Titta

UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Om UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Föredrag om vatten i ett förändrat klimat och dess betydelse i samhället. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat: Socioekonomiska aspekter på vattenresurserDela
  1. Den teknik som vi använder
    för att tillhandahålla vattnet-

  2. -måste fungera så
    att miljön kan överleva.

  3. Hej. Jag heter Kamshat.

  4. Jag ska prata om socioekonomiska
    aspekter på vattenresurser-

  5. -utifrån en fallstudie från Kazakstan.

  6. Vi har hört mycket om hydrologiska
    lösningar och ingenjörslösningar i dag.

  7. Jag ska prata om några andra aspekter
    på vattenresurser som också är viktiga.

  8. Tänk er att ni är ute på Stilla havet,
    på en obebodd ö.

  9. Det blir översvämning ett par gånger
    om året. Skulle ni bry er om det?

  10. Antagligen inte, om ni inte är forskare
    och är intresserade av sånt.

  11. I augusti 2013
    hade vi översvämningar i Malmö.

  12. Brydde ni er om det? Förmodligen.
    Det skulle antagligen påverka er.

  13. Jag skulle vilja börja med
    en kort förklaring av social hydrologi.

  14. Hydrologi handlar om vattnets
    kretslopp och olika lösningar för det.

  15. Vad är hydrologi?

  16. Det handlar om vattensystem,
    som Hans nämnde i början:

  17. Ytvatten, grundvatten, floder,
    sjöar och så vidare.

  18. Sen har vi även sociala system,
    det vill säga vi människor.

  19. Vi använder vatten för olika ändamål.

  20. Vi använder vatten för att dricka,
    för att producera energi-

  21. -för jordbruket, industrin,
    fiske, fritidsaktiviteter och så vidare.

  22. Vi har förstås goda avsikter.
    Vi vill tillgodose våra behov.

  23. Men ibland kan det få
    oavsedda resultat-

  24. -i form av torka,
    vattenföroreningar och så vidare.

  25. Det påverkar förstås oss-

  26. -och då kan vi sätta press på politiker,
    som ni ser här.

  27. Social hydrologi handlar om att förstå
    dynamiken och utvecklingen-

  28. -hos system som består av människor
    och vatten. Så här tycker jag:

  29. De som gör
    hydrologiska modeller frågar:

  30. "Hur kan vi integrera
    sociala system i våra modeller?"

  31. Jag menar att det är nästan omöjligt,
    som Daniel Peter Loucks säger.

  32. Men genom att förstå sociala system-

  33. -kan vi förstå hur vi kan skapa
    bättre hydrologiska modeller.

  34. Som exempel skulle jag vilja visa
    den fallstudie som jag har jobbat med.

  35. Det handlar om vattentillgången
    på landsbygden i Kazakstan-

  36. -och om att engagera
    de lokala vattenanvändarna.

  37. Det här är en karta över Kazakstan.
    Det är 6,5 gånger större än Sverige.

  38. Men det här handlar inte om geografi,
    utan om det här området-

  39. -som har ett klimat med vinter
    i sex månader med -25 grader-

  40. -och varma somrar i tre månader
    med ungefär 20-25 grader.

  41. Jag arbetade här
    med sammanlagt 38 byar.

  42. Hela tanken var att ge tillgång
    till vatten och sanitära anläggningar-

  43. -till dem som bodde i det området.

  44. Kazakstan var tidigare
    en del av Sovjetunionen-

  45. -och gick från planekonomi
    till marknadsekonomi.

  46. Det påverkar inte bara infrastrukturen
    utan även hur folk tänker.

  47. Det är inte så lätt att byta system,
    när det gäller bakgrund.

  48. Man har fortfarande dålig tillgång
    till rinnande vatten i området.

  49. Bara ungefär 29 procent har det.
    Staten vill få upp det till 80 procent.

  50. Det leder till ett par frågor:
    behöver vi verkligen det?

  51. Hur kan vi se till att det här vattnet
    inte gör människor sjuka?

  52. Som vi hörde tidigare
    finns det ju bakterier i vatten.

  53. Carla sa att vi borde ha hållbar
    planering, och jag håller med.

  54. Det borde vi ha i alla våra projekt.

  55. Jag börjar med det här ramverket.

  56. Vi har miljön, som i princip
    är naturresursen vatten.

  57. Det kan vara grundvatten eller ytvatten.

  58. Det finns två andra komponenter,
    socialt och ekonomiskt.

  59. Jag skulle säga att de sammanfaller.

  60. Det här är människor, och det här är
    deras ekonomiska möjligheter-

  61. -och det här är
    de miljömässiga möjligheterna-

  62. -de möjligheter miljön har
    att uppfylla våra behov.

  63. Det här ramverket visar förhållandena.

  64. Samhället måste ta hand om miljön,
    men samtidigt måste alla få tillgång-

  65. -till de här tjänsterna.
    Ingen ska bli utan vatten.

  66. Den teknik som vi använder
    för att tillhandahålla vattnet-

  67. -måste fungera så
    att miljön kan överleva.

