Titta

UR Samtiden - En lektion om skolan

UR Samtiden - En lektion om skolan

Om UR Samtiden - En lektion om skolan

Föreläsningar från RBU:s konferens som vänder sig till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Till första programmet

UR Samtiden - En lektion om skolan : Hur ska skolan bli tillgänglig för alla?Dela

  1. Skolan är den arena där vi ska
    lära oss att hantera våra olikheter.

  2. Jag är tveksam
    till särlösningar i skolan.

  3. "Min dotter börjar första klass.
    Klassen är liten"-

  4. -"och eleverna snälla, men
    fröken vet inte vad hon ska göra."

  5. "Det finns nästan lika
    många elevassistenter som elever."

  6. "För att använda frökens egna ord:"

  7. "På lektionerna duttar de lite,
    sen måste alla vila."

  8. "Det finns inga krav
    och inga förväntningar."

  9. "Efter första läsåret har Tilda inte
    upplevt nån traditionell lektion."

  10. "Hon tappar kunskaper hon hade"-

  11. -"till exempel alfabetet
    och att läsa enkla ord."

  12. "Väck inte för stora förhoppningar,
    så kan man sammanfatta skolans syn"-

  13. -"på skyldigheterna
    när det gäller min dotter."

  14. "Skolan har ett åtagande. Varje elev
    ska utvecklas efter sin potential."

  15. "Men skolan uppvisar
    en brist på förmåga"-

  16. -"att hantera elevers behov.
    Man sätter etiketter på elever"-

  17. -"och tillämpar
    en rigid, kunskapssyn."

  18. "Kunskap måste reproduceras
    och visas upp igen, igen och igen."

  19. "Inga krav ställs och
    inga förväntningar finns på elever"-

  20. -"vare sig i grundskola
    eller i särskola"-

  21. -"när det finns
    funktionsnedsättningar."

  22. "Underkraven skapar elever
    som anpassas till etiketten."

  23. Det här var min arga beskrivning
    av min dotters skolgång.

  24. För drygt ett och ett halvt år sen
    gjorde vi en enkät-

  25. -bland RBU:S medlemsfamiljer.

  26. Vi vill veta hur läget är,
    vilka problem man ser-

  27. -och vad man ser
    som...framgångsfaktorer.

  28. Det blev en liten rapport den gången,
    som byggde på enkäterna.

  29. Där kan man läsa att...nästan 30 %
    av föräldrarna anser att barnet-

  30. -inte får det särskilda stöd
    som barnet behöver.

  31. Ungefär en fjärdedel av föräldrarna
    anser inte att åtgärdsprogram-

  32. -i den form
    som barnet har är effektivt.

  33. Många svarar också:

  34. "Mitt barn har inget åtgärdsprogram,
    fast det behöver det."

  35. 40 % anser att det stöd som
    barnet behöver har kommit för sent-

  36. -eller inte kommit alls. Nästan 40 %.

  37. 37 % anser att skolan inte arbetar
    systematiskt med särskilt stöd.

  38. Över hälften, 54 %, svarar att de
    har fått göra det mesta, eller allt-

  39. -när det gäller att göra research
    kring vilka hjälpmedel-

  40. -och läromedel
    som passar för barnet.

  41. De har sett till att de skaffas in-

  42. -de har utbildat personalen i hur
    de används, och sen följt upp det.

  43. Över 50 % svarar så.

  44. Och nästan 36 % anser att barnet inte
    får rätt stimulans för att utvecklas.

  45. Det är RBU:s föräldrar som svarar så.

  46. Det låter nattsvart, men jag hoppas
    att dagen ska leda fram till-

  47. -att vi får inspiration,
    kunskap och påfyllnad-

  48. -när det gäller vad vi kan kräva-

  49. -vad skolan kan erbjuda och
    vilka olika metoder som kan finnas.

  50. Nu tänker jag lämna ordet
    till Erik Nilsson.

  51. Erik är statssekreterare
    på utbildningsdepartementet-

  52. -hos gymnasieminister Anna Ekström.
    Han ska prata om-

  53. -hur man från politiken
    ser på utbildningsfrågor.

  54. Det ska jag försöka göra. Jag heter
    Erik Nilsson och är statssekreterare.

  55. Jag har en bakgrund
    i kommunal verksamhet.

  56. Jag har varit skolborgarråd
    i Stockholm-

  57. -och förvaltningschef i Botkyrka
    med ansvar för utbildningsfrågor.

