Titta

UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Om UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Föredrag om vatten i ett förändrat klimat och dess betydelse i samhället. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat: Klimatvariationer och klimatförändringarDela
  1. Från ett tillstånd till ett annat -
    naturligt.

  2. Jag ska prata lite om skillnaden-

  3. -mellan klimatförändring
    och klimatvariation.

  4. Det pratas om det hela tiden.

  5. Om det är kallt en sommar
    eller väldigt varmt en vinter-

  6. -förklaras det alltid
    med klimatförändringen.

  7. Inte alltid. Vi ska titta på skillnaden
    mellan de två.

  8. Jag börjar med
    att ta er lite bakåt i tiden-

  9. -men inte lika långt
    som professor Lars.

  10. Vi ska till december 2010.

  11. Det här är en bild från Malmö
    i december 2010.

  12. Den månaden
    var genomsnittstemperaturen-

  13. -fem minusgrader i Lund.

  14. Normaltemperaturen
    är ungefär en plusgrad.

  15. Det var mycket kallare än normalt.

  16. I Malmö var det minus 4,4 grader,
    jämfört med det förväntade 1,3.

  17. Det var en väldigt kall december.

  18. Nästa december, år 2011-

  19. -hittade jag den här kommentaren-

  20. -på sajten Jag äger Lund.

  21. Den här personen skrev:
    "Det här är årets första snö."

  22. Det var den 18 december.

  23. Genomsnittstemperaturen
    i december 2011-

  24. -var 3,9 grader.

  25. Normalt är det en grad.

  26. I Malmö var det 4,3 grader,
    jämfört med 1,3.

  27. Vad hände mellan december 2010
    och december 2011?

  28. Klimatförändring? Faktiskt inte.

  29. Anledningen till det här
    är klimatvariationen.

  30. Den är helt naturlig,
    vilket jag ska visa.

  31. Om vi tittar på hela Sverige
    under år 2010...

  32. De lila färgerna är väldigt kalla.

  33. Mycket kallare än förväntat.

  34. De bruna färgerna
    är mycket torrare än förväntat.

  35. Så här såg det ut i december 2010.

  36. Mycket kallare och torrare
    i hela Sverige.

  37. I december 2011 är de röda färgerna
    mycket varmare än förväntat.

  38. Det var nästan tio grader varmare
    än förväntat i norra Sverige.

  39. Det gröna är mycket blötare...

  40. Det var mer nederbörd än förväntat.

  41. Det blir stora skillnader
    från ett år till ett annat.

  42. Anledningen till det
    är klimatvariationen.

  43. Det är en fullständigt
    naturlig anledning.

  44. Det är en del av hur jorden fungerar
    naturligt.

  45. Vi får vissa vintrar
    som är mildare än andra.

  46. Vissa somrar är hopplösa
    och kalla rakt igenom-

  47. -medan andra somrar
    är trevliga och varma.

  48. Det här är naturliga variationer.

  49. Det viktiga är
    att det svänger fram och tillbaka.

  50. Det går från ett tillstånd
    till ett annat - naturligt.

  51. Vad orsakar då
    de här förändringarna i Sverige?

  52. Det här är 2010,
    när det var väldigt kallt.

  53. Nu tar jag med er till Atlanten.

  54. Vi har norra Atlanten här.

  55. Vid Island
    brukar ett lågtryck uppehålla sig.

  56. Vid Azorerna har vi ett högtryck.

  57. De här två systemen finns alltid där.

  58. Ibland är de svagare, ibland starkare.

  59. Det de gör är att...

  60. Vindarna blåser hitåt,
    och här blåser de hitåt.

  61. De för stormarna till Europa-

  62. -från den amerikanska kontinenten
    via Atlanten.

  63. I december 2010
    var det här systemet väldigt svagt.

  64. Lågtrycket var svagt,
    och högtrycket var svagt.

  65. Det som hände var att vindstyrkan
    fick stormarna att hamna i Sydeuropa.

  66. I norra Europa råkade vi ut
    för det sibiriska högtrycket.

  67. Kylan från Sibirien kom till oss.

  68. Det var därför
    det var så kallt och torrt.

  69. Nästa år var situationen annorlunda.

  70. Hög- och lågtryckssystemen
    var väldigt starka.

  71. När de är det
    så för de stormarna till norra Europa.

  72. Då får vi...
    Atlanten är förhållandevis varm-

  73. -så luften som kom till oss
    var varmare än normalt-

  74. -och förde med sig mer nederbörd.

  75. Därför fick vi
    en väldigt varm och blöt vinter.

  76. De här två systemen
    är väldigt starka vissa år-

  77. -och väldigt svaga andra år.

  78. Väldigt starka, väldigt svaga.
    Naturligt.

  79. Det är en pendelrörelse,
    som vi kan se här.

  80. Här är de väldigt starka-

  81. -och här är de väldigt svaga.

  82. Svaga, starka, svaga, starka.

  83. Ibland är de svaga under en period.

  84. Då får vi flera kalla vintrar.

  85. Vid andra tillfällen
    är de huvudsakligen väldigt starka.

  86. Då får vi milda vintrar
    under en längre tid.

  87. Flera år i rad.

  88. Om vi tittar på 2010 och 2011-

  89. -så ser ni att systemet
    var väldigt svagt under 2010.

