Titta

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Om UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Föreläsningar från Internationella brottsofferdagen 2017 med fokus på utsatta barns rättigheter och behov av stöd. Inspelat på Norra Latin i Stockholm den 22 februari 2017. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017 : Stödja offer för hat och våldDela
  1. Slutsatsen är väldigt tydlig:
    Hatbrott är mer smärtsamt-

  2. -när man tittar på beteendesymtom
    och psykosomatiska symtom.

  3. Jag är hedrad över att få vara
    en av era inledningstalare i dag.

  4. Jag vill tacka för det.
    Jag blev väldigt glad för inbjudan.

  5. Jag använder såna här föredrag
    för att testa och utveckla mina tankar-

  6. -så under 45 minuter kommer ni
    att vara mina försökskaniner.

  7. Jag ska testa mina idéer på er.

  8. Jag ber om ursäkt för
    att jag inte pratar svenska.

  9. Vi britter är väldigt insnöade.
    De flesta av oss pratar bara engelska.

  10. Så jag ber om ursäkt. Jag ska försöka
    göra det så smärtfritt som möjligt.

  11. Tankarna som jag ska lägga fram
    bygger på min forskning-

  12. -offentligt engagemang
    och min erfarenhet av-

  13. -att ha arbetat med hatbrott
    och hatbrottsoffer i närmare tjugo år.

  14. Arbetet har inte bara utförts innanför
    universitetets väggar eller i bibliotek.

  15. I stunder av storhetsvansinne
    kallar jag mig forskaraktivist.

  16. Jag tillbringar mycket tid
    utanför universitetet-

  17. -och arbetar med NGO:er
    och civilsamhällesorganisationer.

  18. Där tar jag upp problemet med hatbrott
    och hatvåld, som jag ska definiera sen-

  19. -och jag får många insikter därifrån.

  20. Jag tar med arbetet till universitetet
    och pratar med studenter-

  21. -och de bidrar också med nya tankar.

  22. Tankarna som jag lägger fram i dag
    kommer ur den processen.

  23. Jag har haft tur i mitt arbete.

  24. Jag får ofta resa och tala
    inför allmänheten, precis som här.

  25. Jag åker till fina platser,
    som Stockholm.

  26. Trots Donald Trumps farhågor
    kände jag mig trygg med att åka hit-

  27. -och jag är glad att jag fick komma.

  28. Vid såna här tillfällen
    brukar jag tänka tillbaka-

  29. -på ett tillfälle för knappt två år sen,
    i mars 2015.

  30. Då hände några märkliga saker.
    Jag hade blivit inbjuden som talare-

  31. -av en judisk europeisk organisation
    i Bryssel: CEJI.

  32. De verkar för ett judiskt perspektiv
    på inkludering i Europa.

  33. Vi pratade om hur man kan förbättra
    inrapporteringen av hatbrott.

  34. Jag pratade
    om hur man kan stödja offer.

  35. På kvällen gick vi ut och åt middag
    på en restaurang i centrala Bryssel.

  36. Jag lade märke till tre tungt beväpnade
    soldater i full uniform-

  37. -som stod vid dörren. Vapnen var
    enorma, man kunde inte missa dem.

  38. Jag undrade om de hade beställt pizza
    och bara stod och väntade på den.

  39. Jag frågade servitören
    vad det var som pågick-

  40. -så han kallade till sig restaurangens
    ägare, som kom och pratade med mig.

  41. Han var f.d. polis. När han hörde att
    en judisk organisation skulle komma-

  42. -bestämde han sig för att anlita
    de beväpnade vakterna.

  43. De tre beväpnade soldaterna.

  44. Jag såg dem framför mig
    medan jag åt middag-

  45. -så jag kunde inte riktigt
    njuta av maten.

  46. När vi skulle gå
    hade en judisk kollega...

  47. Jag är inte jude, men en vän är det.

  48. Han hade kippa på sig,
    en huvudbonad för judiska män.

  49. Restaurangens ägare
    tog tag i honom och sa:

  50. "Du borde inte ha den där på dig här.
    Ta av dig den."

  51. Min kollega och jag pratade, och jag
    sa: "Varför skulle du ta av dig den?"

  52. Det var en varning för
    att vi kunde bli utsedda till måltavlor.

  53. Det som restaurangens ägare
    befarade skulle hända-

  54. -att vi skulle utsättas för hatvåld,
    hände som tur var inte.

  55. Vi kunde lämna restaurangen
    i lugn och ro.

  56. Det här fick mig att fundera ännu mer
    över hatvåldets olika följder.

  57. I det här föredraget ska jag kort sagt
    fokusera på hatvåldets följder.

  58. Jag tror inte att restaurangägarens oro
    var överdriven.

  59. En månad tidigare, i februari 2015-

  60. -inträffade attentatet i Köpenhamn.