  58. Jag tänkte först
    prata allmänt om skolpolitiken.

  59. Sen tänkte jag närma mig frågan
    om inkludering och stöd mot slutet.

  60. Vi har kanske också tid
    för frågor på slutet, tänker jag.

  61. Ska man börja med frågan om skolans
    uppdrag, är det många diskussioner-

  62. -om skolans kunskapsuppdrag som är
    en väldigt viktig del av uppdraget.

  63. Alla barn ska få möjlighet
    att få de kunskaper som gör-

  64. -att de kan hantera sina egna liv,
    och också ha möjlighet-

  65. -att klara sig på arbetsmarknaden.
    Det är ett viktigt uppdrag.

  66. Ibland glömmer vi skolans andra stora
    uppdrag, som är ett demokratiuppdrag.

  67. Skolan är en av de absolut viktigaste
    institutionerna i samhället-

  68. -för att skapa och upprätthålla ett
    samhällskontrakt mellan individer.

  69. Att se till att man får en
    gemensam värdegrund, att man lär sig-

  70. -att hantera olikheter, konflikter,
    etniska och religiösa frågor-

  71. -frågan om
    man har funktionshinder eller inte.

  72. Det uppdraget är mycket viktigt, och
    i dessa dagar finns det anledning-

  73. -att betona det uppdraget. Hur
    fungerar skolan som en institution-

  74. -för förhandling och utveckling
    av samhällskontraktet?

  75. På båda områdena finns utmaningar.
    Vi har haft 20 års diskussion-

  76. -om krisen i svensk skola
    när det gäller kunskapsresultaten.

  77. När den diskussionen började var
    svensk skola väldigt framgångsrik.

  78. Faktum var att runt år 2000
    hade Sverige väldigt bra resultat-

  79. -i PISA, PEARLS och TIMMS,
    som ni läser mycket om i tidningarna.

  80. Men sen dess har resultaten fallit
    rejält, och särskilt allvarligt-

  81. -var det i de mätningar som gjordes
    2012. Det var stora krigsrubriker-

  82. -om svensk skolas utveckling.
    Man hade inte bara fallit-

  83. -i relation till andra länder,
    utan till Sverige självt.

  84. Jag har ställt många frågor
    om undersökningen.

  85. "Mäter man viktiga saker?"
    Jag är övertygad om-

  86. -att det fångar nånting viktigt.
    Det är ett rejält kunskapstapp-

  87. -som svenska elever uppvisade-

  88. -mellan 2002 och 2012.

  89. Undersökningen som presenterades
    i höstas gav andra resultat.

  90. Sveriges resultat går uppåt i
    alla tre saker man mäter: Matematik-

  91. -språkförståelse eller läsförmåga,
    och naturvetenskap.

  92. Vi går upp på alla de områdena.

  93. Men det som är oroväckande är
    att det är jättestora skillnader.

  94. Sverige var ett av de länder som hade
    det mest likvärdiga skolsystemet.

  95. Det hade minst betydelse
    om ens föräldrar var utbildade-

  96. -om man hade utländsk bakgrund
    och i vilken del av landet man bodde.

  97. Nu ligger vi på OECD-snittet. Vi är
    genomsnittligt bra på likvärdighet.

  98. Resultaten i ämnena är något bättre
    än OECD-genomsnittet.

  99. Men vi ligger på genomsnittet
    när det gäller likvärdighet.

  100. Det känns väldigt utmanande,
    för det innebär i praktiken att-

  101. -hur det går för en i skolan,
    det som har störst betydelse för det-

  102. -är i vilket hem man råkar födas.
    Ens föräldrars utbildningsnivå-

  103. -slår igenom oerhört mycket
    i skolresultaten hos eleverna.

  104. Vi ser också ökade skillnader
    mellan skolor-

  105. -det man kallas
    skolenhetsvariationen.

  106. Den segregation
    som vi har i Sverige har medfört-

  107. -att det är enormt stora skillnader
    mellan skolor i rika områden-

  108. -som rekryterar välutbildades barn,
    och lågstatusskolor-

  109. -där föräldrar har kort utbildning.
    Det finns också många nyanlända-

  110. -som bor i de områdena, och
    som spär på, inte för att nyanlända-

  111. -med nödvändighet har det svårt
    i skolan, men initialt har de det.

  112. Det gör att vi i dag har alldeles
    för stora skillnader i resultat.

  113. Vi har också utslagningsmekanismer.
    Man följer och ser hur det går.

  114. Tanken med betygssystemet är
    att vi ska styra mot absoluta mål-

  115. -att alla ungar ska nå kravnivåerna
    som finns i skolan.

