Titta

UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Om UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Föredrag om vatten i ett förändrat klimat och dess betydelse i samhället. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat: Klimatanpassning med hjälp av våtmarkerDela
  1. När vattennivån i våtmarker sänks
    kan näringsämnen försvinna.

  2. Tack för att jag får prata lite
    om forskningen i vår forskargrupp.

  3. Ämnet är "Klimatanpassning
    med hjälp av våtmarker".

  4. Jag tänkte att det vore bra
    att koppla ihop det med andra ämnen-

  5. -som energi och beslutsfattande.

  6. Ni kommer att se
    att presentationen är färgkodad.

  7. Allt som rör vatten är blått,
    miljö är grönt-

  8. -energi är naturligtvis rött
    och beslutsfattande är lila.

  9. Presentationen är indelad i fyra delar.

  10. Först en forskningsöversikt
    och kopplingar mellan områden.

  11. Sen vill jag presentera en översikt
    av några av våra forskningsprojekt.

  12. Det blir en del om forskningsoutput och
    till sist några viktiga slutsatser.

  13. Ni har nog redan sett de här bilderna-

  14. -men jag har flyttat om dem
    så att de passar mitt ämnesområde.

  15. Som ni ser är mitt ämnesområde
    våtmarker, klimatanpassning-

  16. -vattenresurser och vattenkvalitet.

  17. Klimatförändringar och urban hydrologi
    är centralt för min forskning.

  18. Viktiga saker som är framträdande
    i vårt arbete finns på stora bilder-

  19. -och de som ligger nära varandra
    hör också ihop.

  20. På nästa bild kan ni se de olika
    områdena. Den liknar den förra bilden.

  21. Vattenresurshantering och vatten
    finns i mitten.

  22. Våtmarkssystem finns längst ner till
    vänster. Det hör ihop med dagvatten.

  23. Uppe till höger finns väg- och
    vattenbyggnad samt hård infrastruktur.

  24. Till exempel hittar ni
    hållbara dräneringssystem där.

  25. Först några bilder
    som visar vad våtmarker är.

  26. Våtmarker består av sumpmark eller
    träsk. Marken ska vara vattenmättad.

  27. Det finns även en definition från EPA,
    amerikanska miljöföreningen:

  28. "I våtmarker täcker vattnet marken"-

  29. -"eller finns vid eller nära markytan
    året om eller under olika perioder."

  30. En damm är en plats där man har
    minst en kvadratmeter vatten året om.

  31. För en anlagd våtmark har jag använt
    min definition: ett konstgjort system-

  32. -som ska rena avloppsvatten
    med hjälp av naturliga processer.

  33. Hur ser då en typisk våtmark ut?

  34. Jag vågar inte använda pekpinnen.
    Jag provar ändå.

  35. Här ser ni bädden. Man har ett hål
    i marken där man lägger ner bädden.

  36. Det kan vara en naturlig bädd av lera
    eller en plast- eller betongbädd.

  37. Sen lägger man i grus eller jord
    och sätter i växter.

  38. Man använder oftast kaveldun
    eller vass.

  39. I Europa brukar man använda vass-

  40. -men i USA använder man framför allt
    bredkaveldun för att göra det här.

  41. Det här är en våtmark
    med horisontellt markflöde.

  42. Man kan även ha våtmarker där vattnet
    kommer uppifrån och rinner nedåt.

  43. Jag ska strax prata mer
    om hur man kan göra.

  44. Den här bilden visar
    vertikalt markflöde.

  45. Till höger finns några våtmarkssystem
    där vattnet kommer in längst upp.

  46. Det finns flera prover. De flesta har
    planterats, och ni ser folien runt dem.

  47. Innanför folien finns
    ett värme- och kylsystem.

  48. På sommaren kan det bli 25-30 grader.

  49. Då är det silverfärgade området ändå
    8-9 grader, precis som jorden.

  50. Värme- och kylsystemen finns här.
    Vad gör vi med systemen, då?

  51. Vi tittar på igensättningsprocessen-

  52. -för efter några år täpps våtmarkerna
    till och kan inte användas längre.

  53. Efter fem år gjorde vi en simulering
    där vi tittade på våtmarkens höjd-

  54. -och hur mycket uppslammade
    partiklar som samlats i olika prover.

  55. Igensättning är faktiskt inget problem.
    Det är bara lite uppslammade partiklar.

  56. Vad gör vi mer? Vi har hållit på
    med det här i fem år. Vi bevattnar...

  57. Vi tar utflödet från våtmarkerna
    här nere-

  58. -och bevattnar tomater och chili
    med det.

