Titta

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Om UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Seminarium med utgångspunkt i de fyra jämställdhetspolitiska målen: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Hur långt har man nått med att uppfylla dessa mål? Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter: Jämställdhetspolitik för inflytandeDela
  1. Ni som är här är säkert engagerade
    i jämställdhetsfrågor.

  2. Folk frågar
    varför det går så långsamt-

  3. -när man vet att det är så rätt.
    Varför tas det så små steg?

  4. Det går inte att starta ett firande
    av internationella kvinnodagen-

  5. -utan att ha en kort, liten utblick.

  6. "Har världen blivit bättre?"
    är tydligen ett tema under veckan.

  7. Vi ska inte tappa greppet om saker
    och ting som har blivit bättre-

  8. -men när världens största
    och mäktigaste nation-

  9. -just har valt en president som
    skryter om sina sexuella övergrepp-

  10. -som rustar ner de
    biståndsaktiviteter-

  11. -som USA gör som gynnar kvinnor-

  12. -och reproduktiva rättigheter.

  13. När Putins Ryssland
    nyligen avkriminaliserade-

  14. -våld i hemmet. När...

  15. I Polen och Ungern rullar
    man tillbaka aborträttigheter.

  16. Sånt som vi trodde var pinnar
    som vi hade satt där framme.

  17. "Så långt har vi kommit."

  18. När jag som jämställdhetsminister
    var på FN:s kvinnokonferens-

  19. -så hade det börjat svänga.
    Det hade inte minst att göra med-

  20. -diktaturerna i Mellanöstern,
    som hade fått luft under vingarna-

  21. -och som tillsammans med Kina
    och Ryssland inte ville värna-

  22. -de segrar som det internationella
    kvinnoarbetet har lett till.

  23. Den radikala kvinnorörelsen ville
    inte ha en ny kvinnokonferens.

  24. De var rädda för att om man öppnade
    upp det som diskuterades i Peking-

  25. -att det skulle rullas tillbaka.

  26. Jag tycker att det är lätt att se
    att tillbakarullandet har fortsatt.

  27. Men vår konferens i dag
    har ett nationellt perspektiv-

  28. -och då måste vi också hylla att
    vi har kommit långt i vårt land.

  29. Om man visste att man skulle födas
    till kvinna, och fick välja var-

  30. -så skulle nog många välja Sverige
    eller nåt av de nordiska länderna.

  31. Men det får vi aldrig ta
    till intäkt för att vi ska stanna av-

  32. -sluta och inte engagera oss längre.

  33. I juni 2014 ordnades
    ett nordiskt kvinnoforum i Malmö.

  34. Det var ett sätt att i stället för
    att öppna en farlig kvinnokonferens-

  35. -som kunde öppna slussarna för de
    mörka krafterna, att på nåt ställe-

  36. -samla den progressiva,
    internationella kvinnorörelsen.

  37. Jag var där som jämställdhetsminister
    och träffade den nyligen tillträdda-

  38. -chefen för UN Women,
    som heter Phumzile Mlambo.

  39. Hon fattade mina händer,
    och så sa hon:

  40. "Minister Arnholm,
    ni får aldrig sluta"-

  41. -"för ni i Sverige och Norden
    är ljuset i mörkret."

  42. "Ni visar för världens kvinnor att
    det är möjligt att komma nånstans"-

  43. -"och att ni aldrig blir nöjda,
    utan fortsätter att kämpa."

  44. Så en dag som den här, och
    ett fortsatt jämställdhetsarbete-

  45. -är oerhört viktigt också i de länder
    som har kommit allra längst.

  46. Och då är det klart, att när
    det nästan blir nödvändigt-

  47. -att peka på dagliga exempel-

  48. -på att vi inte har nått hela vägen
    fram i Sverige heller...

  49. I förrgår kväll hörde vi nyheten
    att en flicka här i Lund-

  50. -som hade blivit våldtagen av två
    skolkamrater fick byta skola-

  51. -medan förövarna fick gå kvar,
    på ett lite slentrianmässigt sätt.

  52. Jag vet för lite för att stå här
    och vara nån messerschmidt-

  53. -men det är ändå väldigt tydligt att
    man på ett slentrianmässigt sätt-

  54. -förfördelar kvinnor och flickor.

  55. Det är deras perspektiv man inte tar.

  56. Så även om vi har kommit långt-

  57. -så finns det hela tiden
    saker att förbättra.

  58. Jag har blivit ombedd att prata
    om det första av de fyra-

  59. -gamla jämställdhetspolitiska målen,
    jämställdhetspolitik för inflytande.

  60. Jag vill också säga nåt om in-
    flytandet för jämställdhetspolitiken-

  61. -eftersom jag har perspektivet som
    före detta jämställdhetsminister.