  61. I januari 2015 var det attackerna mot
    "Charlie Hebdo" och kosherbutiken.

  62. Fyra i gisslan dödades.

  63. I maj 2014 attackerades judiska
    museet i Bryssel, där flera dödades.

  64. Det var en väldigt laddad tid
    när vår middag ägde rum.

  65. Enstaka uppmärksammade
    extrema incidenter av hatvåld-

  66. -som de jag räknade upp,
    sker mot en bakgrund av-

  67. -slentrianmässigt, vardagligt
    och tyvärr väldigt vanligt hatvåld-

  68. -som utförs
    av väldigt vanliga människor.

  69. Människor som i själva verket ser ut
    som jag och många av er.

  70. Paradoxalt nog finns det viss lättnad,
    en märklig psykologisk tröst, i-

  71. -att vi kan känna igen förövarna.

  72. En stereotyp som jag hade var
    att de hade korta jeans, stora kängor-

  73. -rakade huvuden och nazisttatueringar,
    att de var dem vi skulle oroa oss för.

  74. Såna förbrytare finns, men det är en
    väldigt liten andel av alla förbrytare.

  75. De flesta förbrytare ser ut som vi-

  76. -och de flesta brott är inte överlagda,
    planerade och riktade attacker.

  77. De händer bara av olika anledningar.

  78. De händer medan förövarna lever
    sina vanliga liv, mitt i vardagen-

  79. -och medan offren lever
    sina vanliga liv.

  80. När man pratar med offer visar det sig
    att det kan kännas mycket mer hotfullt.

  81. Eventuella offer kan ju inte skydda sig
    mot såna attacker.

  82. Om vi tror att det är mest nynazister...

  83. Om vi är försiktiga med vart vi går
    och när vi går och är aktsamma-

  84. -kan vi nog undvika såna människor.

  85. Men det är svårt att undvika
    vanliga människor-

  86. -när attackerna sker varje dag
    vid väldigt vardagliga förhållanden.

  87. Jag vill ge er ett hum
    om hatbrottens omfattning.

  88. När jag gjorde hemläxan
    innan jag kom hit-

  89. -såg jag datan från Sveriges Nationella
    trygghetsundersökning. Ni ser den här.

  90. Nationella trygghetsundersökningen
    uppskattar-

  91. -att det 2014 skedde
    190 000 främlingsfientliga attacker-

  92. -61 000 antireligiösa hatbrott-

  93. -och 25 000 homofobiska hatbrott.

  94. Jag tror att det totalt blir...

  95. Om varje brott drabbade ett enda offer
    motsvarar det 1 % av befolkningen.

  96. Jag tror att jag har räknat
    ungefär rätt där.

  97. Jämför det med England och Wales,
    den mindre texten.

  98. Brottsundersökningen uppskattar
    antalet hatbrott som begicks årligen-

  99. -för åren 2012/2013 och 2013/2014.

  100. 106 000 rasistiska hatbrott,
    38 000 religiösa hatbrott-

  101. -och 70 000
    funktionsnedsättningshatbrott.

  102. Många utsätts för hatbrott
    på grund av en funktionsnedsättning-

  103. -som de kanske har
    eller som är synlig.

  104. Det finns en risk med
    att visa dessa data bredvid varandra.

  105. Snälla, jämför dem inte. Ni får inte tro
    att ett land är farligare än det andra.

  106. Undersökningars klassificeringssystem
    och sätt att räkna är olika-

  107. -vilket medför svårigheter för forskare.

  108. Jag vill bara ge er ett hum om
    omfattningen av hatbrott eller hatvåld.

  109. Jag ska strax förklara varför
    jag använder begreppet "hatvåld".

  110. Om man tittar
    på polisanmälda hatbrott...

  111. Jag ska bespara er såna torra data
    i dag.

  112. Polisanmälda hatbrott är en bråkdel.

  113. I många fall
    anmäler offren inte hatbrotten-

  114. -till polisen eller till nån annan.

  115. Om ni själva har utsatts för brott
    vet ni nog varför man inte anmäler det.

  116. Det finns alltså en kuliss
    av vardagligt hatvåld som pågår-

  117. -inte bara i västeuropeiska länder,
    utan även i Central- och Östeuropa.

  118. Om vi ser oss om i världen, skulle jag
    säga att det ser likadant ut globalt.

  119. Här är lite reklam för en bok som jag
    har skrivit med Jack Levin från Boston.

  120. I den definierar vi "hatvåld". Jag
    kommer att använda det begreppet här.

  121. Jag menar helt enkelt
    alla typer av våld-

  122. -fysiskt våld och skadegörelse-

  123. -eller psykiskt våld
    som kränkningar, hot och trakasserier.

  124. Alla sorters våld
    där nån form av fientlighet, fördomar-

  125. -trångsynthet eller hat mot offret
    spelar en viss roll i brottet.

  126. Det kan vara
    den huvudsakliga drivkraften-

  127. -men min forskning visar att det ofta
    inte är den viktigaste drivkraften.

  128. Ofta är det nåt annat som pågår-

  129. -och sen övergår det
    i hatbrott eller hatvåld.

  130. Sen kan hatet,
    uttrycket för fördomarna-

  131. -förstora och trappa upp
    det som pågår.

