Titta

UR Samtiden - Fascinerande växter

UR Samtiden - Fascinerande växter

Om UR Samtiden - Fascinerande växter

Forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet berättar om sin forskning om växter. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Fascinerande växter : Symbiosen mellan svamp och trädDela
  1. Båda vinner alltså på det.
    Det är det som kallas symbios.

  2. Jag intresserar mig
    för hur den här symbiosen uppstår.

  3. Jag har precis startat en forskargrupp.
    Som ni ser gillar jag träd.

  4. Jag funderade på
    vad gruppen kunde jobba med.

  5. Det finns så mycket
    som vi inte vet om växter än.

  6. När ni går i skogen
    ser ni trädens stammar, kronor och löv-

  7. -men en fascinerande och viktig sak
    är trädens rotsystem.

  8. Rötterna behövs för att ta upp
    näringsämnen och vatten-

  9. -men växterna är inte ensamma
    i jorden.

  10. Mikroorganismer som svampar
    och bakterier lever vid rotsystemet-

  11. -och påverkar hur trädet växer.

  12. Jag tänker ta er dit.

  13. Ni har antagligen varit i skogen
    på hösten och sett svamparna.

  14. Det som ser ut så här
    är fruktkropparna-

  15. -men om ni tittar i jorden under året...

  16. Även om man inte ser fruktkroppar
    ovan jord så finns det svampar.

  17. De interagerar med trädens rötter.

  18. Om ni gräver upp ett rotsystem
    nära jordytan så kan ni se det.

  19. Om ni tittar på rötterna som interagerar
    med svampen så är de avrundade.

  20. De blänker lite,
    och det är många korta rötter.

  21. De här rötterna omges av svampen
    och kallas ektomykorrhiza.

  22. "Myko" betyder "svamp",
    och "rrhiza" betyder "rot".

  23. "Ekto" syftar på
    att de växer runt roten.

  24. Men varför är de viktiga?
    Det ska jag visa nu.

  25. Svampen skapar ett nätverk av celler
    i jorden.

  26. Den är bra på att absorbera kväve
    och fosfor.

  27. De näringsämnena
    kan via rotsystemet ges till trädet.

  28. Kväve och fosfor behövs
    för att trädet ska växa.

  29. Men svampen gör det inte gratis.
    Den drar nytta av trädets fotosyntes.

  30. Trädet producerar socker -
    vi säger kolhydrater-

  31. -som går genom stammen och in
    i rotsystemet och tas upp av svampen.

  32. Svampen kan använda det för att växa
    och ta upp mer fosfor och kväve.

  33. Båda vinner alltså på det.
    Det är det som kallas symbios.

  34. Jag intresserar mig
    för hur den här symbiosen uppstår-

  35. -och hur växten och svampen
    kommunicerar när symbiosen bildas.

  36. Det finns många olika organismer
    i jorden.

  37. På något sätt
    måste svampen säga till växten:

  38. "Jag vill hjälpa dig att växa.
    Jag är en vän, inte en fiende."

  39. Nu ska vi få se hur vi studerar
    den här kommunikationen.

  40. Växter och svampar kan ju inte
    använda ord.

  41. De måste prata på andra sätt.

  42. En utmaning är
    att symbiosen sker inne i rotsystemet.

  43. Vanligtvis,
    om ingen storm har vält trädet-

  44. -finns rotsystemen under jord
    där de inte syns.

  45. Vi har dock hittat en smart lösning.

  46. Vi odlar växter och svampar
    i sådana här petriskålar.

  47. Det är ett litet system
    där man kan ha trädet och svampen.

  48. Efter ungefär en månad
    uppstår en symbios.

  49. Det är sterilt system
    med bara två parter.

  50. I skogen är det många parter
    som interagerar.

  51. Det är ett förenklat system,
    som får tas med en nypa salt.

  52. Vi kan börja där,
    och när vi har gjort det-

  53. -kan vi gå vidare och se
    om det fungerar likadant i skogen.

  54. Arterna vi jobbar med
    är också modellsystem.

  55. Naturen kanske inte är det bästa
    systemet för att studera symbios-

  56. -men för oss är det idealiskt.

  57. Svampen, Laccaria bicolor,
    kan odlas i det sterila systemet.

  58. När man placerar ut svamp
    i petriskålen-

  59. -växer de till en rund form.

  60. Även växten, Populus,
    kan odlas i ett sterilt kultursystem.

  61. Tittar man på en petriskål från sidan,
    som på bilden här-

  62. -har man ett näringsmedium längst ner
    och ett membran ovanför det.

