Titta

UR Samtiden - Tillsammans för en hållbar värld

UR Samtiden - Tillsammans för en hållbar världDela
  1. Kan vi definiera
    vilken jämvikt vi behöver vara i-

  2. -för att kunna ha 9-10 miljarder
    medmänniskor, som kan ha drägliga-

  3. -fredliga
    och demokratiska liv på jorden?

  4. I morse, som ni kanske hörde
    på radio, sa Barack Obama nånting-

  5. -som verkligen
    stämmer överens med vetenskapen.

  6. Om vi genomför Parisavtalet är det
    "A turning point for the planet".

  7. Vi har
    många vetenskapliga belägg för-

  8. -att vi står på randen
    inför en transformation.

  9. Jag var i New York förra veckan,
    och många med mig följde-

  10. -FN:s Generalförsamlings öppnande.
    Jag har varit på många öppnanden-

  11. -och om det var nån ny, röd tråd,
    är det "distruptive transformation".

  12. Och insikten att ledare för "World
    Food Programme", "Ertharin Cousin"-

  13. -och David Nabarro, Ban Ki-moons
    speciella sändebud för alla stora-

  14. -globala hållbarhetsmål,
    talar om revolution.

  15. Det är inte vanligt
    i byråkratiska kretsar-

  16. -att man talar om transformation,
    destruktiva förändringar, innovation-

  17. -och till och med revolution.
    Det finns en dubbel insikt-

  18. -som så sakteliga börjar falla på
    plats. Vetenskapen visar nu entydigt-

  19. -att vi står inför globala,
    oacceptabla risker-

  20. -som kan underminera vår möjlighet
    att leva i en hållbar värld.

  21. Men ännu viktigare,
    och det största tomrummet-

  22. -är hastigheten och skalan
    på transformationerna.

  23. Det är så att världens 196 länder
    efter världens största konsultation-

  24. -som nånsin har hållits
    på denna planet, arbetet att ta fram-

  25. -det nya Agenda 2030, innebär
    att vi har fjorton år på oss-

  26. -att nå otroligt ambitiösa,
    sociala och ekonomiska mål.

  27. Vi ska vara 9 miljarder medmänniskor
    på jorden, där alla lever i harmoni-

  28. -med bra liv, bra jämställdhet,
    bra dieter och bra energi-

  29. -inom ramen för säkra,
    globala miljömål inom fjorton år.

  30. Det är en revolution och en
    transformation till en helt ny värld.

  31. I den här föreläsningen ska jag
    försöka ge en sammanfattning av-

  32. -vad vetenskapen säger om
    vad transformationen innebär.

  33. Och med budskapet
    att det kräver ett nytt tänkande-

  34. -när det gäller relationer
    mellan mänsklighet och vår planet.

  35. Det bygger på tre insikter. De
    kommer från vetenskapliga framsteg-

  36. -de senaste 10-15 åren.
    Vi är en ny, geologisk epok.

  37. Vi kan inte utesluta
    stora tröskeleffekter-

  38. -som vi i dag måste förhålla oss
    till, och i dag kan vi benämna-

  39. -ganska tydligt genom framgångsrik,
    tvärvetenskaplig forskning-

  40. -vad som är det önskvärda tillståndet
    för att kunna leverera välfärd.

  41. Vi har ju kunskap,
    och den kan man väl säga daterar sig-

  42. -innan ens karriär ens börjar på ett
    universitet. Vi vet ganska väl i dag-

  43. -att planeten jorden kan befinna sig
    i åtminstone tre jämviktslägen.

  44. Ett jämviktsläge är förstås istiden,
    de här hundratusenåriga cyklerna-

  45. -som vi känner väl till, och som har
    följt de senaste 600 miljoner åren.

  46. Vi har 4 minusgrader
    i medeltal på jorden.

  47. Vi har ungefär 100 m lägre havsyta
    i genomsnitt.

  48. Vi har ett par kilometer is
    ovanför huvudet här.

  49. Och vi befinner oss i ett läge
    med permanenta isar-

  50. -som självförstärker ett kallt
    istidsjämviktsläge för planeten.

  51. Sen har vi våra interglacialer,
    varma perioder-

  52. -där biosfären
    har hamnat i ett jämviktsläge-

  53. -där solens avstånd till planeten har
    förkortats. Det gör att isar smälter.

  54. Då blir jorden lite, lite mörkare.
    Vi får en självförstärkande feedback-

  55. -som värmer upp jorden. Vi får metan,
    koldioxid, kväveoxid och vattenånga-

  56. -som börjar skapa växthusgaser.
    Det leder till ett nytt jämviktsläge-

  57. -som är ungefär 4 grader varmare.
    Det är de 10 000-20 0000 år långa-

  58. -interglaciala perioder, som är varma
    och som är ett jämviktsläge-

  59. -som vi känner väl till, och där vi
    har byggt upp våra moderna samhällen.

  60. Men vi har ett tredje tillstånd
    som vi inte känner till så väl.

  61. Vi kickas ut ur holocen,
    och går mot en varm fas-

  62. -som vi inte har varit i
    på 40 miljoner år.

  63. Ett tillstånd där planeten inte har
    fasta isar i nån större utsträckning-

  64. -och där vi har metan och koldioxid-

  65. -och utsläpp av alla former
    av växthusgaser-

  66. -som leder till
    att vi har 4 plusgrader eller mer.

  67. Och det vetenskapliga budskapet i dag
    är att vi inte kommer-

  68. -att kunna gå in i en ny istid.
    Det är den främsta indikationen-

  69. -på forskningen i dag.

  70. Ungefär där landar
    den vetenskapliga indikationen idag.

  71. Vi har värmt upp jorden så pass
    mycket, omvandlat så många ekosystem-

  72. -försurat haven så pass mycket
    och tillåtit så mycket isavsmältning-

  73. -att vi
    inte kan komma in i en ny istid.

  74. Vi har brutit de senaste
    6 miljoner årens Milankovicrytmik-

  75. -mellan istid och interglacial.
    Det är dramaturgi nummer ett.