  132. Ofta förvärras vardaglig ohövlighet av-

  133. -att förövaren slänger ur sig
    fördomsfulla förolämpningar.

  134. Jag säger "hatvåld"-

  135. -för "hatbrott" nämns bara uttryckligen
    i några nationalstaters straffrätt.

  136. Bara där kallas de just "hatbrott"
    i straffrätten.

  137. Därför använder jag "hatvåld" för att
    tala om hela konceptet med våld-

  138. -där hat, fientlighet eller fördomar
    spelar en viss roll.

  139. En stor del av min forskning
    de senaste tjugo åren-

  140. -har fokuserat på inverkan
    och följderna av hatvåld.

  141. Jag vill försöka förklara hur jag tänker
    för er nu.

  142. Diagrammen bakom mig
    är där av dramatiska skäl.

  143. I stället för att se på mig, vilket gör
    mig nervös, tittar ni på skärmen.

  144. Jag väntar mig inte att ni ska reda ut
    alla detaljer i datan.

  145. Jag går igenom de viktigaste delarna
    för att få fram min poäng.

  146. Först tänker jag
    på beteendereaktionerna.

  147. Jag tänker på restaurangen i Bryssel-

  148. -och beteendevarningen som min
    kollega fick av restaurangens ägare:

  149. Att han borde se mindre judisk ut-

  150. -när han gick runt på gatorna-

  151. -för att undvika att bli utsatt
    för en antisemitisk attack.

  152. Forskare har skrivit om fenomenet
    när det gäller homofobiska brott.

  153. Att vissa homosexuella män och
    kvinnor försöker hantera sin identitet-

  154. -och se mindre homosexuella ut
    vid vissa tillfällen under dagen-

  155. -för att minska risken att bli angripna.

  156. Förutom att hantera identiteten
    finns det andra sorters beteenden-

  157. -som följer på hatbrott.

  158. Jag har fokuserat på brotts-
    undersökningen i England och Wales.

  159. Diagrammet bakom mig
    visar några av dessa data.

  160. I undersökningen
    intervjuas 45 000 personer varje år.

  161. Om man säger att man har utsatts
    för brott det senaste året-

  162. -oavsett om man polisanmälde det eller
    inte, tas det med i undersökningen.

  163. Sen får man svara på en mängd frågor.
    Det är en väldigt lång intervju.

  164. Vissa frågor handlar om
    hur man agerade efter viktimiseringen.

  165. De som utsatts för egendomsbrott fick
    frågan om de ökade bilens säkerhet-

  166. -flyttade, blev mer uppmärksamma
    eller låste in sina värdesaker.

  167. De som utsatts för personbrott fick
    frågan om de undvek vissa platser-

  168. -eller började undvika
    att parkera bilen på vissa platser.

  169. När man jämför svaren de fick
    från hatbrottsoffren i undersökningen-

  170. -med svaren från de brottsoffer
    som utsatts för andra typer av brott-

  171. -får man genast en känsla för hur man
    påverkas av att utsättas för hatbrott.

  172. Det här är mitt första steg. Under tjugo
    minuter ska jag nu visa er följderna-

  173. -och ge er hela bilden. Nu börjar vi.

  174. De röda staplarna visar de personer
    som har utsatts för ett brott-

  175. -som de trodde bottnade i
    en viss del av deras sociala identitet.

  176. Deras etnicitet, religion,
    sexuella läggning-

  177. -funktionsnedsättning och så vidare.
    Det är de röda staplarna.

  178. När ni tittar här...

  179. Jag går till egendomsbrotten,
    som finns till vänster på skärmen.

  180. Ni ser att alla brottsoffer sa
    att de förändrade sitt beteende.

  181. Men titta på de röda staplarna.
    Det var en större andel hatbrottsoffer-

  182. -som hade bytt bostad
    för att undvika upprepad viktimisering.

  183. En större andel sa att de var mer
    uppmärksamma och inte litade på folk.

  184. Om vi tittar på personbrott
    är skillnaden ännu större.

  185. Nästan en tredjedel av dem
    som utsatts för personliga hatbrott-

  186. -alltså attacker eller förolämpningar,
    oftast på offentliga platser-

  187. -sa att de hade börjat undvika
    vissa platser efter attacken.

  188. En större andel sa även att de börjat
    undvika att parkera på vissa platser.

  189. Så om man jämför hatbrottsoffer med
    brottsoffer som utsatts för andra brott-

  190. -ser man olika beteendereaktioner.
    Men det är kanske fel uttryckt.

  191. Det är samma beteendereaktioner,
    men för vissa förekommer de oftare.

  192. Det blir en större reaktion
    bland hatbrottsoffren.

  193. Utifrån mina samtal med brottsoffer
    ska jag resonera kring anledningen.

  194. Det är väldigt viktigt att förstå sig på
    det här när man ska stödja offer.

  195. Mitt intresse för den här statistiken
    är inte ett akademiskt intresse-

  196. -utan det handlar om hur förståelsen
    kan påverka stödet för brottsoffren.