  116. Men vi kan se att
    den stora, stora vattendelaren är-

  117. -om man blir gymnasiebehörig eller
    inte. När vi ser på arbetsmarknaden-

  118. -blir det tydligt att det har
    betydelse i det långa perspektivet.

  119. Arbetslösheten är på väg ner i dag,
    och tittar vi på ungdomar-

  120. -har vi en väldigt låg arbetslöshet
    bland ungdomar födda i Sverige-

  121. -som inte har funktionshinder,
    och som har genomgått gymnasiet.

  122. Den arbetslösheten är nästan
    minimerad. Det ser lite olika ut-

  123. -men det är låg arbetslöshet där. Det
    är framför allt grupperna jag nämnde-

  124. -och ibland är man både utrikesfödd
    och funktionshindrad-

  125. -och som en följd av det
    har man kanske inte klarat gymnasiet.

  126. Det är tre gånger så hög arbetslöshet
    bland de-

  127. -som inte har slutfört gymnasiet,
    som de som har det.

  128. Här har vi nåt att jobba med.
    Hur ser vi till-

  129. -att alla unga får möjlighet
    att gå gymnasiet?

  130. Det första är
    att få upp resultaten i grundskolan.

  131. Men det andra är att se till
    att gymnasiet blir bättre på-

  132. -att stödja de
    som inte har förutsättningar-

  133. -de som kommer sent,
    har funktionshinder-

  134. -där man faktiskt
    behöver stödja extra.

  135. Det är en utmaning
    som grundskolan har haft i många år.

  136. Men gymnasieskolan har haft den
    situationen att den är frivillig.

  137. Man har kunnat ge undervisning,
    och funkar det, så funkar det.

  138. Annars är det eleven själv som inte
    klarar av att slutföra helt enkelt.

  139. Självklart har eleverna själva
    ett ansvar. Man måste arbeta hårt.

  140. Men vi måste förändra
    vårt "mindset" i gymnasiet och säga:

  141. "Här måste vi ha stöd, så att man
    kan slutföra sin gymnasieutbildning."

  142. Vi behöver mer fokus
    på introduktionsprogrammen.

  143. Det är många elever som går där.

  144. Det är nyanlända, och elever som av
    olika skäl inte har blivit behöriga.

  145. De måste bli bättre på olika sätt.

  146. Gymnasieutredningen lade sitt förslag
    i höstas. Den innehåller bra förslag-

  147. -som tydliggör att kommuner,
    fristående skolor och skolorna-

  148. -måste bli bättre på
    att ge stöd i gymnasiet.

  149. Vi har färre elevhälsoorganisationer
    i gymnasiet än i grundskolan.

  150. Det finns mindre av språkstöd
    och andra insatser i gymnasiet.

  151. Bakom det ligger en tanke
    att skolformen inte är obligatorisk.

  152. Vi undervisar,
    och går det inte, så går det inte.

  153. Fler måste fullfölja gymnasiet-

  154. -för att man ska kunna
    klara sig både i privatlivet-

  155. -men också på arbetsmarknaden.

  156. Demokratimålet skulle jag
    också vilja säga nånting om.

  157. En av de nationalskatter
    som vi faktiskt har i Sverige-

  158. -när man jämför med andra länder,
    är det man brukar kalla för tillit.

  159. Vi har en hög grad av tillit,
    både mellan medborgare-

  160. -och till gemensamma institutioner,
    som skola och rättsväsende.

  161. De allra flesta i Sverige
    har en stark tillit till samhället-

  162. -men också till staten och kommunen.

  163. Man förväntar sig att man blir
    rättvist behandlad och känner ansvar-

  164. -att följa regler
    och bidra till samhället.

  165. Det är en otroligt viktig sak, och
    nyare statsvetenskaplig forskning-

  166. -pratar mer och mer om tilliten som
    en grund för ekonomisk utveckling-

  167. -men också för jämlikhet. Skolan har
    en viktig roll i att skapa tilliten.

  168. Vi måste ha en gemensam arena,
    där det här skapas.

  169. Jag och regeringen
    tycker att utvecklingen i Sverige-

  170. -sen man gjorde
    stora marknadsreformer på 90-talet...

  171. Det gjordes ett antal saker av olika
    regeringar, som inte blev så bra.

  172. Den socialdemokratiska regeringen
    genomförde kommunaliseringen-

  173. -men många kommuner hade inte
    kompetensen att ta ansvar för skolan.