  76. Sen har vi dramaturgi nummer två,
    indikationerna att vi inte kan-

  77. -komma tillbaka till holocen.
    Det bryter mot min vetenskapliga tro-

  78. -de senaste 3-4 åren.

  79. Jag har sagt att målbilden är
    att transformera världens utveckling-

  80. -för att komma tillbaka till det
    interglaciala tillstånd vi har haft-

  81. -sen den senaste istiden
    för 12 000 år sen.

  82. Men vetenskapen pekar i dag på
    att det tyvärr är kört.

  83. Vi har inte möjlighet
    att återgå till holocen.

  84. Redan nu har vi slagit i taket
    för ekosystemkonfiguration-

  85. -kemisk, biologisk
    och hydrologisk konfiguration-

  86. -och klimatologisk konfiguration,
    som gör att vi inte kan räkna med-

  87. -att vara kvar i holocen.

  88. Då blir frågan: Om vi har
    stängt dörren till en istid-

  89. -stängt dörren till en interglacial,
    är den enda dörren då-

  90. -den ofrånkomliga, katastrofala
    rörelsen till en "Runaway hot state"?

  91. Det är vetenskapens största fråga
    i dag, och den kan inte besvaras-

  92. -genom en enskild disciplin. Den
    kräver tvärvetenskaplig forskning-

  93. -kring
    "Global Sustainability Science".

  94. Vi håller på med den forskningen nu.
    Vi har samlat globala miljöforskare-

  95. -alla stora, globala oceanografer,
    klimatologer och klimatmodeller-

  96. -för att försöka utröna
    var gränsen är-

  97. -bortom vilken vi rör oss-

  98. -till ett okontrollerbart
    jämviktsläge, som är ett "hot state".

  99. En självförstärkande process, där
    vi inte kontrollerar uppvärmningen-

  100. -utan där utsläppen
    av metan och koldioxid-

  101. -och vattenånga gör
    att jorden går i en negativ riktning.

  102. Som ett lugnande besked kan jag säga
    att hittills i den här forskningen-

  103. -på Stockholms universitet
    med ledande institutioner i världen-

  104. -pekar det på
    att vi inte har nått en punkt-

  105. -där vi obönhörligen
    rör oss i fel riktning.

  106. Nånstans kring 2 graders uppvärmning,
    nånstans bortom dagens omvandling-

  107. -av de naturliga ekosystemen,
    riskerar vi okontrollerad dynamik.

  108. Men vi kan fortfarande
    tänka oss en "Governed Earth".

  109. En av oss människor förvaltad planet,
    där vi inte kan komma tillbaka-

  110. -till det ursprungliga,
    önskvärda holocentillståndet-

  111. -men vi kan ändå undvika det helt
    okontrollerade "Runaway"-tillståndet.

  112. Det kan finnas ett fjärde mellanläge.
    Ett av oss människor-

  113. -klokt förvaltat mellanläge,
    där vi är kvar i en interglacial-

  114. -inte drömläget i holocen, men
    ändå inte en okontrollerad variant-

  115. -utanför en interglacial. Det här är
    varför jag i varenda föreläsning-

  116. -säger att vi måste bli
    planetära förvaltare. Vi måste inse-

  117. -att 196 länder måste kollektivt
    hålla händer och bli förvaltare.

  118. Egentligen kan jag sluta här, men
    jag ska ge er resan till summeringen.

  119. Den första resan, för att sammanfatta
    det, är den enklaste formen-

  120. -det som tippar över det här, varför
    det här tänkandet är så viktigt.

  121. Vi vet ganska väl genom observationer
    inom alla miljöområden-

  122. -att fram till 1990-

  123. -var vi fortfarande
    en ganska liten värld-

  124. -på en stor planet, relativt sett.
    Fram till slutet av 1980-talet-

  125. -var det fortfarande så att
    även ohållbarhet levererade välfärd-

  126. -och ekonomisk utveckling,
    utan att biosfären skickade fakturor-

  127. -tillbaka till samhället. Det fanns
    så att säga torsk kvar i Östersjön.

  128. Det fanns fortfarande
    syrerika bottnar-

  129. -som kunde plocka upp mer fosfat.
    Det fanns utrymme i atmosfären-

  130. -att fylla på med koldioxid. Vi kunde
    avverka regnskog utan att kollapsa.

  131. Det fanns sjöar i USA
    som kunde övergödas-

  132. -utan att flippa
    till anoxiska tillstånd.

  133. Det fanns tillräcklig PH-styrka
    för korallreven-

  134. -och biologisk mångfald
    för att inte El Nino-

  135. -skulle knäcka Stora barriärrevet.

  136. Det var tillståndet fram till slutet
    av 80-talet. Man kan förlåta oss.

  137. Det innebär ju att vår ekonomiska
    modell, alla arrangemang-

  138. -och våra samhällsbyggen bygger på-

  139. -att vi är en liten värld på en stor
    planet, som levererar gratistjänster-

  140. -som ger otroligt mycket välfärd.

  141. En smart modell.
    Effektivisering och optimering.

  142. Vi har kunnat ha en BNP-tillväxt,
    där planeten har varit en resurs-

  143. -för mänskligheten,
    och dessutom en avfallsplats-

  144. -när vi har gjort fel.

  145. Men från 1990 och framåt
    pekar vetenskapen entydigt på-

  146. -att vi har flippat över till
    en stor värld på en liten planet.

  147. Det finns inget utrymme kvar,
    varken på fiskeresurser-

  148. -ekosystem eller jordar.
    50 % av jordens yta är nu jordbruk.

  149. Vi har kapat skogar,
    så att ekosystem flippar.

  150. Vi fick en fiskekollaps 1990
    i Newfoundland-

  151. -och Östersjön tippade över 1989,
    till sitt syrefattiga-

  152. -algblomsstinna tillstånd.
    1990 passerade vi 350 ppm-

  153. -av koldioxidkoncentration, som är
    den punkt när vi går in i en farozon.

  154. Steve Carpenter, en av
    våra vattenpristagare, visar 1990-

  155. -att vi börjar flippa sjöar i USA
    till anoxiska tillstånd.