  68. Ramverket ser ut så här,
    med samhälle, ekonomi och miljö.

  69. Först går vi ut i fält
    och ser på vattenkvaliteten.

  70. Det vi kunde säga var
    att vattenkvaliteten var oacceptabel.

  71. Grundvattnets kvalitet var acceptabel,
    alltså vattenkvaliteten in situ.

  72. Sen har vi upplevd vattenkvalitet.
    När vattenkvaliteten är acceptabel-

  73. -kan folk tycka att det inte smakar bra,
    och kanske har för mycket mineraler-

  74. -utan att det har några hälsoeffekter.
    Så vi har två mått på vattenkvalitet.

  75. Man måste förstå vad folk känner.
    Vi hade ett fall i Sverige-

  76. -där man blandade grundvatten
    och ytvatten och folk reagerade-

  77. -trots att det var säkert att dricka
    ur ett kemiskt perspektiv.

  78. Vi måste förstå vad människor känner
    och vad de har för behov-

  79. -och ge dem den teknik som krävs för
    att ge dem vatten utifrån deras behov.

  80. Det kan vara ledningsvatten,
    buteljerat vatten eller brunnsvatten.

  81. Det var det ramverk som vi använde

  82. Vi försökte integrera vad folk ville ha.

  83. Det här är vattenresurserna i området.

  84. Det här är en stigarledning.

  85. Vi har alltså vatten
    som kommer genom ledningssystemet-

  86. -och på gathörnen
    finns såna här stigarledningar.

  87. Sen transporteras vattnet därifrån.

  88. Det här fotot är taget på vintern.
    Det är ganska kallt.

  89. Man kan också få vatten från borrhål.
    Det här fotot är ett privat borrhål.

  90. Det är kanske inte så fint,
    men det är ett borrhål.

  91. Sen kan man ha ganska avancerade,
    skyddade privata brunnar.

  92. Det här är... De som har jobbat i Afrika
    har kanske hört talas om vattenkiosker.

  93. Lokala reningsverk säljer vatten,
    och det är inte särskilt dyrt.

  94. Vi har även ytvatten. Det är inte
    acceptabel kvalitet, men det används.

  95. Det här är det vi har sett
    i det undersökta området.

  96. Majoriteten av människorna där
    får vatten från privata borrhål.

  97. Det är över 50 procent.

  98. 80 procent har toaletter utomhus.
    Jag ska visa några bilder.

  99. Så här kan ett privat borrhål se ut
    i ett hushåll.

  100. Så här kan en brunn se ut.
    Alla foton är från samma område.

  101. Den här stigarledningen
    fungerade inte. Här har vi en till.

  102. Det här är en lokal borgmästares hus.

  103. Det här är en modern stigarledning.

  104. Majoriteten
    får vatten från privata borrhål-

  105. -och de flesta har utedass,
    som kan se ut så här.

  106. Ett typiskt utedass.

  107. Det kan vara miljövänligt
    om det konstrueras korrekt-

  108. -jämfört med vattenklosetter
    som går till orenade avlopp.

  109. Jag vill visa på tre huvudpunkter här.

  110. Majoriteten använder privata borrhål
    och har utedass.

  111. Men varför behöver vi allt det här
    när det finns officiell statistik?

  112. Vi kan väl titta där? Men...

  113. Det här är den officiella statistiken
    utifrån insamlade data från området.

  114. Som ni ser är det en stor skillnad.

  115. Jag säger inte att det nödvändigtvis
    måste vara så i Sverige-

  116. -men att det är så i många länder,
    särskilt i utvecklingsländer.

  117. Därför är det väldigt viktigt att fråga
    människor hur det verkligen ser ut-

  118. -när det gäller deras vattenförsörjning,
    och vad de har för behov.

  119. Man kan se att...

  120. Det är intressant att statistiken säger
    att många använder borrhål-

  121. -men inte om de är
    offentliga eller privata.

  122. Om man har ett privat borrhål är man
    i princip självförsörjande med vatten-

  123. -och kanske inte behöver nåt mer,
    och det har man inte tagit hänsyn till.

  124. Nu vet vi hur situationen ser ut.
    Alla använder olika vattenkällor.

  125. Majoriteten har privata borrhål
    och utedass. Är det hållbart?

  126. Staten vill att 80 procent ska få
    ledningsvatten, men behövs det?

  127. Vi frågade om folk
    vill ansluta sig till vattennätet-

  128. -och betala en månadsavgift
    för att få använda det vattnet.

  129. Bara 65 procent skulle vilja
    ansluta sig till vattenledningsnätet-

  130. -och betala en månadsavgift för det.

  131. Resten vill antingen inte använda det
    eller inte betala för det.

  132. Vad kan vi säga om det?

  133. Jag gick ut i fält och frågade folk.
    Jag förstår situationen-

  134. -och jag förstår deras behov,
    mer eller mindre.