  62. Då måste man säga
    att vi har kommit långt.

  63. Fröken Friman är ett exempel på hur
    vi har blivit fortbildade om det-

  64. -under de senaste åren. Viktiga
    kamper om rösträtt och sexualpolitik.

  65. Utbildningsväsendet har öppnats upp.
    Vi fick särbeskattning 1971-

  66. -som innebar att plötsligt...
    - Sa jag fel? Nej.

  67. Jag tror det var -71. Man vill säga
    rätt i en sån här fin församling.

  68. Avgörande betydelse, där många
    europeiska länder ligger efter oss.

  69. Särbeskattningen, kombinerat
    med en förhållandevis billig-

  70. -och mycket högkvalitativ förskola.
    Det var nog det allra viktigaste.

  71. Men också vår föräldraförsäkring.
    Allt detta har lett till att vi har-

  72. -en väldigt hög
    kvinnlig förvärvsfrekvens-

  73. -och att vi har kunnat ta
    stora kliv framåt.

  74. Senare i dag ska ni få träffa en av
    aktivisterna inom Fatta-rörelsen-

  75. -och det är ett fint exempel på
    hur kampen hela tiden fortsätter.

  76. Nån gång i maj 2013-

  77. -var det nån tjej som skrek ut
    sin ilska i sociala medier-

  78. -över att ännu en sexualbrottsdom
    hade gått på ett obegripligt sätt.

  79. Och hur det på det mediet
    med unga kvinnor från civilsamhället-

  80. -startade en rörelse som heter Fatta-

  81. -och som har varit avgörande
    för att en sexualbrottsutredning-

  82. -har lämnat ett politiskt sett
    helt enigt förslag-

  83. -om införandet
    av en samtyckeslagstiftning.

  84. Så det... Vi är inte framme,
    och det sker hela tiden saker-

  85. -och det är kul att ni har
    tagit hit Fatta, så att man lyfter-

  86. -vad det unga civilsamhället
    kan spela för roll i dessa frågor.

  87. Eftersom jag är i en forskarmiljö-

  88. -så har jag ansträngt mig lite
    och sammanställt lite siffror.

  89. Det välter inga kiosker,
    men jag ville visa nånting.

  90. Jag tog hjälp av Rut,
    riksdagens utredningstjänst.

  91. Den kan riksdagsledamöter
    använda sig av.

  92. Jag bad dem titta på,
    på ett sätt som man kunde mäta-

  93. -om man kunde se
    att jämställdhetsarbetet-

  94. -på ett starkare sätt
    genomsyrar det politiska arbetet.

  95. Då kan man se att antalet...

  96. Antalet propositioner och skrivelser
    som jämställdhetsministern avlämnar.

  97. Det är fortfarande inte så många, men
    det har sen slutet av 80-talet ökat-

  98. -från en per mandatperiod
    till i genomsnitt tre.

  99. Jag tror att Åsa Regnér
    kommer att fixa de där tre.

  100. Sen är det klart att "talk is cheap",
    men nånting säger det-

  101. -hur ofta man använder ordet
    jämställdhet i budgetpropositionen.

  102. Det har från mitten av 90-talet
    till i dag-

  103. -ökat från 100 gånger i en
    budgetproposition till 1 000.

  104. Det är också ett uttryck för att
    frågan har tagit sig in på agendan.

  105. Det här är en bild över de statliga
    resurserna till jämställdhetsarbetet.

  106. Från att har varit obefintligt
    så tog det ett steg upp 2006-

  107. -och sen har det hittat en ny nivå
    på flera hundratals miljoner.

  108. Yvonne Hirdman har i sin bok-

  109. -"Vad bör göras - 50 år
    av jämställhetspolitik"-

  110. -uttalat en viss kritik
    kring vad det här kan...

  111. Att dörna in med en massa pengar
    och särskilda projekt.

  112. Vad är bra med det, och vad
    kan det finnas för risker med det?

  113. Det kan man diskutera.
    Men det här ger en tydlig bild-

  114. -över att jämställdhetspolitiken
    har fått ett ökat fokus-

  115. -i fråga om förslag, när man pratar
    om det och när resurser avsätts.

  116. Men fokus för i dag är att vi inte
    är framme än. Vad kan vi göra-

  117. -för att få ett starkare inflytande
    för jämställdhetspolitiken?

  118. Det är en fråga man får hela tiden.
    Ni är säkert på olika sätt-

  119. -engagerade i jämställdhetspolitiken.

  120. Folk frågar
    varför det går så långsamt-

  121. -när man vet att det är så rätt.
    Varför tas det så små steg?

  122. Det är svårt
    att komma runt den frågan.

  123. Det handlar om strukturer. Det
    handlar om en patriarkal struktur-

  124. -som är jättesvår att ändra på.
    Varför är det så?