  59. Till vänster ser ni chilifrukter
    från olika filter i våtmarken.

  60. Varför ser en mycket
    godare ut än de andra?

  61. Det beror på vad man vill rena -
    i det här fallet hushållsavloppsvatten.

  62. De som är väldigt små innehåller
    dessutom små mängder kolväten.

  63. Då kan våtmarkerna inte rena avlopps-
    vattnet så bra, och då blir de så här.

  64. Här kan ni se chiliplantor
    och paprikaplantor som växer.

  65. Om ni har odlat chili eller paprika
    vet ni att de inte brukar bli 2 m höga.

  66. De blir kanske bara 1,20 m eller så.

  67. Problemet är att våtmarkssystemen
    inte håller kvar kväve tillräckligt bra-

  68. -vilket plantorna behöver för att växa.

  69. Plantorna lägger mycket energi
    på bladen-

  70. -men vi kunde skörda väldigt få
    chilifrukter och framför allt paprikor.

  71. Väldigt få paprikor.

  72. Vi har tittat på våtmarker i liten skala
    men nu ska vi titta på dem i stor skala.

  73. Här är våtmarker som används
    för kontroll av diffusa utsläpp.

  74. Jag har märkt ut 14 av 120 våtmarker
    i sydöstra Irland nära Waterford.

  75. Det här är ett avrinningsområde
    som är 14 km långt och 5 km brett.

  76. Där undersöker vi hur 120 våtmarker
    renar hushållsavloppsvatten-

  77. -jordbruksavloppsvatten
    och en del industriellt avloppsvatten.

  78. Det är ofta en samling av olika
    våtmarker. Här är centrum för flödet.

  79. Utsläppskällan finns längst bort.
    Så här brukar de se ut.

  80. Vi tittar närmare på ett system. Det här
    ligger i nordöstra Irland, i Monaghan.

  81. Bilderna kommer
    från Castle Leslies egendom.

  82. Det är känt för att Paul McCartney
    och Heather Mills gifte sig där.

  83. Äktenskapet höll inte,
    men våtmarkerna finns kvar.

  84. De används som friluftsområde.

  85. Det är ett öppet system utan staket.
    Man kan vandra och titta på fåglar.

  86. Det enda man ser är
    nåt sånt här eller nåt sånt här-

  87. -men på nästa bild ser ni
    hur de olika systemen hänger ihop.

  88. Det finns en väderstation
    och en vattenstation.

  89. Man kan titta på vattenkvaliteten och
    risken för förorening av grundvattnet.

  90. Vi går till en annan plats.
    Det här är Glasgow i Skottland.

  91. Vi vill använda våtmarker inte bara
    för att rena hushållsavloppsvatten-

  92. -utan även för att rena dagvatten.

  93. Våtmarker används ofta för hållbar
    dränering - best management practice.

  94. Här i Sverige kallas det
    blå infrastruktur.

  95. Det här är ett exempel
    från Belvideresjukhuset i Glasgow.

  96. Så här skulle dräneringssystemet
    kunna se ut.

  97. Vattnet samlas in med hjälp av diken,
    sen rinner det in i en damm-

  98. -och därifrån rinner vattnet
    slutligen ut i floden Clyde.

  99. Men varför används det här systemet?

  100. Anledningen är att det gamla
    avloppsvattensystemet är slut-

  101. -och inte kan ta in mer dagvatten.