  156. 1990 tycks vara det år,
    då vi ser så mycket empiri-

  157. -att vi har tippat över till ett
    mättat tillstånd för oss på jorden.

  158. Det är nu vi börjar se bevis för
    att vi slår i det biofysiska taket-

  159. -och som chefen på Potsdaminstitutet
    i Tyskland säger:

  160. "We are at a saturation point."

  161. Det är inte konstigt att vi då
    måste omkonfigurera vårt tänkande.

  162. Har vi mättat hela systemet,
    och det inte tål mer ohållbart tryck-

  163. -kräver det en ny ekonomisk modell,
    ett nytt sätt-

  164. -att förvalta våra samhällen, ett
    nytt sätt att tänka kring välfärd.

  165. Vi måste återkoppla vår värld
    till biosfären.

  166. Det här är den absolut största
    och viktigaste insikten.

  167. Ni har kanske läst att UNEP
    kom ut med en skrift som heter...

  168. ..."Early Warnings on Late Response".
    De visar att tiden-

  169. -mellan vetenskapliga resultat
    och att samhällen vaknar-

  170. -är ungefär 25 år.

  171. Det är samma sak
    för rökning och cancer-

  172. -luftföroreningar och hälsa,
    när det gäller DDT och PCB-

  173. -och när det gäller ozonhålet.

  174. Det är kanske samma sak här.
    1990 visar forskningen första gången-

  175. -att vi är en stor värld på
    en liten planet. Men det tog 25 år-

  176. -innan Barack Obama vaknar 15 oktober
    och säger:

  177. "We are at a turning point for
    the planet." Forskningen håller med.

  178. Man ska inte överraskas, man ska inte
    anklaga folk för att inte begripa-

  179. -utan det är en evolution som vi
    har gagnats av, och här är vi i dag.

  180. Nu gäller det att falla framåt.
    Men i dag är vi i ett nytt tillstånd.

  181. Vi är den stora världen
    på den lilla planeten-

  182. -och det finns skäl att vara orolig.

  183. Men jag tycker att misstänksamhet
    nationer emellan snarare ökar-

  184. -och tilltron till att ha kollektiva
    lösningar är ett lågvattenmärke.

  185. Men låt oss gå in på vetenskapen.
    Hur kan den välkomna mänskligheten-

  186. -till en ny, geologisk epok,
    antropocen?

  187. Det är "Royal Society of
    Geophysical Sciences" som bestämmer-

  188. -vilken geologisk epok vi är i.
    Det är britterna som är fanan här.

  189. De har jobbat i tre år, och hade möte
    i Kapstaden för några veckor sen.

  190. Jag kan inofficiellt säga,
    för ni sprider ju inte det-

  191. -att vi ska döpa om vår epok. Vi är
    inte i holocen, utan i antropocen.

  192. 7,2 miljarder människor multiplicerat
    med vår industriella metabolism-

  193. -är en geologisk kraft av förändring.
    Vi är den dominerande kraften-

  194. -för planetens tillstånd.
    "Antro" står för mänsklighet-

  195. Varifrån kommer belägget? Jo, från
    observation. Det är inga modeller-

  196. -eller hypoteser, utan observation.
    Det här är den senaste uppdateringen-

  197. -som vi har gjort med kollegor
    runt om i världen. Syftet är inte-

  198. -att ni ska se parametrarna, utan
    bara titta på formen på kurvorna.

  199. 1750 till i dag. Här finns data för
    varenda parameter, som betyder nåt-

  200. -för Wall Street, eller för Börsen,
    eller för oss i våra liv.

  201. De rör sig på samma sätt, från
    koldioxid, övergödning, kemikalier.

  202. Fram till mitten av 50-talet
    rör det sig långsamt, sen går vi upp-

  203. -på hockeyklubbsmönstren.
    Vi fokuserar felaktigt-

  204. -på koldioxidmönstren, men jag
    är mest orolig för den längst ner.

  205. Det är likadant
    för förlust av biologisk mångfald-

  206. -som är nyckeln till
    att vi har mat på jorden.

  207. Lägger man ihop kurvorna ser
    det ut så här. Det här är syntesen-

  208. -av mänsklighetens utveckling
    på jorden under de senaste 250 åren.

  209. Sen den industriella revolutionen
    i Storbritannien 1750.

  210. Ni ser här att vi har liten påverkan
    på planeten fram till 1955.

  211. Vi är en liten värld på
    en stor planet. Sen går vi in i det-

  212. -som vetenskapen har döpt till
    "Moment of the great acceleration".

  213. Alla kurvor böjer 1955.
    Vi är 3,5 miljarder människor-

  214. -tio år efter andra världskriget.
    Nåt händer, det är väl dokumenterat.

  215. Vi har nått
    en teknologiskt avancerad nivå-

  216. -för att skala upp samhällsbygget. Vi
    har fått en infrastruktur i världen-

  217. -som är uppkopplad med järnväg,
    flyg och transportsystem.

  218. Och vi har gjort ett stort kliv
    när det gäller handelsgödsel-

  219. -så att vi kan försörja
    en större befolkning.

  220. Och vi har hälsogenombrott, som gör
    att vi kan förlänga livslängden-

  221. -på ett mycket bättre sätt
    än tidigare-

  222. -och så kickar vi i väg
    i vår stora acceleration.

  223. Det intressanta är
    att varningarna kom tidigt.

  224. 1968 kommer Rachel Carsons "Silent
    Spring", som redan då varnar för-

  225. -att vi rör oss
    i en ohållbar riktning-

  226. -där vi riskerar att alla
    biologiska arter dör av kemikalier-

  227. -som gör att vårarna blir helt tysta.

  228. Några år senare kommer Romklubben ut
    med sin "Limits to Growth".

  229. De flaggade för att om vi fortsätter
    att underminera jordens resurser-

  230. -riskerar vi år 2020,
    vi är inte ens där ännu-

  231. -att den globala BNP:n dras ner-

  232. -på grund av
    att vi får för stora miljökostnader.