  125. Det beror på
    att den är så djupt integrerad-

  126. -i var och en av oss.
    Alla reproducerar vi den.

  127. Ett lite roligt exempel
    handlar om Ingemar Gens-

  128. -som var en förespråkare
    för jämställdhet i förskolan.

  129. Han förespråkade att man inte
    skulle använda "han" och "hon"-

  130. -förrän barnet fyller 6 år,
    för man skapade kön i förskolan.

  131. Han berättade hur han för några år
    sen säger till sitt barnbarn:

  132. "Jaha,
    du ska till farbror doktorn i dag?"

  133. Så en person som ägnat sitt liv
    åt att ändra på detta-

  134. -hörde "farbror doktorn" när han var
    liten, och nu säger han också det.

  135. Det illustrerar att även vi
    som vill så mycket bär det inom oss.

  136. För mig är det viktigt att sätta ord
    på det, och att vi hjälper varandra.

  137. Att påpeka det och göra om, men inte
    skapa en ångest eller rädsla-

  138. -som gör att man blir för rädd att
    trampa omkring i de här frågorna.

  139. En slutsats blir
    att om motståndet är så segt-

  140. -så behövs kraftfulla åtgärder
    eller kraftfulla institutioner-

  141. -för att få genomslag.

  142. Vår gemensamma vilja är viktig.

  143. Jämställdhet är inget som bara
    några arga aktivister kämpar för.

  144. Det är en brett förankrad vilja
    i Sverige-

  145. -men vi behöver gemensamma insti-
    tutioner för att föra det framåt.

  146. Då är frågan
    hur man gör i en demokrati-

  147. -när man styr saker och ting?
    Med vilka verktyg får man genomslag-

  148. -för det man vill göra?

  149. Sverige har en av världens
    mest välfungerande statsapparater.

  150. Vi har välfungerande departement
    och starka myndigheter.

  151. Vi har jämförelsevis små departement-

  152. -men vi har väldigt stora
    och väldigt många myndigheter.

  153. Det som vi i Norden
    gör i myndigheter-

  154. -görs ofta av departement
    på andra håll i världen.

  155. Det lilla regeringskansliet
    är ett förhandlingsmaskineri.

  156. Det är där man kommer överens,
    även i en enpartiregering.

  157. Olika intressen från departementen
    ska vägas samman.

  158. Om man ska göra en förändring
    måste man säkerställa-

  159. -att det funkar
    med allt annat man gör.

  160. Så Regeringskansliet och
    departementen har liten möjlighet-

  161. -att implementera förändringar,
    förstå förändringar-

  162. -eller ta fram ny kunskap,
    men det gör inte så mycket-

  163. -eftersom det finns myndigheter
    som gör det. De står för det där-

  164. -att veta vad som händer,
    att genomföra policyförändringar-

  165. -och att skaffa ny kunskap.

  166. Men ett politikområde utan myndighet
    råkar då på svårigheter.

  167. Om man har ett område
    som inte har en myndighet-

  168. -där man kan ta fram fakta och
    hålla koll på reformer som behövs-

  169. -problem som behöver lösas,
    avge remissvar-

  170. -som pekar på svagheter
    ur just den myndighetens perspektiv-

  171. -då har man ett problem. Att Sverige
    inte har en jämställdhetsmyndighet-

  172. -är därför problematiskt.

  173. Det förskjuter maktbalansen.
    Det märkte jag när jag kom in-

  174. -som statssekreterare och statsråd.
    Jag hade jobbat med Bengt Westerberg-

  175. -när han var jämställdhetsminister,
    och då fanns JämO.

  176. Inte för att JämO hade med allt
    att göra, men bara namnet...

  177. Bara att ha ett namn, en institution,
    en artefakt som bevisade-

  178. -att vi hade en myndighet
    som höll på med jämställdhetsfrågor.

  179. JämO har nu blivit Diskriminerings-
    ombudsmannen. Det fanns ingenting-

  180. -som i regeringssamarbetet
    hänvisade till-

  181. -eller lyfte upp
    jämställdhetsfrågorna.

  182. Det finns andra myndigheter som pekar
    på problem som måste lösas-

  183. -men för jämställdhetsområdet
    finns inte det.

  184. Det är ett problem för en jämställd-
    hetsminister att inte kunna styra-

  185. -och kräva fram ny kunskap.

  186. När jag härom veckan
    diskuterade med Åsa Regnér-

  187. -så gjorde hon en parallell till sin
    erfarenhet från biståndspolitiken.

  188. Hon sa: "Man plöjer ner massor
    med pengar i jämställdhetspolitik"-

  189. -"utan att veta om det funkar,
    utan att kolla vad som händer."

  190. "I biståndspolitiken är det noga - vi
    satsar, utvärderar och tänker om."