  197. Det är poängen, och jag kommer dit
    i slutet av föredraget.

  198. Vi kan se bortom
    den kvantitativa statistiken-

  199. -som är ett grovt mått på hatbrottens
    och hatvåldets beteendepåverkan.

  200. Småskaliga kvalitativa studier
    av brottsoffer går mer på djupet.

  201. Varför reagerar folk som de gör?

  202. Det finns en jättebra studie som
    genomfördes för nästan tio år sen-

  203. -av det lettiska centret
    för mänskliga rättigheter i Riga.

  204. Rapporten ligger ute gratis på nätet.

  205. Det är en studie
    av 30 hatbrottsoffer i Lettland.

  206. Den är upplysande, för den utvecklar
    de kvantitativa data som jag visade.

  207. Offren i studien pratar med forskarna
    om sin rumsliga rörlighet.

  208. Människors beteendereaktioner
    påverkar deras utrymmesanvändning-

  209. -så vi ser offrens beteendereaktioner
    och rumsliga reaktioner.

  210. Deras rumsliga rörlighet,
    alltså deras förflyttningar på stan-

  211. -påverkades av att de utsatts
    för hatbrott. Rörligheten inskränktes.

  212. De försökte klara sig undan
    upprepad viktimisering-

  213. -genom att undvika platser
    som verkade riskfyllda.

  214. Vi gör nog sånt också.
    Jag vet att jag gör det i alla fall.

  215. Det sker ofta omedvetet
    eller så är vi knappt medvetna om det.

  216. Vi gör uppskattningar om vi är ute sent.

  217. Jag sitter oftast hemma på kvällarna-

  218. -men när jag var yngre var jag ute
    på offentliga platser sent på kvällen.

  219. På klubbar, barer eller teatrar.

  220. När jag gick hem gjorde jag knappt
    medvetna mentala uppskattningar-

  221. -av trygghet och fara runtomkring mig-

  222. -när jag promenerade, återvände
    till bilen eller åkte kollektivt.

  223. Många av oss gör det.

  224. Tänk på det, och lägg sen till
    om man har blivit utsatt för hatvåld.

  225. Det ger ytterligare en dimension.

  226. Det som allt hatvåld gör är-

  227. -att det medför ett hot
    om ytterligare viktimisering.

  228. Attackerna är inte personliga.
    Offren angrips inte för sin egen skull.

  229. De angrips för sin sociala identitet-

  230. -och för det den sociala identiteten
    representerar i förövarens ögon.

  231. Det innebär att de kan bli utsatta
    om och om igen.

  232. Data från brottsundersökningen
    i England och Wales visar faktiskt-

  233. -att hatbrottsoffer oftare utsätts
    för upprepad viktimisering-

  234. -än andra brottsoffer, även om man
    kontrollerar för typen av brott.

  235. Hotet är alltså verkligt.

  236. På dagtid brukar jag inte uppskatta
    hur trygg eller farlig en viss plats är.

  237. När jag går omkring i Storbritannien
    känner jag mig oftast trygg.

  238. Men offer för hatvåld angrips ofta
    på dagtid på offentliga platser.

  239. Unga människor på väg till skolan,
    på skolgården, på väg hem-

  240. -på folkrika mötesplatser
    som köpcentrum, busshållplatser, tåg-

  241. -tågstationer, busstationer
    och så vidare. Ni förstår nog.

  242. I den lettiska studien berättar offren
    kvalitativt om sina upplevelser-

  243. -och hur de tänker även på dagtid,
    då de uppskattar trygghet och fara.

  244. Användningen av utrymmet inskränks
    när de undviker riskabla platser.

  245. Tänk på vad det får för följder.

  246. Nu vill jag gå från beteendereaktioner
    till emotionella reaktioner-

  247. -hos offer för hatbrott eller hatvåld,
    som är begreppet jag brukar använda.

  248. Brottsundersökningen i England
    och Wales ställer ännu en bred fråga.

  249. Det är bra att börja med breda frågor.
    De leder till mer detaljerade frågor.

  250. Om man säger till intervjuaren att man
    utsatts för brott det senaste året-

  251. -får man frågan: "Reagerade du
    emotionellt på det?" Det är frågan.

  252. Om man svarar ja, får man frågan:
    "Hur mycket?"

  253. Sen får man svara på en skala.

  254. Jag ska ta den första breda frågan.

  255. Det är de två staplarna
    till vänster i diagrammet.

  256. Den röda stapeln är hatbrottsoffer.
    Den grå stapeln är andra brottsoffer.

  257. Ni ser att de flesta brottsoffer sa
    att de reagerade emotionellt-

  258. -men vi ser återigen en skillnad.

  259. Större andel hatbrottsoffer sa
    att de reagerade emotionellt.

  260. Staplarna bredvid visar personer som
    sa att de påverkades "väldigt mycket".

  261. Reaktionen högst upp på skalan.

  262. Skillnaden mellan hatbrottsoffer
    och andra brottsoffer ökar här.

  263. Siffrorna visar inte
    vad det är för emotionell reaktion-

  264. -men de ger oss ändå en känsla
    för den emotionella reaktionen.