  135. Jag ska ge exempel på olika modeller.

  136. Den första modellen...
    Det här är den genomsnittlige bybon.

  137. De får vatten från privata borrhål
    och använder utedass.

  138. Som jag sa vill 65 procent
    ansluta sig till vattenledningsnätet.

  139. Vad är lösningen? Att erbjuda dem
    anslutning till vatten och avlopp.

  140. Allt ansvar ligger då på vattenverket.

  141. Vi ser att det blir ett delat ansvar.
    Den som utnyttjar vatten betalar.

  142. Den har ett ansvar att betala,
    men vattenverket ansvarar för-

  143. -att rena och förse folk med vatten,
    att samla in avloppsvatten-

  144. -rena det och återföra det till naturen.

  145. Det här är den första modellen.
    Vad kan man mer få för resultat?

  146. Man kan få flera olika resultat,
    men jag ska ge två olika exempel.

  147. I den andra modellen har majoriteten
    privata borrhål och använder utedass-

  148. -men vill inte ansluta sig
    till vattenledningsnätet.

  149. Det är inte säkert, för det finns ingen
    kontroll över deras vattenanvändning.

  150. Det kan leda till att grundvattnet
    tar slut, eller olika hälsoproblem.

  151. Så det handlar om hur villiga de är...

  152. Om vi säger
    att grundvattnets kvalitet är godtagbar-

  153. -så har människor
    redan tillgång till vatten-

  154. -och som jag sa kan utedass
    vara miljömässigt hållbara.

  155. De vill inte ansluta sig.
    Okej. Då gör vi ingenting-

  156. -men vi hjälper dem
    att installera vatten inomhus-

  157. -och säker avloppshantering,
    decentraliserad vattenhantering.

  158. Återigen delas ansvaret.
    Vattenanvändaren säger:

  159. "Jag är beredd att ta mitt ansvar,
    och jag vill ha kvar det jag har nu."

  160. De tar på sig en del av ansvaret.

  161. Myndigheterna ansvarar för
    hantering och övervakning-

  162. -och utbildning i hälsoaspekter och hur
    man ska hantera sitt borrhålsvatten-

  163. -och hur man ska sköta
    sina utedass på korrekt sätt.

  164. Det här är det andra resultatet.

  165. Jag har fyra olika resultat,
    men jag har visat två...

  166. ...för att visa hur vi kan
    integrera människor i så kallade...

  167. ...miljöbyggnadslösningar, och ge dem
    korrekta verktyg för vattenhantering...

  168. ...och tillgång till vatten.

  169. Det är viktigt
    att ha med vattenanvändarna.

  170. Varför det? Vi vill veta vilka behov
    man har på plats, som vi såg innan.

  171. Vi vill hitta möjliga lösningar
    för dricksvatten och avlopp-

  172. -och, som jag sa,
    vill vi ha ett delat ansvar.

  173. Vid översvämningar, som i Malmö-

  174. -är det inte bara vattenbolagens
    ansvar. Det handlar om oss alla.

  175. Det är det vi vill se. Tack så mycket.

  176. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Socioekonomiska aspekter på vattenresurser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För att få till en hållbar utveckling av vattenresurser måste lokala vattenanvändare involveras och ta sitt ansvar för en rationell användning av vatten. Kamshat Tussupova forskar om sociala och ekonomiska aspekter på användningen av dricksvatten och sanering inom ramen för klimatförändringar. Här berättar hon om sin forskning. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Miljö > Klimatförändringar, Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Ekonomisk geologi, Geologi, Hållbar utveckling, Kazakstan, Klimatförändringar, Naturvetenskap, Vattenförekomster, Vattenförsörjning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Vattenrelaterade forskningsaktiviteter

Professor Hans Hanson är chef för avdelningen för teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet. Här berättar han om forskningen inom detta område samt avdelningens olika områden. Vidare berättar han även om deras institution och vad de forskar på nu. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Klimatanpassning med hjälp av våtmarker

Hur kan dräneringssystem och våtmarker hjälpa oss med klimatanpassning? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med dessa metoder, och hur genomför man dom? Miklas Scholz, professor vid Lunds universitet berättar. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Klimatvariationer och klimatförändringar

Vad är skillnaden mellan variationer och förändningar i klimatet? Vad är naturligt och vad är inte det? Cintia Uvo, professor vid Lunds universitet, berättar om tendenser i klimatet som är återkommande enligt naturens historia och företeelser som avviker från dom återkommande förändringarna. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vatten i ett förändrat klimat

Socioekonomiska aspekter på vattenresurser

För att få till en hållbar utveckling av vattenresurser måste lokala vattenanvändare involveras och ta sitt ansvar för en rationell användning av vatten. Kamshat Tussupova forskar om sociala och ekonomiska aspekter på användningen av dricksvatten och sanering inom ramen för klimatförändringar. Här berättar hon om sin forskning. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och återvinning

Nils Johansson, forskare i miljöteknik, pratar om sopor. Vad är sopor? En tröja som finns i affären är en vara man kan köpa, men om samma tröja ligger i soporna är den sopor. Det är betraktaren som avgör. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.

Fråga oss