  191. Åsa Regnér och ja träffades-

  192. -för att vi slutförhandlade
    det som den 22 mars-

  193. -blev ett riksdagsbeslut
    som stöddes av regeringen, V och L-

  194. -om att införa en
    jämställdhetsmyndighet i Sverige.

  195. Det har sin grund i en utredning som
    på mitt och Liberalernas initiativ-

  196. -tillsattes under Alliansåren för
    att se över jämställdhetspolitiken.

  197. Den sköttes av Cecilia Seidegård,
    som är landshövding på Gotland.

  198. Bland förslagen fanns då...

  199. Det var tydligt
    att det gick att överväga-

  200. -och nu blir det
    en jämställdhetsmyndighet.

  201. Jag känner mig
    väldigt glad och nöjd över det.

  202. Jag tror att det är
    ett viktigt svar på frågan-

  203. -hur vi ska öka genomslagskraften
    för jämställdhetspolitiken.

  204. Tillbaka till min uppgift här i dag.

  205. Jag ska prata om det som handlar
    om det första jämställdhetsmålet.

  206. Det är på det området som en sån här
    myndighet kan ha en speciell roll.

  207. När det gäller de andra tre målen-

  208. -så finns det redan ganska många
    myndigheter som tittar på det.

  209. Den ekonomiska jämställdheten
    handhas av SCB och Försäkringskassan-

  210. -och tas upp i budgetpropositionen.
    Det finns uttryck för statsmakten-

  211. -som på olika sätt kollar detta.

  212. När det gäller obetalt arbete så har
    Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen-

  213. -och delvis SCB uppdrag där man
    räknar och håller koll på det.

  214. När det gäller mäns våld mot kvinnor
    så har både Brottsoffermyndigheten-

  215. -Polisen och Kriminalvården
    fokus på det.

  216. Men ingen har fokus på maktfrågorna.

  217. Så inte minst
    när det gäller det första målet-

  218. -så finns det en uppgift för
    den här myndigheten att ta sig an.

  219. Vad skulle bli jämställdhetseffekten-

  220. -av att införa mandatbegränsningar
    i politiken?

  221. Vad skulle bli effekten om revisorer
    var tvungna att uttala sig-

  222. -om rekryteringsförfaranden i
    företagen? Ur jämställdhetssynpunkt.

  223. Vad skulle bli effekten av skatte-
    subventioner till rekryteringsbyråer-

  224. -som alltid presenterar
    en man och en kvinna....

  225. Jag vet inte ens om jag delar dessa
    idéer, men det finns många otänkta-

  226. -idéer och tankar
    om hur vi kan komma närmare målet-

  227. -att makt och inflytande-

  228. -ska delas lika
    mellan män och kvinnor.

  229. Några ord om det målet.
    Jag går rätt på kvoteringsfrågan-

  230. -för det är ju det som är det
    intressanta, som vi ofta diskuterar.

  231. Vi är överens om att det på många
    fält finns alldeles för lite kvinnor.

  232. Jag såg...
    Jag ska se om jag fick med mig den.

  233. Bara som en av många...

  234. Landets rosa tidning är väldigt
    engagerad i jämställdhetsfrågor-

  235. -så vissa saker går framåt. På sin
    förstasida visar de maktglappet-

  236. -där 31 % i styrelserna är kvinnor-

  237. -22 % i ledningsgrupperna
    och 5 % av vd:arna.

  238. Det finns rätt mycket i den privata
    sfären, men också i den offentliga.

  239. Är då kvotering
    rätt metod att angripa detta?

  240. Det finns fler än två stora makt-
    center, men jag uppehåller mig vid-

  241. -politiken och näringslivet-

  242. -och vissa länder har lagstiftat
    om kvotering i båda dessa världar.

  243. När det gäller näringslivet
    så har Frankrike gjort det... Nej.

  244. Jo, Frankrike och Norge. Norge är
    det mest välbekanta exemplet.

  245. Det finns lagstiftning om hur stor
    andel av demokratiska församlingar-

  246. -som ska vara kvinnor
    i Indien och Rwanda.

  247. I Belgien finns det lagstiftning
    som inte tar sikte på fördelningen-

  248. -av ledamöter, men på
    partiernas nomineringsprocesser.

  249. Om man först uppehåller sig
    vid kvoteringslagstiftning-

  250. -när det gäller politiska
    församlingar, så belyser det väl-

  251. -konflikten mellan olika saker man
    vill uppnå med politiska styrmedel.

  252. Det är självklart att målet ska vara
    en jämställd politisk representation.

  253. Men om man avsätter hälften
    av ett parlaments platser-

  254. -till kvinnor-

  255. -som i vissa indiska delstater, där
    vissa borgmästare ska vara kvinnor-

  256. -så minskar man inflytandet
    för väljarna på valdagen.