  265. Nu ska jag försöka gå till nästa steg-

  266. -och utveckla tankarna
    kring de emotionella reaktionerna.

  267. Nu handlar det om våldsbrottens
    socioemotionella påverkan.

  268. Här har jag tagit data från USA-

  269. -från deras nationella brotts-
    undersökning, som jag har analyserat-

  270. -för att jämföra resultaten med
    undersökningen i England och Wales.

  271. Jag vill testa resultaten från
    England och Wales på USA:s data.

  272. Liknande mönster förekommer
    i USA:s data. Det som ni ser här...

  273. Röda staplar visar ånyo hatbrottsoffer
    och grå staplar andra brottsoffer.

  274. En större andel hatbrottsoffer
    rapporterar i undersökningen-

  275. -att de efter viktimiseringen fick
    stora problem i skolan eller på jobbet-

  276. -stora problem med familjemedlemmar
    eller vänner, eller både och.

  277. När vi gräver lite djupare
    i reaktionerna-

  278. -och tittar
    på psykosomatiska symtom...

  279. Såna frågor ställs i undersökningen
    i England och Wales men även i USA.

  280. Om man sa
    att man reagerade emotionellt-

  281. -fick man en hel lista
    med psykosomatiska symtom-

  282. -och man fick svara på om symtomen
    dök upp efter viktimiseringen.

  283. Det tar en stund att ta in diagrammet.
    Jag behandlar er inte som studenter.

  284. Ni behöver inte studera alla detaljer.
    Jag ska berätta vad det viktiga är.

  285. Om vi tittar på mönstret
    som de röda staplarna bildar-

  286. -ser vi
    att hatbrottsoffer oftare rapporterar-

  287. -i jämförelse med andra brottsoffer,
    att de lider av psykosomatiska symtom.

  288. En stor andel
    av alla olika typer av brottsoffer-

  289. -lider av psykosomatiska symtom-

  290. -men det är vanligare att hatbrottsoffer
    rapporterar att de lider av symtomen.

  291. Till exempel huvudvärk, sömnproblem,
    förändrade mat- och dryckesvanor...

  292. De äter mer mat. Choklad, i mitt fall.
    Ni känner kanske igen er där.

  293. Orolig mage, trötthet,
    högt blodtryck, muskelspänningar-

  294. -och andra symtom.

  295. Psykosomatiska reaktioner
    rapporteras oftare av hatbrottsoffer.

  296. Ni tänker kanske att typen av brott
    spelar in. Den påverkar väl?

  297. Jag ska inte visa er datan,
    så ni slipper statistiken-

  298. -men vi har kontrollerat
    för typen av brott-

  299. -som våldsbrott,
    hotbrott och egendomsbrott.

  300. Mönstret kvarstår ändå.

  301. Slutsatsen är väldigt tydlig:
    Hatbrott är mer smärtsamt-

  302. -när man tittar på beteendesymtom
    och psykosomatiska symtom.

  303. Jag ska gå igenom
    några fler reaktioner på våldsbrott.

  304. USA:s brottsundersökning frågar-

  305. -om en massa olika psykologiska
    reaktioner efter viktimisering.

  306. Brottsundersökningen i England
    och Wales ställer liknande frågor.

  307. Och vi ser liknande mönster.

  308. Vi ser återigen att en stor andel
    av offer för alla olika typer av brott-

  309. -rapporterar psykologiska reaktioner.

  310. Men jämför återigen de röda staplarna
    med de grå staplarna.

  311. En större andel hatbrottsoffer meddelar
    att de efter viktimiseringen-

  312. -blev oroliga, arga,
    ledsna eller deprimerade-

  313. -kände sig mer sårbara och kränkta-

  314. -blev misstänksamma mot andra
    och kände sig otrygga.

  315. Andra reaktioner förekom också.

  316. Datan bekräftar faktiskt vetenskapligt-

  317. -att hatbrott gör ondare.

  318. För sju eller åtta år sen-

  319. -var justitiedepartementet
    och inrikesdepartementet tveksamma-

  320. -när det gällde
    att acceptera skillnaderna.

  321. Men forskning inom området,
    som har lagt fram såna här rön-

  322. -har vetenskapligt och obestridligt
    bevisat att hatbrott gör ondare-

  323. -när man mäter beteende och socio-
    emotionell och psykologisk påverkan.

  324. Nästa utmaning är att titta på Sveriges
    Nationella trygghetsundersökning-

  325. -för att se om den innehåller
    liknande frågor-

  326. -och om rönen stämmer överens med
    rön från England och Wales och USA.