  174. Den borgerliga regeringen
    genomförde ett friskoleförsök-

  175. -med marknadsreformer, som var
    mer långtgående än i nåt annat land-

  176. -med näst intill fri etableringsrätt-

  177. -och en väldig segmentering
    av skolväsendet blev resultatet.

  178. Det finns en insikt i alla partier nu
    att en hel del av det som hände då-

  179. -måste vi försöka ta oss tillbaka
    från. Det har skett insatser-

  180. -när det gäller läroplanen-

  181. -för styrdokumenten blev
    väldigt löst hållna under 90-talet.

  182. Det var bra om man hade jätteduktiga
    lärare, som kunde tolka dokumenten-

  183. -och göra bra undervisning,
    men det var inte bra i de lägen-

  184. -när man inte hade utbildade lärare,
    eller inte kunde tolka dem.

  185. Då var det för lite stöd.

  186. Det gjorde att det blev
    skiftande kvalitet på undervisningen.

  187. Det blev också så att vi fick... Vi
    har en bostadssegregation i botten.

  188. Hur har vi en politik som gör-

  189. -att människor med höga
    och låga inkomster bor mer blandat?

  190. Segregationen har galopperat
    de senaste 20 åren.

  191. Men vi har också en skolsegregation.
    Vi har haft svårt-

  192. -att hantera det fria skolvalet. Det
    finns många positiva effekter med-

  193. -att man har möjlighet att välja-

  194. -att man inte känner sig
    helt utlämnad i sin skolplacering.

  195. Men en del negativa effekter är
    att vi får en stark koncentration-

  196. -av elever med en viss bakgrund
    på en viss skola.

  197. Det är välutbildade föräldrar, som
    använder möjligheten att välja skola.

  198. Fler av dem väljer fristående skolor.

  199. Men också i den kommunala skolan
    finns starka segregationsmekanismer.

  200. Resursstarka föräldrar,
    här välutbildade föräldrar-

  201. -som bor i fattiga områden,
    väljer skola utanför det området-

  202. -för att barnen
    ska få ett annat socialt sammanhang.

  203. Det är förståeligt,
    men det leder till-

  204. -att skolor i fattiga,
    utsatta områden tappar de elever-

  205. -som är mest resursstarka,
    har mest språk med sig-

  206. -som kanske har mest studietradition,
    och som kan bidra i undervisningen.

  207. Jag brukar säga att elever
    utgör varandras läromiljöer.

  208. Hur undervisningen funkar beror
    på sammansättningen i elevgruppen.

  209. Vi behöver ha en olikhet
    i elevgruppen. Det är viktigt.

  210. Det är viktigt för lärandet, för vi
    vet att kamrateffekten är betydande.

  211. Men också
    för den demokratiska aspekten.

  212. Hur ska vi sluta samhällskontraktet
    mellan de med utländsk bakgrund-

  213. -och de som har svensk bakgrund,
    mellan de med välutbildade-

  214. -och de med lågutbildade föräldrar
    om de aldrig möts? Eller hur?

  215. Här har vi en stor utmaning. Hur
    förenar vi möjligheten om önskemål-

  216. -men ser till
    att vi får en sammanhållen skola-

  217. -där unga med olika bakgrund
    går i samma skola?

  218. Det finns också en del andra saker
    med marknadsfrågan.

  219. Man kan ha två olika sätt
    att se på skolan.

  220. Antingen ser man den
    som en bildningsinstitution-

  221. -som är gemensam för oss-

  222. -och som ska se till att upprätthålla
    gemensamma värden och kunskaper-

  223. -som är grundläggande för oss alla,
    eller så ser man det som en tjänst-

  224. -där man med smarta val-

  225. -kan göra den bästa investeringen
    för sitt barn.

  226. Det har blivit mer
    av en tjänst på marknaden-

  227. -och mindre en bildningsinstitution.

  228. Vi ser ett starkt tryck
    i betygsinflation runt om i landet.

  229. Det är inte längre bara kunskaper
    som föräldrar efterfrågar.

  230. Man efterfrågar
    i högre utsträckning betyg.

  231. Vi ser tendenser att föräldrar
    ställer krav på högre betyg-

  232. -än vad eleverna har presterat.

  233. Vi ser marknadsmekanismer
    med hård konkurrens.

  234. I de områdena är det också
    en starkare betygsinflation.

  235. Vi ser också att resursstarka
    föräldrar kan lägga beslag-

  236. -på resurserna i skolan.
    Det gäller också föräldrar-

  237. -till funktionshindrade barn.
    Det finns stora...