  257. Man tar inte bara makt från män, utan
    man tar makt från alla som röstar-

  258. -och det är en genuin konflikt.

  259. Även om man värderar det faktum
    att man får 50 % kvinnor högt-

  260. -och jag värderar det väldigt högt -
    så måste man vara överens om-

  261. -att det har ett pris
    om det sker med hjälp av kvotering.

  262. I alla områden inom politiken
    finns det avvägningskonflikter-

  263. -och jag är inte beredd
    att lagstifta om-

  264. -at det ska vara 50 % kvinnor i
    Sveriges riksdag. Inte 40 % heller.

  265. I dag är det 44 % kvinnor.
    Det är för lågt.

  266. Partierna i Sveriges riksdag
    har ett stort ansvar för det-

  267. -men jag tycker att det skulle vara
    oproportionerligt att lagstifta-

  268. -om en kvotering.

  269. Och på samma sätt
    tycker jag att man kan tänka-

  270. -när det gäller kvotering
    till börsbolagens styrelser.

  271. Det är ju också det enda...
    Det blir...

  272. Jag vill bara... Om jag trodde att
    alla de här skulle åka ner till 50-

  273. -och ledningsgrupper och vd:ar
    också blev 50 %-

  274. -då skulle min avvägning
    se annorlunda ut.

  275. Men det norska exemplet
    visar att det inte händer.

  276. Vi har ändå fler kvinnor på ledande
    positioner än i Norge.

  277. Det är viktigt
    i den här diskussionen-

  278. -för det blir ofta som att man
    pratar om hela näringslivet.

  279. Det är börsbolagens styrelser
    vi pratar om.

  280. I den här balansen om börsbolagens
    styrelser så har jag-

  281. -varit öppen för att pröva den idén.

  282. När jag... 2013 var det 22 % kvinnor
    i börsbolagen styrelser.

  283. Det hade gått tillbaka. Det hade
    blivit färre än det var tidigare-

  284. -och det stod och stampade.
    Och då tyckte jag-

  285. -i den avvägning som vi måste göra-

  286. -så är frågan om det kanske var dags
    att fundera över om man ska göra det.

  287. Det norska exemplet avskräckte mig.

  288. Om jag hade åkt till Norge och sett
    att det fick spridningseffekter...

  289. Men när man ser att det inte gör det,
    så håller det en tillbaka.

  290. Och sen 2013
    har det gått upp till 31 %-

  291. -och i år räknar man med 34 %.
    Plötsligt har det hänt nåt-

  292. -som gör att det här tar egna steg.

  293. Det har inte varit
    utan politisk påtryckning-

  294. -och inte utan att näringslivet
    självt... Jag ska återkomma till det.

  295. Jag följde projektet
    "Battle of the numbers"-

  296. -där tio av de stora börsbolagen
    i Sverige-

  297. -jobbade medvetet med att skapa
    förändring och skillnad.

  298. Jag och dåvarande finansministern
    Peter Norman hade mycket samtal-

  299. -med ledare i näringslivet för att...

  300. Inte bara... Vi började med att
    träffa de som alltid gör rätt-

  301. -och som redan har 50 %,
    H&M och Axfood och de där.

  302. De sa: "Ni måste träffa
    'the bad guys' också."

  303. Då gjorde vi det, och hade många
    intensiva diskussioner och samtal-

  304. -och en av utkomsterna av detta-

  305. -är att styrelsen för bolagskoden-

  306. -som övervakar
    börsbolagens eget regelverk-

  307. -har kommit utfäst en rekommendation
    om 40 % kvinnor till 2020.

  308. Jag tycker att det är ett mål
    som jag kan känna-

  309. -att jag kan ställa upp på.

  310. Jag hyllade dem för deras kvotering,
    men det tog de avstånd från.

  311. Det där K-ordet har en laddning
    som är helt otrolig.

  312. Så jag har kommit till slutsatsen-

  313. -att jag varken jag eller mitt parti
    förespråkar... Och därför fick...

  314. Jämställdhetsmyndigheten...
    Liberalerna är ofta tungan på vågen-

  315. -i jämställdhetsfrågor. Tredje pappa-
    månad och jämställdhetsmyndighet-

  316. -och en skärpning av
    diskrimineringslagstiftningen-

  317. -med ett nytt kapitel från 1 juni-

  318. -som handlar om att i begreppet
    aktiva åtgärder inryms-

  319. -att jobba aktivt för att främja
    en mer jämställd ledning.

  320. Sånt har vi stöttat, men inte
    kvotering av bolagens styrelser-

  321. -och då finns det inte nån majoritet
    för dessa frågor i parlamentet.