  233. Som ni kanske är medvetna om
    sköts varningarna ner unisont-

  234. -av ekonomer, näringslivet-

  235. -och även av politiker, som ansåg
    att det här inte var nåt som rimmade-

  236. -med några risker,
    som kunde tas på allvar.

  237. Men tittar ni noggrant, ser ni
    att Rachel Carson och Romklubben-

  238. -varnade tidigt.
    De hade ju ingen empiri-

  239. -utan det var insiktsfulla varningar-

  240. -baserade på intuitiva projiceringar
    in i framtiden. De hade bara början.

  241. Man kunde tänka sig framtiden
    åt olika håll.

  242. Jag skulle vilja säga att man
    kan ursäkta alla obsoleta ekonomer-

  243. -och tänkare från den tiden, som till
    och med förlöjligade Rachel Carson-

  244. -och Romklubben. Men i dag är vi ju
    där uppe. I dag sitter vi på toppen-

  245. -av exponentiella kurvor
    för varenda parameter-

  246. -som underbygger vår ekonomi.

  247. Vi är den första generationen, som
    har så många vetenskapliga belägg-

  248. -att vi inte har nån ursäkt
    att inte agera.

  249. Till skillnad från de,
    som förlöjligade Rachel Carson.

  250. Läget är helt nytt, och det här
    är empirin bakom antropocen-

  251. -bakom det faktum att vi har nått
    den här mättnadspunkten på jorden.

  252. Insikt ett: Vi är i antropocen.
    Insikt två är att om vi nu håller på-

  253. -att lägga det här trycket
    uppstår frågan:

  254. "Vad är det önskvärda tillståndet
    för mänskligheten?"

  255. Kan vi definiera vilket tillstånd
    vi bör vara i-

  256. -för att kunna ha 9-10 miljarder
    medmänniskor, som kan ha drägliga-

  257. -fredliga
    och demokratiska liv på jorden?

  258. Det leder till frågan: "Håller vi på
    att lämna Edens lustgård?"

  259. Kan vi definiera en harmonisk Edens
    lustgård på planeten? Svaret är ja.

  260. Det bygger på fantastiskt arbete
    från glaciologer runt om i världen-

  261. -som i dag har lyckats dokumentera
    hur jorden har varit historiskt-

  262. -de senaste 6 miljoner åren.

  263. För några veckor sen publicerades
    de senaste 2 miljoner årens kurva.

  264. Det här är ett speciellt extrakt av
    det. Det är de senaste 100 000 åren.

  265. Det är en perfekt period, eftersom
    vi har varit moderna Homo sapiens-

  266. -i ganska exakt 100 000 år.
    Under hela den här perioden-

  267. -har vi haft samma kapacitet
    att bygga samhällen-

  268. -som vi känner dem i dag.
    På Y-axeln finns temperaturvariation.

  269. Det är data från Grönland. Det var
    en väldigt hoppig resa för oss.

  270. Vi hade enkelt uttryckt ett helsike.
    Vi var jägare och samlare.

  271. Vi var några få miljoner på jorden-

  272. -och det finns en punkt, den låga,
    kalla perioden för 75 000 år sen-

  273. -då det var så kallt
    att färskvattnet var så fruset-

  274. -att vi troligtvis var nere på mindre
    än 15 000 fertila vuxna på jorden.

  275. Mindre än 15 000 kvar på jorden.
    Vi var i princip utrotade.

  276. Vi gömde oss i Etiopiens högländer,
    där det fanns biomassa och vatten.

  277. Därifrån lämnade vi sen Afrika
    och tog oss till Papua Nya Guinea-

  278. -och tillbaka till Europa,
    och befolkade jorden.

  279. Det här var en tuff period,
    där vi var så gott som utrotade.

  280. Det innebär dessutom
    att vi här är nära släkt-

  281. -vilket man kan betänka när
    det gäller våra planetära förvaltare.

  282. Vi lämnar istiden
    och går in i den här enastående...

  283. ...stabila perioden,
    som vi kallar holocen.

  284. Det här är remarkabelt.
    Det ser ni på kurvan.

  285. Vi lämnar perioden-

  286. -där temperaturen kunde variera
    med plus, minus 10 grader-

  287. -till att vi kommer ut ur istiden
    och in en fas-

  288. -där temperaturen har en maxsvängning
    på plus, minus 1 grad Celsius.

  289. Vi är bara några tusen år
    in i holocen-

  290. -och vi gör vår
    viktigaste, mänskliga uppfinning.

  291. Vi går från att vara jägare
    och samlare till att bli bönder.

  292. Vi uppfinner jordbruket,
    vi domesticerar djur och växter.

  293. Vi har bevis för att det var tack
    vare holocen som vi gjorde det här.

  294. Det var tack vare att det blev
    så stabilt på jorden, så lugnt-

  295. -när det gällde klimat,
    och därmed väder, vattenflöden-

  296. -och hur hela biosfären
    konfigurerade sig.

  297. Regnsäsongerna kom och gick.
    Det blev tillräckligt varmt i maj-

  298. -och till september.
    Man fick 90 dagars odlingssäsong.

  299. Det gjorde att det var värt att
    plantera vete, korn, ris och majs-

  300. -för att börja domesticera växter.
    Det var ingen "heurekabonde"-

  301. -som vaknade en morgon och sa:
    "Vilken kul idé att plantera frö."

  302. "Låt mig kommunicera med mina
    kompisar." Nej, det skedde samtidigt-

  303. -på olika kontinenter i samma period.

  304. Majs i Latinamerika, teff i Afrika
    och ris i delar av Mellanöstern.

  305. Vi kunde inte ringa varann och säga:
    "I got this great idea."

  306. Det här är ett bevis för att det
    var lugnet som gjorde det möjligt-

  307. -att bli sedentära bönder, som gjorde
    det möjligt att utveckla samhällen-

  308. -med differentiering av olika typer-

  309. -av komparativa hantverksroller,
    som sen ledde fram-

  310. -till den globaliserade världen.