  90. Vintern blev kall.

  91. 2011 var systemet väldigt starkt-

  92. -och vintern blev mild.

  93. Det här är
    klimatets naturliga pendelrörelse.

  94. Händer det bara i Sverige eller Europa?

  95. Nej. Det finns många
    sådana här pendelsystem.

  96. Jag tar med er ända till Stilla havet.

  97. Vad händer naturligt i Stilla havet?

  98. Vattnet är väldigt kallt i havet-

  99. -i närheten av Sydamerika.

  100. Vinden är alltid...

  101. Mitt i Stilla havet
    är vinden alltid östlig.

  102. Från öst till väst.

  103. Här blåser det alltid.

  104. Vinden för vattnet vid ytan
    mot Australien.

  105. Det här kalla vattnet förs
    ända till Australien av vindarna.

  106. Det är kallt här,
    men på vägen gör den starka solen-

  107. -vi är vid ekvatorn -
    att vattnet vid ytan värms upp.

  108. Till slut är vattnet ungefär
    trettio grader varmt i Australien-

  109. -och tjugo grader i Sydamerika.

  110. Ni kan välja vilken strand ni vill till-

  111. -nästa semester.

  112. Det som händer är att-

  113. -vindarna ibland blir jättestarka.

  114. När de är jättestarka
    i ungefär ett år...

  115. De är jättestarka.

  116. De påverkar vattnet mycket mer-

  117. -och vattnet kommer ända hit.

  118. Hela den centrala delen av Stilla havet
    blir väldigt kall.

  119. Sen blir luften också kall.

  120. Andra år är vindarna väldigt svaga.

  121. Då påverkar de inte vattnet lika mycket.

  122. Då stannar det varma vattnet-

  123. -i Stilla havets centrala delar.

  124. I normalfallet inträffar det här...

  125. Tidpunkten då man får
    de tydligaste signalerna-

  126. -om huruvida vindarna
    är starka eller svaga är i december.

  127. Fiskarna i Peru och Ecuador-

  128. -märkte att vissa år i december
    var vattnet väldigt varmt.

  129. De visste inte
    att det berodde på den svaga vinden-

  130. -men de märkte att det var varmt
    och kom på namnet El Niño.

  131. Det betyder "pojken", och
    det syftar på Jesus födelse i december.

  132. Därifrån kommer namnet El Niño.

  133. Hela det här systemet,
    som blir svagare och starkare-

  134. -kallar vi El Niño-Southern Oscillation.

  135. Jag kan visa
    att det är en naturlig pendelrörelse.

  136. Här ser vi när Stilla havet är kallt
    och sen varmt.

  137. Kallt, varmt, kallt.

  138. Kallt en längre tid.

  139. Väldigt varmt, väldigt kallt
    och så vidare.

  140. Det är en naturlig pendelrörelse.

  141. Hur ser vattentemperaturen ut-

  142. -i den ena eller andra situationen?

  143. Här har vi El Niño-

  144. -som gör att hela Stilla havet
    blir väldigt varmt.

  145. Det här är La Niña -
    som gör Stilla havet väldigt kallt.

  146. Det är två olika faser
    av samma fenomen.

  147. Följderna av dem är väldigt påtagliga.

  148. Under La Niña-

  149. -blir hela den här delen av Stilla havet
    väldigt kall vid ytan.

  150. Då blir det kallt och torrt i luften.

  151. Följderna...

  152. De här enorma vattenmassorna
    påverkar temperaturen.

  153. Följderna blir
    att hela världens klimat påverkas.

  154. Det blir blött och kallt här.
    Blött, torrt, blött, kallt.

  155. Det påverkar det årets nederbörd
    och klimat i hela världen.

  156. När vi har El Niño
    är det nästan tvärtom.

  157. Det blir blött och varmt. Varmt, blött.

  158. Det förändrar även det
    hela världens klimat.

  159. Ni ska få ett exempel.

  160. Här.

  161. 2015 var El Niño väldigt stark.

  162. Jag reste till det här stället
    i oktober 2015.

  163. Jag ska visa hur det såg ut.

  164. Det här är ett kommunikationscenter.

  165. Som ni ser är det helt översvämmat.

  166. Skulle ni vilja spela fotboll där?
    Kanske inte den dagen.

  167. Så här ser området ut.

  168. Här är flodens normala lopp.

  169. Ni ser den enorma översvämningen.

  170. Det var en direkt följd av El Niño -
    en naturlig variation.

  171. När vi pratar om klimatförändring-

  172. -så är det något helt annat.

  173. Då pratar vi om utsläpp av gaser.

  174. Vi förändrar jordens växthuseffekt.

  175. Vad är växthuseffekten?

  176. Solen skickar energi till jorden-

  177. -och jorden reflekterar energi
    upp i atmosfären.