  327. Om nån vill prata om det,
    kom fram efteråt.

  328. Förlåt mig för den korta reklamen.

  329. Den låter mitt huvud vila lite.
    Förhoppningsvis får ni vila också.

  330. Nu ska jag försöka gå ifrån alla data.

  331. Jag ber inte om ursäkt för att jag visar
    er statistik. Studenterna har det värre.

  332. Det är nödvändigt att visa
    vetenskapliga bevis.

  333. Det som är viktigt
    för att man ska kunna stödja offer-

  334. -och hjälpa offer
    med deras egen återhämtning-

  335. -är att man förstår
    varför det här gör så ont för dem.

  336. Varför gör hatbrott ondare? Jag
    återvänder till den lettiska studien.

  337. Den småskaliga studien
    som pratar med offer på djupet.

  338. Det som är påtagligt
    när jag återvänder till studien är-

  339. -att deltagarna i studien sa att
    det psykologiska trauma de utsatts för-

  340. -överträffade alla fysiska skador.

  341. Offren sa att de kanske hade fått
    skärsår och blåmärken eller en blåtira-

  342. -men sånt läker, och efter ett tag
    var smärtan inte så farlig.

  343. Men det emotionella
    och psykologiska traumat kvarstår.

  344. Det verkar lämna djupa sår.

  345. Djupa sår som lätt kan börja blöda igen
    och som aldrig läker.

  346. Vad är det som gör så ont?

  347. När jag har frågat offer och kuratorer
    som arbetar med hatbrottsoffer-

  348. -varför de tror att de är annorlunda
    brukar jag få det här svaret:

  349. Det är kärnan i deras personlighet
    som angrips, deras innersta väsen.

  350. Det gör stor skillnad.
    Det träffar dem verkligen innerst inne.

  351. Jag brukar tänka på en händelse 1998.

  352. Jag minns tydligt en kurator på
    en vårdcentral för homosexuella män.

  353. Han berättade om hur han hjälpte
    homosexuella hatbrottsoffer i Boston.

  354. Jag bad honom hjälpa mig att förstå.

  355. Han sa: "Om nån trycker upp dig
    mot väggen och stjäl din mobil..."

  356. 1998 hade jag en stor mobil
    med enorm antenn.

  357. "Det är hotfullt. Du blir omskakad."

  358. "Men om nån trycker upp mig mot
    väggen, tar mobilen och kallar mig..."

  359. Jag tänker inte upprepa skymfordet.
    "Det kommer att drabba mig hårdare."

  360. "Men varför?" sa jag.

  361. Han sa: "Du kommer att vara försiktig
    med var du tar fram mobilen."

  362. "Men det handlar om min identitet,
    mitt innersta väsen."

  363. "Jag hade svårt att komma ut.
    Varför ska jag dölja min identitet?"

  364. Jag tänker på min judiska kollega igen.

  365. "Det är skrämmande
    och känns innerst inne."

  366. Det ger oss en känsla för
    varför hatbrott gör ondare.

  367. Offren kan uppleva att attacken slår
    mot kärnan i deras identitet.

  368. Attackerna liknar andra typer av brott,
    men budskapet upplevs annorlunda.

  369. Oavsett vad förövarna har för uppsåt...

  370. Jag har pratat med förövare,
    och ofta uttrycker de inget budskap.

  371. De tänker inte på vad de slänger ur sig.

  372. Men oavsett vad förövarna tänker, ser
    många offer hatbrott som ett budskap.

  373. De får ett budskap från förövaren om
    att de är ovälkomna och föraktade.

  374. Förövaren säger så här till dem:

  375. "Du är mindre värd än jag. Du
    hör inte hemma här, men det gör jag."

  376. "Jag föraktar dig. Jag hatar dig."

  377. Det är väldigt sårande budskap.

  378. Eftersom offren angrips
    på grund av sin sociala identitet-

  379. -får alla attacker
    en skrämmande påverkan.

  380. De visar att det finns en risk
    att man utsätts för fler attacker.

  381. Budskapet som ligger bakom brottet
    innebär-

  382. -att brotten medför
    social marginalisering.

  383. De medför socialt utanförskap.

  384. Det upplevda budskapet knuffar ut
    offren i kanterna av vårt samhälle-

  385. -där de inte hör hemma. Om vi kopplar
    ihop det med beteendereaktionerna-

  386. -så kan budskapet leda till
    att offren marginaliserar sig själva.

  387. De begränsar sig själva
    i sin rumsliga rörlighet-

  388. -med uppskattningar
    om trygghet och fara.

  389. Marginaliseringsbudskapet
    får alltså inte bara mentala följder-

  390. -utan påverkar även beteendet.

  391. En svensk forskare, Eva Tiby...

  392. Om du är här i publiken, kom och säg
    hej. - Hon är sociolog i Stockholm.

  393. Hon skrev ett bra kapitel
    i en bok jag var redaktör för.

  394. Där utvecklade hon kvalitativt
    inverkan på offrens liv-

  395. -efter homofobiska hatbrott i Sverige.

  396. Det här är
    min schematiska representation.

  397. Eva Tiby visar det inte
    på det här sättet i kapitlet.

  398. Hon intervjuar offer
    om inverkan på deras liv.

  399. Jag har bara pratat om den nedersta
    bubblan: sinnet. Och även beteende.

  400. Men vi kan tänka på alla sidor
    av offrens liv som påverkas av hatbrott.

  401. Vi gör det vid andra brott-

  402. -men det finns skillnader
    när det gäller hatbrott.