  63. Sen odlar man svampen.

  64. Om vi odlar i det här systemet-

  65. -med näringsmediet på bottnen,
    täckt av ett membran-

  66. -så kan svampen också odlas
    på ett membran.

  67. Man sätter membranet
    med svampen nedåt mot rotsystemet.

  68. Efter några veckor uppstår symbiosen
    mellan de två parterna.

  69. Det är det vi har studerat här.

  70. Här har ingen svamp tillförts.

  71. Här har det gått tre, tio och trettio
    dagar efter att svampen tillfördes.

  72. Det man ser är att det växer
    många nya, korta rötter på växten.

  73. De här rötterna, som ni ser här,
    slutar växa.

  74. De sitter tätt och är runda.

  75. Annars brukar rötter bli mer spetsiga.

  76. Ni kanske undrar varför.

  77. Svampen tjänar på att öka rottillväxten-

  78. -eftersom den får en större yta
    att växa och forma symbiosen på.

  79. Vår fråga var:
    Vad är det som får rötterna att växa?

  80. Å ena sidan
    kunde det vara själva koloniseringen:

  81. Att svampen växer på rotsystemet
    och fysiskt vidrör roten.

  82. En annan möjlighet var
    att det handlade om kommunikation.

  83. Svampen ger ifrån sig
    någon sorts signal.

  84. Trädet förstår den
    och ökar produktionen av rötter.

  85. Som människa kan man antingen röra
    någon och säga "Gå genom dörren"-

  86. -eller bara säga: "Gå genom dörren."

  87. Den skillnaden var vi ute efter.

  88. Det här kultursystemet
    passar bra för det.

  89. Utöver den sortens system
    som jag visade, där symbios uppstår-

  90. -kan man sätta dit membranet
    så att svampen är på ovansidan.

  91. Då befinner sig membranet
    mellan rötterna och svampen.

  92. Det finns små hål i membranet,
    där molekyler kan passera.

  93. Svampen kommer dock inte igenom,
    så ingen symbios uppstår.

  94. Det enda som är möjligt
    är kommunikation.

  95. Sen tittade vi på hur många rötter
    som utvecklades under tio dagar.

  96. Kontrollgruppen är det svarta.

  97. Man jämför den med förhållanden
    där man har tillsatt svamp-

  98. -antingen så att bara kommunikation
    är möjlig-

  99. -eller så att kolonisering och symbios
    är möjligt.

  100. Slående nog
    utvecklades lika många rötter.

  101. Det innebär i modellen
    att kommunikation räcker-

  102. -för att svampen
    ska orsaka rotproduktion hos trädet.

  103. Inom forskningen
    leder ett svar alltid till en ny fråga.

  104. Den nya frågan är: Vad är signalen?

  105. Vi tänkte att det kunde vara en gas
    som rör sig i luften-

  106. -eller en vätskemolekyl
    som passerar genom vattnet i jorden.

  107. I jorden finns det små luftporer,
    så gas kan förflytta sig där också.

  108. Även för det här
    har vi ett kultursystem.

  109. Det här en petriskål med svampen
    på en sida och växten på den andra.

  110. De skiljs åt av en plastbarriär.

  111. Den släpper inte igenom
    några vätskemolekyler-

  112. -men det finns utrymme för gas
    att ta sig igenom.

  113. När man tittar på vad som hände
    med växten och en tom halva-

  114. -eller med växten och svampen-

  115. -ser man att man efter sex dagar
    får en ökad rotproduktion hos växten.

  116. Det innebär att det är en gasmolekyl-

  117. -som utsöndras av svampen
    och förstås av trädet-

  118. -som leder till ökad rotproduktion.

  119. Vi vet fortfarande inte -
    vi har precis börjat studera det -

  120. -hur växten förstår signalen
    och hur det leder till rotproduktion.

  121. Vi har några hypoteser-

  122. -men vi förstår inte
    kommunikationen i sin helhet än.

  123. Dessutom producerar inte alla ekto-
    mykorrhiza-svampar den här signalen.

  124. Vissa som inte gör det
    orsakar inte heller ökad rotproduktion.

  125. Vi försöker fortfarande att förstå
    hur det här fungerar.

  126. När svampen
    har fått växten att producera rötter-

  127. -vill den växa på dem.

