Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2017

UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Föreläsningar från Lars Thomasson-symposiet 2017 under titeln Förmödrar och förebilder - kvinnor som går före. Fokus ligger på kvinnors erfarenheter och liv, historiskt och i nutid. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2017 : Kvinnor och læstadianismenDela
  1. Efter andra världskriget blir
    könsrollsmönstret cementerat.

  2. Förväntningen på vad kvinnor skulle
    göra blev en norm i samhället-

  3. -och har präglat det samiska
    samhället ända till vår tid.

  4. Jag ska prata om kvinnor och
    laestadianismen i lulesamiskt område.

  5. Jag är lulesame och etnolog.

  6. Sen två år tillbaka är jag doktorand
    på samiska studier i Umeå.

  7. Jag kommer från Porjus
    och bor i dag i Koskullskulle.

  8. Det här är en karta över Sápmi.

  9. Det lulesamiska området
    är ungefär mitt i kartan.

  10. Här ser ni en detaljkarta.
    Det bruna är det lulesamiska området-

  11. -som sträcker sig från Luleå,
    förbi Jokkmokk och Porjus-

  12. -och över till Tysfjord
    på norsk sida.

  13. Jag forskar om laestadianismens
    påverkan på samisk identitet-

  14. -på lulesamiskt område.

  15. Jag tar upp kvinnornas roll inom
    väckelserörelsen laestadianismen.

  16. Kristendomen fick inte riktigt fäste
    hos samerna på 1600-1700-talen.

  17. Först med den laestadianska rörelsen
    blev kristendomen stark hos samerna.

  18. Den lulesamiska befolkningen
    är påverkad av kristnande-

  19. -och kolonialism. Koloniseringen
    har gjort nåt med folket.

  20. Vissa har undertryckt sin identitet
    och ser sig inte som lulesamer.

  21. Man glömmer sitt förflutna.

  22. Laestadianismen var en plats
    att komma undan-

  23. -kristnandet och koloniseringen
    i det lulesamiska området.

  24. Laestadianismen
    blev samernas kristna religion-

  25. -som de själva kunde styra över-

  26. -där samiska traditioner,
    levnadssätt och språk fick plats.

  27. Laestadianismen
    var en luthersk väckelserörelse-

  28. -som hade stor betydelse
    för den samiska befolkningen.

  29. Lars Levi Laestadius
    startade väckelserörelsen.

  30. Han var same och skrev predikotexter
    och höll predikningar på samiska.

  31. Här ser ni en karta över
    väckelserörelsens utbredning.

  32. Jag undersöker det streckade området.

  33. Jag jobbar med fältarbete.

  34. Jag gör intervjuer
    och går igenom arkiv.

  35. Här är en samisk predikant
    - min farmors far Anders Kurak.

  36. Han föddes 1863 under flyttning
    i lulesamiskt område.

  37. Han bodde Sauka med sin familj
    och var kateket och predikant.

  38. Det här är en bild från Ålloluokta,
    vägen från Porjus-

  39. -två mil upp. Det är en samling.

  40. Anders Kuraks halvsystrar Sunna
    och Anne bodde i Tennes i Tysfjord.

  41. Familjen Kurak
    påverkade folk i Tysfjord-

  42. -att välja
    den västlaestadianska rörelsen.

  43. Anne och Sunna
    var gifta med samiska fiskarbönder-

  44. -och var aktiva i arbetet
    med renskötseln i Hellmofjorden.

  45. Anders syster Anne
    hade stora andliga gåvor-

  46. -som församlingen och predikanten
    hade nytta av.

  47. Anne kunde samiska och också finska.

  48. Hon läste Laestadius predikningar
    under samlingarna-

  49. -och kunde ibland direktöversätta
    från finska till samiska.

  50. Anne var talesperson för samerna-

  51. -och att de skulle ansluta sig
    till de förstföddas inriktning-

  52. -alltså
    den västlaestadianska inriktningen.

  53. Här är en bild på Anne.
    Hon kallades Tjerrek-Anne.

  54. Och hennes barn...

  55. När den laestadianska rörelsen
    etablerades i Tysfjord-

  56. -hade kvinnor olika roller
    som gudsordets förmedlare.