  238. ...skillnader mellan om man
    efterfrågar och kräver resurser.

  239. Där måste man fundera på-

  240. -om det är föräldrar själva
    som måste driva de här frågorna-

  241. -för då är det de föräldrar-

  242. -som har de starkaste resurserna,
    har en bra advokat, som får stöd-

  243. -i stället för de mest behövande.

  244. När jag var i Botkyrka gjorde
    Landstinget en sammanställning-

  245. -av STUDS-teamen, alltså
    neuropsykiatriska undersökningar.

  246. Det var dubbelt så vanligt med
    den typen av undersökningar i Täby-

  247. -som det var i Botkyrka. Det var
    dubbelt så vanligt i en rik kommun-

  248. -med den typen av...undersökningar
    för att få fram en diagnos-

  249. -som det var i den fattiga kommunen.
    Forskningen säger att det är tvärtom.

  250. Det är dubbelt så vanligt med ADHD
    bland barn till lågutbildade mammor-

  251. -än bland högutbildade.
    Dubbelt så många-

  252. -borde ha sökt diagnoserna
    i Botkyrka som i Täby.

  253. Det visar på faran när vi hamnar i
    ett läge, där vi överlåter ansvaret-

  254. -för kvalitet till kunden,
    om jag säger så.

  255. Kunderna har olika förväntningar
    och olika resurser-

  256. -att efterfråga stöd. Där måste vi
    se till att vi har såna strukturer-

  257. -i det offentligt finansierade
    skolväsendet att alla barn får stöd-

  258. -och att vi har likvärdig kvalitet.
    Det kan inte vara kundens fel-

  259. -att kunden har gjort ett dåligt val,
    och därför får ett dåligt stöd.

  260. Men det kommer att ta tid
    att återställa mycket från 90-talet-

  261. -när det gäller olika beslut.

  262. Vi har en skolkommission som arbetar
    med frågor om likvärdighet-

  263. -om hur man kan balansera
    det fria skolvalet, om hur vi ska få-

  264. -en bättre resursfördelning
    med hänsyn till olika behov.

  265. En rak skolpeng som är lika för alla
    kommer att ge olika förutsättningar.

  266. Det måste ske en differentiering av
    resurserna mellan olika skolenheter-

  267. -först mellan olika kommuner
    ska jag säga, och inom en skolenhet-

  268. -mellan olika undervisningsgrupper
    och mellan olika elever.

  269. I gymnasiet i dag fördelar
    vi resurser efter en programpeng.

  270. Olika program får olika resurser.

  271. Det kostar mer att ha industriprogram
    än samhällsprogram.

  272. Men inom programmen...
    I dag har vi gymnasieregioner-

  273. -som innebär att det är konkurrens
    om platserna i stora regioner.

  274. Skåne, Västra Götaland
    eller Stockholm.

  275. På en gymnasieskola
    som har naturvetenskapsprogrammet-

  276. -det som ses som högstatusprogrammet,
    kan det skilja i intagningspoäng-

  277. -från 335, som betyder att man måste
    ha A i alla ämnen från grundskolan-

  278. -plus meritpoäng,
    och på en annan skola kan man ha 160-

  279. -som är ett snitt på godkändnivån.
    De här två får lika mycket pengar.

  280. Ungarna har
    inte lika förutsättningar.

  281. Gymnasiets resursfördelning
    måste ta hänsyn-

  282. -till förutsättningarna för eleverna.

  283. Vi har också en stor utmaning
    med många nyanlända elever.

  284. Bara under 2015,
    när 163 000 människor kom hit-

  285. -kom 70 000 elever
    som var flyktingar.

  286. Hälften var ensamkommande.

  287. En fråga vi brottas mycket med är
    hur vi ska snabba på skolframgången-

  288. -för de nyanlända. Hur kan vi stödja
    dem med modersmål och liknande?

  289. Här har vi också en dubbelhet-

  290. -för många elever är nyanlända
    och har funktionshinder.

  291. Vi har massor med problematik kring
    hur vi ger dem bäst förutsättningar.

  292. Skolverket jobbar nu intensivt
    med uppdraget att stödja skolor-

  293. -med många nyanlända.

  294. I Botkyrka har vi jobbat
    med den frågan i många år-

  295. -men i dag är det många små kommuner-

  296. -som har tagit emot många nyanlända,
    och som blir en utmaning för dem.

  297. Jag träffade Lessebo kommun-

  298. -vars elevantal har ökat med 40 %
    på grund av flyktingsituationen.

