Titta

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Om UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Föreläsningar från Internationella brottsofferdagen 2017 med fokus på utsatta barns rättigheter och behov av stöd. Inspelat på Norra Latin i Stockholm den 22 februari 2017. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017: Skydda barn från sexuell exploateringDela
  1. Brottet handlar inte om pornografi,
    utan om sexuella övergrepp på barn.

  2. Man måste tydliggöra för barnet och
    förövaren att det är ett sexualbrott.

  3. Hej och varmt välkomna
    till det här seminariet-

  4. -som handlar om barns rätt till skydd
    från sexuell exploatering på nätet.

  5. Jag heter Clara Ludvigsson
    och är jurist på Ecpat.

  6. Dagens seminarium
    ska handla om en studie-

  7. -om det som lagen kallar
    barnpornografibrottet.

  8. Den lanseras i dag och är skriven
    av Anna Kaldal och Malou Andersson.

  9. Anna Kaldal är docent i processrätt.

  10. Malou Andersson är juris doktor i
    straffrätt på Stockholms universitet.

  11. Innan jag kallar upp dem tänkte jag
    inleda med en kort introduktion-

  12. -om Ecpat
    och bakgrunden till studien.

  13. Ecpat är en ideell organisation som
    arbetar med att stoppa barnsexhandel-

  14. -genom att driva påverkansarbete-

  15. -öka allmänhetens kunskap om barnsex-
    handel och arbeta brottsförebyggande.

  16. En del av er kanske minns
    vår kampanj "Sopig straffskala"-

  17. -om det orimliga i att nedskräpning
    och sexuella övergrepp mot barn-

  18. -är brott som kan leda till böter.

  19. I det brottsförebyggande arbetet
    driver Ecpat en webbaserad hotline-

  20. -dit vem som helst anonymt kan anmäla
    misstankar om barnsexhandel.

  21. Ecpat har drivit hotlinen
    i över tio år, sen 2005.

  22. Vi uppmanar alla
    att anmäla till polisen-

  23. -men alla kan eller vågar inte det.

  24. Därför är det viktigt att ha ett
    alternativ, så att tipsen når fram.

  25. Analytiker granskar sen tipsen
    som kommer fram och skickar vidare-

  26. -till polis
    eller hotline i annat land.

  27. Analytikerna utreder alltså inte
    tipsen, utan det är polisens uppgift.

  28. De flesta tipsen rör dokumenterade
    sexuella övergrepp av barn.

  29. Det som lagen kallar barnpornografi.

  30. Allt från sexuell posering till
    våldtäkt, sadism och tortyr av barn.

  31. Förra året tog Ecpats hotline
    i Sverige emot över 6 500 tips.

  32. Fler än nånsin. Vi ser också
    att mängden övergreppsmaterial ökar.

  33. Övergreppen blir också allt grövre-

  34. -och i högre grad
    riktar de sig mot spädbarn.

  35. Inför seminariet pratade jag med en
    av våra analytiker om deras arbete.

  36. Jag skulle vilja dela med mig
    av ett citat från henne.

  37. Jag håller med.

  38. Jag har suttit med vid förhandlingar
    om grovt barnpornografibrott.

  39. Jag vet vad materialet gör med en.
    Det förändrade min syn på världen.

  40. Bilderna kan aldrig bli osedda.
    Man bär med sig dem resten av livet.

  41. Citatet beskriver fint
    vad det handlar om.

  42. Om inte vi orkar stå på barnens sida,
    vad ger det för signaler till barnen?

  43. Arbetet med att identifiera barnen i
    övergreppsmaterialet är det centrala.

  44. Brottet är i dag globalt, så arbetet
    mot det måste också vara globalt.

  45. Interpol har hittills
    identifierat 10 000 barn.

  46. De samarbetar numera med hotlines
    via Inhope-

  47. -som är en paraplyorganisation
    för hotlines.

  48. Ecpats hotline i Sverige
    är en del av Inhope.

  49. Man måste komma ihåg att efterfrågan
    gör att materialet ens existerar.

  50. De som efterfrågar materialet
    finns överallt i samhället:

  51. Kvinnor och män
    i alla åldrar och samhällsklasser.

  52. Mer lättåtkomligt material ökar
    efterfrågan på än grövre material.

  53. Det är en ond spiral
    där barnen är de största förlorarna.

  54. Chatten på bilden
    var en del av vår julkampanj-

  55. -och bygger på ett svenskt rättsfall.

  56. Vi vet att bakom varje bild
    finns ett verkligt barn.

  57. Sexuella övergrepp mot barn har varit
    väldigt aktuella senaste tiden.

  58. Senast i fredags slog svenska polisen
    till mot sju misstänkta förövare.

  59. Frågan är alltid aktuell för Ecpat,
    inte minst genom arbetet med hotline.

  60. I januari i år kom en dom från Falu
    tingsrätt som började som ett tips-

  61. -om misstänkt innehav
    av barnpornografimaterial.