  57. Det kan man se i motsättning till hur
    församlingens möten utövas i dag.

  58. Där finns det synen
    att kvinnor ska tiga i församlingen.

  59. Annan forskning visar att under tiden
    med Lars Levi Laestadius-

  60. -hade kvinnorna en betydande roll.
    Efter Laestadius död-

  61. -blev det en restriktivare hållning
    kring kvinnors arbete inom rörelsen.

  62. Då ifrågasatte man kvinnans rätt
    att fungera som predikant.

  63. Efter andra världskriget
    blev könsrollsmönstret cementerat.

  64. Förväntningen på vad kvinnor ska göra
    blev norm i samhället-

  65. -och har präglat det samiska
    samhället ända till vår tid.

  66. I samisk kultur har samiska kvinnor
    traditionellt stått starka.

  67. Kvinnor
    har haft sin klara roll och position.

  68. I samiska familjer
    i lulesamiskt område-

  69. -var det inte så tydligt uppdelat
    efter könsroller-

  70. -när man ser på arbetsuppgifter
    i familjen.

  71. Män och kvinnor hjälptes åt med ved,
    bärplockning, fiske och renskötsel.

  72. Nästan alla med anknytning till Stora
    Lulevatten har nån släkting i Norge.

  73. Laestadianismen
    blev väldigt stark hos lulesamerna.

  74. Det kan kanske förklaras
    med att den uppstod bland samerna.

  75. Väckelsen präglades
    av den miljö samerna vistades i.

  76. Laestadianismen innebar en förnyelse-

  77. -och en anpassning av det kristna
    budskapet till den samiska kulturen.

  78. Från början var de flesta predikanter
    på lulesamiskt område samer-

  79. -som var bosatta i området.

  80. Anders Kurak och Petter Sitsi var
    två tidiga lulesamiska predikanter-

  81. -från området kring Stora Lulevatten.

  82. Kurak och Sitsi färdades över fjällen
    hos de norska lulesamerna-

  83. -och predikade.

  84. De samiska predikanterna
    hade en viktig roll.

  85. De var andliga ledare och rådgivare.

  86. Predikanten kunde även vara kateket -
    ambulerande lärare för samiska barn.

  87. Den samiska predikanten
    hade stor auktoritet.

  88. Under väckelsens tidigaste år
    fanns även kvinnliga predikanter.

  89. Det fanns en kvinnlig lulesamisk
    predikant - Anna Abmutsdotter Kurak.

  90. Inom församlingarna växte lokala
    ledare med en bred funktion fram.

  91. Lämpliga personer sändes ut
    som predikanter av Laestadius.

  92. I början sändes även kvinnor ut
    för att sprida budskapet.

  93. En informant berättade så här:

  94. "De samiska predikanterna som fanns
    när jag var liten var också tolkar."

  95. "De tolkade predikanternas budskap."

  96. En annan berättar så här
    om sin mamma:

  97. "Hon diskuterar kristna frågor, även
    med männen som var predikanter."

  98. "Mamma hade många hårda diskussioner
    i åskådningsfrågor."

  99. En annan informant berättade:

  100. "Bönemötena längs Stora Lulevatten
    gick från by till by"-

  101. -"och avslutades i regel
    i Ålloluokta."

  102. "Det var en stor gemenskap.
    Alla kände alla."

  103. "Hela familjen var med.
    Man tillhörde församlingen."

  104. "Kvinnans roll var väldigt viktig."

  105. En präst inom svenska kyrkan
    har berättat så här:

  106. "I rörelsen - alltså 'lijgudis'
    undrade jag...

  107. ..."när jag var präst i Porjus
    för 40 år sen"...

  108. ..."om inte 'liikutuksia',
    när den började hos äldre kvinnor...

  109. ..."kan vara mycket nära 'vuolle'".

  110. "Särskilt stark
    var den vid begravningar."

  111. "Det var en form
    av samisk sorg- och avskedssång."

  112. En lulesamisk kvinna beskrev den
    sociala samvaron under bönemötet.

  113. Trots de kraftiga känslorna-

  114. -kände hon en trygghet i gemenskapen.

  115. Hon blev aldrig rädd
    fast hon var ett litet barn.

  116. "Jag minns att jag satt i min pappas
    knä under själva bönemötet."

  117. "Man sov som barn
    och det var mycket folk."

  118. "Det var högröstat
    och man sjöng psalmer."

  119. "Sen började alla vuxna gråta
    och be om syndernas förlåtelse."

  120. "Jag minns att mamma och pappa grät."

