Titta

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Om UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Föreläsningar från Internationella brottsofferdagen 2017 med fokus på utsatta barns rättigheter och behov av stöd. Inspelat på Norra Latin i Stockholm den 22 februari 2017. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017 : Regeringens syn på brottsbekämpningDela
  1. Om mäns våld mot kvinnor ska upphöra
    måste männen förändras.

  2. Enligt Kriminalvårdens general-
    direktör är 94 % av klienterna män.

  3. Tack för möjligheten att vara här.

  4. Särskilt tack till Brottsoffer-
    myndigheten och dess generaldirektör.

  5. Och alla organisationer som är med
    och samarrangerar den här...

  6. ...traditionsenliga dagen,
    18:e året i rad, om jag hörde rätt.

  7. En fantastisk tradition.

  8. Verkligen efterfrågat med tanke på
    att salen är fullsatt.

  9. Var det över 400 hundra
    vi skulle vara sammanlagt?

  10. Det visar ju bara
    vilken vikt vi alla lägger-

  11. -vid de här frågorna
    och vilket engagemang det finns.

  12. Vi säger ofta
    att Sverige är en välfärdsstat.

  13. Vi menar att Sverige är
    och ska vara ett land-

  14. -där de tillfällen i livet när vi
    behöver samhällets stöd allra mest-

  15. -så ska samhället finnas där.

  16. När individen är som svagast
    ska samhället vara som starkast.

  17. När vi blir sjuka ska sjukvården
    hålla allra högsta kvaliteten.

  18. Sjukförsäkringen ska täcka
    försörjningen tills vi blir friska.

  19. När vi blir arbetslösa
    ska vi få hjälp till nytt jobb.

  20. Det kanske behövs vidareutbildning.
    Under arbetslösheten-

  21. -ska det finnas en försörjning
    så vi klarar oss fram till dess.

  22. När vi blir äldre ska det finnas
    ett pensionssystem man kan lita på-

  23. -och en fungerande äldreomsorg.

  24. Jag är medveten om att vi inte alltid
    lever upp till välfärdsstatens ideal.

  25. Men poängen är att vi har en riktning
    och att det är dit vi ska.

  26. Vi ska ha det som mål.

  27. När vi säger samhället menar vi inte
    bara offentliga institutioner.

  28. Vi menar också många folkrörelser,
    organisationer-

  29. -och frivilliga medmänniskor
    som tillsammans med det offentliga-

  30. -gör vårt land
    till en tryggare plats att leva i.

  31. Så säger vi
    om välfärdspolitiken i stort.

  32. Min uppfattning är att vår gemensamma
    uppgift att stödja brottsoffer-

  33. -är en väsentlig del
    av denna välfärdspolitik.

  34. Det handlar också om
    att ge människor stöd och hjälp-

  35. -när de är som mest utsatta.

  36. Det kan handla om den som blivit
    rånad och misshandlad på stan-

  37. -som därefter drar sig för
    att gå ut på kvällarna.

  38. Det kan handla om en kvinna som
    i åratal har misshandlats av sin man-

  39. -och äntligen fått möjlighet
    att anmäla och ta sig ur äktenskapet.

  40. Det kan handla om offer för inbrott-

  41. -och som långt därefter känner sig
    otrygg i sitt eget hem.

  42. Vi känner alla igen exemplen.

  43. Men det som är gemensamt
    för nästan alla dessa situationer är-

  44. -att vi i centrum har en människa
    som behöver stöd i en situation-

  45. -där hon kanske är
    som allra mest sårbar.

  46. Återigen,
    då måste samhället finnas där.

  47. Det är en väsentlig del
    av välfärdspolitiken.

  48. Vi har redan gjort en del saker
    under den här mandatperioden-

  49. -för brottsoffer och brottsutsatta.

  50. Vi har gett Brottsoffermyndigheten
    i uppdrag-

  51. -att utveckla den digitala servicen
    så man på ett enklare sätt-

  52. -ska kunna följa sitt ärende.