  102. För att återuppbygga den slitna stan...

  103. Jag hoppas att ingen från Glasgow
    lyssnar. Stan är rätt sliten.

  104. De behöver hållbara dräneringssystem
    för att kunna utvecklas.

  105. I det här fallet gäller det
    det här före detta sjukhuset i Glasgow.

  106. I Glasgow har vi studerat 80 platser.
    Hur ser det då ut i slutet?

  107. Efter återuppbyggnaden
    kan det se ut så här.

  108. Det här är en teckning, och det här är
    en datoranimering av hur det kan se ut.

  109. En annan teknik för hållbar dränering
    är permeabel stenläggning.

  110. Romarna hade kullerstensgator
    som de skickade ut sina arméer på.

  111. Det nya är att vi integrerar
    markvärmepumpar i systemen.

  112. Markvärmepumparna finns
    i ett tanksystem.

  113. Ovanpå det ligger
    den permeabla stenläggningen.

  114. Det här är
    en handelsträdgård nära Bristol.

  115. Det finns flera problem med det här
    som jag ska nämna.

  116. Varför använda värme- och kylsystem?

  117. Jo, för att värma eller kyla närliggande
    byggnader och spara energi.

  118. På sommaren vill man kyla ner dem
    och på vintern vill man värma upp dem.

  119. Problemen, då? Tänk er att det här inte
    är en handelsträdgård, utan en gata.

  120. Där finns det många människor
    som är ute och går med sina hundar.

  121. De uträttar sina behov, och all avföring
    hamnar i vattnet, i tanksystemet.

  122. Då blir det ett problem att återanvända
    vattnet, främst i varmare länder.

  123. Tänk på Spanien eller Australien, eller
    på södra Sverige några dagar om året.

  124. Tanken är att undersöka
    eventuella risker för folkhälsan-

  125. -när man återvinner vattnet.

  126. Det kan bildas aerosoler med
    patogener som man inte vill sprida.

  127. Det var en anledning till vår studie.

  128. Det här är också ett system som har
    en markvärmepump längst ner-

  129. -inomhus och utomhus.

  130. Inomhussystemet finns i ett rum
    med rätt temperatur och luftfuktighet-

  131. -så att vi får data
    som kan användas senare.

  132. Till höger försöker vi snarare övertyga
    fältarbetare om att systemet fungerar.

  133. Vi har tittat på permeabel stenläggning.

  134. Ett annat system ingår också i familjen
    med hållbara dräneringssystem.

  135. Det är infiltrationsbäddar,
    en planterad och en oplanterad.

  136. Vattnet som renas här kommer från
    en närliggande väg genom ett dike.

  137. Därifrån rinner det in i våtmarken.

  138. Vi vill se
    till exempel växtlighetens inverkan.

  139. Dessutom har vi infört fiskar här.

  140. Just här införde vi guldfiskar
    för att öka acceptansen för systemet.

  141. Problemet är att fiskarna födosöker
    vid botten och skapar turbulens-

  142. -och sen ser man dem inte längre. Det
    är inte bra för vattenkvaliteten heller.

  143. Vissa av er har kanske sett nätet
    ovanför. Vet ni varför nätet är där?

  144. Det finns guldfiskar där nere.
    Inte katter och hundar, utan hägrar.

  145. Hägrar och andra fåglar äter fiskarna-

  146. -och vi vill inte
    att de ska förstöra vårt system.

  147. Alla de här är små system,
    men nästa bild visar ett mycket större.

  148. Det här är den centrala bädden
    i Skottland mellan Edinburgh i öster-

  149. -och Glasgow i väster. Vi har tittat
    på 320 hållbara utjämningsmagasin.

  150. Dessa stora vattenmassor kan reglera
    översvämningar och diffusa utsläpp.

  151. Vi försöker fastställa data
    som baseras på 45 variabler per plats-

  152. -som vi kan använda till exempel
    för att undersöka flödeskontroll.

  153. Sen kan man skapa en sån här karta-

  154. -som visar risken för översvämning
    om ett sånt här system slår fel.

  155. För att undvika problem måste man
    syssla med klimatanpassning.

  156. Bilderna visar vad man kan göra.

  157. Det här är en reservoar. Man kan gräva
    ut den för att skapa större volym-

  158. -öka höjden på dammen eller öka
    utskovet, vilket man har gjort här.

  159. Man kan vidta olika åtgärder
    för att klimatanpassa sig.

  160. Vilka är de största farhågorna?

  161. Vi är rädda att dammar ska brista.

  162. Dammar brister om de hela tiden
    har för stort tryck på sig.

  163. Vi har tittat på variabler som vi har
    samlat in från ett område i England.

  164. Det där är Manchester.

  165. Vi beräknade risken för att dammen
    skulle brista utifrån flera variabler-

  166. -med hjälp av ny nätverksteknik,
    artificiell intelligens.

  167. Jag har visst bara fem minuter kvar.

  168. Det här projektet är i norra Tyskland.

  169. Floden Eider utgjorde förr gränsen
    mellan Tyskland och Danmark.

  170. Under hundratals år har folk grävt
    små diken i Eider eller intill floden.

  171. Dikena skulle tömma vattenbruksmark
    för att man skulle kunna odla mat där-

  172. -men vi behöver inte
    så mycket mat längre.

  173. Därför vill vi använda marken för
    naturlig kontroll av diffusa utsläpp.

  174. När vattennivån i våtmarker sänks
    kan näringsämnen försvinna.

  175. Då får man dålig badvattenkvalitet.

  176. Därför är tanken här
    att låta dikena växa igen-

  177. -så att högre vattennivåer
    ger översvämningar-

  178. -vilket gör att näringsämnena stannar.