  128. Det är det jag ska visa
    under föredragets andra halva.

  129. Hur etablerar svampen samexistensen
    med trädrötterna?

  130. För att se hur svampen växer på roten
    måste vi göra ett snitt genom roten.

  131. Vi har speciella verktyg för det.

  132. Jag har gjort en modell
    av hur det ser ut.

  133. Det är en rund struktur.
    Det här är rotens utkanter.

  134. Varje rulle är en cell.

  135. Om...

  136. Vi har olika celltyper.
    De yttre kallas epidermis.

  137. Det är samma ord
    som för de yttre cellerna på huden.

  138. De skyddar roten.

  139. Under dem finns cortexcellerna, och
    i mitten finns vattenledande vävnad.

  140. Om vi gör den här sortens snitt
    genom roten-

  141. -under olika tillfällen efter att
    svampen tillförts så ser vi följande.

  142. Här är roten.

  143. Den omges av en mantel av mycel.

  144. Här är svampen,
    som lägger sig som ett täcke.

  145. Så här ser det ut. Svampen
    är långa celler som omger roten.

  146. Tittar ni härifrån så ser ni dem
    som små, runda strukturer-

  147. -i mycelmanteln.

  148. Zoomar man in så syns det bättre-

  149. -och man ser också att cellerna
    i epidermislagret sitter nära varandra.

  150. De sitter ihop.

  151. Frågan är vad som händer
    om vi låter det vara.

  152. Vi ser återigen roten
    och en mantel runtomkring den.

  153. Nu har svampen dock börjat växa-

  154. -mellan epidermiscellerna.

  155. Om jag byter ut den här...

  156. Så här ser det ut från den här sidan.

  157. Epidermiscellerna omges på alla sidor
    av svampen.

  158. Till och med mellan cellerna
    växer det svamp, som ni kan se.

  159. Det här är viktigt för utbytet av
    näringsämnen mellan växt och svamp.

  160. Det är maskineriet
    som genomför utbytet-

  161. -av fosfor och kväve till växten
    och socker till svampen.

  162. Det upptäcktes av Robert Hartig
    för mer än hundra år sen.

  163. Ändå vet vi fortfarande inte
    hur den här strukturen bildas.

  164. Därför arbetar vi med det.
    Det vi undrar...

  165. Om man jämför cellerna här,
    som sitter nära varandra-

  166. -med cellerna här
    som har släppt varandra...

  167. Hur gick det till?

  168. Jag har en bild här
    på celler som sitter nära varandra.

  169. De är inte koloniserade.
    De har en sorts lim mellan sig.

  170. Vi kallar det pektin eller mittlamell.

  171. Pektin används
    när man gör ädelstenar.

  172. Man tillsätter det så att ädelstenen
    får en geléartad struktur.

  173. Här är två epidermisceller.
    Svampen vill växa mellan dem.

  174. Det innebär
    att den på något sätt måste upplösa-

  175. -den här strukturen med pektin
    mellan cellerna.

  176. Det som håller samman cellerna.

  177. Vår fråga är: Hur går det till?

  178. Vi försöker att ta reda på om det finns
    någon sorts funktionella molekyler-

  179. -så kallade enzymer,
    som svampen producerar-

  180. -eller om svampen säger till växten-

  181. -"Du måste producera saxar
    som klipper sönder pektinet"-

  182. -så att svampen
    kan växa mellan cellerna.

  183. Vi vet fortfarande inte hur mycket
    svampen respektive växten bidrar.

  184. En annan intressant sak är-

  185. -att om vi tittar på olika trädsorter
    eller på mykorrhiza med olika svampar-

  186. -ser vi att invasionen av växten
    kan se väldigt olika ut.

  187. Här har vi en gran-

  188. -som vi har skördat från skogen
    i Umeå.

  189. Ni ser att den bruna svampen
    växer långt in i rotvävnaden.

  190. I vårt sterila in vitro-kultursystem
    som jag visade är det inte så.

  191. Där förekommer svampen mestadels
    i växtens epidermisceller.

  192. En fråga är hur det här regleras.

  193. Hur bestämmer sig växten för att bli
    så pass invaderad av svampen-

  194. -eller hur begränsar den invasionen
    mycket tidigare?

  195. En liten sammanfattning
    av vad vi har lärt oss.

  196. Jag har sagt
    att ektomykorrhiza formas i träd.

  197. Det är vanligt - nästan alla träd i våra
    skogar samexisterar med svampar.

  198. När ektomykorrhizan formas
    förändras rotproduktionen.

  199. Fler rötter utvecklas,
    och rötterna slutar växa.

  200. Rotcellerna släpper varandra
    så att svampen kan växa mellan dem-

  201. -och utbyta näringsämnen med växten.