  178. Men inte all energi som solen skickar
    reflekteras tillbaka till atmosfären.

  179. Delar av den... Eller upp i rymden.

  180. Delar av den stannar i atmosfären-

  181. -efter att ha reflekterats
    av gaser eller moln.

  182. Problemet är att vi ökar mängden gas-

  183. -som håller kvar energin i atmosfären.

  184. Så här ser det ut normalt.

  185. Energi kommer in och ut.

  186. När gasmängden ökar-

  187. -stannar mycket mer energi kvar
    i atmosfären-

  188. -och värmer upp jorden.

  189. Det här är vad vi ser.

  190. Det här är jordens temperatur.

  191. Det globala genomsnittet.

  192. Noll här är femton grader.

  193. Det är jordens genomsnittliga
    temperatur i atmosfären.

  194. På 1880-talet var temperaturerna
    ungefär desamma.

  195. På 40-talet blev det varmare,
    och sen plötsligt - efter 50-talet-

  196. -fick vi en temperaturökning.

  197. I den här ökningen
    finns det ingen pendelrörelse.

  198. Det ökar bara.

  199. Det är vad vi kallar klimatförändring.

  200. Den orsakas av oss.

  201. Av mängden utsläpp
    som vi skickar ut i atmosfären.

  202. Hur kan vi veta
    vad som kommer hända i framtiden?

  203. Vi använder klimatmodeller.

  204. Modeller är matematiska program-

  205. -som vi använder för att se...

  206. De fungerar så att...

  207. De tar information om haven,
    atmosfären och våra utsläpp-

  208. -och gör en uppskattning
    av framtidens temperaturer.

  209. Problemet är att vi inte vet
    hur vi kommer att bete oss i framtiden.

  210. Hur mycket utsläpp
    vi kommer att skicka ut i atmosfären.

  211. Vi skapar olika scenarion.

  212. De kan vara att utsläppen blir stora,
    små eller någonstans mittemellan.

  213. Utifrån den sortens uppskattningar-

  214. -kan programmen räkna ut
    att med små utsläpp-

  215. -kan vi få temperaturer
    som är lite högre än i dag.

  216. Fortsätter vi att släppa ut
    stora mängder gas i atmosfären-

  217. -kan temperaturen öka mycket.

  218. Det kan bli något i stil med det här
    i framtiden, eller något sådant här-

  219. -beroende på vårt beteende
    från och med nu.

  220. Klimatförändring eller klimatvariation?

  221. Om vi tittar på ökningen...

  222. På 40-talet hade vi
    mycket högre temperaturer än i dag.

  223. Titta på det här året.

  224. Det kom plötsligt en stor ökning,
    men här sjunker det.

  225. Vad händer? Det här var El Niño-år-

  226. -som ökade temperaturen
    i hela atmosfären.

  227. Med La Niña kom det kallare år.

  228. Det vi ser i dag-

  229. -är inte klimatvariation
    eller klimatförändring.

  230. Vi har klimatvariation
    och klimatförändring.

  231. Tack så mycket.

  232. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Klimatvariationer och klimatförändringar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är skillnaden mellan variationer och förändningar i klimatet? Vad är naturligt och vad är inte det? Cintia Uvo, professor vid Lunds universitet, berättar om tendenser i klimatet som är återkommande enligt naturens historia och företeelser som avviker från dom återkommande förändringarna. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Väder, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimat, Klimatförändringar, Klimatologi, Meteorologi, Naturvetenskap, Temperaturförändringar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Vattenrelaterade forskningsaktiviteter

Professor Hans Hanson är chef för avdelningen för teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet. Här berättar han om forskningen inom detta område samt avdelningens olika områden. Vidare berättar han även om deras institution och vad de forskar på nu. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Klimatanpassning med hjälp av våtmarker

Hur kan dräneringssystem och våtmarker hjälpa oss med klimatanpassning? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med dessa metoder, och hur genomför man dom? Miklas Scholz, professor vid Lunds universitet berättar. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Klimatvariationer och klimatförändringar

Vad är skillnaden mellan variationer och förändningar i klimatet? Vad är naturligt och vad är inte det? Cintia Uvo, professor vid Lunds universitet, berättar om tendenser i klimatet som är återkommande enligt naturens historia och företeelser som avviker från dom återkommande förändringarna. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Socioekonomiska aspekter på vattenresurser

För att få till en hållbar utveckling av vattenresurser måste lokala vattenanvändare involveras och ta sitt ansvar för en rationell användning av vatten. Kamshat Tussupova forskar om sociala och ekonomiska aspekter på användningen av dricksvatten och sanering inom ramen för klimatförändringar. Här berättar hon om sin forskning. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människan och rymden

Att prata med rymdvarelser

Går det att kommunicera med rymdvarelser? Och i så fall hur? David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, har specialiserat sig på teckenanvändandets historia och visar hur de kunskaperna kan komma till användning om vi får kontakt med främmande civilisationer. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människan och rymden

Människans blick mot universum

Rymden och forskningen om rymden väcker tankar om existens och synen på oss själva. Den ger perspektiv på tid och historia. Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådets huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, inleder seminariedagen som presenterar olika aspekter av svensk rymdforskning. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Fråga oss