  53. Vi har även gett Domstolsverket och
    Brottsoffermyndigheten i uppdrag-

  54. -att utveckla en webbaserad
    utbildning för vittnesstöd.

  55. Nog så viktigt i dessa tider.

  56. Brottsoffermyndigheten fortsätter
    driva det regeringsuppdrag-

  57. -som riktar sig till förskolorna.

  58. Det handlar om
    att hitta enklare metoder-

  59. -att få barn att berätta om
    vad de kan ha varit utsatta för.

  60. Bland annat om våld.

  61. Jag hade förmånen att få vara med
    på en förskola i Sollentuna

  62. -och se hur det här fungerar
    på riktigt, så att säga.

  63. Handledningen och boken
    "Liten och trygg" som hör till-

  64. -är en fantastisk skrift att läsa.

  65. Den har visst redan översatts till
    flera språk och ska gå på export.

  66. Oerhört fina och fantastiska
    illustrationer av Stina Wirsén.

  67. Man blir nästan tårögd
    av att läsa handledningen.

  68. Polisen har fått ett särskilt uppdrag
    att utveckla sina arbetsmetoder.

  69. Till exempel
    hur man utreder sexualbrotten.

  70. Men också hatbrotten som vi ska prata
    mycket mer om här idag.

  71. De ska också redovisa
    hur man arbetar med bemötande-

  72. -för det är nog så viktigt
    när man ska anmäla ett brott-

  73. -och kanske känner sig
    oerhört utsatt.

  74. På ett möte med generaldirektörerna
    igår berättade vi-

  75. -om den tioåriga strategi
    som regeringen har beslutat om-

  76. -som handlar om
    att motverka mäns våld mot kvinnor.

  77. Man kan visserligen i några avseenden
    visa att det går åt rätt håll.

  78. Det dödliga våldet mot kvinnor ser
    glädjande nog ut att minska.

  79. De senaste sifforna ligger
    på 13 på ett år-

  80. -vilket skulle vara
    den lägsta siffran någonsin.

  81. Men det spelar ingen roll för
    varje sånt fall är ett misslyckande.

  82. Det gäller att fortsätta arbeta för
    att detta våld upphör.

  83. Då är det så att om mäns våld
    mot kvinnor ska upphöra-

  84. -är det männen som måste förändras.

  85. Generaldirektören för kriminalvården
    sa att 94 % av hans klienter är män.

  86. Det där måste vi se. Så gott som
    samtliga grova brott begås av män.

  87. Så har det kanske alltid varit, men
    det finns väl ingen naturlag i det?

  88. Även sånt som alltid har varit
    kan man försöka ändra på.

  89. Det är del av mänsklighetens historia
    att vi kan göra såna förändringar.

  90. Det måste vi göra här också.

  91. Om mäns våld mot kvinnor ska upphöra
    måste män helt enkelt förändras.

  92. Den tioåriga strategi mot mäns våld
    mot kvinnor som vi har beslutat om.

  93. Jag vill också nämna
    i det här avseendet-

  94. -att vi under denna mandatperiod
    har skjutit till resurser-

  95. -till många
    av frivilligorganisationerna-

  96. -som jobbar med brottsoffer.

  97. Kvinno- och brottsofferjourer har
    mer pengar att röra sig med-

  98. -än vad man nånsin tidigare har haft.

  99. Det är kul att se hur man använder
    resurser, bygger ut verksamheter-

  100. -och hjälper allt fler människor.
    Det är ett viktigt arbete som pågår.

  101. Det här var lite om sånt vi har gjort
    och är på väg att göra.

  102. Vad ska vi mer göra?

  103. Straffrätten ska
    på olika sätt utvecklas.

  104. Det som står närmast på tur är
    att regeringen ska gå till riksdagen-

  105. -med ett förslag för att ytterligare
    kunna motverka näthatet.

  106. Vi har en situaion-

  107. -när trakasserier och kränkningar
    på nätet är ett allt större problem-

  108. -för många människor,
    inte minst flickor och kvinnor-

  109. -som råkar ut för det.
    Vi måste utveckla metoder mot det.