  311. Det vetenskapliga budskapet
    är enkelt.

  312. Holocen är det enda
    önskvärda tillstånd vi känner till-

  313. -för att stödja den moderna världen.
    Vi kan leva utanför holocen-

  314. -men vi kan inte se hur det
    ska kunna stödja liv för 9 miljarder-

  315. -utanför holocen. Ni ser dramaturgin.

  316. Vi knuffar oss ut ur holocen,
    vi är i antropocen.

  317. Vi kan inte gå tillbaka till holocen,
    men vi beror av holocen.

  318. Vi behöver detta jämviktsläge
    på jorden. Vi behöver det så väl...

  319. Jag ska visa... Jag har tagit de
    senaste 20 000 åren för att betona-

  320. -hur snävt det här är.
    Ni ser att istid är minus 4 grader.

  321. Det är då vi har 2 km is
    ovanför skallarna här.

  322. Vi går in i holocen och hamnar
    i tillståndet av plus, minus en grad.

  323. Vi är på väg till den röda kurvan
    om vi inte levererar Parisavtalet.

  324. "The turning point for the planet".

  325. Vi har slagit i taket på en grad
    redan. Vi har värmt upp temperaturen-

  326. -i genomsnitt med 1 grad,
    så vi är redan i taket på holocen.

  327. Det som är unikt med holocen
    är följande, som illustreras här.

  328. Den genetiska konfigurationen
    på planeten har i många fall funnits-

  329. -i över 100 miljoner år. Men det är
    ändå i holocen som det lägger sig.

  330. Det är som en leksak man skakar,
    och sen när man tittar på den-

  331. -faller all snö på plats.
    Vi har skakat planeten-

  332. -under miljarder år,
    men i holocen ställs det till rätta-

  333. -och allt faller på plats. Det är då
    vi får Raja Ampats unika korallrev-

  334. -som lägger sig på plats, och
    i dag kan ge 250 miljoner människor-

  335. -ett levebröd från korallrev.

  336. Det är i holocen
    som våra tempererade skogar-

  337. -etablerar sig som stora biom,
    som levererar välfärd, syre, vatten-

  338. -och ekonomi
    i hela vår pappersindustri.

  339. Det är i holocen som regnskogarna
    i Kongo, Amazonas och Indonesien-

  340. -etablerar sig som biom,
    som reglerar vattencykeln-

  341. -som reglerar stora delar
    av vädersystemen-

  342. -och som dessutom
    är gigantiska sänkor för kol.

  343. Det är nu vi får
    konfigurationerna av våra isar.

  344. Arktis, Grönland, Svalbard
    och Antarktis faller på plats-

  345. -och lägger sig i ett jämviktsläge-

  346. -där de är tillräckligt vita för att
    studsa tillbaka exakt mängd energi-

  347. -för att kunna hålla oss i holocen.

  348. Isen varken smälter eller ökar. Hade
    den ökat, hade vi gått in i en istid.

  349. Konfigurationerna lägger sig på plats
    i holocen. Därför talar jag om Eden.

  350. Allt som vi här har personliga,
    emotionella relationer till...

  351. Alla har vi nån relation till vår
    närmiljö, våra närmaste ekosystem.

  352. Jag kan varenda morgon njuta av
    att bara titta ut över vår skärgård-

  353. -och uppleva Östersjön. Östersjön
    konfigurerade sig ju i holocen.

  354. Slipningen av granitblocken,
    som gav oss vår enormt fina skärgård-

  355. -konfigurerades
    när vi gick in i holocen.

  356. Holocen är vårt drömtillstånd.
    Det gav oss våra vattenflöden-

  357. -och är Edens lustgård.
    Det är insikt nummer två.

  358. Vi är i antropocen,
    men vi beror av holocen.

  359. Då kommer vi till tredje insikten.

  360. Vi knuffar planeten
    in i det mättade tillståndet.

  361. Planeten har varit lugn och oerhört
    hjälpsam, rent bofysiskt en kompis.

  362. Den har haft en enda röd tråd. I all
    den vetenskapliga komplexitet vi har-

  363. -finns en röd tråd. Om man så
    forskar om jordkvalitet, hydrologi-

  364. -oceanografi eller ekologi,
    är den röda tråden-

  365. -att trots ohållbar påfrestning
    har ekosystemen hittills svarat-

  366. -med så kallad negativ feedback.

  367. Det vill säga att de har absorberat
    och dämpat störningar.

  368. Det är den vetenskapliga mardrömmen
    när biosfären går från negativ-

  369. -till positiv feedback,
    självförstärkande feedback.

  370. I dag har vi som vetenskaplig insikt
    att när vi pressar planeten-

  371. -har vi ju alltid antagit, det är så
    vi har byggt upp vår ekonomi-

  372. -att saker och ting
    förändras linjärt, långsamt-

  373. -och därmed förutsägbart.
    Betänk bara våra diskonteringsräntor.

  374. Man använder dem för klimateffekter.
    Det bygger på antaganden.

  375. Det är fullständigt ovetenskapligt-

  376. -att vi kan bedöma klimateffekterna
    av utsläpp av växthusgaser om 30 år.

  377. Vi antar att de ändras linjärt-

  378. -men tänk om de ändras abrupt,
    att vi får irreversibla förändringar-

  379. -som vi inte kan kontrollera.
    Då faller diskonteringstänkandet.

  380. Vi går från låg kostnad,
    planeten buffrar-

  381. -till oändlig kostnad, det vill säga
    ekonomin kan inte ens hjälpa oss.

  382. Då är vi inne i en etisk diskussion,
    inte en ekonomisk.

  383. Hela klimatfrågan
    är redan i den etiska domänen.

  384. Vi är där ekonomin
    inte kan hjälpa oss-

  385. -för tröskeleffekter
    är en verklighet.

  386. Här har ni bakgrunden till det.
    Det här är de senaste 2 000 åren.

  387. Det är en temperaturvariation
    inom plus, minus 2 grader.

  388. Ni ser att temperaturen ökar.
    Den ökar 0,6 grader i den här kurvan-

  389. -som tog slut i början av 2000-talet.
    Här är där vi är på väg-

  390. -enligt IPCC:s klimatmodeller.
    Här har ni Parisberäkningen.