  62. När polisen började utreda det
    fann man också-

  63. -att det även omfattade övergrepp
    på barn i det verkliga livet.

  64. Jag vill också nämna varför
    vi undviker ordet "barnpornografi"-

  65. -och i stället pratar
    om "övergreppsmaterial".

  66. "Barnpornografi" är
    ett väldigt missvisande ord.

  67. Brottet handlar inte om pornografi,
    utan om sexuella övergrepp på barn.

  68. Man måste tydliggöra för barnet och
    förövaren att det är ett sexualbrott.

  69. Barnpornografibrott är i lagen
    inte ett brott mot barnet-

  70. -utan ett brott mot allmän ordning
    i 16 kap. i brottsbalken.

  71. Vi vill att brottet ska ligga
    i 6 kap., som handlar om sexualbrott.

  72. För att utreda förutsättningarna för
    en flytt till sexualbrotten i 6 kap.-

  73. -har vi uppdragit
    åt Anna Kaldal och Malou Andersson-

  74. -att göra
    en oberoende forskningsrapport.

  75. Rapporten är bekostad
    av Socialstyrelsen.

  76. Du kan ladda hem den
    från vår hemsida, Ecpat.se.

  77. Nu vill jag välkomna Anna Kaldal
    och Malou Andersson upp på scenen.

  78. Tack.

  79. Jag vill säga att vi är tacksamma
    för att vi fått göra den här studien.

  80. Vi har jobbat med frågor om sexuella
    övergrepp mot barn i många år-

  81. -men det har varit en ögonöppnare att
    fördjupa sig i barnpornografibrottet.

  82. Jag delar det du har sagt.
    - Över till dig, Malou.

  83. Tack så mycket.
    - Det undersökningen handlar om är-

  84. -hur det straffrättsliga skyddet
    ser ut för barn-

  85. -när det gäller dokumenterade
    sexuella övergrepp på nätet-

  86. -eller alla
    dokumenterade sexuella övergrepp.

  87. Utgångspunkten har därför varit
    i barnpornografibrottet.

  88. Brottet ligger som Clara sa i 16 kap.
    i BrB, brott mot allmän ordning.

  89. Det ska omfatta all befattning
    med barnpornografiskt material.

  90. Brottet är därför uppbyggt
    i punktform.

  91. Man har listat upp
    olika slags befattning med bilder.

  92. Skildring av ett barn, att man själv
    fotograferar barnet, är allvarligast.

  93. Innehav eller betraktelse av en bild
    utgör den nedre gränsen-

  94. -för vad som ska vara straffbart.

  95. Barnpornografibrottet tar alltså inte
    sikte på övergreppssituationen-

  96. -utan det som händer sen-

  97. -som ett efterföljande brott
    på det sexuella övergreppet.

  98. När man pratar om barnpornografibrott
    så finns ju olika grader.

  99. Man pratar om normalgraden,
    ringa brott eller grovt brott.

  100. Det som gör de olika formerna
    är ofta antalet bilder-

  101. -och vad bilderna föreställer.

  102. Är det ett grovt sexuellt övergrepp
    eller är det en posering av ett barn?

  103. Men alla situationerna ska ändå
    omfattas av barnpornografibrottet.

  104. Bakomliggande tanken med en placering
    i brott mot allmän ordning är-

  105. -att brottet ska skydda alla barn:

  106. Verkliga barn som utsätts,
    men också fiktiva barn.

  107. Till exempel
    omfattas animerade bilder också.

  108. Tanken har varit att man inte får
    göra barnen till sexualobjekt.

  109. Så det finns en tanke med
    att placeringen är i 16 kap.

  110. Men vid bedömningen av material
    som barnpornografi-

  111. -så tittar man dels på barnets ålder-

  112. -och också på vad bilden föreställer.

  113. När det gäller barnets ålder
    är det fråga om en 18-årsgräns.

  114. Men när det gäller alla andra former
    än just skildring av barnet-

  115. -tittar man inte på barnets verkliga
    ålder, utan dess pubertetsutveckling.

  116. Anledningen är att man ofta inte kan
    identifiera barnen på bilderna-

  117. -och då tittar man till exempel
    på kroppsbehåring-

  118. -och utveckling av kroppen i övrigt.

  119. Man har en 18-årsgräns, men för att
    det ska vara barnpornografi-

  120. -ska det vara ett
    inte fullt pubertetsutvecklat barn.