  110. Kriminalisering är en del av det.

  111. Vi har utredningar från
    Gudrun Antemar med bland annat-

  112. -ett särskilt brott-

  113. -där vi kriminaliserar vad man kallar
    för olovligt integritetsintrång.

  114. Det kan handla om människor
    som lägger ut kränkande fotografier.

  115. Det har inte funnits en heltäckande
    kriminalisering tidigare.

  116. Det gör vi nu
    med den här propositionen.

  117. Det kriminaliseras och omfattas även
    av lagstiftning kring olaga hot.

  118. Om någon hotar om att lägga ut nåt
    som är kränkande för den enskilde-

  119. -så blir det också straffbart.

  120. Dessutom kommer brottet också omfatta
    rätten till brottsskadeersättning.

  121. Bara det är ju viktigt.

  122. Vi går ut med en proposition om detta
    redan nu under våren.

  123. Senare i år kommer lagstiftnings-
    förslag om generella sexualbrott.

  124. Sexualbrottskommittén jobbade
    under ett par år-

  125. -för att utveckla lagstiftningen
    där också.

  126. Bland annat med frågan
    om samtyckesreglering eller ej.

  127. Förslaget man nu går fram med
    innebär att vi tar ett sånt steg.

  128. Utgångspunkten i den nya våldtäkts-
    lagstiftningen kommer vara-

  129. -att det som inte är frivilligt
    betraktas som övergrepp.

  130. Därmed vänder man
    på frågeställningen-

  131. -på ett sätt
    som inte funnits tidigare.

  132. Det ligger också i förslag om-

  133. -att höja straffen
    för de allra grövsta övergreppen-

  134. -genom ett särskilt steg
    i straffskalan.

  135. Och inte minst viktigt att säga
    i den här kretsen:

  136. Vi vill också gå fram med ett bättre
    stöd från målsägandebiträden-

  137. -för dem som anmäler sexualbrott.
    Det finns också med i utredningen.

  138. Man ska fortare få hjälp.

  139. Den lagstiftningen, det stödet, det
    initiativet, det arbetet kommer vi-

  140. -att bedriva under detta år
    och jag betraktar det vi ska göra-

  141. -som vår viktigaste straffrättsliga
    reform under den här mandatperioden.

  142. Dessutom...

  143. ...är vi i färd med att inleda
    ytterligare två nya lagöversyner.

  144. Den ena handlar om barnäktenskap
    och tvångsäktenskap.

  145. En lagstiftning som togs fram
    och är i kraft sedan 1 juli 2014.

  146. Vi ska utvärdera lagen och se till
    att den fungerar som den var avsedd.

  147. Och om det finns möjligheter
    att också stärka den.

  148. Utgångspunkten
    när det gäller barnäktenskap är-

  149. -att inga barn i Sverige
    ska betraktas som gifta.

  150. Det måste finnas möjlighet för oss-

  151. -att kunna beivra den typen
    av företeelser.

  152. I utredningen ser vi över både
    tvångsäktenskap och barnäktenskap.

  153. Där finns även uppdrag att se över
    straffrätt vid hedersrelaterat brott.

  154. Ett förslag är att införa särskild
    straffskärpningsgrund-

  155. -när det finns hedersmotiv.

  156. Man kan resonera kring det,
    men enligt min uppfattning-

  157. -befinner man sig i ett särskilt
    utsatt läge i dessa situationer.

  158. Om man blir misshandlad eller
    utsatt för andra typer av övergrepp-

  159. -har man inte alltid ett läge-

  160. -där hela ens sociala krets
    har vänts emot en.

  161. Men i dessa fall
    kan det mycket väl vara så.

  162. Delar av eller hela släkten
    har vänt sig emot en.

  163. Den särskilt sårbara situationen gör
    enligt min uppfattning-

  164. -att lagstiftaren bör kunna
    se strängt på den typen av brott.