  403. Det är inte heller bara
    just de direkta offren som är offer.

  404. Av mina egna funderingar...

  405. Det här är reklam för en artikel från
    2001 i American Behavioral Scientist-

  406. -om min forskning i USA där jag bland
    annat intervjuade kuratorn i Boston.

  407. Jag insåg att personen som utsätts
    för den fysiska eller psykiska attacken-

  408. -bara är det första offret. Följderna
    sprider sig som vågor efter offret.

  409. De som har samma sociala identitet
    som offret och hör talas om attacken-

  410. -kommer också att känna sig
    skrämda och hotade.

  411. "Det kan hända mig,
    för jag har samma sociala identitet."

  412. De som bor i samma område eller
    till och med i andra delar av landet-

  413. -läser om attackerna eller hör om dem
    på nyheterna. "Det kan hända mig."

  414. Andra utsatta grupper. Efter en homo-
    fobisk attack kan en muslim tänka:

  415. "Vi utsätts också för såna här attacker.
    Det kan hända oss också."

  416. Hatvåld har i själva verket
    en skrämmande påverkan-

  417. -som skiljer sig
    från många andra typer av brott.

  418. Den här typen av påverkan
    är svårare att bevisa vetenskapligt.

  419. Det är kvalitativa, hypotetiska rön
    som inte kan visas vetenskapligt.

  420. Men samtal med offer
    och drabbade grupper-

  421. -tyder på att den här påverkan finns.

  422. Under mina sista minuter...

  423. ...vill jag prata om vikten av
    att man förstår det här-

  424. -för att man ska kunna stödja
    offer för hatvåld.

  425. Det är ju poängen med forskningen.
    Den är inte bara akademisk.

  426. Den ska kopplas ihop med dem
    som bidrar med stöd till offren.

  427. Jag menar att om man börjar förstå
    den påverkan som just hatvåld har-

  428. -får det konsekvenser för förståelsen
    för den typ av stöd som erbjuds.

  429. Mycket arbete kvarstår för att man ska
    kunna koppla ihop det här-

  430. -och bygga vidare på förståelsen
    och stödja offer.

  431. Jag hade glädjen att arbeta
    med en tysk NGO: RAA Sachsen.

  432. Vi träffades vid ett antal workshoppar.

  433. Människor som stödjer hatbrottsoffer
    från flera NGO:er i hela Europa.

  434. Det gav upphov till guiden
    "Hate crime victim support in Europe".

  435. Den gavs ut förra året, 2016.
    Hela boken finns tillgänglig på nätet.

  436. Ni kan googla den.
    Den var en av de första i sitt slag.

  437. Vi sammanförde praktisk erfarenhet-

  438. -funderade på följderna
    och vilket stöd som kan behövas.

  439. Vad behöver då offer för hatvåld?

  440. Först och främst,
    om vi beaktar följderna...

  441. Offren behöver ofta omgående stöd-

  442. -för att kunna hantera
    våldets omedelbara följder.

  443. Jag har redan nämnt att risken
    för upprepad viktimisering är högre.

  444. Framför allt om folk utsätts för hatvåld
    i närheten av sina hem.

  445. Att man förstärker säkerheten hemma
    är en självklar följd.

  446. Men tänk även på de psykologiska
    och socioemotionella följderna-

  447. -direkt efter brottet.

  448. Då är offren chockade och förvirrade.
    Det vet ni om ni har utsatts för brott.

  449. De är väldigt sårbara.
    Den tidpunkten är kritisk.

  450. Ofta ingriper inte människor.
    Ofta går de därifrån.

  451. Följderna av att vittnen går därifrån
    kan vara allvarliga.

  452. I seminarierna vill jag fokusera på
    civilkurage och fundera på reaktioner.

  453. Ofta tar det några minuter innan
    polisen kommer, om de nu kallas dit.

  454. Under tiden är offren väldigt chockade-

  455. -väldigt sårbara
    och behöver stor trygghet.

  456. Offren måste även bli trodda
    när det gäller bakgrunden till attacken.

  457. Annars blir det sekundär viktimisering.

  458. Vi hör ofta av offer
    för vissa typer av hatbrott...

  459. Nyligen var jag delaktig i en studie-

  460. -som genomfördes
    av en polsk NGO i Warszawa.

  461. "Hate no more"-projektet.

  462. Den här publicerades i december.

  463. Jag skrev om vetenskapliga rön
    gällande behoven för de människor-

  464. -som drabbats av homofobiska och
    transfobiska hatbrott. Sök på nätet.

  465. Kvalitativa och kvantitativa rön visar
    att offer i östeuropeiska länder sa-

  466. -att polisen inte tog de homofobiska
    motiven på allvar. Det är ett problem.

  467. Det drabbar och sårar offren djupt.
    Offren måste alltså bli trodda.

  468. När de är chockade och förvirrade-

  469. -behöver de kanske tid och hjälp
    för att kunna uttrycka sina behov.