  121. Om gärningsmannen vet att barnet är
    under 18 år men pubertetsutvecklat-

  122. -blir det inte heller
    ett barnpornografibrott.

  123. Jag tar upp det här, för längre fram
    kommer vi att diskutera frågan.

  124. Därför ska ni få
    en grund till det nu.

  125. En barnpornografisk bild,
    har man sagt i förarbetena-

  126. -ska vara det vi i vardagligt tal
    brukar kalla pornografi-

  127. -men ha ett sexuellt motiv
    som föreställer barn.

  128. Nu har Malou berättat
    hur själva brottet är konstruerat.

  129. Vad har vi då gjort i vår studie?
    Vi har tittat på konstruktionen-

  130. -i förhållande
    till aktuellt kunskapsläge.

  131. Där har vi fokuserat på
    brottsoffrets, barnets, upplevelse-

  132. -av olika barnpornografibrott, och
    satt dem i relation till varandra.

  133. Vi har också tittat på straffrätten.
    Hur har man tänkt straffrättsligt?

  134. Varför har man sett det som ett brott
    mot allmän ordning i 16 kap.?

  135. Sen har vi gjort en analys
    utifrån straffrättens systematik-

  136. -med ett straffrättsligt perspektiv.

  137. Sen har vi gått från det teoretiska
    och tittat på praktiska konsekvenser.

  138. Har det nån praktisk konsekvens
    för barnet att det ligger i 16 kap.?

  139. Skulle det vara nån ändring
    om det låg i 6 kap.?

  140. För att undersöka det här har vi
    tittat på hur lagen är konstruerad-

  141. -och på rättstillämpningen. Vi har
    använt ett material från Ecpat:

  142. Domar som rör barnpornografibrott.

  143. Vi har tittat på hur barnen beskrivs,
    hur man diskuterar ersättning etc.

  144. Utifrån de här olika punkterna-

  145. -har vi diskuterat förutsättningarna
    för en flytt till 6 kap.-

  146. -och möjliga konsekvenser av det.

  147. Vi börjar titta
    på själva kunskapsläget.

  148. Vad vet forskarna
    om hur barn upplever-

  149. -utsatthet
    i barnpornografiskt material?

  150. Vi vet mer i dag
    än vi visste tidigare.

  151. Barn upplever vetskap om att det
    finns pornografiska bilder av dem-

  152. -som ett stort psykologiskt lidande.

  153. Både risken för spridning
    men också faktisk spridning.

  154. Vi vet också
    att den här oron och ångesten-

  155. -vid spridning eller risk
    för spridning kan vara oerhört stark-

  156. -även om själva avbildningstillfället
    inte har varit så traumatiserande.

  157. Jag och Malou har forskat
    om sexuella övergrepp i många år-

  158. -men det var en ny upptäckt.

  159. Man vet att grova sexuella övergrepp
    inom familjen-

  160. -är det mest traumatiska för barn.

  161. Men här kunde man visa att barn
    beskriver otroligt starkt lidande-

  162. -vid vetskapen om att det finns
    bilder på dem och risk för spridning-

  163. -även om ursprungssituationen
    inte var så traumatisk.

  164. Även lindriga sexuella övergrepp
    som har avbildats-

  165. -kan innebära ett stort
    och livslångt lidande för barnet.

  166. Forskningen visar också att det mest
    traumatiska och största lidandet är-

  167. -när själva avbildningstillfället
    varit ett grovt sexuellt övergrepp-

  168. -och sen spridning
    av just de bilderna.

  169. Vad betyder det för juristen hur ett
    barn upplever den här kränkningen-

  170. -när vi tittar
    på placeringen av brottet?

  171. Jo, inom straffrätten pratar man
    om nånting som heter skyddsintresse.

  172. När man tycker att ett visst beteende
    har ett visst straffvärde-

  173. -ska det också skydda
    straffrättsligt.

  174. Personlig och sexuell integritet
    är särskilda skyddsintressen.

  175. Man pratar om fysisk integritet
    och den allmänna ordningen.

  176. I vilket kapitel i brottsbalken man
    väljer att placera ett visst brott...

  177. Om det placeras i 6 kap. visar det-

  178. -att främsta skyddsintresset
    är sexuell integritet.

  179. Om man placerar ett brott i 16 kap.
    signalerar man-

  180. -att främsta skyddsintresset
    är allmänna ordningen.

  181. Varför har man då placerat det
    i det 16 kap.?

  182. Man tycker att hantering, befattning,
    med barnpornografiskt material-

  183. -oavsett om det är ett övergrepp
    som har dokumenterats eller inte-

  184. -alltid är en kränkning av alla barn.
    Därför har man lagt det i 16 kap.

  185. Man menar att även ett fiktivt barn,
    en animerad bild-

  186. -är en kränkning av barn i allmänhet.