  322. Då är frågan vad jag tycker
    att man ska göra i stället.

  323. Jag älskar kvotering. Jag tycker
    att kvotering är jättebra.

  324. Men de som jobbar med frivillig
    kvotering vill inte säga det.

  325. När jag berömmer företag för att
    de jobbar med frivillig kvotering-

  326. -så säger de att det bara handlar om
    kompetens. Det ordet är så belastat.

  327. Jag älskar kvotering, men jag vill så
    sällan som möjligt lagstifta om det-

  328. -för jag tror att det kommer inifrån.

  329. Jag är en produkt av kvotering.

  330. Bonnie Bernström, ordförande i Folk-
    partiets ungdomsförbund på 70-talet-

  331. -bestämde att de skulle ha 40 %
    tjejer. Då fick lilla jag vara med-

  332. -och så blev det
    en bana in i nånting.

  333. Och så är det överallt.
    De duktiga företagen räknar-

  334. -och så ser de till att få ordning
    på sin representation.

  335. Jag har sagt det en gång, att för mig
    är det viktigt och självklart-

  336. -att jämställdhetssträvanden inte
    hindrar andra jämlikhetssträvanden.

  337. När jag kom tillbaka
    till politiken efter 20 år-

  338. -så fanns det nåt som hette...

  339. Intersektionalitet. Jag var tvungen
    att fråga vad det betydde.

  340. "Så har det ju alltid varit", sa jag.
    När jag blev aktiv på 70-talet-

  341. -fanns det också engagemang för
    klassfrågor, handikappfrågor...

  342. De perspektiven
    är för mig inte uteslutande.

  343. SKL, Sveriges kommuner och landsting,
    har i sitt jämställdhetsarbete-

  344. -myntat begreppet
    "Alltid kön, aldrig bara kön".

  345. Svårare är det inte. Jag ska prata
    om våra jämställdhetspolitiska mål-

  346. -men det är en viktig och för mig
    en rätt självklar dimension.

  347. Det är ju tvärtom så, som en av våra
    roligaste komiker, Soran Ismail, sa-

  348. -i ett lite allvarligare sammanhang:

  349. "Jag är så glad att jag har
    olika erfarenheter i mitt liv."

  350. "Att jag är man, och tillhör normen"-

  351. -"men som invandrare
    tillhör ickenormen."

  352. "Jag har erfarenheter av både och,
    och det kan jag använda mig av"-

  353. -"i min växt som människa."

  354. Det gäller många av oss, att vi är
    norm ibland och ickenorm ibland.

  355. Ur det kan vi hämta ett
    intersektionellt perspektiv-

  356. -och bli bättre på att se olika typer
    av diskrimineringsgrunder-

  357. -eller olika behov
    av att lyfta och räkna.

  358. För man skulle ju kvotera-

  359. -och då måste man ha
    många olika glasögon på sig.

  360. Så jag tror på frivillig kvotering
    som en jätteviktig metod.

  361. Det är jättebra med granskning.

  362. Mitt parti har ju nästan bara en
    riksdagsledamot från varje valkrets-

  363. -och då hjälper det inte om man har
    varvade listor om männen står överst.

  364. Det ledde till en riksdags...
    Vi har en f.d. liberal-

  365. -och kvinnlig riksdagsledamot här,
    men hon är inte med i matchen längre.

  366. Utan de skickar en kille härifrån.

  367. Men det råkade bli så
    att vi hade tänkt för dåligt-

  368. -eller haft för lite centralstyrning.

  369. Ett tag hade vi bara 28 % kvinnor
    i vår riksdagsgrupp efter valet 2014.

  370. Det kommer man inte undan med, utan
    det blev ett väldigt starkt tryck.

  371. Nu har ett antal män
    ersatts av kvinnor-

  372. -så nu är vi uppe på 37 %.

  373. Men nästa val blir det annorlunda.

  374. All typ av granskning är jätteviktig.

  375. Om det inte finns så många statliga
    institutioner som mäter makt-

  376. -så finns det Allbright-stiftelsen,
    som nyligen visade-

  377. -hur otroligt mansdominerad
    private equity-branschen är.

  378. Den här typen av olika sätt att räkna
    och visa och lyfta upp i ljuset-

  379. -är också en viktig metod.

  380. Sen har det offentliga
    ett stort ansvar-

  381. -som olika regeringar
    har fört framåt.

  382. I dag är lite drygt 50 %-

  383. -av ledamöterna i de statligt
    helägda bolagen kvinnor.

  384. 41 % av ordförandena är kvinnor-

  385. -och det är en radikal skillnad
    mot det privata, där det är 5 %.

  386. Det har länge varit 50/50
    för statsråd-

  387. -men den nya regeringen har sett till
    att det bland statssekreterare-

  388. -och sakkunniga är jämställt.