  202. Hur växter och svampar kommunicerar
    är okänt för oss.

  203. Vi gör dock framsteg och
    upptäcker nya molekyler som utväxlas-

  204. -och förstår mer
    om hur de två parterna kommunicerar.

  205. Ni kanske undrar vilken nytta vi kan ha
    av det här och vad vi kan göra med det.

  206. Om vi kan förstå
    hur de två parterna interagerar-

  207. -kan vi till exempel se vilka svampar
    och växter som passar tillsammans.

  208. Vi kan använda svampen i jorden
    när växterna är i plantskolan-

  209. -så att symbiosen är väletablerad
    när växterna planteras ut i skogen.

  210. Vi vet att det i vissa fall-

  211. -kan förbättra överlevnadschansen
    och tillväxten efter plantering-

  212. -men det man har i plantskolan måste
    matchas med det som finns i skogen.

  213. Frågan är
    var man planterar växterna sen.

  214. Vi kan också hitta sätt
    att öka mykorrhiza-tillväxten på-

  215. -om vi vet hur den uppstår från början.

  216. Vi vill använda tekniken
    för att förbättra trädens tillväxt-

  217. -och samtidigt bevara skogsjorden.

  218. På ställen med dålig jord,
    där något har hänt med jorden-

  219. -kan man plantera växter
    som det redan växer svamp på-

  220. -för att återetablera mångfalden
    och förbättra jordens kvalitet.

  221. Jag hoppas att jag har gett er
    några insikter-

  222. -om vad som inte syns i skogen.

  223. Nästa gång ni är i skogen
    kan ni se saker som ingen annan ser.

  224. Med det
    vill jag tacka dem som bidragit-

  225. -med bilder, illustrationer
    eller feedback.

  226. Jag vill också tacka Anne
    som arrangerade föredragen-

  227. -och en kollega på Inra, där jag inledde
    de här studierna som doktorand.

  228. Några bilder var från den tiden.

  229. Tack för uppmärksamheten.

  230. Tack, Judith.
    - Har vi några frågor?

  231. Där.

  232. Förlåt.

  233. Hur är det med svamparna -
    kan de vara onyttiga också?

  234. De finns ju inte bara i skogen,
    utan även i trädgårdarna.

  235. Vissa svampar bryter ju ner
    det som redan är dött-

  236. -men det som lever...
    Finns det de som inte är snälla?

  237. Det finns båda gynnsamma
    och icke gynnsamma.

  238. Det finns sådana
    som kan leva i symbios-

  239. -sådana som måste leva i symbios-

  240. -och svampar
    som kan bryta ner dött material-

  241. -men också leva i interaktion
    med levande växter.

  242. Det beror på miljön
    och vilka svamparter det är.

  243. Sen finns det patogena svampar
    som bara är ute efter att ta saker-

  244. -utan att ge tillbaka.

  245. Det finns olika svampar,
    men samma kan ha olika livsstilar-

  246. -beroende på om det finns en växt
    att bilda en symbios med-

  247. -eller om den bestämmer sig för
    att bara bryta ner dött material.

  248. Vi hade en fråga där.

  249. Vad händer om du byter svampsort?

  250. Kan träden växa mer eller mindre?

  251. Det är en intressant fråga.
    Om vi bara visste...

  252. Det finns många olika svampar,
    även vid samma rotsystem.

  253. Kan man se vilka svampar
    som är gynnsamma för vilket träd-

  254. -och på vilka olika markområden-

  255. -skulle man kunna tillämpa det
    mycket mer.

  256. Första steget
    är att förstå symbiosen-

  257. -så att man kan välja ut svampar,
    växter och miljöer som passar ihop-

  258. -i stället för
    att behöva testa slumpmässigt.

  259. Där har vi en fråga.

  260. Om vi har två träd som är kopplade
    till samma mykorrhiza...

  261. Kan mykorrhizan
    sammankoppla flera träd med varandra-

  262. -eller har de
    ett separat förhållande med den?

  263. Det är intressant. Det händer att
    en mykorrhiza som kopplar ihop träd-

  264. -kan överföra till exempel kol
    mellan träden. Det är möjligt.

  265. Vad det bidrar med
    och hur det fungerar...

  266. Varför vill trädet ge något
    till ett annat?

  267. Händer det av en slump
    eller är det något som trädet vill?

  268. Det vet man inte, men det händer.

  269. En sista fråga.

  270. Jag undrar hur snitt
    eller störningar i jorden-

  271. -påverkar svampsamhällena.