  187. Så man har i lagstiftningsarbetet
    diskuterat-

  188. -om man skulle flytta brottet
    till 6 kap. vid några tillfällen-

  189. -just med hänvisning till att
    det enskilda barnet drabbas så hårt-

  190. -av barnpornografibrottet.

  191. Men trots att man har diskuterat
    en flytt från 16 kap. till 6 kap.-

  192. -har man landat i att barnpornografi-
    brottet bör stanna där det är i dag.

  193. Vad har varit skälet till det?
    Två skäl har förts fram.

  194. Man vill inte förlora
    det allmänna skyddsintresset-

  195. -som en placering i 16 kap. ger.

  196. Man menar också att det enskilda
    barnets personliga integritet-

  197. -skyddas i de situationer när ett
    sexuellt övergrepp mot barnet begås-

  198. -i samband med att det skildras.

  199. Då finns ett brott enligt 6 kap.
    och ett barnpornografibrott.

  200. Det här motiverar
    att man har kvar brottet i 16 kap.

  201. Vi ska diskutera det närmare, men
    man har fört de här diskussionerna.

  202. Anledningen till att frågan
    om en flytt har kommit upp är-

  203. -att man i dag vet mer om lidandet
    för det enskilda barnet.

  204. Grövre barnpornografiskt material
    produceras nu i större utsträckning-

  205. -och det sprids i mycket större
    hastighet och omfattning än tidigare.

  206. Vi tänkte berätta lite om genomgången
    av domar som vi har gjort-

  207. -och vad vi har hittat i den.

  208. Vi ville titta på domar
    för att se hur barnet framkommer-

  209. -i domskäl och i resonemang
    kring barnpornografibrottet.

  210. Om det är det allmänna
    som är av intresse-

  211. -eller om man tittar
    på det enskilda barnet.

  212. När man pratar
    om ett dokumenterat övergrepp-

  213. -att det också utgör ett brott
    enligt 6 kap. BrB...

  214. I de fallen framkommer ju barnet
    i frågan om sexualbrott.

  215. Om det är en våldtäkt mot barn
    är ju barnet med i processen.

  216. Om det har dokumenterats utgör det
    också ett barnpornografibrott.

  217. Men i vissa fall har vi sett att det
    finns vad man kan kalla en gråzon.

  218. Att man gör lite olika bedömningar.

  219. När det gäller just de fallen...

  220. Av de 110 domarna som vi gick igenom-

  221. -var det i 48 %
    också ett sexualbrott mot barnet.

  222. I resterande handlade barnpornografi-
    brottet om innehav av bilder-

  223. -eller att man har spridit bilder
    men inte tagit dem själv.

  224. I de här fallen finns det då luckor,
    eller vad man ska säga-

  225. -när det inte är fråga
    om ett sexualbrott.

  226. När det gäller barn under 15 år
    har de ett starkt skydd-

  227. -när det gäller
    just sexuella övergrepp.

  228. Men vid vissa av bilderna
    blir bedömningen i stället-

  229. -att det kanske inte är ett
    sexuellt övergrepp som fotograferas.

  230. Nån kan ha tagit bilder
    på en badstrand-

  231. -som sen sprids och får
    ett sexuellt syfte när de sprids.

  232. När det gäller barn 15-18 år-

  233. -är det betydligt större risk,
    om man vill säga så-

  234. -att det blir varken barnpornografi-
    brott eller ett sexualbrott mot barn.

  235. Att det faller utanför
    det straffbara området.

  236. Det kan till exempel handla
    om en pubertetsutvecklad 16-åring-

  237. -som använder sex
    som ett självskadebeteende-

  238. -och låter sig fotograferas
    och utnyttjas-

  239. -för sexuell dokumentation.

  240. I de fallen har vi inget skydd-

  241. -när det gäller
    det sexuella övergreppet-

  242. -förutom i de fallen
    som gäller att man poserar.

  243. I de fallen gäller det också att det
    ska vara en allvarlig risk för-

  244. -att den ungas utveckling skadas,
    vilket är ett högt ställt krav.

  245. Ofta bedöms det inte som utnyttjande
    av barn för sexuell posering.

  246. Om barnet är pubertetsutvecklat blir
    det inte heller barnpornografibrott.

  247. Det som... Den som tar själva bilden
    i det fallet...

  248. Där har vi en absolut 18-årsgräns.

  249. För den som avbildar barnet
    kan det bli ett barnpornografibrott-

  250. -men inte för den som sen innehar
    och sprider de här bilderna vidare.

  251. Men bilder som också faller utanför
    när det gäller sexualbrott-

  252. -är de bilder som ungdomar tar
    på varandra i en kärleksrelation.