  299. Ni förstår alla vilken oerhörd
    utmaning det är för en liten kommun.

  300. Bara en sån sak som att
    hitta någorlunda utbildade lärare-

  301. -som kan möta det här.

  302. Det var en del av utmaningarna.
    Vad gör regeringen? Gör vi nånting?

  303. Ja, det tycker jag. Vi försöker jobba
    med de här frågorna på olika sätt.

  304. En sak man jobbar med på
    grundskolesidan är tidiga insatser.

  305. De gör analysen att det de första
    åren i skolan gäller att se till-

  306. -att barn inte halkar efter.

  307. Vi behöver ha en bra personaltäthet
    under de tidigaste skolåren-

  308. -men vi behöver också
    mer specialpedagogiskt stöd.

  309. Man har under många år försökt bygga
    upp specialkompetensen i skolorna.

  310. Problemet är att när vi ökar antalet
    platser för speciallärarutbildning-

  311. -tar det tid innan de kommer ut.

  312. Och det är ju också så att antalet
    barn i svensk skola ökar mycket nu.

  313. Lärarförsörjningen är en
    av de frågor vi brottas mest med.

  314. Det gäller inte minst när det gäller
    speciallärare och specialpedagoger.

  315. Det kommer... Det har gjorts stora
    satsningar, men det räcker inte.

  316. Vi måste göra ytterligare saker för
    att klara försörjningen av lärare-

  317. -och det tar naturligtvis tid.

  318. Vi kan kompetensutveckla de
    som faktiskt finns i skolorna-

  319. -men som inte har
    full specialpedagogkompetens.

  320. Vi behöver både sträva efter
    att de ska ha riktig behörighet-

  321. -men vi behöver också göra kortare
    insatser för de som finns där ute.

  322. Flera av gymnasieutredningens förslag
    handlar ju om att tydliggöra-

  323. -att också gymnasiet måste erbjuda
    stöd till elever med svårigheter.

  324. Det är en väldigt viktig fråga
    att bygga upp stöd i gymnaiset.

  325. Jag vill nämna en annan skolform,
    som vi har...som har stor betydelse-

  326. -för många med funktionshinder
    och andra svårigheter-

  327. -och det är Folkhögskolan.
    Det tror jag på framöver också.

  328. Folkhögskolan
    har ett arbetssätt och en form-

  329. -som är väldigt inkluderande
    och kan möta stora olikheter-

  330. -hos dem man jobbar med. Vi har
    satsat på att bygga ut Folkhögskolan.

  331. Vi funderar på
    om vi kan bygga ut den mer.

  332. Det finns en efterfrågan på det stöd,
    som SPSM fördelar till Folkhögskolor-

  333. -för att möta studerande
    med olika typer av funktionshinder.

  334. En annan jätteviktig sak
    för att få bättre resultat-

  335. -är att utveckla vanlig undervisning.

  336. Den lärare som din dotter mötte,
    hur ska hon få stöd-

  337. -så att det blir riktig undervisning?
    Att hon har fokus på-

  338. -vad eleverna behöver förstå-

  339. -och veta vad hon behöver undervisa
    kring för att eleverna ska utvecklas.

  340. Hon behöver strategier för
    att möta olika elevers lärstilar-

  341. -och det är inte lätt. Om man
    läser läroplaner och kursplaner-

  342. -förstår man. "Oj! Hur ska jag
    göra genomgångar, gruppdiskussioner"-

  343. -"och aktiviteter som gör att elever
    kan utveckla de här förmågorna?"

  344. Det är inga små saker vi efterfrågar
    om man läser styrdokumenten.

  345. Om lärare
    får utveckla det här tillsammans-

  346. -och hitta metoder för att kritiskt
    granska, hur funkar undervisningen?

  347. "Har jag tagit upp det
    de tycker är svårt?"

  348. "Vad var det eleverna inte förstod?"
    Då ska jag fokusera mer på det.

  349. De här metoderna för kollegialt
    lärande och systematisk utveckling-

  350. -av undervisningen är för lite
    använt, men har en enorm potential.

  351. Satsningar från den förra regeringen,
    som till exempel mattelyftet-

  352. -där 80 % av lärarna under en termin-

  353. -tillsammans med sina kollegor har
    jobbat igenom ett antal lektioner-

  354. -prövat, förändrat, varierat
    och utvärderat efteråt.

  355. Mattelyftet
    har haft en betydande roll i-

  356. -att elevers resultat
    har stigit i PISA-undersökningen.