  389. Det är ett jättebra steg framåt.

  390. Nu är det de kommunala bolagens tur,
    för där finns det mycket att göra.

  391. Så det offentligas ansvar är viktigt.
    Man måste sopa framför egen dörr.

  392. Sen tycker jag att näringslivet inte
    får slå sig till ro.

  393. Det jag nyss nämnde om en skärpt
    diskrimineringslagstiftning-

  394. -är ju ett uttryck för det.

  395. Att man inte lagstiftar om kvotering
    innebär inte att man inte lagstiftar-

  396. -om främjandeåtgärder.

  397. Om nån skulle föreslå att främjande-
    lagstiftningen som finns i Belgien-

  398. -skulle finnas i Sverige, när det
    gäller partiers nomineringsarbete-

  399. -så skulle jag inte motsätta mig det.

  400. Sen är det också viktigt,
    och det ser vi i dessa siffror-

  401. -att den privata sektorn-

  402. -i allt högre utsträckning
    ser behovet av-

  403. -att använda all kompetens
    och alla resurser.

  404. Jag besökte de tio företagen i
    "Battle of the numbers"-projektet.

  405. Bland annat Saab AB,
    de som gör flygplan och annat.

  406. Deras vd heter Håkan Buskhe-

  407. -och då sa han: "Jag deltar inte för
    att jag vill vara politiskt korrekt."

  408. "Jag gör det av nödvändighet."

  409. "Om vi ska överleva"-

  410. -"så måste vi locka hit ingenjörer."

  411. "Och då måste vi vara
    en attraktiv arbetsplats"-

  412. -"med möjligheter
    för både män och kvinnor"-

  413. -"att leva rimliga liv
    och göra karriär, om de vill det."

  414. Så kompetensspråket talar sitt eget
    språk i stora delar av näringslivet.

  415. En annan av vd:arna
    hette Sarah McPhee-

  416. -och var vd på SPP,
    som sen blev del av Storebrand.

  417. Hon gjorde nåt som få har gjort-

  418. -för de flesta inväntar avgångar
    och fyller långsamt på.

  419. Det ett skäl till att det tar tid.
    Även om man vill göra förändringar-

  420. -så måste man vänta på att folk
    slutar. Men Sarah gjorde inte det.

  421. Hon var tydlig med att några måste gå
    om det ska bli nån skillnad.

  422. Lite blod måste flyta. Och det är
    inte många ledare beredda att göra.

  423. Det kanske var fånigt att använda
    en sån stark metafor-

  424. -för hon var tydlig med sina skäl.

  425. Hon fick ju lotsa de hon lyfte ut
    till andra uppgifter-

  426. -och det är ju också krävande. Det
    är lättare att låta folk vara kvar.

  427. Men hon sa att när det kommer in
    några som inte är norm-

  428. -då lyfter det taket för alla.
    Det höjer allas kreativitet-

  429. -för det kommer in nya perspektiv,
    och andra, som känt sig fångade-

  430. -i ett normativt tänkande, kan också
    hitta nya sätt att lösa problem.

  431. Så kompetensen, kreativiteten-

  432. -men det är inte heller fel
    att vara politiskt korrekt.

  433. Politiskt korrekt
    är ett väldigt missbrukat begrepp.

  434. Att vara korrekt i meningen att stå
    upp för mänskliga rättigheter-

  435. -och för goda värderingar,
    det är bra för det offentliga-

  436. -vi som pratar för det gemensamma,
    men det är också jättebra-

  437. -för näringslivet.

  438. Så det finns starka drivkrafter
    i företagen, och jag tror-

  439. -att de också kommer att driva
    den här utvecklingen framåt.

  440. Och nu kan en ny jämställdhets-
    myndighet hjälpa dem på traven.

  441. Avslutningsvis vill jag säga
    att alla de här målen-

  442. -både de fyra gamla, och de
    två nya du pekade på, Gunilla-

  443. -om hälsa och utbildning,
    samverkar med varandra.

  444. Och för att det ska finnas
    fler kvinnor där det finns makt-

  445. -så behövs fler män där det finns
    barn, och för fler kvinnor med makt-

  446. -krävs
    en ökad ekonomisk jämställdhet.

  447. Det var den stora chocken
    när jag kom tillbaka-

  448. -efter 20 år utanför
    jämställdhetspolitiken.

  449. Jag var övertygad om att lönegapet
    skulle ha minskat på 30 år.

  450. Nåt annat kunde man inte tänka sig.
    Det hade det inte.

  451. 3,6 miljoner skiljer det mellan
    vad en man och en kvinna tjänar-

  452. -under en livsarbetstid.

  453. De som konstruerade
    vårt pensionssystem-

  454. -var övertygade om att vi skulle leva
    i en jämställd värld nu.

  455. Det gör vi ju inte. När det gäller
    pensionen går utfallet bakåt.

  456. Så länge det ser ut så-

  457. -så måste vi nog jobba med det målet
    också för att klara det första målet.