  253. När den tar slut sprids bilderna till
    några som sen sprider dem vidare-

  254. -vilket kan ge
    en enorm spridning av bilder-

  255. -som föreställer samlagssituationer
    eller väldigt avklädda bilder.

  256. En fråga som vi tittade på var vilka
    praktiska konsekvenser det kan få-

  257. -att ha brottet placerat i 16 kap.
    i förhållande till 6 kap.-

  258. -utifrån barnets delaktighet
    i processen.

  259. Det är intressant att när man tittar
    på de tidigare lagstiftningsarbetena-

  260. -så beskriver de
    att det finns en poäng i-

  261. -att inte försöka identifiera
    barnen på bilderna.

  262. Det vore en belastning för barnet-

  263. -att utöver kränkningen att förekomma
    i barnpornografiskt material-

  264. -behöva medverka i en rättsprocess.

  265. Den synen är helt föråldrad.

  266. I dag betonar vi barns rätt att vara
    delaktiga i processer som rör barnet.

  267. Det är inte bara
    en ren rättighetsfråga-

  268. -även om den är väldigt tydligt
    uttryckt i barnkonventionen.

  269. För att kunna få det terapeutiska
    stöd och den behandling du behöver-

  270. -så måste du identifieras, och genom
    deltagande i en rättsprocess-

  271. -har du möjlighet till upprättelse
    och kompensation för kränkningen.

  272. Därför blir barnets möjlighet
    att vara delaktig i rättsprocessen-

  273. -en viktig del
    av rättsprocessens uppgift.

  274. I svensk rätt pratar vi om rätten
    att vara målsägande.

  275. Genom att ha ställning som målsägande
    får du rätt till målsägandebiträde.

  276. Du har också en större förutsättning
    att nån driver din skadeståndstalan-

  277. -och din rätt
    till brottsskadeersättning.

  278. Så rätten att vara målsägande
    är en viktig och central rättighet.

  279. En placering i 16 kap. utesluter inte
    barns möjlighet att vara målsägande-

  280. -men det är klart mycket bättre
    förutsättningar att vara målsägande-

  281. -med en placering i 6 kap.
    Jag tror att just 6 kap. är...

  282. I just sexualbrott är
    målsägandeställningen som starkast.

  283. Tidigare i dag sa justitieministern
    att det nu ligger ett förslag på-

  284. -att förstärka rätten till
    målsägandebiträde just i sexualbrott.

  285. Man ska få ett målsägandebiträde
    tidigare.

  286. Det visar hur viktigt man tycker
    att målsägandeställningen är-

  287. -just när det rör sexualbrotten.

  288. En placering i 16 kap. utesluter dock
    inte en ställning som målsägande-

  289. -men kräver mycket större aktivitet
    från åklagarens sida-

  290. -att identifiera att det finns ett
    barn och att det blivit så kränkt-

  291. -att det ska ses som målsägande
    och därmed ha ett målsägandebiträde.

  292. En placering i 6 kap. skulle i det
    hänseendet stärka barns ställning...

  293. Barnets delaktighet
    och ställning som målsägande.

  294. När vi i vår rapport har diskuterat-

  295. -för- och nackdelarna med
    en placering i 6 kap. jämfört med nu-

  296. -så är en av de punkter
    som vi tycker är viktigast-

  297. -att en flytt till 6 kap.
    skulle sätta barnet i förgrunden.

  298. När man läser domarna ser man...

  299. I barnpornografibrott diskuteras det
    utifrån ett gärningsmannaperspektiv.

  300. Fokus ligger på antalet bilder
    och hur de har spridits-

  301. -men det är mindre fokus
    på barnets lidande.

  302. I dag vet vi att lidandet
    är väldigt kopplat till spridningen.

  303. Större fokus på kränkningen skulle
    bidra till att barnet synliggörs.

  304. Vi menar också att en placering
    i 6 kap. inte skulle innebära-

  305. -att man behöver frångå intresset av
    att skydda barn i allmänhet.

  306. Placeringen i 16 kap. ska täcka både
    den allmänna ordningen och barnet.

  307. En placering i 6 kap.
    skulle kunna innebära-

  308. -ett skydd av både barnets sexuella
    integritet och allmänna ordningen.

  309. En sån flytt
    skulle vara helt i linje-

  310. -med straffrättens systematik
    vid skyddsintressen.

  311. Inte minst när det handlar om sexuell
    integritet och barns rätt till skydd.

  312. Det är två skyddsintressen
    som har betonats.

  313. I den svenska lagstiftningen
    har man mer och mer betonat-

  314. -att den sexuella integriteten
    har ett helt eget skyddsvärde.