  357. Men det måste ske på alla skolor,
    och vi måste bygga stödstrukturer-

  358. -och rektorerna måste ha fokus på
    hur man jämnar ut kvaliteten-

  359. -i undervisningen och får... Alla
    lärare är inte jättebra alla dagar-

  360. -men skillnaderna är för stora. Man
    kan bli lite bättre och lite jämnare.

  361. Det blir man inte genom att lärare
    själva är isolerade i sitt klassrum.

  362. Det blir man
    genom att jobba tillsammans.

  363. Det finns internationell forskning,
    som talar om det här.

  364. Vi ska använda de goda erfarenheterna
    från mattelyftet. Ett läslyft pågår.

  365. Vi måste bygga permanenta
    stödjande strukturer för lärare-

  366. -att kunna utveckla undervisningen.

  367. Man ska inte köra matte
    och sen sluta-

  368. -utan vi arbetar med
    Nationellt skolutvecklingsprogram-

  369. -som handlar om att alla nivåer måste
    få stöd permanent för att bli bättre.

  370. Om man frågar mig vad-

  371. -som snabbt kan ge resultat
    för förbättring för eleverna-

  372. -skulle jag säga att alla lärare
    involveras i utvecklingsarbete.

  373. Att de ser sin egen undervisning-

  374. -att de får titta på kollegors
    undervisning och diskutera det.

  375. Det finns bra inslag-

  376. -men man måste få syn på vad som är
    bra och mindre bra i undervisningen.

  377. Det är för stor ojämlikhet
    mellan skolor i dag-

  378. -och många föräldrar
    tänker på skolvalet.

  379. "Hur gör jag ett bra val
    för mina barn?"

  380. Verkligheten är att det skiljer mer
    mellan olika klassrum i samma kola-

  381. -än mellan skolor.
    Det är ett lotteri när rektorer gör-

  382. -sin tjänstefördelning.
    Skillnaderna får inte vara så stora.

  383. Man måste jobba kollegialt, man måste
    jobba tillsammans i lärarkollegiet.

  384. Lite om inkludering och särskilt
    stöd. Den frågan är jätteviktig.

  385. Ska alla ha lika chans, måste
    resurser och undervisning vara olika-

  386. -för att man ska kunna nå samma mål.

  387. Det måste byggas upp strukturer
    för det här stödet, en infrastruktur-

  388. -som funkar hela vägen.
    Det är bra att vi har SPSM-

  389. -som tillhandahåller stöd
    och kompetensutveckling.

  390. Men vi måste börja längst ut
    med lärarna. De måste ha en förmåga-

  391. -och en förståelse
    att möta olikheter-

  392. -men också en förmåga
    att ta hjälp när man behöver det.

  393. "Jag märker att min undervisning inte
    fungerar i relation till eleven."

  394. Då måste det finnas hjälp att få.

  395. Det stödet måste finnas... Det nära
    stödet måste finnas på varje skola.

  396. Vi har skolor med olika elevhälsoteam
    och olika tillgång till pedagoger.

  397. Regeringen jobbar för att ha bidrag
    för att anställa specialpedagoger-

  398. -men också för att utbilda fler.

  399. Man ringer inte SPSM i vardagen-

  400. -utan det måste finnas nån där,
    som kan titta på ens undervisning-

  401. -och kanske ställa kritiska frågor.

  402. Nån måste finnas som vet
    när man behöver hjälp centralt-

  403. -när man
    inte har kompetensen på skolan.

  404. Huvudmännen har ett arbete att göra,
    för en del skolenheter är för små-

  405. -för att man ska ha tillräcklig
    specialpedagogisk kompetens.

  406. "Är det vissa kompetenser vi behöver
    organisera centralt i kommunen?"

  407. Det är det på en hel del områden.

  408. Man behöver mer specialiserad
    kompetens än den enskilda skolan har.

  409. Huvudmän i svenska skolan i dag
    kan se väldigt olika ut.

  410. Vi har Stockholms stad
    med 100 000 elever-

  411. -och små skolor, som har 30 elever.

  412. När vi har lagstiftat
    har vi utgått ifrån-

  413. -att huvudmännen gör vissa saker, men
    deras förutsättningar är ju olika.

  414. Staten måste
    vara mer närvarande i sitt stöd.

  415. Vi har SPSM som en viktig aktör,
    men vi tänker också mycket på-

  416. -att utveckla Skolverkets arbete-

  417. -så att det är mer närvarande lokalt,
    inte bara styrdokument om-

  418. -hur saker borde vara, utan
    man behöver ett mer närvarande stöd.