  165. Därför ska utredaren också
    överväga detta.

  166. Barn- och tvångsäktenskap
    läggs i den utredningen.

  167. Dessutom straffrätten
    kring hedersmotiv.

  168. Alldeles nyligen tog vi
    också initiativ till-

  169. -att göra en översyn när det gäller
    lagstiftningen kring barnpornografi.

  170. ECPAT är en av organisationerna
    som är med om detta.

  171. Vi träffades för en tid sen.

  172. Jag berättade om våra planer.

  173. En översyn av lagstiftningen både
    när det gäller straffskalorna-

  174. -eller om vi ska kalla det "skildring
    av sexuella övergrepp mot barn".

  175. Det finns en diskussion om
    vilken rubrik man ska använda.

  176. Vi ser över straffsats och förstås
    också placering i Brottsbalken.

  177. Vi går fram med ett antal förslag
    till straffrätten.

  178. Det har vi redan gjort och kommer
    att gå framåt med det.

  179. Men vi måste naturligtvis göra
    mycket mer.

  180. Straffrätten är bara en del
    och är viktig i det avseendet-

  181. -att sända en signal om vad samhället
    betraktar som icke önskvärt beteende.

  182. Men det spelar ju ingen roll
    om man inte på riktigt-

  183. -kan ta hand om och inrikta...

  184. ...våra myndigheter och vårt arbete
    i vardagen för att det ska fungera.

  185. Därför finns det också
    ett par andra projekt.

  186. En del är straffrätten,
    men det är bara en del av lösningen.

  187. Om det ska bli färre brottsoffer-

  188. -måste ju även återfallen
    i brott minska.

  189. Vi vet att det är en ganska liten
    grupp bland de som är brottsaktiva-

  190. -som begår väldigt många brott.

  191. Varje person som man kan rehabilitera
    via kriminalvården eller annat sätt-

  192. -kan innebära en rejäl minskning
    av antalet anmälda brott.

  193. Minskat lidande och därmed även
    färre brottsoffer.

  194. Det är en uppgift i stor utsträckning
    för kriminalvården.

  195. Men också kommunerna
    i vissa avseenden.

  196. Allt pekar inte åt fel håll.

  197. Tvärtom, det finns saker
    som pekar åt rätt håll.

  198. Det som är kriminalpolitikens
    bäst bevarade hemlighet är-

  199. -att återfallen i brott faktiskt
    minskar och har gjort det-

  200. -under de senaste 10-12 åren.

  201. Det tror man inte alltid när man
    tar del av den allmänna debatten.

  202. Andelen återfall i brott minskar
    trendmässigt de senaste 10 åren.

  203. Det kanske finns saker och ting
    som vi gör rätt.

  204. När det gäller programverksamheten
    inom kriminalvården-

  205. -och annan typ av verksamhet.

  206. Det är viktigt att veta.
    Man ska få reda på sånt som görs fel-

  207. -men också när saker görs rätt.

  208. Nu ska denna utveckling fortsätta.
    Fortsätta med programverksamhet-

  209. -som fungerar och är validerad
    och har roll och kvalitet.

  210. Att det finns sysselsättning
    och utbildning på anstalter.

  211. Men kanske allra viktigast just nu:

  212. Att se till
    att utslussningen fungerar.

  213. Det ska finnas någon på andra sidan-

  214. -som kan hjälpa en tillbaka in
    i samhället igen.

  215. Med enkla saker
    som utbildning, sysselsättning-

  216. -och gärna också
    nytt socialt sammanhang.

  217. Det är en uppgift för det offentliga
    tillsammans med frivilligkrafter-

  218. -att hjälpa till med detta.

  219. Men inte bara det.

  220. Inte bara försöka minska andelen
    som återfaller i brott.

  221. Vi måste försöka förhindra
    att det uppkommer brott från början.

  222. Förebygga brott.

  223. Därför kommer regeringen att komma
    fram med en nysatsning i vår-

  224. -på brottsförebyggande arbete.