  315. Morgan Johansson nämnde ett förslag
    på en ny sexualbrottslagstiftning-

  316. -där man vill införa
    en samtyckeslagstiftning.

  317. Det är ett typexempel på hur man
    betonar den sexuella integriteten-

  318. -som ett eget skyddsvärt intresse.

  319. Likadant barns ställning. Den har
    stärkts i straffrätten på flera sätt.

  320. Vi menar att man
    genom att flytta brottet-

  321. -från 16 kap. till 6 kap. skulle
    lyfta fram just dessa två intressen.

  322. Barnpornografibrott handlar om att
    skydda barnets sexuella integritet.

  323. Därför ska det ligga i ett kapitel-

  324. -där det just är barnet och barnets
    sexuella integritet som lyfts fram.

  325. Dessutom skulle det stärka
    barnets ställning som målsägande-

  326. -och barnet skulle då få
    ett målsägandebiträde per automatik.

  327. Det skulle stärka barns delaktighet,
    möjligheten till terapeutiskt stöd-

  328. -och nån skulle föra
    en kränkningstalan.

  329. Vi såg i materialet att det hände att
    barnet inte togs upp som målsägande-

  330. -och att ingen kränkningstalan fördes
    för barnpornografibrottet-

  331. -även om det fanns ett sånt åtal,
    utan bara för sexualbrottet.

  332. Om barnpornografibrottet placerades
    i 6 kap. skulle det inte ske.

  333. Då skulle det så att säga
    komma i förening.

  334. Sen när vi har tittat är ett
    av de argument som har framförts-

  335. -för att behålla
    barnpornografibrottet i 16 kap.-

  336. -att barnet ändå skyddas av
    att det också utgör ett sexualbrott.

  337. Det är i de fallen där samma person
    har begått det sexuella övergreppet-

  338. -och också har dokumenterat det här.

  339. Det som skulle behövas om man väljer
    att behålla brottet i 16 kap. är-

  340. -att skyddet för dem
    som ofta inte omfattas i dag-

  341. -dvs. barn som är 15-18 år,
    stärks när det gäller sexualbrotten.

  342. Till exempel i brottet utnyttjande
    av barn för sexuell posering-

  343. -där man i dag har ett krav på-

  344. -att det ska finnas en risk för
    att allvarligt skada barnets hälsa.

  345. Om man tog bort en sån gräns, skulle
    alla barn under 18 år omfattas.

  346. Då skulle det finnas ett grundbrott
    till barnpornografibrottet-

  347. -och inte som lagstiftningen ser ut
    i dag, att det här inte är ett brott.

  348. Förslaget
    som Morgan Johansson pratade om-

  349. -när det gäller det nya brottet
    integritetskränkande fotografering...

  350. Att man inte får sprida såna bilder-

  351. -alltså sexuella bilder eller
    andra sexuellt kränkande bilder.

  352. Det brottet är tänkt att placeras
    i brottsbalkens 4 kap.-

  353. -och utgör på så sätt
    ett brott mot frid.

  354. En möjlig lösning
    för att täcka in alla fall-

  355. -där barn utsätts
    för nåt sexuellt övergrepp är-

  356. -att flytta den del av brottet
    när det gäller de sexuella bilderna-

  357. -visa att det är ett brott
    mot sexuell integritet-

  358. -och ha ett sånt brott
    i brottsbalkens 6 kap.

  359. Det skulle också omfatta
    barnen som är 15-18 år-

  360. -för att ge dem
    ett starkare straffrättsligt skydd-

  361. -när det gäller de enskilda barnen.

  362. Gällande den nya brottskonstruktionen
    som man föreslår i 4 kap...

  363. Om man skulle flytta spridning av
    kränkande bilder av sexuell karaktär-

  364. -till ett nytt barnpornografibrott
    i 6 kap.-

  365. -skulle man fullt ut erkänna
    att sexuell integritet-

  366. -är nåt annat
    än kränkning av en persons frid.

  367. Det stämmer överens
    med forskning som visar-

  368. -att just den här typen av bilder ger
    ett barn störst psykologiskt lidande.

  369. Sverige har fått kritik
    från FN:s barnrättskommitté.

  370. När det gäller barnpornografibrottet
    skyddar vi inte barn upp till 18 år-

  371. -utan barn som är 15-18 år
    har ett svagare skydd.

  372. Vi har också funderat
    på den sista punkten.

  373. Malou pratade
    om en rangordning i bestämmelsen.

  374. Det allvarligaste brottet
    är avbildandet-

  375. -och sen betraktas
    till exempel spridning och innehav-

  376. -som mindre allvarliga brott.

  377. Den rangordningen gör att man
    riskerar att betrakta det här-

  378. -mer ur ett gärningsmannaperspektiv
    än ur ett barnrättsperspektiv.

