Titta

UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Om UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Föredrag om vatten i ett förändrat klimat och dess betydelse i samhället. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat: Vattenrelaterade forskningsaktiviteterDela
  1. Som ni har sett i tidningarna
    det senaste året-

  2. -så har grundvattennivåerna sjunkit
    i södra Sverige under mer än tio år.

  3. Jag ska börja med att prata om
    alla de aktiviteter inom TVRL-

  4. -som inte kommer att avhandlas
    under dagens fem seminarier.

  5. Vi är en stor grupp, kanske Sveriges
    största vattenforskningsgrupp.

  6. Vi är elva universitetslärare,
    varav sju är professorer.

  7. Vi har även fyra docenter.

  8. Dessutom har vi
    tre professorer emeritus i gruppen.

  9. En av dem kommer att tala i dag.

  10. Vi har också inte mindre än 25
    doktorander. Jag återkommer till det.

  11. Vi har fyra
    inom teknik och administration-

  12. -och dessutom har vi
    ungefär sexton andra personer:

  13. Gäster, visstidsanställda,
    besökare och så vidare.

  14. Just nu räknar vi
    att vi är 59 medlemmar i gruppen.

  15. Det är en väldigt stor grupp.

  16. De 25 doktoranderna är,
    som ni kan se här-

  17. -ganska väl utspridda över världen.

  18. De kommer från alla kontinenter
    utom Australien och Antarktis.

  19. Jag vill också särskilt nämna...

  20. Dagens sista föredrag har ingen
    riktigt bra karta över Kazakstan.

  21. Vi ska bara komma ihåg att det sista
    föredraget handlar om Kazakstan, här.

  22. När vi pratar om våra aktiviteter
    hos TVRL, Teknisk vattenresurslära-

  23. -så brukar vi dela upp dem
    i nio olika block, som ni ser här.

  24. Som ni ser arbetar vi
    med vatten i alla dess former-

  25. -i luften, i marken, på marken,
    i hav, i floder och överallt.

  26. Vi arbetar också med vatten i städer,
    vatten i naturen, vatten inom tekniken-

  27. -vatten i stor skala
    och vatten i väldigt liten skala-

  28. -där vi ser på små rörelser i vatten
    och varför de uppkommer.

  29. Jag ska gå igenom
    de här nio blocken väldigt kortfattat-

  30. -för att ge er en idé
    om vad vi sysslar med.

  31. Vi börjar uppifrån med urban hydrologi.

  32. Nåt som ni kanske har märkt
    under de senaste åren-

  33. -är att vi har fått
    väldigt kraftiga sommarregn.

  34. Det orsakar
    många översvämningar i städerna.

  35. Vi och andra undersöker olika sätt...

  36. När man får väldigt kraftiga regn-

  37. -blir vattenledningssystemet
    under jorden snabbt översvämmat.

  38. Vi måste se på alternativa sätt
    att hantera dagvattenavrinning.

  39. Det vatten som kommer från regn
    kallas dagvatten.

  40. Vi måste kanske hitta
    alternativa sätt att hantera det-

  41. -i stället för att bara låta det
    rinna ner i marken och rören.

  42. Kusthydraulik har att göra med
    havsvattenhöjningar och kusterosion-

  43. -men också med sedimenttransport.

  44. Alla världens stora floder
    transporterar sediment.

  45. De sedimenten skapar våra stränder.

  46. Stränderna är inte bara till för nöje,
    som vi får höra senare.

  47. Sand, om vi inte ser på strukturerna
    utan bara ser på sanden...

  48. Sand är det mest effektiva
    och det mest kostnadseffektiva sättet-

  49. -att skydda
    infrastruktur vid kusten mot oväder.

  50. Det kan låta konstigt eftersom sand
    är så mjukt, men så är det.

  51. Alla världens floder transporterar-

  52. -ungefär 40 miljarder kubikmeter
    sediment till kusten.

  53. En del av sanden hamnar på stränder,
    men det är bara en pytteliten del.

  54. Det stora problemet här
    är byggnadsindustrin-

  55. -som använder dubbelt så mycket
    som alla världens floder transporterar.

  56. 80 miljarder kubikmeter sand
    försvinner in i betong varje år.

  57. Dubbelt så mycket
    som alla världens floder transporterar.

  58. Det är ett stort problem
    i det långa perspektivet.

  59. Det berör inte klimatförändringar
    direkt, men det är en stor utmaning.

  60. De sediment som blir till betong
    hamnar inte på din favoritstrand.

  61. Hydrometeorologi. Sambandet
    mellan hydrologi och meteorologi.

  62. Meteorologi handlar om de
    vädersystem som rör sig runt jorden

  63. När klimatet skapar moln-

  64. -och skapar nederbörd,
    så kallar vi det för hydrologi:

  65. Regn faller och transporteras vidare
    på och under marken.

  66. Det är komplicerat. Många arbetar
    både med meteorologi och hydrologi-

  67. -men sambandet
    mellan de två är väldigt komplicerat.