  225. Jag var ordförande i Brotts-
    förebyggande rådet för 15 år sen.

  226. I slutet av 90-talet...
    Jag inser att det är ännu längre sen.

  227. I slutet av 90-talet-

  228. -skapades brottsförebyggande program
    som hette "Allas vårt ansvar".

  229. Laila Freivalds var justitieminister.

  230. Det var startpunkten när det gäller
    att bygga upp brottsförebyggande råd.

  231. I kommuner och även ge landsting
    och regioner ett sånt ansvar.

  232. Det gick ganska fort
    att skapa en sån struktur-

  233. -och det fanns ett väldigt tryck
    i det.

  234. Sen nådde man nog en gräns
    när den där utvecklingen avstannade.

  235. Det blev upp till varje kommun
    att själv bestämma-

  236. -hur strukturen skulle se ut.

  237. Enligt mig saknar man nu
    det statliga stödet-

  238. -som man hade vid den tiden
    och det vill vi nu återupprätta.

  239. Under våren nu kommer vi att lansera
    ett nytt brottsförebyggande program.

  240. Det första på 20 år.

  241. Med tanke på vad som har hänt
    sen dess förstår man att det behövs.

  242. Nytt brottsförebyggande program.

  243. Vi kommer också att ge staten
    en starkare ledningsfunktion-

  244. -via brottsförebyggande rådet
    och stärka länsstyrelsernas resurser-

  245. -för att stödja kommuner
    som jobbar brottsförebyggande.

  246. Men inte bara kommuner.
    Nytt fokus i brottsförebyggande är-

  247. -att det tidigare samarbetet
    mellan polis och kommun-

  248. -som har varit oerhört viktigt-

  249. -måste nu också byggas ut
    med andra aktörer.

  250. Civilsamhället, frivilligverksamhet
    ska in som en tredje del.

  251. Även näringslivet ska in
    som en fjärde del i detta jobb.

  252. Nytt brottsförebyggande program,
    ny statliga ledningsstruktur-

  253. -pengar till länsstyrelsen
    och lite grann till Brå-

  254. -ny nationell samordnare, nytt fokus
    vi utbyggnad av brottsförebyggande.

  255. Vi tar in ytterligare aktörer
    på tydligare sätt.

  256. Detta lanserar vi med en konferens
    i Malmö om en månad.

  257. Råd för framtida Brå anordnar detta.

  258. Straffrätten, kriminalvården,
    det brottsförebyggande.

  259. Vi är väl medvetna om
    att det inte spelar nån roll-

  260. -hur höga straff vi har-

  261. -eller hur bra verksamhet vi har
    på anstalterna-

  262. -om vi inte fångar några bovar.

  263. För många av de som utsätts för brott
    är detta det man faktiskt vill se.

  264. Man vill ha rättsskipning
    och den som utsatte en-

  265. -för brott faktiskt får ta
    konsekvenserna av det.

  266. Vi är väl medvetna om
    att under de senaste sju åtta åren-

  267. -har polisens resultat när det gäller
    uppklarade brott minskat.

  268. Det var därför frågan om
    omorganisering inom polisen väcktes.

  269. Det här vågar man knappt säga
    nu för tiden-

  270. -men jag tillhör dem som tror att
    polisomorganisationen kan bli bra-

  271. -när den väl sätter sig.

  272. Den kommer att ge större möjlighet...

  273. ...att allokera resurser
    där de verkligen behövs.

  274. Det som oftast låstes och blev
    problem mellan olika myndigheter-

  275. -att bli lättare att lösa.
    Jag tror det blir riktigt bra.

  276. Men det gäller att det följs upp
    med både resurssatsningar-

  277. -och beredskap på
    att utveckla polisens metoder.

  278. Antalet poliser ökade under förra
    året och kommer fortsätta att öka.

  279. Men det som ökar mest är
    antalet civilanställda.

  280. 1 100 fler civilanställda
    bara förra året.

  281. Det i sig är bra. När polisen förut
    har behövt göra såna saker-

  282. -som civilanställda ska göra,
    t.ex. sitta i receptionen-

  283. -eller administrativa uppgifter
    kan civilanställda göra dem nu.