  379. Barn beskriver att spridning i vissa
    fall kan vara ett större trauma-

  380. -än själva avbildningstillfället. Om
    man ska erkänna barnens perspektiv-

  381. -och det straffvärda som det innebär
    att utsätta barn för såna trauman-

  382. -måste man frångå
    den typen av rangordning.

  383. Det innebär inte att avbildning inte
    kan vara allvarligare än spridning-

  384. -men just rangordningen gör
    att man riskerar-

  385. -att slentrianmässigt se det ena
    som alltid allvarligare än det andra.

  386. Det är inte så, om man beskriver det
    från barns perspektiv.

  387. Om man tar bort rangordningen kan man
    göra en individualiserad bedömning-

  388. -och koppla straffvärdet
    till situationen-

  389. -och mer till traumaupplevelsen det
    inneburit för det aktuella barnet.

  390. Om man skulle ta bort en sån här
    rangordning av de olika brotten-

  391. -skulle det ge en starkare signal
    om vad det faktiskt handlar om.

  392. Det vi såg i domarna var ju också-

  393. -avsaknaden av barnen
    i själva domskälen.

  394. Det handlar just om att det
    i det här fallet var 10 000 bilder-

  395. -och det var ju inte så stort antal.

  396. Eller att det som bilderna visade var
    grova sexuella övergrepp.

  397. "Hur många såna har vi?" Det handlar
    mer om en teknisk bedömning.

  398. I det här fallet... När det gäller
    avbildandet av ett barn-

  399. -kan det vara allvarligt
    beroende på vad det är.

  400. Är det ett allvarligt
    sexuellt övergrepp?

  401. Men innehav av ett jätteantal bilder
    kan vara lika allvarligt-

  402. -om man tänker på att varje bild
    representerar ett sexuellt övergrepp.

  403. Det som också gör
    att det här brottet...

  404. Om man skulle ta bort rangordningen-

  405. -eller över huvud taget
    förflytta brottet till 6 kap.-

  406. -så skulle det ge ett starkare
    signalvärde för folk i allmänhet-

  407. -men framför allt för dem som
    ägnar sig åt barnpornografibrott-

  408. -och visa att det rör sig
    om sexuella övergrepp.

  409. På så sätt skulle man flytta fram
    barnet i fokus på ett bättre sätt.

  410. Vi vill tacka för oss, men Clara
    kommer här med några avslutande ord.

  411. Stort tack för en fin presentation
    och för en fint genomförd studie.

  412. Jag vill säga några ord om vad vi på
    Ecpat tagit med oss från rapporten-

  413. -och vad vi vill ska ske framöver.

  414. Anna och Malou, ni berättade att ni
    gått igenom 110 domstolsavgöranden.

  415. Genomgången bekräftar det vi vet från
    Brottsförebyggande rådets statistik:

  416. Sambandet mellan barnpornografibrott
    och sexuella övergrepp mot barn.

  417. Det känner vi igen från vår hotline.

  418. Jag nämnde fallet från Falu tingsrätt
    i början av seminariet.

  419. En utredning om innehav
    av övergreppsmaterial-

  420. -slutar inte sällan med en utredning
    om sexualbrott mot barn.

  421. Som vi just har hört skulle en flytt
    från 16 kap. till 6 kap. skapa-

  422. -större förutsättningar för barnet
    att betraktas som målsägande-

  423. -och få ett målsägandebiträde
    som kan bevaka barnets rättigheter.

  424. Vi vill att barnet ska få kränknings-
    ersättning både för sexualbrottet-

  425. -och för barnpornografibrottet, dvs.
    befattning med övergreppsmaterialet.

  426. Det sker inte alltid i dag.

  427. En flytt skulle också skicka starka
    signaler om vad brottet handlar om-

  428. -och erkänna den kränkning som
    befattning med övergreppsmaterialet-

  429. -alltid innebär för barnet.

  430. Ecpat vill stärka juridiskt skydd för
    barn i sexuellt övergreppsmaterial-

  431. -genom att flytta brottet till 6 kap.

  432. Det ska vara tydligt att det rör sig
    om ett allvarligt sexualbrott-

  433. -som ska ge målsägandestatus
    och kränkningsersättning.

  434. Sexualbrott mot barn är inget nytt,
    men internet ger nya möjligheter-

  435. -att beställa och sprida
    övergreppsmaterial.