  391. Även om 196 länder, som var i Paris,
    skulle genomföra-

  392. -sina tänkta...reduktioner av utsläpp
    av växthusgaser-

  393. -så skulle det ta oss 3 grader.
    Det är påminnelsen om-

  394. -att dit vi är på väg
    är såna gigantiska avvikelser-

  395. -från ett holcentillstånd. En grad
    hit eller dit betyder skillnaden-

  396. -mellan att vara i Edens lustgård
    eller falla ur.

  397. Här har ni den bästa syntesen
    som kopplar ihop det här med holocen-

  398. -och risken för tröskeleffekter. Det
    här kommer från Potsdaminstitutet-

  399. -och det levererades före Paris.
    Jag kommer tillbaka till min kurva.

  400. Ni ser istid i början,
    temperatur på Y-axeln-

  401. -och så går vi in i holocen, Edens
    lustgård, de senaste 12 000 åren.

  402. Till höger ser ni olika scenarier.

  403. Ni ser 8,5, som tar oss till 4 grader
    till slutet av århundradet.

  404. Sen ser ni Parisribban i grått, det
    vill säga att vi uppnår Parisavtalet.

  405. I dag skulle vi röra oss till 3-3,5
    grader, även om vi genom för det-

  406. -men vi har skrivit på ett
    bindande avtal att vi ska hålla oss-

  407. -under 2 grader och sikta på 1,5.
    Det är den gråa ribban där.

  408. Till vänster
    ser ni den bästa syntesen av-

  409. -vilka ickelinjära överraskningar
    vi riskerar-

  410. -redan vid Parisgränsen.

  411. Det som kanske oroar mig
    allra mest i dag är-

  412. -att korallreven ligger... Spannet
    är den vetenskapliga osäkerheten.

  413. Det finns alltid en osäkerhet över
    hur stor risken är.

  414. Men trots osäkerhetsbandet
    ligger korallreven under 2 grader.

  415. Även om vi levererar Paris, har vi
    i stort sett uppoffrat korallreven.

  416. Det är ju en dramaturgi av en skala,
    som nästan är svår att begripa.

  417. El Nino 2015
    innebar för första gången-

  418. -att 98 % av Stora barriärrevet
    utsattes för allvarlig blekning-

  419. -som det inte gjorde vid den
    förra värsta El Nino-händelsen 1998.

  420. Då drabbades "bara" Stilla havet
    och Indiska Oceanen av kollaps-

  421. -av stora delar av korallreven.
    Sen har ni inlandsglaciärerna här.

  422. Här har vi Arktis sommaris.

  423. Vi rör oss snabbt mot
    ett dramatiskt isfritt jämviktsläge-

  424. -under säsonger, som då leder
    till stora förändringar i hur Arktis-

  425. -bidrar till att kyla planeten. Med
    ett isfritt Arktis förlorar vi det.

  426. Sen har vi Grönland här,
    som är en otrolig dramaturgi-

  427. -för här har vi ett bredare
    osäkerhetsspann på 1,5-4 grader.

  428. Där har vi 7 meters havsyteökning-

  429. -och vi riskerar
    en irreversibel avsmältning.

  430. Slutligen är det den västantarktiska
    hyllan, där vi får mer vetenskap-

  431. -som pekar på att vi
    kanske har underskattat risken.

  432. Även om vi levererar Paris, står vi
    inför risken för tröskeleffekter.

  433. Forskning pekar även på att ekosystem
    som skogar kan buffra under lång tid-

  434. -för att sen abrupt bli en savann,
    eller en savann kan bli en öken.

  435. Vi måste ha klart för oss att vi vill
    ha Svalbard i det här tillståndet-

  436. -som reflekterar
    tillbaka solstrålning till rymden-

  437. -och fungerar som ett kylsystem,
    inte det här-

  438. -som är dramatiskt för ekologi
    och för människor.

  439. Men den mörkare ytan gör också att
    det skadar ekonomier i hela världen.

  440. Jag var i Vita huset
    på Arctic Council-

  441. -där även politiker inser att Arktis
    reglerar stabiliteten i ekonomier-

  442. -långt söder om Arktis.

  443. En finansminister, även i länder
    som Sverige eller Tyskland-

  444. -måste engagera sig i ett stabilt
    Arktis, för det reglerar möjligheten-

  445. -till en stabil nation. Den här typen
    av system med mångfald och korallrev-

  446. -kan abrupt tippa över till det här,
    som då hände 1998.

  447. Nu har det hänt
    i ökad utsträckning 2015.

  448. De här förändringarna är svåra att få
    tillbaka till ett jämviktstillstånd.

  449. Det här ledde oss
    för ungefär sju, åtta år sen-

  450. -att säga att de här tre insikterna,
    antropocen, holocen-

  451. -och "tipping points" utgör
    en ekvation för en helt ny vetenskap.

  452. Det är en helt ny perception.
    Det här är en ekvation som i dag-

  453. -guidar vetenskapen
    för hållbar utveckling.

  454. Välkomna till antropocen. Vi
    behöver holocen för en bra framtid.

  455. Vi kan inte exkludera
    ickelinjära förändringar.

  456. Vi behöver ha planetära gränser.
    Vi behöver fråga vetenskapen-

  457. -vilka miljöprocesser som reglerar
    vår förmåga att ha en stabil planet.

  458. Kan vi för varje sån process
    definiera kvantitativa gränser-

  459. -som kan ge oss ett manöverutrymme-

  460. -inom vilket vi kan vara kvar
    i en interglacial?

  461. Men där vi riskerar tröskeleffekter
    som riskerar att knuffa planeten-

  462. -till en ickekontrollerad,
    varm period-

  463. -som inte kan stödja mänskligheten.

  464. Där har ni själva anledningen till
    att forskningen har fallit framåt.

  465. Den publicerades 2009
    och har letts härifrån.

  466. Det kom en uppdatering 2015,
    och den ger kvantifieringar-

  467. -för ett säkert manöverutrymme
    i grönt.