  419. Inkludering måste vara huvudspåret.
    Det är en diskussion som finns.

  420. Det finns fördelar med särskild
    undervisning eller särskilda grupper-

  421. -därför att det är lättare att
    tillhandahålla specialistkompetens.

  422. Men i grunden är det problematiskt
    i relation till demokratiuppdraget.

  423. Jag har sett alldeles
    för många lösningar med små grupper-

  424. -där man också
    har sänkt förväntningarna.

  425. "Det är den där gruppen."
    Förväntningarna är för låga.

  426. Eleverna i den gruppen
    utgör varandras läromiljöer.

  427. Har flera svåra förutsättningar,
    utgör de varandras läromiljöer.

  428. De har kanske inte de andra eleverna,
    som har starkare förutsättningar-

  429. -mer språk och mer kunskaper med sig.

  430. Kunskapsmässigt och demokratiskt.

  431. Skolan är en arena,
    där vi ska lära oss-

  432. -att hantera våra olikheter,
    så jag är tveksam till-

  433. -att ha många särlösningar i skolan.

  434. Man ska inte vara dogmatiskt. Det
    är klart att det finns situationer-

  435. -där en elev
    kan få jobba med specialpedagogen-

  436. -eller att man under kortare tider
    har särskilda undervisningsgrupper.

  437. Men ju mindre "sär",
    desto bättre är det.

  438. Det finns bekymmer med särskolan.

  439. Det är rimligt att utvecklingsstörda
    elever ska ha mer resurser-

  440. -och mer kompetens,
    men ju mer "sär" skolan blir-

  441. -ju mer sänker vi förutsättningarna
    i ett livslångt perspektiv.

  442. Ibland kan det finnas utmaningar
    i relation till föräldrarna.

  443. Det kan vara så att föräldrar känner
    att det i första hand är tryggheten-

  444. -som man är orolig över,
    och då kan särlösningar kännas bra.

  445. Men i stället ska vi se till att
    stöd finns i de generella miljöerna-

  446. -i den generella verksamheten.
    På lång sikt ökar det möjligheterna-

  447. -till att funktionshindrade elever
    kan klara sig i ett långt perspektiv.

  448. Jag har varit inne i diskussioner med
    föräldrar, där trygghet och lärande-

  449. -har stått emot varandra.
    Det måste man reflektera över.

  450. Jag har pratat alldeles för länge.
    Jag ber om ursäkt för det.

  451. Jag ville ge er en bred bild
    av utmaningarna-

  452. -och ungefär hur vi tänker kring
    de här frågorna. Tack så mycket.

  453. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur ska skolan bli tillgänglig för alla?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Erik Nilsson (S), statssekreterare på Utbildningsdepartementet, talar om hur man jobbar med att göra skolan tillgänglig för alla barn och vilka mål som finns. Inledningstal av Maria Persdotter, ordförande för RBU. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Skolor, Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - En lektion om skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Hur ska skolan bli tillgänglig för alla?

Erik Nilsson (S), statssekreterare på Utbildningsdepartementet, talar om hur man jobbar med att göra skolan tillgänglig för alla barn och vilka mål som finns. Inledningstal av Maria Persdotter, ordförande för RBU. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Vad menar skolan med stöd?

Wern Palmius, rådgivare på Specialpedagogiska myndigheten, berättar om vägar till och vikten av rätt stöd i skolan för barn med funktionsnedsättning. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Skolans ansvar och arbete mot mobbning

Många skolor hinner inte jobba förebyggande mot kränkande behandling, säger Emilia Pettersson från barnrättsorganisationen Friends. Genom att höja kunskapen om funkofobi kan arbetet bli mycket mer effektivt, menar hon. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Arbetsgången med anmälningsärenden

Christian Floer från Skolinspektionen berättar var man ska vända sig ifall ett barn råkar ut för kränkande behandling i skolan och hur och vem som kan anmäla. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Att få vara en i mängden

Emelie Brännström är lågstadielärare på en skola i Kungsbacka. Här berättar hon om vardagen och arbetet med och för eleven Wilma som har en muskelsjukdom. Om vikten av kommunikation, samarbete och lyhördhet mellan skola, föräldrar och Wilma själv. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Mattemusik

Musikläraren Bitten Löfgren har utvecklat den pedagogiska metoden mattemusik. Hon insåg tidigt att matte och musik har gemensamma egenskaper som kan öka barns förståelse för båda ämnena. Idag dansar och sjunger elever över hela landet bråk, vinklar och multiplikationstabellen.

Fråga oss