  68. Det är det några
    i vår grupp sysslar med.

  69. Strömningar i naturen. Vi måste förstå
    strömningar i våra egna system-

  70. -som i städer och så vidare, men även
    hur vattnet beter sig i naturen.

  71. Det gäller både
    i stor skala och i liten skala.

  72. Dessutom,
    när vi tillför sånt som avloppsvatten-

  73. -eller varmvatten från kraftverk
    som släpps ut i haven och sjöarna-

  74. -så måste vi förstå hur
    de här vattenplymerna påverkar miljön.

  75. Jag sa också
    att vi även tittar på vatten i marken.

  76. Det här är en bild av marken
    i genomskärning.

  77. Särskilt när vi
    sysslar med konstbevattning-

  78. -och tillför ytterligare vatten, måste
    vi förstå hur vattnet sprids i jorden-

  79. -och vilka slags ämnen
    som det här vattnet kan föra med sig.

  80. Konstbevattning, särskilt med stigande
    temperaturer i varma områden-

  81. -blir en allt viktigare fråga,
    men också en väldigt svår fråga.

  82. Även om konstbevattning i sig
    är nåt positivt-

  83. -så har vi problem
    med saltlagring i marken.

  84. Om man bevattnar
    på ett dåligt sätt under lång tid-

  85. -kommer plötsligt jorden inte att ge
    några grödor, för vattnet är för salt.

  86. Hydrodynamik handlar om
    att förstå och förutse-

  87. -mer eller mindre exakt hur vatten
    rör sig i olika sammanhang, och varför.

  88. Det kan vara i stor skala - det här är
    ett flygfoto av er favoritstrand igen.

  89. Det här är strukturen i vattnet utanför.

  90. Vi måste kunna räkna ut hur vi
    ska skydda stranden från erosion.

  91. Då måste vi räkna ut
    hur vågorna och vattnet rör sig-

  92. -och hur vågorna och vattnet
    påverkar och formar stranden.

  93. Det kan också se ut så här...

  94. Det här är sandräfflor på botten, som
    man ser på stranden på sommaren.

  95. Det är väldigt litet,
    och det här är enskilda sandkorn.

  96. Även i den här mikrokontexten-

  97. -kan vi i vissa fall räkna ut exakt
    vad som händer i väldigt liten skala.

  98. Vattenkvalitet är ett av de senaste
    ämnena på området.

  99. Det är också ett ämne
    som också hänger väldigt tätt samman-

  100. -med det som vi har sysslat med förut.

  101. Det här är en vattenkvalitetssimulering.
    För att kunna göra det-

  102. -så måste man förstå de biologiska
    och kemiska processer som pågår-

  103. -men också vad som orsakar det här,
    alltså hydrodynamiken.

  104. Vi måste förstå hur vattnet beter sig.

  105. Det är ett intressant nytt ämne för oss.

  106. På den kemiska och biologiska sidan-

  107. -har vi folk som tittar på
    vad som faktiskt händer.

  108. Dagens problem beror på det som
    faktiskt händer inuti vattenledningarna.

  109. Man tror att...
    Vatten kan se väldigt rent ut-

  110. -men om man tittar på djupet
    händer det väldigt mycket i vattnet.

  111. Vissa biologiska aktiviteter
    är inte så bra, som vi såg i dag-

  112. -men många biologiska aktiviteter
    är faktiskt bra för vattenkvaliteten-

  113. -och vi behöver de bakterierna
    för att hålla vattnet på en viss nivå.

  114. Vattenresurser är också ett av våra
    grundläggande forskningsområden.

  115. Vattenresurser
    kan nog enklast förklaras så här:

  116. Om vi har en spann med vatten,
    vad ska vi göra med den?

  117. Ska du dricka det?
    Ska du bevattna marken och odla nåt?

  118. Ska du ge det till din ko och äta kon,
    som i sin tur behöver gräset?

  119. Var och hur kan man använda vattnet
    på det mest effektiva sättet?

  120. Sen har vi även makroskopiska frågor,
    som det som kallas vattensolidaritet.

  121. Ett exempel är Nilen
    som flyter genom ett antal länder.

  122. Vissa av de länderna
    är inte de allra bästa av vänner.

  123. Då blir frågan vem som äger vattnet
    som flyter från en plats till en annan.

  124. Äger det första landet allt vatten?
    Kanske inte.