  121. Samedanserna
    i Gällivare och Jokkmokk-

  122. -har de flesta lulesamiska ungdomar
    kommit i kontakt med.

  123. De vill gärna gå när de når tonåren.

  124. Men det var inte lätt när man kom
    från ett laestadianskt hem.

  125. Så här berättar en informant om sin
    pappa som var västlaestadian:

  126. "Första gången jag skulle på samedans
    var jag kanske 16 år."

  127. "Min pappa var hård. Jag fick
    övertala honom om att få gå."

  128. "Det var för att jag
    var enda flickan i familjen."

  129. "Det var spännande.
    Jag var där med mina kusiner."

  130. "Jag hade kolt och skoband på mig.
    Det var på Hedskolan i Gällivare."

  131. "Mina föräldrar är laestadianer.
    För mamma har jag alltid fått fara"-

  132. -"men för pappa
    var det lite hårdare."

  133. Här är samedans
    på Jokkmokks marknad.

  134. En berättar om att föra den samiska
    identiteten vidare till dottern.

  135. "Vi pratar om hur samisk kultur
    förändras - hur det var nu och då."

  136. "För tio år sen samlades man
    vid rengärdet och i bönemöten."

  137. "Framtidens samekultur är kanske
    fotbollscupen i Malmbergen."

  138. "Sameungdomarna är starkare i sin
    identitet än vad vi var som unga."

  139. En informant berättar om sin mor och
    mormor som var troende laestadianer.

  140. "Mamma berättade mycket om släkten.
    Det kunde hon som rinnande vatten."

  141. "Hon tyckte om att diskutera
    livsåskådningsfrågor."

  142. "Hon pratade med männen också."

  143. "Hon var viljestark
    och drev sina frågor."

  144. "Varifrån hade hon fått det? Inte var
    hon med i nån kvinnoförening"-

  145. -"eller hade några systrar
    som stöttade henne."

  146. Ytterligare en informant berättar
    om hur hon uppfostrar sina barn.

  147. "Bönemötena har präglat ens liv.
    Det har jag förstått som vuxen."

  148. "Varför saker och ting
    är som de är..."

  149. "Jag försöker
    föra över det på barnen."

  150. "De ska veta hur man beter sig i
    kyrkan och vad som är rätt och fel."

  151. "Men det får inte vara så hårt
    som det var för vår generation."

  152. Bönemötena
    fyllde också en kontrollfunktion.

  153. En person berättar: "När man blev
    tonåring och kom in i vuxenvärlden"-

  154. -"blev man lite mer kritisk
    till bönemötena."

  155. "Man började se
    och höll inte med om allt."

  156. "Man förstod att det inte bara var en
    social samvaro, utan även kontroll."

  157. "Det var på gott och ont det också."

  158. Moderns roll sett ur en dotters
    perspektiv... Hon berättar så här:

  159. "Hon var stark i sin uppfattning
    och uppfostran."

  160. "Hon styrde våra val
    och vilka vi skulle gifta oss med."

  161. "Jag tror hon önskade att vi
    skaffade familj med vårt eget folk."

  162. "Hon ville skydda oss
    så att det skulle gå väl för oss."

  163. "När man blir äldre känns det viktigt
    att leva samiskt"-

  164. -sa en annan person.

  165. "Barnen ska lära sig språket
    och kulturen och bevara det."

  166. "Då får de göra sitt eget vägval
    när de blir äldre."

  167. Ållo gijtto. Tack.

  168. Tusen tack, Lis-Marie.
    Vilken fin presentation.

  169. Vi har utrymme för frågor-

  170. -om det är nåt ni undrar över.

  171. Gör ni det räcker ni upp en hand
    så kommer Moa med en mick-

  172. -så att vi hör er.

  173. Innan nån annan frågar passar jag på.

  174. Du har jobbat
    med avhandlingsarbetet ett tag.

  175. Har nåt överraskat dig?

  176. Är det nåt som är som du inte trodde
    att det skulle vara?

  177. Innan jag började intervjua folk-

  178. -trodde jag
    att det var starkare på svensk sida.

  179. Att man snackar på samiska
    och höll predikningar...

  180. Men så var inte alls fallet. Det har
    fallit bort nästan helt och hållet.

  181. Går man på storsamling
    i Gällivare till jul-

  182. -pratar man svenska, finska
    och engelska men inte samiska.