  470. I grund och botten
    måste offren få sina behov erkända-

  471. -och de måste få hjälp
    att uttrycka sina behov.

  472. Det kräver en offerinriktad grundsyn,
    vilket är uppenbart för många av er.

  473. Man måste förstå
    viktimiseringens följder vid hatbrott-

  474. -de olika följderna vid viktimisering-

  475. -men även utgå från offren själva.

  476. Jag ger er bara några punkter. I boken
    får ni fler detaljer om offrens behov-

  477. -och erfarenhetsbaserade råd
    och tankar om olika typer av stöd.

  478. Hjälp för offer att hitta egna resurser
    och förbättra sin återhämtning.

  479. Det handlar inte bara om
    att göra saker för offren.

  480. Det handlar om att hjälpa offren
    så att de själva kan hantera följderna.

  481. Forskningen tyder på
    att det är mycket mer effektivt-

  482. -om offren förbättrar sin återhämtning-

  483. -när det gäller att bekämpa
    hatvåldets psykologiska följder.

  484. Det innebär information
    om deras rättigheter, om lagen-

  485. -och förväntningar på rättsväsendet.

  486. På en djupare samhällelig nivå-

  487. -är det information
    om stöd och samhörighet.

  488. Grupper som de kan dela
    sina upplevelser med och få stöd av.

  489. Jag har kommit till slutet
    av föredraget.

  490. Ni har varit väldigt uppmärksamma,
    så jag vill tacka er för det.

  491. Tack återigen för inbjudan
    att komma hit och prata inför er i dag.

  492. Om ni vill kontakta mig, är det där min
    e-postadress. Jag vill gärna höra av er.

  493. Gå gärna in på min hemsida:
    h8hurts.eu.

  494. Tack så mycket.

  495. Översättning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Stödja offer för hat och våld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur påverkas människor som blir utsatta för hatbrott? Paul Iganski, professor i kriminologi och straffrätt vid Lancaster University i Storbritannien, har forskat länge i ämnet och menar att de psykologiska följderna av hatrelaterat våld oftast är svårare än vid andra våldsbrott. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Hatbrott, Juridik, Kriminologi, Rättspsykologi, Rättsvetenskap, Våldsbrott
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Regeringens syn på brottsbekämpning

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) redogör för vad regeringen har gjort och vill göra inom brottsbekämpning och kriminalvård. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Stödja offer för hat och våld

Hur påverkas människor som blir utsatta för hatbrott? Paul Iganski, professor i kriminologi och straffrätt vid Lancaster University i Storbritannien, har forskat länge i ämnet och menar att de psykologiska följderna av hatrelaterat våld oftast är svårare än vid andra våldsbrott. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Barns tillförlitlighet och trovärdighet

Hur ska man tolka små barn när de berättar om sexuella övergrepp? Den som lyssnar och betraktar påverkas av flera faktorer som oftast inte har någon betydelse för barnets trovärdighet. Sara Landström, psykologiforskare vid Göteborgs universitet, berättar och ger exempel. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Upptäcka och hjälpa utsatta barn

Det är viktigt att vi alla lär oss att se och förstå signaler från barn som är utsatta för våld eller övergrepp. Vilka frågor bör vi ställa, och hur? Hur går man vidare med sina misstankar? Linnea Åberg, jurist vid Brottsoffermyndigheten, presenterar en lärarhandledning och en webbplats som ska fungera som ett stöd för alla som ställs inför detta. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Skydda barn från sexuell exploatering

Hur drabbas det enskilda barnet av att sexuell exploatering på nätet rubriceras som barnpornografibrott och inte som sexualbrott? ECPAT Sverige presenterar en ny studie kring detta. Medverkande: Anna Kaldal, forskare i processrätt, Malou Andersson, juris doktor i straffrätt, och Clara Ludvigsson, jurist på ECPAT. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Utøya och posttraumatisk stress

Snart sex år har gått sedan terrordådet på Utøya, och nu har man börjat utvärdera den hjälp som de överlevande ungdomarna fick. Hur blev de bemötta i skolan? Hur upplevdes polisförhören? Jon-Håkon Schultz och Åse Langballe, båda forskare vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress i Oslo, berättar. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

Ett seminarium om möjligheterna att stoppa kemiska vapen med Ahmet Üzümcü, generaldirektör för Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, som tilldelades Nobels fredspris år 2013. Deltar gör också Paul Walker, mottagare av Right Livelihood-priset 2013, och utrikesminister Carl Bildt. Inspelat 12 december 2013. Arrangerat i samarbete mellan Utrikesdepartementet och Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet - ärren finns alltid kvar

Livet blir aldrig vad det varit

Efter flera års kränkningar på arbetet sade Isaks kropp till sist stopp. Djup deprimerad hamnade han på psyket. Idag är Isak sjukskriven och tack vare en ny psykolog och promenader och samtal med en kurator börjar livet sakta återvända.

Fråga oss