  458. Det gäller naturligtvis
    våld, utbildning och hälsa.

  459. Så... Fantastiskt
    att ni ordnade den här dagen-

  460. -som en viktig insats
    för att uppmärksamma de här målen-

  461. -och hur viktigt det är att vi...

  462. Vi nog behöver engagera oss ännu mer
    i det internationella kvinnoarbetet-

  463. -men vi måste också fortsätta
    att hålla fanan högt här hemma.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Jämställdhetspolitik för inflytande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Partisekreteraren Maria Arnholm (L) vill hylla att Sverige kommit långt när det gäller jämställdhet. Om man visste att man skulle födas någonstans på jorden och fick välja så tror jag att många av oss skulle välja Sverige eller något av våra nordiska grannländer, menar hon. Dock får vi inte ta detta till intäkt för att sluta kämpa och engagera oss i kvinnofrågor, säger Maria Arnholm. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Genus (socialt kön), Jämställdhet, Jämställdhetspolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Varannan damernas

Blickar vi tillbaka historiskt så har Sverige velat bli bäst i klassen när det gäller jämställdhet, menar statsvetaren Lena Wängnerud. Utvecklingen började redan på 1970-talet. När Socialdemokraterna 1972 hade sin partikongress ägnade den dåvarande partiledaren Olof Palme hela sitt tal på kongressen åt jämställdhet. Det var en sensation på sin tid, berättar Lena Wängrerud. Här satte en tävlan mellan partierna igång och alla ville utmärka sig på jämställdhetens område vilket kom att gynna kvinnofrågorna. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Utbildningsvalets roll för könslönegapet

Ekonomiprofessor Anne Boschini vill råda kvinnor i karriären att dela föräldraledigheten med sin partner. Detta för att motverka den diskriminering som fortfarande finns på arbetsmarknaden. Andra råd är att arbeta mindre oavlönat och att söka sig till mansdominerade utbildningar med hög lön. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Det evigt kvinnliga

Unikt för Sverige när det gäller jämställdhet är hur män idag tar hand om sina barn. Det här skiljer stort jämfört med andra länder menar Maria Stanfors som är professor vid institutionen för ekonomisk historia i Lund. Det intressanta är att kvinnor i Sverige också lägger mycket tid med att vara med sina barn, vilket gör att vi kan se en stark tendens att prioritera barnen, vilket gäller oavsett utbildningsbakgrund, säger Maria Stanfors. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Mot mer jämställda livslöner

Lönestatistik visar att män idag har 16 procent högre livslön jämfört med kvinnor. I reda pengar gör det 2 800 000 kronor, vilket inte är några småsummor, påpekar ekonomen Lena Granqvist från SACO. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Jämställdhetspolitik för inflytande

Partisekreteraren Maria Arnholm (L) vill hylla att Sverige kommit långt när det gäller jämställdhet. Om man visste att man skulle födas någonstans på jorden och fick välja så tror jag att många av oss skulle välja Sverige eller något av våra nordiska grannländer, menar hon. Dock får vi inte ta detta till intäkt för att sluta kämpa och engagera oss i kvinnofrågor, säger Maria Arnholm. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Samtycke i lagstiftning och praktik

Elin Ferm och Sofie Andersson berättar de om organisationen "Fatta!" och vad den står för. Organisationen startades med syfte att motverka sexuellt våld och för samtycke, både i lagstiftningen men också i praktiken. Statistiken visar att var femte vuxen kvinna och var tjugonde man har utsatts för allvarligt sexuellt våld någon gång i livet. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Aldrig mera våldtäkt?

Varför har Sverige ett högt antal anmälda våldtäkter? Det förekommer en rad artiklar runt om i världen där Sverige utpekas som ett våldtäktsland på grund av den stora invandringen som skett nyligen, berättar etnologen Gabriella Nilsson. Hur blev det så här och hur stämmer de oroväckande siffrorna med verkligheten? Det är ju inte säkert att ett högt antal anmälda våldtäkter är dåligt, påpekar hon. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns upplevelser av våld i hemmet

Åsa Källström Cater, socionom och forskare vid Örebro universitet, redogör bland annat för skälen till att barn inte vågar berätta om de lider av våld i familjen. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Här hör du om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska, beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. Gymnasieeleven Rosell har blivit nedslagen på grund av att hon bär slöja och hon känner sig dagligen utsatt för rasism. Hennes svar på påhoppen är att le och informera om sin religion i förhoppning om att bryta ner fördomar. René León Rosales, fil doktor i etnologi, menar att föreställningar om att det finns olika raser lever kvar än idag. Han tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska genom att de, när de ständigt upprepas, skapar en struktur som markerar att man inte hör hemma i Sverige.

Fråga oss