  468. Ni har den gula osäkerhetszonen, som
    vetenskapen alltid måste jobba med-

  469. -och försöka minska.

  470. I rött ser ni de planetära gränser,
    som pekar på-

  471. -att där har vi gått för långt.

  472. Det gäller förlusten
    av biologisk mångfald, övergödning-

  473. -som är en aktuell fråga i Sverige
    med inte minst Östersjön.

  474. Och sen har vi markanvändning,
    och sen är det klimatförändringarna.

  475. Det är fyra av nio planetära gränser-

  476. -som är i farozonen,
    som placerar oss i faroläget.

  477. Det är ingen domedagsbild,
    utan snarare vetenskapens försök-

  478. -att skapa en guide för
    en positiv framtid för mänskligheten.

  479. I dag har vi så mycket vetenskaplig
    kunskap om hur planeten fungerar-

  480. -om vilka miljöprocesser som reglerar
    ett stabilt och önskvärt tillstånd.

  481. Vi kan definiera vårt jämviktsläge.
    Det här är en del av vår utveckling.

  482. Det ger oss också möjlighet
    att resa i tiden, som är viktigt-

  483. -men också användbart. Här är 1750,
    före den industriella revolutionen.

  484. Världen befinner sig
    mitt i "safe operating space".

  485. Vi har inte gått nånstans
    mot några av de planetära gränserna.

  486. Redan 1950 har vi uppfunnit
    processen med handelsgödsel.

  487. Vi har expanderat jordbruket till den
    grad att vi har sprängt förlusten-

  488. -av biologisk mångfald, och så har
    vi börjat närma oss andra gränser.

  489. Men vi är en liten värld
    på en stor planet.

  490. Till och med 1970 är vi kvar.
    Här varnade Rachel Carson för-

  491. -att vi var på väg in i en farozon.
    Men sen, bang, 1990.

  492. Där har ni sprängpunkten,
    där vi går över både på övergödning-

  493. -och där vi kickar oss rakt ut i en
    röd zon när det gäller uttunningen-

  494. -av ozonlagret genom
    kyl- och värmesystemen med freoner.

  495. Ni vet vad som hände. Ett Nobelpris
    kom till Stockholms universitet.

  496. Tre forskare identifierade
    uttunningen av ozonskiktet.

  497. De varnade mänskligheten i mitten
    av 80-talet, efter tio års forskning.

  498. 1987 signerades Montrealprotokollet-

  499. -som förbjuder freoner, inga såna
    här minskningar av koldioxidutsläpp-

  500. -och utvecklingen
    blev så pass positiv-

  501. -att i dag är vi tillbaka i det
    gröna, säkra utrymmet för freoner.

  502. Från 1990 och fram till i dag
    har vi ett exempel på-

  503. -att vi har varit
    framgångsrika planetära förvaltare.

  504. Sverige, Kanada och några
    länder till, det var bara 40 länder-

  505. -skrev på Montrealprotokollet.

  506. Majoriteten var stor nog, och
    den visade att freonproblematiken-

  507. -inte skulle underminera välfärd.

  508. Vi kunde, precis som Electrolux
    gjorde, leverera en ny generation-

  509. -freonfria kylskåp, som ledde till
    att man såg att innovation-

  510. -och hållbarhet hänger ihop.

  511. Det är första gången politiker har
    lyssnat på forskare...ordentligt.

  512. Vad innebär det här
    för vår väg framåt?

  513. Varför är det så viktigt att vi
    måste återkoppla oss till biosfärer?

  514. Det här är det viktigaste exemplet.

  515. Till vänster ser ni utsläpp
    av växthusgaser. Det har lett till-

  516. -att vi har ackumulerat
    545 miljarder ton kol i atmosfären.

  517. Det är den mängd som är vår skuld
    sen den industriella revolutionen.

  518. Men är det 545 miljarder ton som
    har lett till en grads uppvärmning?

  519. Svaret är nej.
    Vi har en gigantisk negativ feedback.

  520. Vi har en dämpande resiliens
    hos ekosystemen, som innebär-

  521. -att haven har tagit upp 25 %,
    155 av de här, och ekosystem på land-

  522. -har tagit upp de andra 150. Hälften
    av våra utsläpp av växthusgaser-

  523. -när vi har bränt olja och kol,
    har tagits upp av naturen.

  524. Det här är planetens
    största, fria service-

  525. -subvention till världsekonomin.

  526. Planeten försöker
    applicera sina processer-

  527. -för att vara kvar i holocen.
    Systemen är resilienta-

  528. -så länge vi är en liten värld.

  529. Därför måste vi integrera biosfären
    med vår välfärd-

  530. -och biosfären
    med klimatförändringar.

  531. Vi måste, vilket är en överraskning
    för många politiker-

  532. -förstå att till och med
    för Sveriges välfärd gäller det-

  533. -att hålla koll på Antarktis, att ha
    en bra regnskog, fixa korallreven-

  534. -och att savannerna är intakta. Alla
    så kallade biomer, stora ekosystem-

  535. -är helt avgörande
    även för Sveriges välfärd.

  536. Är vi en stor värld på en liten
    planet, är varje planetärt verktyg-

  537. -avgörande för ekonomisk tillväxt,
    jobb och välfärd.

  538. Vi kan inte frikoppla oss från
    hur planeten mår.

  539. Vi är i ett läge
    av globala transformationer.

  540. Det är det vi står inför.

  541. Den här grafen har inte publicerats.

  542. Vi har samlat de ledande,
    globala klimatmodellerarna.

  543. De som håller på med de stora,
    ekologiska modellerna.

  544. Vi har frågat: "Vad innebär Paris?"

  545. Det innebär en transformation av
    en skala som vi inte har sett förut.

  546. På Y-axeln ser ni utsläpp av
    växthusgaser från fossil förbränning.

  547. Vi är i dag vid 40 miljarder ton
    koldioxid per år som vi bränner.

  548. Ni ser den svarta linjen högst upp.
    Den här verkar inte funka så bra.

  549. Det är utsläppskurvan.
    Ni ser att den böjer år 2020.

  550. Vi måste böja den
    globala utsläppskurvan om fyra år.

  551. Det är nödvändigt om vi ska en chans
    att leverera Paris. Böja om fyra år.

  552. Sen ska vi följa den otroligt
    branta kurvan ner till en punkt-

  553. -där vi 2050
    når en fossilfri världsekonomi.