  183. Det har ju funnits tidigare
    på bönemöten.

  184. På norsk sida, i Tysfjord,
    är det högst levande.

  185. Där pratar man samiska
    och sjunger psalmer på samiska.

  186. Nåt har hänt. Har det
    med industrialismen att göra?

  187. Vad är det som har skett?

  188. De har haft samlingar
    i några år i Ritsem-

  189. -och då har de haft
    samisk predikan och psalmsång.

  190. Det har de velat återinföra.
    Det har försvunnit.

  191. Sen två år tillbaka...

  192. Jag blev överraskad över skillnaden
    mellan Sverige och Norge.

  193. En fråga där...

  194. En laestadiansk kvinna i dag...

  195. När det gäller jämställdhet,
    skulle du säga-

  196. -att församlingen är ett rum
    där man kan sträva för jämställdhet?

  197. Har hon ett starkare läge
    i eller utanför församlingen?

  198. Det beror på hur man ser det.

  199. Kvinnan har en stark och viktig roll
    i församlingen.

  200. Men de som predikar i dag
    på bönemöten-

  201. -både i Sverige och Norge
    i lulesamiskt område-

  202. -är män.

  203. I församlingens styre,
    är kvinnor representerade där?

  204. Nej, det är de inte.

  205. -Tack så mycket, Lis-Marie.
    -Tack. själv.

  206. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kvinnor och læstadianismen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lis-Mari Hjortfors forskar om læstadianismen och samisk identitet i lulesamiskt område i Sverige och Norge. Här berättar hon om hur väckelserörelsen har påverkat kvinnornas roll. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Ämnen:
Religionskunskap > Samisk religion
Ämnesord:
Genusfrågor, Kvinnofrågor, Laestadianism, Samer, Samhällsvetenskap, Samiska kvinnor, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Kvinnor och læstadianismen

Lis-Mari Hjortfors forskar om læstadianismen och samisk identitet i lulesamiskt område i Sverige och Norge. Här berättar hon om hur väckelserörelsen har påverkat kvinnornas roll. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Starka kvinnor i svåra situationer

Går det att leva i en relation med våld men samtidigt vara stark som kvinna? Vad gör att en person stannar kvar i en sådan relation? Och varför väljer många att tiga? Monica Burman berättar om sin forskning kring den rättsliga hanteringen av mäns våld mot kvinnor i olika kontexter och ur olika perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Samelands fria universitet

Hur kan samer leva ett gott liv under ockupation? För det är det som pågår i Sverige idag och har gjort sedan 1500-talet, säger May-Britt Öhman Tuohea Rim, forskare vid Uppsala universitet. Här berättar hon om en vision om "Samelands fria universitet". En framtida institution som utgår ifrån samernas egna erfarenheter och perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Kartläggning av manligt våld inom urfolk

Robert Innes är forskare vid institutionen för urfolksstudier vid universitetet i Saskatchewan, Kanada. Här berättar han om sitt forskningsarbete som handlar om maskulinitet och urfolk, våld och vägar bort från våldet med hjälp av ett urfolksperspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Urfolksfeminism

Koloniseringen av Sydamerika resulterade i ett patriarkalt och rasistiskt exploateringssystem som drabbade människor och natur och som infördes med våld, menar aktivisten Carmen Blanco Valer. Här berättar hon om hur kontinenten kom att påverkas och om det motstånd som gjorts och fortfarande görs. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Om Karin Stenberg

Karin Stenberg beskrivs som en förebild och föregångare för det samiska samhället. Hon utbildade sig till lärare och var hela sitt liv engagerad för samerna. Här berättar forskaren Krister Stoor om hennes liv och gärning. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Gudinnor och kvinnor

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Judar efter Charlie Hebdo

Den franske filosofen och författaren Bernard-Henri Lévy berättar här om sin syn på möten mellan olika minoriteter och personer med olika religiösa bakgrunder. Vad händer när man möter sin värsta fiende? Inspelat den 8 februari 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

I kyrkan kan jag vara riktigt revolutionär

I kölvattnet efter pedofilskandalerna inom katolska kyrkan tar sig motståndet mot kyrkans manliga dominans allt mer högljudda uttryck. Dominikansystern Madeleine Fredell är en av dem som opponerar sig. Hon visar runt i kommuniteten i Vasastan och berättar hur det går ihop att vara feminist och samtidigt inordna sig en av de mest patriarkala strukturerna i vår tid.

Fråga oss