  272. Det är också en intressant fråga.

  273. Jag är inte ekolog och påläst på det-

  274. -men jag vet att det finns...

  275. De här svamparna
    kan växa utan en växt också.

  276. De är saprofytiska-

  277. -vilket innebär att de bryter ner
    dött material i jorden.

  278. När man gör ett rent snitt
    och lämnar kvar rotsystemet...

  279. Så länge man lämnar rotsystemet
    kommer man att få dött material.

  280. De kan leva på det under en period.

  281. Det beror på hur aggressiv svampen är
    och om den kan anpassa sig-

  282. -till att bara ta upp dött material
    utan att få kol från den levande växten.

  283. Det är svårt att veta
    hur länge de överlever-

  284. -och hur många träd som behövs
    för att hålla dem vid liv.

  285. Det beror också på
    hur stort svampens nätverk är.

  286. Är det fem meter så behövs kanske
    ett träd var femte meter.

  287. Är det större så kan man klara sig
    med att bevara färre träd.

  288. Det är något som måste analyseras
    för att vi ska veta-

  289. -hur skogsvården bör se ut för
    att bevara jordens biologiska mångfald.

  290. Det är mycket jobb kvar för er.
    Tack för din presentation.

  291. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Symbiosen mellan svamp och träd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Judith Felten är forskare i cell- och molekylärbiologi vid SLU och föreläser om funktionen trädens rotsystem har. Rötterna behövs för att ta upp näring och vatten, men de tar också hjälp av svampar och bakterier. I utbyte får de socker från träden. Svampars interaktion med trädrötter kallas Mykorrhiza. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Växter
Ämnesord:
Botanik, Mykorrhiza, Naturvetenskap, Symbios, Träd, Växtekologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Fascinerande växter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Hur vet egentligen trädet att det är höst?

Hur mycket påverkar arv respektive miljö trädens samspel med årstiderna? Stefan Jansson är professor i botanik och förklarar varför det är viktigt för träden att fälla sina löv i god tid innan vintern. Vad ger trädet dess egenskaper? Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Hur växter bygger ledningar

Vissa växter har utvecklat ett slags rörsystem för att transportera vatten till olika delar av växten. Sacha Escamez är forskare i fysiologisk botanik och förklarar hur det fungerar. Han säger också att beskrivningen med rör är en förenkling och att det egentligen handlar om specialiserade celler i växten. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Fotosyntesen och cellens energifabriker

Per Gardeström är professor vid Umeå universitet och föreläser om fotosyntesen och hur viktig den är för vår överlevnad. Han förklarar hur den fungerar i växten som med hjälp av solljus fixerar koldioxid. Han fokuserar på samarbetet mellan kloroplaster och mitokondrier som båda är delar av växtcellerna och viktiga för deras energiförsörjning. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Trafiken i växtceller

Hur ser det ut i en växt? Anirban Baral är forskare vid SLU och föreläser om hur växter ser ut inuti och om funktioner i en växtcell. Hur utbyter de olika delarna i växtcellen information med varandra? Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Kemikalier för att dissekera växter

Siamsa Doyle är forskare vid SLU och studerar egenskaper i växters protein. Hon säger att allt som händer i en mänsklig kropp eller en växt är styrt av proteiner. Hon berättar om olika metoder för att blockera protein och om fördelarna med att göra det med hjälp av kemikalier. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Symbiosen mellan svamp och träd

Judith Felten är forskare i cell- och molekylärbiologi vid SLU och föreläser om funktionen trädens rotsystem har. Rötterna behövs för att ta upp näring och vatten, men de tar också hjälp av svampar och bakterier. I utbyte får de socker från träden. Svampars interaktion med trädrötter kallas Mykorrhiza. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Om växter och deras försvar

Benedicte Albrectsen är forskare i fysiologisk botanik och berättar om växters förmåga att försvara sig. Växter består av mat, men många blir ändå inte uppätna. Det beror på att växterna producerar gifter och osmakliga ämnen med hjälp av fenoler. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Framtidens skogsgenetik

Varför är gamla fältförsök viktiga? Anders Fries är forskare i skogsgenetik och berättar om vad gamla fältförsök kan lära oss om bland annat vedegenskaper. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI sängen med Anna

Vid din sida

Efter 40 år och fyra barn har Ingers och Görans sexuella relation förändrats. Men de finns fortfarande där för varandra.

Fråga oss