  284. Då kan polisen ägna sig åt att utreda
    brott, vara ute på gator och torg-

  285. -och bidra till en ökad trygghet.

  286. Det gäller att fortsätta föra
    omorganisationen i hamn.

  287. Men den måste naturligtvis
    backas upp av mer resurser-

  288. -men också att de blir fler
    totalt sett i polisorganisationen.

  289. Vi fördubblar intagningen
    på Polishögskolan i år.

  290. På så sätt kommer det
    att utbildas fler poliser.

  291. Vi måste också
    fortsätta utveckla arbetsmetoderna.

  292. Och polisen måste finnas på plats,
    särskilt i de områden-

  293. -där de behövs som mest och man
    måste vara beredd på att förstärka.

  294. Straffrätten, kriminalvården,
    brottsförebyggande, polisen.

  295. Vi ska bekämpa brotten,
    men också brottens orsaker.

  296. Gör vi det
    får vi också färre brottsoffer.

  297. Det vet vi alla här att ingen
    i det här jobbet kan göra allt.

  298. Men alla kan göra nåt.
    Därför är såna här samlingar viktiga.

  299. Jag hoppas ni får en givande dag
    med många möten-

  300. -många diskussioner, idéer
    och tankar. Tack ska ni ha.

  301. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Regeringens syn på brottsbekämpning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) redogör för vad regeringen har gjort och vill göra inom brottsbekämpning och kriminalvård. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Brottsbekämpning, Juridik, Kriminalvård, Polisväsen, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Regeringens syn på brottsbekämpning

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) redogör för vad regeringen har gjort och vill göra inom brottsbekämpning och kriminalvård. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Stödja offer för hat och våld

Hur påverkas människor som blir utsatta för hatbrott? Paul Iganski, professor i kriminologi och straffrätt vid Lancaster University i Storbritannien, har forskat länge i ämnet och menar att de psykologiska följderna av hatrelaterat våld oftast är svårare än vid andra våldsbrott. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Barns tillförlitlighet och trovärdighet

Hur ska man tolka små barn när de berättar om sexuella övergrepp? Den som lyssnar och betraktar påverkas av flera faktorer som oftast inte har någon betydelse för barnets trovärdighet. Sara Landström, psykologiforskare vid Göteborgs universitet, berättar och ger exempel. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Upptäcka och hjälpa utsatta barn

Det är viktigt att vi alla lär oss att se och förstå signaler från barn som är utsatta för våld eller övergrepp. Vilka frågor bör vi ställa, och hur? Hur går man vidare med sina misstankar? Linnea Åberg, jurist vid Brottsoffermyndigheten, presenterar en lärarhandledning och en webbplats som ska fungera som ett stöd för alla som ställs inför detta. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Skydda barn från sexuell exploatering

Hur drabbas det enskilda barnet av att sexuell exploatering på nätet rubriceras som barnpornografibrott och inte som sexualbrott? ECPAT Sverige presenterar en ny studie kring detta. Medverkande: Anna Kaldal, forskare i processrätt, Malou Andersson, juris doktor i straffrätt, och Clara Ludvigsson, jurist på ECPAT. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Utøya och posttraumatisk stress

Snart sex år har gått sedan terrordådet på Utøya, och nu har man börjat utvärdera den hjälp som de överlevande ungdomarna fick. Hur blev de bemötta i skolan? Hur upplevdes polisförhören? Jon-Håkon Schultz och Åse Langballe, båda forskare vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress i Oslo, berättar. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - förälder och funktionshindrad

Rullstolen, ett hjälpmedel - och ett hinder

Lars Andersson är en aktiv pappa. Han åker i sin rullstol, plockar upp badmintonbollarna och manar på sin son Albin. När Albin spelade ishockey var arenorna inte handikappanpassade. Albin fick sluta med hockeyn, eftersom han inte kunde bära ner den tunga trunken själv.

Fråga oss