  554. Där vi alltså har nått noll. Det är
    utsläppsminskningar med 7-8 % per år.

  555. Det är dubbelt så mycket
    som man har kunnat tänka sig.

  556. Andra hälften av det här århundradet
    ser ni...

  557. Om ni tittar under nollan,
    ser ni de negativa utsläppen.

  558. 2015 har vi negativa utsläpp på
    ungefär 20 miljarder ton koldioxid.

  559. Det är
    den negativa feedbackmekanismen.

  560. Naturen plockar upp hälften
    av våra utsläpp.

  561. Bedömningen är att de kommer
    att minska när vi minskar utsläppen-

  562. -för naturen kommer inte att behöva
    kompensera när vi minskar utsläppen.

  563. För att vi ska kunna leverera Paris
    måste vi från mitten av århundradet-

  564. -börja öka de negativa utsläppen.

  565. Det är negativa utsläpp,
    som vi måste genomföra.

  566. Den gula är "carbon capture storage"-

  567. -och den bruna är att jordbruket
    i världen måste gå från-

  568. -att vara en nettokälla
    till att bli en sänka.

  569. Vi måste ha en revolution-

  570. -där jordbruket slutar skicka ut
    växthusgaser, och blir en nettosänka.

  571. Allt måste vi klara.
    Fossilfritt till 2050-

  572. -hålla alla ekosystem intakta, vi
    måste ha teknologi i investeringar-

  573. -på stor skala
    för att dämpa det orange.

  574. Och sen en jordbruksrevolution.

  575. Även om vi gör allt det här
    visar siffrorna-

  576. -att vi har 66 % chans att lyckas.

  577. Det är inte så stor sannolikhet
    för nåt som inte är jätteönskvärt.

  578. 2 grader innebär
    att vi knäcker korallreven.

  579. Den här resan måste vi åstadkomma
    under de kommande 34 åren-

  580. -och det är en väldigt kort tid.
    Det är inte konstigt att vi ser-

  581. -tunga personer i världen,
    som talar om revolution.

  582. De börjar komma till insikt om
    att vi står inför en stor förändring.

  583. Det är som är enormt spännande
    med det här är ju det faktum-

  584. -att bakom den här diagnosen
    finns det så mycket empiriskt stöd-

  585. -för att teknologier, innovationer,
    skalbara lösningar finns till hands.

  586. Det vi saknar i dag
    för att få takt och skala är inte-

  587. -att det saknas lösningar
    eller vetenskap.

  588. Vi behöver allianser
    mellan vetenskap och näringsliv-

  589. -för att skapa rätt förutsättningar
    för att få ordentlig fart framåt.

  590. Vi måste ändra vårt perspektiv
    på utveckling.

  591. Den moderna definitionen
    är Brundtlandkommissionen 1992-

  592. -med tre pelare för utveckling:
    ekologisk, human och finansiell.

  593. Det här har inte funkat. Det blev
    en "Musse Pigg-ekonomi" av det hela.

  594. BNP ökar på bekostnad-

  595. -av humankapital och naturkapital. Vi
    måste skifta över till en världsbild-

  596. -som ser ut så här. Där ekonomin
    levererar till våra sociala mål-

  597. -inom planetära gränser.
    Det är det som är själva lösningen-

  598. -för att få de här hållbarhetsmålen
    att leverera.

  599. De här sjutton målen
    har vad vi behöver. De är bra.

  600. Men risken är att de hanteras
    som ett enda stort smörgåsbord-

  601. -när vi
    måste konfigurera om dem så här.

  602. Fyra av de här hållbarhetsmålen
    är planetära gränser.

  603. De är icke förhandlingsbara.
    Mångfald, klimat och hav.

  604. Det är inom manöverutrymmet
    vi kan leverera.

  605. Ingen mer hunger eller fattigdom.
    Alla har rätt till bra liv på jorden.

  606. Sen använder vi ekonomiska metoder.

  607. Den här, som kallas för
    bröllopstårtan, är vägen framåt-

  608. -för att få en strategi för
    vår möjlighet att faktiskt klara av-

  609. -att inte bara få en bra framtid,
    utan det handlar också om-

  610. -att vi måste förvalta
    den återstående skönheten.

  611. Inte för att vi har ansvar för det,
    utan om vi tänker på framtiden. Tack.

  612. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Tillsammans för en hållbar värld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi måste skapa en helt ny relation mellan mänskligheten och vår planet, och tiden är knapp. Det är det alarmerande budskapet från Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Han beskriver de insikter som ligger bakom och hur vi alla måste bidra till att rädda vår planet. Inspelat på Alumndagen den 6 oktober 2016, Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Geografi > Risker och hot, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Hållbar utveckling, Klimatförändringar, Klimatpolitik, Meteorologi, Miljöforskning, Människan och naturen, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Kaveri - samarbete i Indien

Janakarajan Srinivasan är professor vid Madras Institute of Development Studies i Indien och initiativtagare till Cauvery Family, en grupp startad av bönder och akademiker för att nå en vänskaplig lösning på tvisten kring Kaverifloden. Han berättar om erfarenheterna av att försöka lösa de mångåriga vattentvisterna kring Kaveri.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

En blågul historia

Besök på Ikeas varuhus där kunderna lovordar både design och köttbullar. Chefen Jens Ivarsson tycker att kunderna gör sig väl hemmastadda. Varje dag får han väcka kunder som ligger och sover. Ett större problem är dock den utbredda privatkopieringen. På fabriken Nantai Textiles jobbar man 60 timmar i veckan för att hinna med. En kinesisk arbetare har inte råd att handla på Ikea. Då finns de billiga kopiorna.

Fråga oss