  436. Förövare bildar globala nätverk
    där de kan dela övergreppsmaterial.

  437. Vid tillslaget i Norge i höstas
    beslagtogs 150 terabyte material.

  438. Om man räknar om det i bilder
    är det ungefär 30 miljoner bilder.

  439. Förövare diskuterar allt från bästa
    resmål till hur de undviker upptäckt.

  440. Det finns kataloger på nätet
    med övergrepp, en för varje ålder.

  441. En katalog för ettåringar,
    en för tvååringar och så vidare.

  442. För ett barn är vetskapen
    att finnas på bilder som sprids-

  443. -en traumatisk upplevelse.

  444. Man kan bara tänka sig ovissheten att
    aldrig veta vem som har sett bilden.

  445. Den senaste forskningen beskriver
    den rädsla och oro barnen känner-

  446. -för vad som ska hända med bilderna.

  447. De upplever det som att övergreppet
    fortsätter i all oändlighet.

  448. Det finns bilder
    som cirkulerar på nätet-

  449. -på övergrepp som ägde rum
    på 60-, 70- och 80-talet-

  450. -under det som förövarna själva
    kallar för retrobilder.

  451. Ecpat har träffat justitieministern.

  452. Som han nämnde i dagens presentation-

  453. -sker nu en översyn av lagstiftningen
    för placering, straffskala och namn.

  454. Det tycker vi är otroligt positivt.

  455. Vi vill
    att brottets utformning ses över.

  456. Dagens utformning
    har ju inget brottsofferperspektiv.

  457. Vi väntar oss en modern lagstiftning
    som tydligt markerar brottets allvar-

  458. -synliggör det enskilda barnet-

  459. -och markerar att barn aldrig får
    uppfattas som tillåtna sexobjekt.

  460. Vi ska driva frågan tills alla barn
    har ett fullgott juridiskt skydd.

  461. Men det juridiska är bara en del
    av kedjan i att stoppa barnsexhandel.

  462. Alla aktörer i samhället måste
    samverka. Även ni har ett ansvar-

  463. -att se, agera och anmäla
    misstänkt barnsexhandel. Tack.

  464. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skydda barn från sexuell exploatering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur drabbas det enskilda barnet av att sexuell exploatering på nätet rubriceras som barnpornografibrott och inte som sexualbrott? ECPAT Sverige presenterar en ny studie kring detta. Medverkande: Anna Kaldal, forskare i processrätt, Malou Andersson, juris doktor i straffrätt, och Clara Ludvigsson, jurist på ECPAT. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Barnpornografi på Internet, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap, Sexologi, Sexuella övergrepp mot barn
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Regeringens syn på brottsbekämpning

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) redogör för vad regeringen har gjort och vill göra inom brottsbekämpning och kriminalvård. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Stödja offer för hat och våld

Hur påverkas människor som blir utsatta för hatbrott? Paul Iganski, professor i kriminologi och straffrätt vid Lancaster University i Storbritannien, har forskat länge i ämnet och menar att de psykologiska följderna av hatrelaterat våld oftast är svårare än vid andra våldsbrott. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Barns tillförlitlighet och trovärdighet

Hur ska man tolka små barn när de berättar om sexuella övergrepp? Den som lyssnar och betraktar påverkas av flera faktorer som oftast inte har någon betydelse för barnets trovärdighet. Sara Landström, psykologiforskare vid Göteborgs universitet, berättar och ger exempel. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Upptäcka och hjälpa utsatta barn

Det är viktigt att vi alla lär oss att se och förstå signaler från barn som är utsatta för våld eller övergrepp. Vilka frågor bör vi ställa, och hur? Hur går man vidare med sina misstankar? Linnea Åberg, jurist vid Brottsoffermyndigheten, presenterar en lärarhandledning och en webbplats som ska fungera som ett stöd för alla som ställs inför detta. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Skydda barn från sexuell exploatering

Hur drabbas det enskilda barnet av att sexuell exploatering på nätet rubriceras som barnpornografibrott och inte som sexualbrott? ECPAT Sverige presenterar en ny studie kring detta. Medverkande: Anna Kaldal, forskare i processrätt, Malou Andersson, juris doktor i straffrätt, och Clara Ludvigsson, jurist på ECPAT. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Utøya och posttraumatisk stress

Snart sex år har gått sedan terrordådet på Utøya, och nu har man börjat utvärdera den hjälp som de överlevande ungdomarna fick. Hur blev de bemötta i skolan? Hur upplevdes polisförhören? Jon-Håkon Schultz och Åse Langballe, båda forskare vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress i Oslo, berättar. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

UR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

Ett seminarium om möjligheterna att stoppa kemiska vapen med Ahmet Üzümcü, generaldirektör för Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, som tilldelades Nobels fredspris år 2013. Deltar gör också Paul Walker, mottagare av Right Livelihood-priset 2013, och utrikesminister Carl Bildt. Inspelat 12 december 2013. Arrangerat i samarbete mellan Utrikesdepartementet och Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss