och arbetet med och för eleven Wilma som har en muskelsjukdom. Om vikten av kommunikation, samarbete och lyhördhet mellan skola, föräldrar och Wilma själv. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Skolans ansvar och arbete mot mobbning

Många skolor hinner inte jobba förebyggande mot kränkande behandling, säger Emilia Pettersson från barnrättsorganisationen Friends. Genom att höja kunskapen om funkofobi kan arbetet bli mycket mer effektivt, menar hon. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: De överbelastade lärarna

Vad ska politikerna göra åt lärarnas pressade arbetssituation? Många lärare är stressade och frustrerade över att behöva lägga allt mer arbetstid på administrativa uppgifter. Vi frågar riksdagspartierna vad de tänker göra åt situationen.

Fråga oss