  125. Där finns
    politiska och juridiska problem-

  126. -som har att göra med vattenresurser
    i en mycket större skala.

  127. Avsaltning är nåt som vi tidigare har
    talat om i samband med varma länder-

  128. -som Saudiarabien och såna ställen.
    För en månad sen läste jag i tidningen-

  129. -att man pratar om avsaltning
    på Öland och Gotland-

  130. -för att lösa dricksvattenförsörjningen.

  131. Det kom som en överraskning för mig
    att avsaltning är nåt vi gör i Sverige.

  132. Vi tror att vi har mycket vatten,
    men som ni har sett i tidningarna-

  133. -så har grundvattennivåerna sjunkit
    i södra Sverige under mer än tio år.

  134. Det är ett problem även här, där man
    kan tro att det finns mycket vatten.

  135. Det sista av de nio blocken
    är klimatförändringar.

  136. Jag skulle säga att klimatförändringar
    är ett tvärvetenskapligt ämne-

  137. -som berör alla de tidigare ämnena.

  138. Alla ämnen har i dag en aspekt
    som berör klimatförändringar.

  139. Vi har därför en grupp som är experter
    på klimat och klimatförändringar-

  140. -som ni får höra senare.

  141. Vatten är förstås ett globalt fenomen.

  142. Vattnet lyder samma regler i Sverige
    eller i Afrika eller i Australien.

  143. Det gör att det på ett sätt
    är enkelt att arbeta med vatten-

  144. -eftersom alla vattenmolekyler beter sig
    likadant överallt i hela världen.

  145. För att kunna förstå
    de globala problemen-

  146. -måste en liten grupp, som vi ju är,
    trots att vi är störst i Sverige...

  147. För att kunna förstå problemen
    och få all input-

  148. -och för att få ut det vi gör är vi
    beroende av internationellt samarbete.

  149. Vi är nog en av Lunds universitets
    mest internationella avdelningar.

  150. Vi ligger åtminstone
    bland de tio främsta.

  151. Det här är bara några av alla de...

  152. Om ni går upp på tredje våningen
    och läser namnen utanför våra kontor-

  153. -ser ni att det finns många olika namn
    från alla länder runt om i världen.

  154. Med det skulle jag
    vilja avsluta min introduktion.

  155. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.comw

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vattenrelaterade forskningsaktiviteter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Hans Hanson är chef för avdelningen för teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet. Här berättar han om forskningen inom detta område samt avdelningens olika områden. Vidare berättar han även om deras institution och vad de forskar på nu. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Geografi > Risker och hot, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Forskning, Geofysik, Hydrologi, Lunds universitet, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Vattenrelaterade forskningsaktiviteter

Professor Hans Hanson är chef för avdelningen för teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet. Här berättar han om forskningen inom detta område samt avdelningens olika områden. Vidare berättar han även om deras institution och vad de forskar på nu. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Klimatanpassning med hjälp av våtmarker

Hur kan dräneringssystem och våtmarker hjälpa oss med klimatanpassning? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med dessa metoder, och hur genomför man dom? Miklas Scholz, professor vid Lunds universitet berättar. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Klimatvariationer och klimatförändringar

Vad är skillnaden mellan variationer och förändningar i klimatet? Vad är naturligt och vad är inte det? Cintia Uvo, professor vid Lunds universitet, berättar om tendenser i klimatet som är återkommande enligt naturens historia och företeelser som avviker från dom återkommande förändringarna. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Socioekonomiska aspekter på vattenresurser

För att få till en hållbar utveckling av vattenresurser måste lokala vattenanvändare involveras och ta sitt ansvar för en rationell användning av vatten. Kamshat Tussupova forskar om sociala och ekonomiska aspekter på användningen av dricksvatten och sanering inom ramen för klimatförändringar. Här berättar hon om sin forskning. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ryssland i dag och i framtiden

Ryssland och EU

Anke Schmidt Felzmann är forskare vid Utrikespolitiska institutet och föreläser här om Europeiska unionens förhållande till Ryssland efter Rysslands konflikt med Ukraina. Hur har relationen mellan EU och Ryssland förändrats? Inspelat den 13 november 2014. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

På gränsen

Gränskontroller skiljer de önskade från de oönskade. Vi möter polisinspektör Sten Månsson som sitter bakom glasrutan i passkontrollen på Sturups flygplats. Socialantropologen Shahram Khosravi berättar om hur han tog sig från Iran till Sverige med förfalskade papper.

Fråga oss