  179. Det här är närmare er i Sverige.
    I Heby har vi tittat på timmerlakvatten.

  180. Efter en storm staplar man timret
    och vattnar det under flera år.

  181. Sen kan man rena det smutsiga vattnet
    med markinfiltrationssystem.

  182. Nu ska vi titta på problem
    med avrinningsområden-

  183. -mellan Irak till vänster
    och Iran till höger.

  184. Hur ska de dela på vattenresurserna?

  185. Det finns många dammar
    för bevattning och liknande.

  186. Man måste titta på hur vattenresurser
    ska hanteras i de båda länderna-

  187. -så att man undviker konflikter,
    framför allt när klimatet förändras.

  188. Förr i tiden var det här blomstrande
    landskap, men nu är det bara öken.

  189. I Kina har man problem med urbana
    floder där döda fiskar flyter omkring.

  190. Vattnet är inte vanligt flodvatten.
    Det här är nära huvudstaden Beijing.

  191. De fyller floderna
    med renat avloppsvatten.

  192. Vi tittar på våtmarkssystem
    och markinfiltration för att rena det.

  193. Det här var projekten
    som jag ville visa er.

  194. Angående forskningsoutput
    finns vårt arbete i olika tidskrifter-

  195. -men även i boken
    "Wetlands for water pollution control".

  196. Om ni mejlar mig - ni ska få adressen -
    så kan jag skicka boken till er gratis.

  197. Ni gillar den kanske,
    även om det inte är nån "Harry Potter".

  198. En annan bok handlar mer
    om grön energi och våtmarkssystem.

  199. Vilka slutsatser kan man då dra?

  200. Jag är en våtmarksperson, så jag
    anser att våtmarker har en ljus framtid.

  201. Forskning behövs
    inom nischade områden-

  202. -som vattenbruk och användning
    av våtmarker för att utvinna energi.

  203. Havspumpar är en av idéerna.

  204. Det är svårt
    att få finansiering för våtmarker-

  205. -så därför försöker vi förena det
    med hållbarhet och energi.

  206. Då har vi en bättre chans, framför allt
    när vi arbetar tvärvetenskapligt.

  207. Det var i princip det.
    Mejla mig gärna om ni vill ha boken.

  208. Adressen är miklas.scholz@tvrl.lth.se.
    Tack så mycket för uppmärksamheten.

  209. Översättning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Klimatanpassning med hjälp av våtmarker

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan dräneringssystem och våtmarker hjälpa oss med klimatanpassning? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med dessa metoder, och hur genomför man dom? Miklas Scholz, professor vid Lunds universitet berättar. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Byggnadsproduktion, Dränering, Klimatförändringar, Miljöteknik, Teknik, Vattenbyggnad, Vattenförekomster, Våtmarker
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Vattenrelaterade forskningsaktiviteter

Professor Hans Hanson är chef för avdelningen för teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet. Här berättar han om forskningen inom detta område samt avdelningens olika områden. Vidare berättar han även om deras institution och vad de forskar på nu. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Klimatanpassning med hjälp av våtmarker

Hur kan dräneringssystem och våtmarker hjälpa oss med klimatanpassning? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med dessa metoder, och hur genomför man dom? Miklas Scholz, professor vid Lunds universitet berättar. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Klimatvariationer och klimatförändringar

Vad är skillnaden mellan variationer och förändningar i klimatet? Vad är naturligt och vad är inte det? Cintia Uvo, professor vid Lunds universitet, berättar om tendenser i klimatet som är återkommande enligt naturens historia och företeelser som avviker från dom återkommande förändringarna. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Socioekonomiska aspekter på vattenresurser

För att få till en hållbar utveckling av vattenresurser måste lokala vattenanvändare involveras och ta sitt ansvar för en rationell användning av vatten. Kamshat Tussupova forskar om sociala och ekonomiska aspekter på användningen av dricksvatten och sanering inom ramen för klimatförändringar. Här berättar hon om sin forskning. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Skogen som kolsänka

Johan Bergh, forskare i sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur olika faktorer i klimatet påverkar kolbalansen i skogen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Damm dammigare dammigast

Det är inte bara för den som vill ha det rent hemma som damm är ett problem. Vi följer med städerskan Louise Olcén på städrunda på jakt efter damm. En stor del av dammet i våra bostäder kommer från textilier. Men det är inte bara textilfibrer i dammet, i det döljer sig en cocktail av gifter.

Fråga oss